Ambulanssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Ambulanssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2002

2 Ambulanssjukvård inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har valt en modell för ambulanssjukvården som till stora delar skiljer sig från övriga landsting och regioner i Sverige. Sjukhusdirektören inom respektive sjukhusgrupp, SU, SÄS, NU-sjukvården, SKAS samt Kungälvs sjukhus, har i uppdrag att utifrån sjukhusgruppens lokala förutsättningar utveckla en ambulansorganisation. Den skall utgå från ett helhets och vårdkedjetänkade med den egna sjukhusgruppens förutsättningar i centrum. Detta har inneburit att ambulanssjukvården inom regionen varit mycket framgångsrik i flera avseenden. För ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har detta varit av mycket stor betydelse då vi på så sätt kan utveckla en vårdkedja som utgår från ett universitetssjukhus med dess kompetens och kapacitet. Med utgångspunkt från detta har ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset under 2002 genomgått en rad förändringar. Det gäller främst inom områden som drift, organisation, utveckling och ansvar. Upphandling En upphandling slutfördes och ambulanssjukvården inom SU bedrivs nu på entreprenad med femårigt avtal SU etablerar samtidigt med detta en ambulansenhet med organisatorisk inplacering på område Mölndal. Ambulansenheten/SU Ambulansenheten som ytterst ansvarar för ambulanssjukvården inom SU har i uppgift att driva frågor som gäller såväl uppföljning av avtal som utveckling av verksamheten. Avtalets utformning och SU:s profil som universitetssjukhus gör att ambulansenheten får mycket speciell karaktär. Inom enheten finns idag en bred kompetens vad det gäller såväl genuin ambulanskunskap som medicinsk kompetens och forskningskompetens. Angela Bång Utv.ansv.ssk Mats Kihlgren Enhetschef Robert Sinclair Carina Jagenäs Amb.överläkare Assistent Ambulansenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Mölndal Tel: Fax:

3 Avtal Göteborgsområdet är indelat i fyra affärsområden. Tre av dessa kan geografiskt till viss del knytas till de tre akutsjukhusen inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU/Sahlgrenska, SU/Östra och SU/Mölndal. Det fjärde området utgörs av Göteborgs norra skärgård. Räddningstjänsten Storgöteborg bedriver nu ambulanssjukvård som entreprenör inom hela området, exklusive Göteborgs norra skärgård där Falck ambulans utför ambulanssjukvård. Avtalet grundar sig på krav utifrån ett patientperspektiv. Det gäller såväl väntetider som kompetens avseende ambulanspersonal. Insatstiden, den tid som åtgår för ambulans att ta sig till patient är identifierad som en av den viktigaste framgångsfaktorerna inom den prehospitala akutsjukvården. Utdrag ur kravspecifikation: ambulans skall vara framme hos patienten inom 10 min vid 97% av prio 1-uppdragen. alla ambulanser skall vara sjuksköterskebemannade fr.o.m sjukhustjänstgöring för samtlig ambulanspersonal. Ambulanssjukvårdare: 2 veckor/år Ambulanssjuksköterska: 4 veckor/år Detta är några av de parametrar som vi anser ligger till grund för en professionell organisation. För att garantera entreprenörerna täckning för svängningar i uppdragsvolymen finns en garantisumma kopplad till en viss uppdragsfrekvens. Beroende på svängningar över eller under denna kan ersättningen regleras. Likväl finns summor kopplade som utebliven ersättning om flera av de uppsatta kvalitetsmålen inte uppnås. Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg Tel: Fax: Falck Ambulans AB Falckhuset Västberga Allé Stockholm Tel: Fax:

4 Resultat Under de nio månader 2002 som avtalet gällt har det utförts totalt ambulansuppdrag inom SU. Detta motsvarar på helårsbasis ca uppdrag, planerade uppdrag inräknade. Fördelat över de olika prioriteringarna blev utfallet av antalet akuta uppdrag: Prio 1: Prio 2: Prio 3: Antalet akuta uppdrag som låg till grund för beställningen har överskridits, vilket har till följd att entreprenörerna tilldelats extra ersättning för dessa uppdrag enligt avtalet. Akutuppdrag Akutuppd. Antalet planerade överflyttningstransporter mellan sjukvårdsinrättningar fortsätter att sjunka. Detta är en positiv utveckling och visar på en medvetenhet hos den personal som beställer en patienttransport. Ett viktigt styrmedel är troligen den avgift som debiteras beställande avdelning. Ambulanssjukvården är ett förhållandevis dyrt transportsätt jämfört med andra alternativ utfördes överflyttningar inom Göteborg är siffran nere i Frekvensen för 2002 visar på en minskning med ca 10% jämfört Detta visar på att avtalskonstruktionen för denna typ av uppdrag varit mycket framgångsrik. Överflyttningstransporter Antal 4

