Jämtegrering inom ambulanssjukvård Räddningstjänsten Storgöteborg. Ett projektarbete utfört av:
|
|
- Ellen Henriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämtegrering inom ambulanssjukvård Räddningstjänsten Storgöteborg Ett projektarbete utfört av: Mats Kihlgren Gunilla Edholm 1
2 Register sid Bakgrund 3 Organisation 3 Mål/vision 4 Måldokument 5 Frågeställning 5 Metod/syfte 6 Projektgrupp 6 Resultat 6 Sammanfattning av resultat 10 Diskussion 10 Slutsats 13 2
3 Ambulanslanssjukvård En studie inom ramarna för jämtegrering inom ambulanssjukvård med utgångspunkt från patienten. Bakgrund Jämställdhetsarbete Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för jämnställdhetsarbete inom kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har slagit fast att jämnställhetsperspektivet skall införlivas i all verksamhet. Varje nämnd har ansvar att bedriva jämställdhetsarbete. 3R-Metoden Svenska Kommunförbundet har inom projektet Jämkom utvecklat ett analysinstrument för jämtegrering, 3R-metoden. Genom att besvara frågor under representation, resurser och realia analyseras verksamheten ur ett könsperspektiv. 3R-metoden är på så sätt ett verktyg eller en strategi i det kommunala jämnställdhetsarbetet. Att jämtegrera innebär att man intergrerar ett jämnställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet. Ambulanssjukvård Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:17, 1. Med ambulanssjukvård avses sådan verksamhet inom hälso- och sjukvård som omfattar undersökning, vård och behandling i samband med sjuktransport. Organisation Ambulanssjukvården i Göteborg bedrivs sedan år 1900 av dåvarande Göteborgs Brandförsvar nuvarande Räddningstjänsten Storgöteborg. Upptagningsområdet är Göteborgs kommun med ett invånarantal på ca År 1999 utfördes uppdrag av alla kategorier. Av dessa utgjorde akuta uppdrag (prio 1: , prio 2: och prio 3: uppdrag). De båda OLA-ambulanserna utförde tillsammans uppdrag. Ambulanserna är utplacerade på sex ambulans/brandstationer, dessa är sedan uppdelade i två distrikt. På varje distrikt finns en distriktschef med budget för ambulanssjukvårdare, drift, lokaler och investeringar. Anställda I dag finns flera olika personalkategorier som tjänstgör inom ambulanssjukvården. Kompetensen variera mellan 7 veckors ambulanssjukvårdarutbildning till sjuksköterskor med olika specialistutbildningar inom akutsjukvård. Antalet ambulanssjukvårdare uppgår till ca Ambulansenheten Enheten består av följande heltidstjänster, enhetschef, samordningsansvarig sjuksköterska, vårdutvecklare, två kanslister samt en medicinskt ansvarig läkare med en 50% tjänst. De två distrikten och ambulansenheten arbetar inom Räddningsavdelningen vars chef har till ansvar att samordna och utveckla den totala operativa verksamheten när det gäller ambulanssjukvård och räddningstjänst. 3
4 Räddningstjänsten består av fyra avdelningar, Räddnings-, Personal-, Tekniska och Förebyggande avdelningen. Totalansvarig för räddningstjänsten är direktören som arbetar på uppdrag av utvalda politiker, förbundsdirektionen. Organisationsskiss se bilaga Räddningstjänstförbundets organisation Ambulansenheten inom Räddningsavdelningen Organisationsskiss AVD CHEF Enhetschef Med verksamhetschef Ambulanssjuksköterskor Vårdutvecklare Samordn. SSK Admnistrativ pers. Verksamhetsområde Ambulanssjukvården inom Räddningstjänsten Storgöteborg skall som leverantör av ambulanssjukvård: 4
5 Bedriva ambulanssjukvård inom Göteborgs kommun. Detta sker enligt avtal på uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Medverkar i och initierar forskning och utveckling med inriktning mot den prehospitala sjukvården. Aktivt medverka och stödja kompetensutvecklingen inom den prehospitala sjukvården, främst med inriktning mot gymnasie- och högskolor. Mål/Vision Ambulanssjukvården skall som en naturlig länk i akutsjukvårdskedjan kunna ge en vård som bedöms vara optimal utifrån patientens behov.: Under alla tider på dygnet Till samtliga patientkategorier Utvecklingen av organisationen skall ske i samverkan mellan olika kategorier av patienter/kunder, personal samt genom att ta vara på resultaten av forskning med inriktning mot den prehospitala sjukvården. Vår vision är att vi med en helhetssyn på vårdkedjan skall vara en av de ledande när det gäller prehospital sjukvård. Ambulansbeställning Patient som önskar ambulans akut ringer till SOS-alarm AB tel Detta samtal kopplas sedan till en prioriterings- och