Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård



Relevanta dokument
P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Från hallmattan till röntgenbordet

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

JÄMLIK VÅRD UR ETT PREHOSPITALT AKUTSJUKVÅRDSPERSPEKTIV

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

This is the published version of a paper presented at PreHospitalkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013.

Vad tycker du om ambulanssjukvården?

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

BETALNINGSAVI. Hallsbergs Ridklubb Lindhult Östansjö

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Att vara ny i ambulanssjukvården, - Himmelrike eller helvete?

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Sederande och smärtstillande läkemedel vid procedurer på Dagsjukvården, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken

Smärtskattning är guld värd

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bästa kursdeltagare!

Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens

Processoptimering - höftfrakturer

Undersökning Ambulanssjukvård. Tidpunkt 2012 Höst

Läkemedelsanvändning hos äldre

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Förändring av livsstil hos personer med injektionsmissbruk för att minska spridningen av blodburna infektioner

Behandling av långvarig smärta

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS

ARBETSKOPIA

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Geriatrik 2011 inspirerande och unika dagar för sjuksköterskan inom äldrevården!

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.

Prehospital smärtbehandling hos patienter med misstänkt höftfraktur

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Meningen med avvikelser?

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

ARBETSKOPIA

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

Patientens upplevelse av den prehospitala omvårdnaden vid höftfraktur

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Min roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Inrättande av kompetenscentrum för prehospital vård vid Södersjukhuset

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Nationellt kvalitetsregister

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Jämtegrering inom ambulanssjukvård Räddningstjänsten Storgöteborg. Ett projektarbete utfört av:

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården

ARBETSKOPIA

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

ANELÄK Barn och akut smärta

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården

FE-1 Period

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Transkript:

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet. Samordnare Akademisk ambulans

Prehospital personnel s attitudes to pain management Castrén M, Lindström V, Hagman-Branzell J & Niemi-Murola L. Syfte: Att undersöka ambulanspersonalens attityder avseende smärtlindring i två storstadsregioner Metod: Frågeformulär med 36 frågor (validierade) Analys: Deskriptiv & jämförande statistik, svarsfrekvens: Finland 66/70 (94.2%) & Sverige 127/634 (20.0%). Namn Efternamn 3 maj 2015 2

Prehospital personnel s attitudes to pain management Castrén M, Lindström V, Hagman-Branzell J & Niemi-Murola L. Resultat Det finns ett samband mellan graden av utbildning och attityder till smärta -> Mindre utbildning mindre benägen att ge smärtlindring Kön och ålder påverkar attityder till smärtlindring - > Äldre manlig ambulanspersonal mer tveksam till smärtlindring Svensk personalen tvekar mer till att administrera smärtstillande jämfört med finsk personal -> Svensk personal har mindre konttinuerlig utbildning (CME) Namn Efternamn 3 maj 2015 3

Prehospital personnel s attitudes to pain management Castrén M, Lindström V, Hagman-Branzell J & Niemi-Murola L. Resultat Ca 50 procent använder VAS/NRS för bedömning -> Ingen skillnad Svensk/Finsk Finsk personal använder i ökad omfattning olika källor för bedömning av smärta (VAS/kroppspråk/fråga patient/vital parametrar) Risk för biverkningar och att inte tro på patients smärta är faktorer som påverkar att administrera smärtlindring Namn Efternamn 3 maj 2015 4

Ambulance personnel's experience of pain management for patients with a suspected hip fracture: A qualitative study. Jakopovic D, Falk AC, Lindström V. Int Emerg Nurs. 2015 Jan 6. pii: S1755-599X(15)00003-8. doi: 10.1016/j.ienj.2014.12.003. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens strategier för smärtlindring av patienter med misstänkt höftfraktur Metod: Intervjuer av 22 personer från olika vårdgivare och olika professioner Analys: 51 händelser (CIT) analyserades med innehållsanalys beskriven av Hsieh and Shannon Namn Efternamn 3 maj 2015 5

Ambulance personnel's experience of pain management for patients with a suspected hip fracture: A qualitative study. Jakopovic D, Falk AC, Lindström V. Int Emerg Nurs. 2015 Jan 6. pii: S1755-599X(15)00003-8. doi: 10.1016/j.ienj.2014.12.003. Resultat Sub-kategori *Strategier i val av läkemedel *Strategier inför- under förflyttning för att reducera smärta *Placering av patienten på båren för att minska smärta Huvudkategori Vården utgår från den individuella patienten *Skapar förutsättning för delaktighet i vården *Anpassar vårdtempot till patienten Empowering patienten Namn Efternamn 3 maj 2015 6

Bedömning av smärta och smärtlindring Lic. studerande Annika Alm Doktorand (?) Denis Jakopovic Inkluderat n= 755 patienter Exkluderat n= 27 (transport) n= 6 (>1 skada) Analys n= 722 patienter Namn Efternamn 3 maj 2015 7

Patienter opererade för höftfraktur Ålder Kön Medel Median Range Kvinnor Män 84,3 86 65-103 n=511 (70.8%) n=211 (29.2%) Orsak Fall n=690 (95.6%) Oklart n=29 (4.0%) Tid mellan skada & ankomst ambulans Medel Median Range 340 min/ 5h 40 min 60 min 5min 7dygn Oklart n=48 (6.6%) > 1 co-morbiditet n=252 (34.9%) Oklart n=114 (15.8%) Patient uppgiven smärta Avböjer smärtlindring n=596 (82.5%) n=33 (4.6%) Oklart n=17 (1.3%) Namn Efternamn 3 maj 2015 8

Personal som omhändertagit patienter med höftfraktur Kön Profession Män Kvinnor Ambulanssjukvårdare Specialistsjuksköterska 505 (69.9%) 217 (30.1%) 237 (32.8%) 485 (67.2%) Namn Efternamn 3 maj 2015 9

Smärta Patient Angiven smärta Avböjer smärtlindring Ingen smärta angiven Oklart n=596 (82.5%) n=33 (4.6%) n=76 (10.5%) n=17 (2.4%) Personal Smärtskattat enligt VAS/NRS Smärtskattad på annat sätt Re-evaluerad smärta n=187 (25.9%) n=487 (67.5%) n=336 (46.5%) Given smärtlindring Ja (inkluderar allt) n=425 (58.9%) Namn Efternamn 3 maj 2015 10

Vem administrerar smärtlindring Män n=505 Kvinnor n=217 Givit smärtlindring n=328 (65.0%) n=118 (54.4%) Namn Efternamn 3 maj 2015 11

Smärtlindring ur ett könsperspektiv Män n=211 Kvinnor n= 511 Erhållit smärtlindring n=30 (14.2%) n= 313 (38.7%) Namn Efternamn 3 maj 2015 12

Nästa steg.. Patientperspektivet. * Patienter upplever att de inte är delaktiga * Patienterna upplever inte tillräcklig smärtlindring (Aronsson, et al 2014) Interventionsstudie. Namn Efternamn 3 maj 2015 13