5 Insatstid Den avtalsenliga insatstiden som uppsattes som mål för verksamheten har inte kunnat uppnås fullt ut inom Göteborg/Mölndal. Detta är en prioriterad fråga för ambulanssjukvården. Det gäller att identifiera bristerna i dagens organisation för att nå förbättring. Organisation Ambulansentreprenörerna i SU är unika på så sätt att de har ett helhetsansvar inom sin verksamhet. I organisationen skall finnas en verksamhetschef och/eller tillika ambulansläkare som ansvarar för den interna medicinska kvaliteten. De har även en egen utbildningsavdelning som ansvarar för såväl introduktionsutbildning som årlig fortbildning. Kostnader för stora delar av drift där även läkemedel ingår är inom entreprenörens ansvar. Operativ ledning och ev resursförstärkning vid större händelser ligger även detta inom deras ansvar. Denna modell kräver ett nära samarbete mellan SU och entreprenörer. Modellen är tidigare oprövad och följs upp med stort intresse. Ambulanssjukvård inom SU Genom att verka inom hela SU har ambulanssjukvården ett helhetsperspektiv vad det gäller de olika områdenas resurser och behandlingsmöjligheter. Alla frågor måste därför belysas ur detta perspektiv. Hur påverkar ev olikheter vår organisation med tex behandlingsdirektiv och möjlighet att styra patienter till olika specialistavdelningar? Vi har därför ett flertal arbetsgrupper som arbetar sjukhusövergripande. Det gäller ex akutintag och HIA/MIVA avdelningar. Utveckling Ett medicinskt råd med ambulansöverläkaren som sammankallande och drivande har etablerats. Specialister inom områden med intresse för och även verksamma inom prehospital akutsjukvård deltar. Syftet med rådet är att inom respektive specialitet se patienter i ett helhetsperspektiv, från det att patienten insjuknar akut i bostaden, telefonsamtal till SOSalarm, ambulanstransport till sjukhus, mottagande på akutintag och vård på specialistavdelning. Utifrån detta skall vi sedan verka för att förbättra alla länkar i vårdkedjan. Ett motsvarande råd bestående av sjuksköterskor med liknande bakgrund och med inriktning mot omvårdnad har också startats. Ur dessa båda grupper har nu ett flertal utvecklingsprojekt initierats. Sammanhållande för projekten är ambulansöverläkaren och utvecklingsansvarig sjuksköterska båda anställa inom ambulansenheten. 5

6 Medicinsk operativ ledning - OLA Avtalet möjliggjorde uppstarten av ytterligare en OLA-ambulans. Detta innebär att det nu i SU finns tre OLA-ambulanser bemannade med erfaren anestesisjuksköterska under hela dygnet. Dessa skall fungera som en medicinsk spjutspets, operativ ledningsresurs och intensivvårdsambulans. Erfarenheterna i organisationen av denna spjutspets har visat sig mycket goda. Det gäller såväl inom medicinsk forskning/utveckling som medicinsk ledning på skadeplats och större olyckor. Göteborg är känt för sina prehospitala utvecklingsprojekt och har gjort sig internationellt kända då främst inom kardiologi. Prehospital trombolys infördes i studieform redan i slutet på 80-talet. I dag kompletteras denna möjlighet med att redan prehospitalt förbereda patienten för ballongdilatation på sjukhus (PCI). Som en av Sveriges mest olycksfrekventa områden har även OLA-ambulansen visat sig vara en framgångsrik ledningsresurs vid skadeplatsarbete. OLA-Larm Larmfrekvens Larm År Kompetensutveckling När det gäller formell kompetens utgår vi från de nationella kraven från Socialstyrelsen. Under 2005 kommer möjligheten att delegera ambulanssjukvårdare som kan administrera läkemedel att försvinna. Det innebär att till dess måste sjuksköterskebemanning i ambulanssjukvården vara genomförd. Ambulanspersonal inom SU skall inom ramarna för sin tjänstgöring hospitera inom enhet på SU. Detta för att fördjupa sina medicinska kunskaper samtidigt som de skall få möjlighet att ta del av olika delar av vårdkedjan. Sjuksköterskor skall hospitera fyra veckor och ambulanssjukvårdare två veckor/år. Detta är en verksamhet som har krävt en stor arbetsinsats för att starta upp och göra meningsfull. Tre sjuksköterskor med koppling till SU/Sahlgrenska, SU/Östra och SU/Mölndal arbetar med dessa frågor. Som ett alternativ till hospitering är det möjligt att studera i någon form av högskoleutbildning med inriktning mot prehospital akutsjukvård eller bedriva något utvecklingsarbete inom området. Detta gör att vi redan har startat ett flertal projekt och utvecklingsarbeten samtidigt som personalen får ytterligare tillfällen att utveckla sin kompetens inom prehospital akutsjukvård. 6