dirigeringscentral. Patienten prioriteras utifrån en gradering 1-3. Därefter larmas och dirigeras närmsta i tid och kompetensmässigt rätt sammansatta ambulansbesättning till patienten. Prioritet 1. Larm- Akut livshotande sjukdomstillstånd eller olycksfall Prioritet 2. Förtur- Akut men ej omedelbart livshotande symtom Prioritet 3. Transport- Akut uppdrag där rimlig väntetid inte bedöms påverka patientens medicinska tillstånd Måldokument - Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. - Ambulanssjukvårdens mål: Till samtliga patientkategorier, ge en vård som bedöms vara optimal utifrån patientens behov. - Räddningstjänstförbundets jämnställdhetsplan Räddningstjänsten gör som servicelämnare för ambulanssjukvård ingen skillnad på kön i fråga om service. Frågeställning Med hälso- och sjukvårdslagen, ambulanssjukvårdens målbeskrivning och Räddningstjänstförbundets jämnställdhetsplan som utgångspunkt initierades ett arbete inom ambulansenheten på Räddningstjänsten där frågeställningen var: 5
6 Finns det inom ambulanssjukvården könsrelaterade skillnader när det gäller bemötande av olika patientgrupper. De områden som vi önskar få belysta är - Patientunderlaget. Finns det skillnader i utnyttjandet när det gäller att åka ambulans, bedömning och bemötande av patienter inom olika organisationer som kan härledas till manligt/kvinnligt? Är dessa resultat representativa för övrig sjukvård? - Ledning: Hur är sammansättningen kvinnor/män. inom de olika beslutsfattande organen? - Resurser: Finns det olikheter i resursfördelningen när det gäller sjukdomstillstånd som kan härledas till manligt/kvinnligt? Metod/Syfte Arbetet utgår från patientunderlaget inom ambulanssjukvården samt 3-R-verktygen, representation, resurser och realia. Dessa finns definierade i jämtegreringsmodellen och används som underlag i arbetet, Arbetet avgränsas till att inventera och belysa skillnader som kan härledas till manligt och kvinnligt inom respektive frågeställning. Vi vill med detta arbete initiera en diskussion angående ambulanssjukvård ur ett jämtegreringsperspektiv. Organisation och ansvarsfördelning Uppdragsgivare Ledningsgruppen inom Räddningstjänsten Storgöteborg Projektgrupp: Mats Kihlgren, Enhetschef ambulanssjukvård, projektledare Gunilla Edholm, Samordningsansvarig sjuksköterska Återkoppling/Utvärdering De olika resultaten kommer att redovisas för - Styrgruppen. - Beställaren av ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Regionala ambulansgruppen: Ansvariga för ambulanssjukvård inom regionen. - SOS-alarm AB, ansvarig för prioritering och dirigering av ambulanssjukvård. Ansvariga för dessa grupper kommer att få möjlighet att ge synpunkter och vara delaktiga i det fortsatta arbetet. Gemensamt kan sedan en plan för uppföljning av ambulanssjukvården när det gäller olika frågeställningar med inriktning mot manligt/kvinnligt utarbetas. 6
7 Olika former av system för uppföljning är under utarbetande med inriktning mot dessa frågor. Frågan finns då som en naturlig del inom verksamheten och kan belysas på ett enkelt sätt Resultat Fördelning kvinnor män inom i beslutsfattande grupper. Räddningstjänstförbundet kvinnor män Direktionen 4 9 Ledningsgrupp Räddningstjänstförbundet 4 7 kvinnor män Räddningsavdelningen 1 8 Förvaltningsråd Stora 5 17 Lilla 2 13 Avdelningsråd 1 14 Distriktsråd Lundby 1 9 Gårda 0 11 Fördelning kvinnor/män gällande befolkningsunderlag och akutbesök En sammanställning av det totala antalet invånare visar på ett större antal kvinnor av befolkningen totalt. Destta visar sig speciellt i åldrarna över 60 år. Trots detta är det endast marginella skillnader när det gäller antalet besök på akutintagen inom SU. 7
8 kvinnor i Göteborg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folkmängd per åldersgrupp och kön i Göteborg den 31/ år år år år år 90- år män kvinnor Akutintagen inom SU, % fördelning kvinnor/män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 8
9 Ambulansutnyttjande En sammanställning av det totala antalet ambulamnsuppdrag ur ett genuspespektiv gjordes inom ambulanssjukvården, Göteborg, Mölndal och Skaraborg. Dessa organisationer representerar tre olika former av geografisk sammansättning. Göteborg, en storstad med en liten del av patienterna utanför tätortsbebyggelse. Mölndal, en mindre stad i övrigt jämförbar med Göteborg och präglad av närheten till en storstad. Skaraborg flera mindre och medelstora samhällen och större del landsort. Göteborg och Mölndal har en gemensam prioriterings- och dirigeringscentral belägen på Gårda brandstation. Skaraborg anlitar SOS-centralen i Falköping. Ambulanstransporter Fördelning i % fördelat på män/kvinnor som åker ambulans Göteborg: 45% 55% % Fördelning kvinnor/män Göteborg 60% 40% 20% 0% Serie1 Mölndal: 47% 53% % Fördelning kvinnor/män Mölndal 55% 50% 45% 40% Serie1 Skaraborg: 9
10 51% 49% % Fördelning kvinnor/män Skaraborg 52% 51% 50% 49% 48% Serie1 Fördelning utifrån ambulanstransport prioritet och kön Göteborg:. Prio 1 livshotande 38% Prio 2 brådskande 32% Prio 3 transport 30% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 70% uppdragen Prio 1 livshotande 28% Prio 2 brådskande 36% Prio 3 transport 36% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 64% av uppdragen. % Fördelning/Prioritet /män Göteborg Prio 1 Prio 2 Prio 3 Mölndal 10
11 . Prio 1 livshotande 28% Prio 2 brådskande 20% Prio 3 transport 52% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 48% av uppdragen Prio 1 livshotande 19% Prio 2 brådskande 24% Prio 3 transport 57% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 43% av uppdragen % Fördelning/Prioritet kvinnor/män Mölndal Prio 1 Prio 2 Prio 3 Skaraborg. Prio 1 livshotande 32% Prio 2 brådskande 34% Prio 3 transport 26% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 66% uppdragen Prio 1 livshotande 26% Prio 2 brådskande 44% Prio 3 transport 30% Prio 1 och 2 som bedöms som brådskande eller livshotande utgör tillsammans 70 % uppdragen 11
12 % Fördelning/prioritet kvinnor/män Skaraborg Prio 1 Prio 2 Prio 3 Hur upplever patienterna ambulanssjukvården i Göteborg? För att få möjlighet att ta vara på patienternas uppfattning gällande det allmänna bemötandet genomfördes under år 2000 en patientenkätundersökning grundat på KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv). Frågeformuläret KUPP är, till skillnad från flertalet andra frågeformulär, vetenskapligt förankrat och har anpassats till ett stort antal olika vårdmiljöer.) När det gäller ambulanssjukvårdens största grupp patienterna, genomförs regelbundet riktade medicinska studier mot utvalda patientgrupper. Med detta arbete kartlades, enligt KUPPmetoden, för första gången patienters upplevelser av given ambulanssjukvård i Göteborg. I undersökningsgruppen ingår patienter som utalarmerats som Prio 1, 2 och 3. Patientens bedömning av kvaliteten enligt index i KUPP Medicinska undersökningar Medicinska behandlingar Man: 13,00 Kvinna: 12,50 Man: 12,95 Kvinna: 12,19 Medicinsk bedömning Smärtlindring Man: 12,64 Kvinna: 12,43 Man: 11,97 Kvinna: 9,71 Positivt bemötande Snabbt svar Man: 14,62 Kvinna: 15,39 Man: Kvinna: 14,23 Hjälp/förståelse Ambulans/ankomst Man: 13,63 Kvinna: 13,23 Man: 9,64 Kvinna: 8,64 Akutintagen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset För att få en totalbild av patienternas utnyttjande av akutsjukvården genomfördes motsvarande uppföljning under 1 kvartalet när det gäller besökande på akutintagen, Sahlgrenska/Östra/Mölndalssjukhus, fördelat ur ett könsperspektiv Sahlgrenska sjukhuset
13 Östra Sjukhuset Mölndals sjukhus Total % fördelning Akutintagen inom SU % fördelning kvinnor/män 54% 52% 50% 48% 46% Serie1 Sammanfattning av resultat Ledning Ambulanssjukvården i Regionen leds generellt av män. På Räddningstjänstens ambulansenhet råder ett omvänt förhållande. Akutintag och utnyttjande av ambulanssjukvård När det gäller behovet av att söka hjälp akut kan man se skillnader mellan kvinnor och män inom vissa områden. På akutintagen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset påvisas inte några större skillnader mellan kvinnor och män när det gäller antalet akutbesök. i storstadsregionen Göteborg/Mölndal åker ambulans i större utsträckning än kvinnor i Skaraborg. Bedömning/bemötande Vid kontakt med SOS-alarm bedöms kvinnor generellt med lägre prioritet oavsett om det är inom storstadsregionen Göteborg/Mölndal eller i Skaraborg. Den enskilt största skillnaden är i storstadsregionen där skillnaden mellan prio 1 män/kvinnor, där bedöms kvinnor i 10 % mindre omfattning som prio 1. anser sig generellt sett få en bedömning och behandling av ambulanspersonalen jämfört med män, detta enligt patientenkäten i Göteborg. Enligt samma enkät är kvinnor mera missnöjda än män med den smärtlindring som utfördes i ambulansen. 13