7 Kvalitet I enlighet med VG-regionens intentioner har ett styrkort utarbetats för ambulanssjukvården, se bilaga. Ur flera perspektiv är styrkortet speciellt. Vi har utgått från universitetssjukhusets, SU vision och övergripande mål. Detta har vi sedan haft som ledstjärna för hur vi skall formulera ambulanssjukvårdens styrkort. Vissa av dessa mål måste sedan överföras i våra entreprenörers verksamhet och till deras styrkort. Ett spännande arbete där vi på enheten för en diskussion med entreprenörerna om de uppsatta målen och hur dessa skall införlivas i verksamheten. Vad som krävs i respektive organisation för att uppnå måluppfyllelsen. Vilka mätvärden vi skall utgå från, hur skall de tolkas och hur de skall tas fram. Styrning av patientgrupper Den ökade kompetensen inom ambulanssjukvården ger inte bara ökade behandlingsmöjligheter utan också större möjlighet att bedöma patientens vårdbehov. Ett samarbete med Primärvården diskuteras där patienter med lindriga symptom transporteras till primärvården som alternativ till något av akutintagen inom SU. Ambulanspersonal kommer även att ges möjlighet att avstyra ambulanstransport. De kommer då att hänvisa patienten till annat transportsätt till sjukhus om vårdbehovet under transport inte motiverar ambulans. En fortsatt diskussion förs på enheten om priset 100:- är rätt för att fungera som styrmedel när det gäller att locka patienter till alternativa billigare transportsätt. Erfarenheter Ambulanssjukvården har nu bedrivits enligt den beskrivna modellen sedan Organisationens utformning har gradvis vuxit fram och tagit form. Arbetet har varit intensivt och stimulerande. I arbetet med avtalet har vi även fortsättningsvis mycket att utveckla och förbättra. Det gäller såväl tolkning av vissa frågor som direkta nyckelfrågor i avtalet. De utvecklingsprojekt som nu initierats måste genomföras och dess effekter utvärderas. Med fortsatt stöd av våra samarbetspartners såväl inom som utanför SU har vi stora förhoppningar på att även fortsättningsvis kunna utveckla den prehospitala akutsjukvården inom SU. Mats Kihlgren Enhetschef Robert Sinclair Ambulansöverläkare 7

8 Styrkort för Ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kund Medarbetare Processer Utveckling Ekonomi M Å L Behovet hos patient/ anhörig/medborgare är utgångspunkten för vårt arbete, med ett tryggt, säkert, likvärdigt och snabbt omhändertagande. Även studenter, forskare och andra intressenter skall mötas med ett professionellt förhållningssätt, innefattande, respekt, kompetens och vänlighet Medarbetare, entreprenörer och samarbetspartners skall bemötas med ett professionellt förhållningssätt innefattande respekt, förtroende, kompetens, medverkan och omtanke. Vi skall arbeta för att utveckla väldefinierade och välfungerande kärn- och stödprocesser som utgår från en helhetssyn ur kundperspektivet. Ambulanssjukvården skall bedriva forskning, utveckling och undervisning inom områdena prehospital medicin, omvårdnad, organisation och personell kompetens Våra resurser skall användas så att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Helhetssyn och balans mellan efterfrågan, behov, resurser och vårt uppdrag. Uppföljning utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. V A D K R Ä V S M Ä T V Ä R D E N S T R A T E G I Kompetent, professionell och engagerad personal i hela verksamheten. Tekniska resurser inkl. IT Dokumentation Antal tillfällen 2003: Kundenkät 1 st. Medicinsk uppföljn. 1 st. Uppföljning av avtal: -insatstider/månad -incidentrapporter kvartalsvis Utveckla datajournal Patientenkät Engagemang/synlighet/ tydlighet Välfungerande informationsflöden Plan för kompetensutveckling Omvårdnadshandledning Antal tillfällen 2003: Personalenkät 1 st. PU-samtal 1/medarbetare Entreprenörsmöten 5 st. Medåkning: 1/pers inom ambulansenheten Samverkan Information Vilja till samverkan över gränser Tydlighet i beställningar och ansvar Genomtänkt informationsstrategi Antal aktiviteter 2003: Med/omv rådet st. Akutintag 4 st. SOS-alarm 4 st. Reg ambgr. 100% närvaro Uppdaterad hemsida Infoblad 2 st. Professionella och tvärprofessionella organisationsövergripande arbetsgrupper FoU-handledning Plan för verksamhetsutveckling Alt. finansieringsformer för utvecklingsprojekt Hospitering 100% Alt extern utbildning 10 Genomförda FoUprojekt 4 st Primärvårdsprojekt genomfört Utv.seminarier 4 st FoU-konferenser 2-3 st Samarbete med Sahlgrenska Akademin och andra högskolor Utv datajournal Samsyn gällande uppdrag och entreprenörsavtalstolkning Ändamålsenliga registrerings- och uppföljningsinstrument Månadsuppf avtal/budget Sammanställning av ej budgeterade kostnader Kostnad/pat (KPP) Automatiserad debiteringsrutin via ambulansjournalsystem. Systematiserad uppföljning Utveckla hälsoekonomiska analyser Ambulansenheten/SU Mölndals sjukhus Hus A Mölndal

9 9