14 Diskussion I denna uppföljning av ambulanssjukvård kan man se skillnader manligt/kvinnligt inom i stort sett samtliga områden som undersökts. Måldokument I de måldokument som refererats till tidigare i arbetet utgår samtliga från att det inte skall finnas några skillnader mellan könen när det gäller bedömning, vård och behandling. Resultaten i denna studie visar att så inte är fallet. Det visar att samtliga organisationer har anledning att se över det sätt som de hanterar jämtegreringsfrågor. Personalsammansättning Ambulanssjukvården är historiskt sett ett manligt yrke. En förklaring till detta kan vara den historiska kopplingen till räddningstjänst samtidigt som yrket är fysiskt krävande. Under senare år har antalet kvinnor i yrket ökat. Tänkbara skäl till detta kan vara ett närmare samarbete med övrig sjukvård, krav på leg. personal, sjuksköterska för att administrera läkemedel samt att det skett en utveckling av förflyttningsutrustning som till viss del underlättar för personalen. Trots detta är det fortfarande en överrepresentation av män som söker sig till ambulanssjukvården. Detta är en trolig förklaring till den manliga dominans som finns inom olika ledningsnivåer. Inom ambulansenheten på räddningstjänsten råder ett motsatt förhållande. Där är det en överrepresentation av kvinnor. Detta har en förklaring i att den efterfrågade kompetensen inte kommer från egna led utan har rekryterats från sjukvården. För att ytterligare öka den kvinnliga representationen bland personalen inom ambulanssjukvård finns det förslag på flera konkreta åtgärder: Se över testförfarandet. Är dagens bär- och lyfttest relevanta för arbetets utförande? Olika former av kvotering: 1. Vid likvärdiga meriter kan kvinnor ges förtur vid anställning. 2. Ambulanssjukvårdare/sjuksköterskor kan ha en grundanställning inom landstinget. För att dessa förslag skall få genomslagskraft är det viktigt att beställaren, landstinget ställer upp långsiktiga mål när det gäller kvinnlig representation. En konsekvensanalys måste arbetas fram av beställare och utförare gemensamt. Kan man göra avkall på vissa krav till förmån för kvinnlig rekrytering? Kan entreprenören ta ansvar för kvinnor som eventuellt behöver omplaceras beroende på belastningsskador, yrket är trots allt fysiskt krävande. Det är viktigt att landstinget ger personalen en trygghet och möjlighet till alternativa arbetsuppgifter i dessa fall. Vet personal och entreprenörer detta är vår uppfattning att en betydligt större andel kvinnor skulle kunna beredas plats inom ambulanssjukvården. Ambulansutnyttjande Antalet besök på akutmottagningarna är ungefär lika fördelat mellan kvinnor och män i storstadsregionen. Trots detta finns det en överrepresentation av kvinnor som använder sig av ambulans för att komma till sjukhus. Det kan vara svårt att hitta en förklaring till. Förklaringar kan sökas i att: - Det finns en större del ensamma kvinnor i denna region. Detta kan innebära att ambulans är det enda alternativ som återstår om de ej kan köra själva till sjukhus. 14
15 - i storstaden är medvetna om samhällets skyldigheter och ställer större krav. Varför gäller i så fall inte detta för motsvarande grupp män? - Det finns en rädsla bland kvinnor i storstadsregionen som innebär att de ej litar på andra färdsätt än ambulans. - na är generellt sett äldre och har därmed sämre allmäntillstånd. För att få svar på dessa frågor kan det vara lämpligt att genomföra en förnyad patientenkät samtidigt som man ytterligare analyserar kvinnors allmäna hälsotillstånd. Prioritering SOS-alarm AB prioriterar och bedömer den vårdsökande genom en telefonintervju. Vid bedömning av inkommande samtal arbetar larmoperatören i intervju enligt ett nationellt index. Detta är framtagit av medicinsk expertis tillsammans med SOS-alarm AB. Resultatet i undersökningen är en sammanställning från två olika larmcentraler, Göteborg och Falköping Undersökningen visar att kvinnor prioriteras generellt lägre än män. Detta gäller både storstad och landsort. Orsakerna till detta kan sökas i flera led: - Indexet som ligger till grund för intervju och prioritering är framtagit av medicinsk expertis. Sammansättningen i denna grupp var övervägande manlig och utgår då med största sannolikhet utifrån manliga värderingar. - Ytterligare ett känt faktum är att de flesta studier och referensvärden utgår från manliga värden och värderingar. Har detta påverkat mallen och bedömningskriterierna i index som ligger till grund för vilken prioritering patienten skall få i den fortsatta handläggningen? - Kan männen tydligare beskriva sina symptom? - Förringar kvinnor sina symptom? - Tas kvinnornas symptom på mindre allvar? - Ringer män ambulans först när de är allvarligt sjuka? Detta skulle i så fall bekräftas genom att andelen kvinnor som begär ambulans är högre än män. För att klargöra ovanstående kan motsvarande undersökning på akutintaget genomföras. Vad händer med kvinnor/män som besöker akutintaget. Har män allvarligare symptom än kvinnor? Är kvinnorna äldre och har sämre allmäntillstånd? Hur transporterar sig männen till sjukhus? I avgränsningshänseende har vi i detta arbete inte forskat vidare i dessa frågor utan konstaterar endast att, kvinnor av någon anledning prioriteras lägre efter intervju av SOS-alarm AB. Kvalitet ur patientens perspektiv, KUPP 15
16 I den patientenkät som skickats ut till patienter som åkt ambulans visar resultatet på en hög vårdkvalitet. Generellt kan dock ses en något lägre andel nöjda bland kvinnorna. Det är då intressant att speciellt se på följande kriterier Undersökning/behandling. Grunden för hur patienten skall undersökas och behandlas utgår från likartade grunder som det index som används vid intervju av SOS-alarm. Samma felkällor som kan ligga till grund för eventuella felbedömningar när det gäller i prioriteringen kan troligen även tillskrivas undersökning och behandling av ambulanspersonal. Ytterligare en faktor kan vara att flertalet kvinnliga patienter ej ges möjlighet att träffa kvinnliga ambulanssjukvårdare. Skulle dessa ha större förståelse för de kvinnliga patienternas sätt att beskriva sina symptom. Smärtlindring Detta är ett känt faktum även inom den slutna vården och kan bara bekräftas inom ambulanssjukvården. Det finns stora brister inom dagens sjukvård när det gäller att tillgodose kvinnliga patienters självskrivna rätt till smärtlindring. I övrigt kan detta kopplas till tidigare reflektioner. I väntan på ambulans. En naturlig följd av den lägre prioriteringen som SOS-alarm ger kvinnor generellt blir. Uppdrag till kvinnliga patienter högprioriteras inte. Detta innebär att andra uppdrag som av SOS-alarm bedömts som mer akuta för förtur till ambulans. Detta återspeglas i enkäten där kvinnor upplever sig få vänta längre än män på ambulans. Bemötande upplever sig mera nöjda än män med bemötandet av ambulanspersonal. Orsakerna kan vara fler. De har ej så höga krav utan är nöjda med att hjälp kommer. Den manliga dominansen inom ambulanssjukvården innebär kanske ett mera prestigelöst möte mellan man och kvinna. Detta kan till viss del bekräftas av motsvarande studie som gjorts i Stockholm. Där var en manlig grupp som var mest missnöjd med bemötandet. Slutsats De organisationers måldokument som refereras till tidigare i arbetet utgår samtliga från att det inte skall finnas några skillnader mellan könen när det gäller bedömning, vård och behandling.. Vi ser med spänning fram att diskutera resultatet av vårt arbete med de organisationer som vi belyst utifrån ett jämtegreringsperspektiv. Detta arbete skall ses som en början på att belysa ambulanssjukvårdsfrågor ur ett genusperspektiv. Vår förhoppning och tro är att det kommer att tillföra verksamheten och ytterst patienterna mycket. Vi har genom att arbeta enligt 3R metoden kunnat belysa, Resursfördelning, Representation och Realia inom ambulanssjukvård ur ett patient och genusperspektiv. Vår förhoppning är att det sker fördjupade studier inom ett flertal av de områden som vi berört och att man på så sätt skall ge möjlighet till ett medvetet och strukturerat arbetssätt när det gäller ett fortsatt arbete med jämtegrering inom ambulanssjukvården. Gunilla Edholm Mats Kihlgren 16
Patientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Mats Kihlgren Enhetschef
Mats Kihlgren Enhetschef Ambulansenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset Telefon: 031-3432601, 0736-889394 mats.kihlgren@vgregion.se www.sahlgrenska.se/su/ambulans Gårda Brandstation VT 2006 Diskussionspunkter
Prehospital vård. översiktliga fakta
Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från
Från hallmattan till röntgenbordet
Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Årsredovisning 2006 Ambulanssjukvård
2007-01-09 Årsredovisning 2006 Ambulanssjukvård Ambulansenheten har under året i samverkan med entreprenörer och specialister inom SU fortsatt att förvalta och utveckla ambulanssjukvården. Vi har utvecklat
Projektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Lika Villkor Rätt Nivå
Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson
Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum
Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5
Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist
Driftsinformation Ambulans SU
Ambulanssjukvården SU LR:04 1.5 1.4 Sidan 1 av 5 Driftstider Enhet Station Drift Mån-Fre Jour Drift Lör-Sön Jour 351-9110 Centrum Må-To 07:00-17:00 - Fre 07:00-03:00 351-9120 Centrum 07:00-18:00/18:00-07:00-07:00-07:00-351-9130
Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län
Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården Ambulanssjukvården Region Örebro län Ambulanssjukvården har utvecklats senaste decennierna,
Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.
BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten
2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län
YTTRANDE 1(2) 2012-01-26 LK11-0480 Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Landstingsfullmäktige Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion
Välkommen! hållbar jämställdhet
Välkommen! Till Startpaket för hållbar jämställdhet En fråga om kvalitet Vill du jobba med kvalitetsfrågor och konkreta förbättringar i verksamheten? Då är SKL:s Startpaket för hållbar jämställdhet något
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket
Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Strategi för verksamhetsutveckling och kvalitet SU fortsätter sin långsiktiga satsning på
att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning
Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar
Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård Sjukvårdens larmcentral
Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård 2018 Sjukvårdens larmcentral Västra Götalandsregionen Mats Kihlgren Områdeschef Hur kan vi organisera oss för att möta framtida behov? Patienter Personal
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%
Katastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05
Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar
Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland
DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad
BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?
BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg
Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung
Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.
EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning
Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett
Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12
Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.
Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen
Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.
Motion Ambulanssituationen i Jönköpings län
ÄRENDE 9 2012-03-07 Motion Ambulanssituationen i Jönköpings län Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, Sverigedemokraterna Yttrande
Regionala standards. Ambulanssjukvården VGR NU AmbuAlarm-rapport 2014/12: Regionala standards - NU 2013 Ver 1.1
AmbuAlarm-rapport 2014/12: Regionala standards - NU 2013 Ver 1.1 Regionala standards Ambulanssjukvården VGR NU 2013 AmbuAlarm, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Västra Götalandsregionen Innehåll
Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013
Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.
Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård
Ärende 32 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-14 Diarienummer 170556 Sida 1 (2) Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård
Ambulanssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ambulanssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2002 Ambulanssjukvård inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har valt en modell för ambulanssjukvården
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P
Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet Filminslag från SVT Gävleborg Gävleborgs län och dess kommuner Upptagningsområde Upptagningsområde ca 40 Km radie från Los Glesbygdsområde E
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS
Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>
Kvalitet ur Patientens Perspektiv
1 Kvalitet ur Patientens Perspektiv Bakgrund Avtal SU har sedan 1 april, 2002 avtal med Räddningstjänsten Storgöteborg och Falck Ambulans AB vad gäller ambulanstransporter inom SU: s upptagningsområde.
Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.
1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft
Palliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Vad tycker du om ambulanssjukvården?
000977 Vad tycker du om ambulanssjukvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter av ambulanssjukvården och din kontakt med. Vi har slumpvis valt ut personer som varit i kontakt med ambulanssjukvården
Presentation om Skaraborgs Sjukhus
Presentation om Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beställer från styrelsens för Skaraborg Sjukhus specialiserad hälso- och sjukvård till befolkningen. Cirka 266 000
Presentation av. Skaraborgs Sjukhus
Presentation av Falköping Lidköping Mariestad Skövde Skaraborg mellan Vänern och Vättern (SkaS) uppdrag är att tillhandahålla specialistsjukvård av hög kvalitet för befolkningen i sitt närområde och i
Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg
Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg Rapport september 2006 Helleborus AB Helleborus AB 1 (22) 1. Sammanfattning Ambulanssjukvårdens uppdrag från landstingsstyrelsen utgör grunden för
Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor
Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården
Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan
Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Bedömningsbil. Presentationens namn. SU AMB VU Carita Gelang AMB ÖL Jonas Högberg
Bedömningsbil 1 Införande av Bedömningsbil Patientens vårdbehov styr inte själva transportmedlet Strävar efter differentiering av våra resurser för att bättre tillgodose behovet Föreligger av olika anledningar
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjuksköterska Verksamhetschef Göteborg 600 000 invånare i Storgöteborg Under ett dygn på Norra Europas största sjukhus Föds 1 barn i timmen Tas 650 akutpatienter emot
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om samverkansavtal mellan Landstinget Östergötland och Kommunförbundet Räddningstjänsten
Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård
Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska
Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,
Inrättande av kompetenscentrum för prehospital vård vid Södersjukhuset
Landstingsstyrelsens förvaltning Ägarstyrning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-09 LS 0603-0496 1 (5) Handläggare: Bo Brismar Inrättande av kompetenscentrum för prehospital vård vid Södersjukhuset Ärendet En väl
Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25
Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen
GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Samverkande sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, P 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,
Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård
Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun
Patientsäkerhetsberättelse
2013-02-28 1(12) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2012 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm är en vårdgivare med verksamhet vid 15 centraler från Luleå i norr till Malmö i söder.
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Prehospitalt triage av äldre patienter -
Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital
Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1
Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...3 2 Metod...3 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter...3 2.2 Beskrivning
ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. December 2017
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg December 2017 Arbetsgrupp för beslutsstöd Uppdrag från Vårdsamverkan Representanter: Projektledare Verksamhetschefer/enhetschefer kommunal HSL akutmottagning ambulans
Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)
Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Samverkansuppdrag 2018
Samverkansuppdrag 2018 Totalt 1457 uppdrag 2018 Under 2018 har totalt 1457 uppdrag utförts. Patienter har fått närmare och snabbare vård tack vare att sjuksköterskor från olika verksamheter hjälps åt.
BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014
2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och
BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017
Samverkande sjukvård Samverkansuppdrag 2017 Totalt antal utförda samverkansuppdrag 1065 Totalt antal samverkansuppdrag under 2017 var 1065 st. Av dessa var 267 st assistansuppdrag som kan ges från vårdcentral/jourcentral,
Cirkulärnr: 12:65 Diarienr: 12/6789 P-cirknr: 12-2:27 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:65 Diarienr: 12/6789 P-cirknr: 12-2:27 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, kollektivavtal, arbetsskyldighet, RiB Arbetsrättssektionen Datum: 2012-11-27 Mottagare Kommunstyrelsen
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Driftinformation Liggande sjuktransporter
Amb VGR, SOS Alarm Gbg RR:08A 1.8 1.7 Sidan 1 av 6 1. Beskrivning Denna instruktion gäller för enheter avsedda för liggande och sittande sjuktransporter. Liggande sjuktransporter förkortas nedan LST. Ambulanschef
Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124
Sida 1 av 2 Handläggare Datum Diarienummer Eva Lejman 2017-05-30 SN-2017/124 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialnämnd Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer
Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg