Prehospital akutsjukvård. - i regionalt perspektiv

Transkript

1 Prehospital akutsjukvård - i regionalt perspektiv September

2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag 5 2. Förutsättningar 5 3. Inledning 6 4. Beskrivning av den prehospitala akutsjukvården inom VGR 9 5. Arbetsgruppens bedömning Förslag till åtgärder 26 Bilaga 1 Bilaga Bilaga 3 Bilaga 4 Uppdragshandling Ambulansverksamheterna vid NU-sjukvården, SkaS och SÄS. Belastning år 2003 fördelad på dagtid, kvällstid och nattetid Ambulansverksamheterna i VGR. Antalet uppdrag per invånare Ambulanssjukvårdens termer och begreppsdefinitioner 2

3 Uppdrag Markbunden ambulansverksamhet Ambulanshelikoptern PKMC (Prehospitalt- och Katastrofmedicinskt Centrum) SOS Alarm AB Sjuktransportverksamhet (överflyttningsresor) Samverkan på regionövergripande nivå Ambulansorganisationen - vid förändrad sjukvårdsstruktur Förslag 3

4 Uppdrag gav Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en organisatorisk översyn av ambulansorganisationen och prehospitalt- och katastrofmedicinskt centrum (PKMC). Avgränsningar Frågor som berör drift av ambulansverksamheten, ambulanshelikoptern och PKMC omfattas inte av uppdraget. 4

5 Huvudfrågor Nulägesbeskrivning av ambulanssjukvården, ambulanshelikopterverksamheten och PKMC Beröringspunkter mellan ambulanssjukvården och sjuktransportverksamheten (överflyttningsresor) Samverkan på övergripande nivå mellan ambulanssjukvården, ambulanshelikoptern och PKMC Effektivitetsvinst med samverkan på regionövergripande nivå Beakta pågående strukturarbete och föreslå en anpassning av ambulansorganisationen till den nya strukturen Beakta intentionerna inom Regionala rådet för prehospital akutsjukvård (Prehospitala rådet) 5

6 Arbetsgruppen Ordförande i Prehospitala rådet/ambulansöverläkare Verksamhetschefer ambulanssjukvården (NU och SÄS) och PKMC Planeringsledare HSS-kansli Strateg Regionstyrelsens kansli Projektledare: Ingemar Alfredson Projektsekreterare: Anders Lindgren Referensgrupp: Regionala rådet för prehospital akutsjukvård 6

7 Aktörer inom det prehospitala området Ambulansverksamheten Ambulanshelikoptern Prehospitalt Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) SOS Alarm AB Sjukvårdsupplysning Överflyttningsresor i annan form än ambulans Regionala rådet för prehospital akutsjukvård Forskning, utbildning, utveckling 7

8 Den markbundna ambulanssjukvården Regionens mål År 2000 antog Hälso- och sjukvårdsstyrelsen mål för den markbundna ambulanssjukvården. Det övergripande målet är att den skall präglas av Omtanke Kompetens Trygghet Målområden Tillgänglighet Kompetens Kvalitet Samverkan Arbetsmiljö Teknik FoU Information/Marknadsföring 8

9 Ansvar Ambulanssjukvården regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialstyrelsens författningar. Regionövergripande ansvar Regionstyrelsens Hälso- och Direktören, Hälso- och sjukvårdsutskott (HSU) sjukvårdsavdelningen (HSA) Sjukvårdsområdes driftsansvar Sjukhusstyrelse Organisation Sjukhusdirektör Ambulansverksamheten är knuten till sjukhusgrupperna SU, NU, SkaS, SÄS, och Kungälvs sjukhus 9

10 Koppling till sjukhusgrupperna Stärker sambanden i de lokala vårdkedjorna Utvecklar den medicinska kompetensen inom ambulanssjukvården Men kan försvåra det regionövergripande ansvaret om ambulansverksamheten dimensioneras fr.a. utifrån den enskilda sjukhusgruppens egna förutsättningar 10

11 Regionens bilburna ambulansverksamhet år st ambulansstationer NU-sjukvården 11, SU 11, SkaS 12, SÄS 9 och Kungälv 4 st 87 st bemannade ambulanser, varav 67 dygnsambulanser och 20 dagambulanser 30 st ej bemannande ambulanser, 25 reservbilar och 5 IVAambulanser vilka togs i anspråk då ordinarie fordon inte var brukbara respektive inte bedömdes tillräckliga 616 ambulanspersonal, varav 282 var anställda av regionen och 334 av entreprenörer uppdrag varav c:a 60 % utfördes dagtid ( ), ca 17 % kvällstid ) och ca 23 % nattetid ( ) 11

12 Regionens bilburna verksamhet år 2003 forts. SOS Alarm AB rubricerade 39% av uppdragen som Prio 1, 37% som Prio 2 och 24% som Prio uppdragstimmar uppdragsmil, motsvarande 192 km per ambulans och dygn IVA-ambulanserna medräknade I medeltal nåddes drygt 70 % av Prio 1 patienterna inom 10 min efter utlarm och drygt 90 % inom 20 min dock stor spridning, främst beroende på stora skillnader i körsträckor Driftsbudget, bruttokostnader: 363 miljoner kr 12

13 Utveckling av svensk ambulanssjukvård Svensk ambulanssjukvård har god kvalitet (Socialstyrelsen 2003) Ökad integrering med akutsjukvården - vårdkedjetänkande Krav på ökad medicinsk kompetens i ambulanserna (och på alarmcentralerna) Snabb kompetent hjälp vid akuta olycksfall och sjukdomstillstånd, påbörjad undersökning och behandling i ambulansen, styrning till mest lämpade mottagande instans Samverkan med Polis och Räddningstjänst 13

14 Medicinsk kompetens - utrustning Målet en sjuksköterska i varje ambulans, där läkemedel skall kunna ges, kommer att vara uppfyllt år 2005 I ambulanserna finns bl a - Mobil EKG-utrustning med möjlighet till elektronisk överföring till sjukhus. Sjukhuset kan tolka utfallet och ge råd om fortsatt behandling och lämplig destination - Defibrillator för att återställa normal hjärtrytm - Utrustning för att stabilisera skelettskador och stoppa blödningar - Utrustning för andningsstöd och intravenös vätskebehandling 14

15 Registrering av prestationer Prestationerna registrerades t o m 2003 i datasystemen Amanda, Ambos och AmbuLink Registreringen av antalet uppdrag var år 2003 av generellt god kvalitet Registrering och redovisningen av antalet uppdragstimmar var för år 2003 av skiftande kvalitet - SU, NU och SkaS redovisade de-facto-uppgifter - SÄS och KS baserade redovisningen på schabloner - Detta betyder att de olika sjukhusgruppernas ambulansverksamheterna inte kan jämföras med varandra på basis av antalet uppdragstimmar - Utfallet lämpar sig inte för regionövergripande bedömning av resursbehov 15

16 Registrering av prestationer forts. Införande av AmbuLink innebär att uppföljning av medicinsk kvalitet och omvårdnadskvalitet kan vidareutvecklas med mobila registreringsenheter, bättre logistik i registreringen av data och förbättrade utsökningsfunktioner. Detta kommer att bidra till ökad jämförbarhet mellan enheternas verksamheter och resultat. 16

17 Ambulanshelikoptern En regionövergripande resurs Bemannas med specialistläkare och sjuksköterska Används i samverkan med de markburna ambulanserna och försvarets helikopter Stationeringsort Säve, Göteborg Ambulanshelikoptern är organisatoriskt knuten till Kungälvs sjukhus 17

18 Verksamhet år Ambulanshelikoptern Verksamhet år 2003 Prognos år 2004 Budget 24,5 Mkr 24,5 Mkr Personal 18,5 årsarbetare 18,5 årsarbetare Antal uppdrag primära 92 % 85 % - sekundära 8 % 15 % Antal flygtimmar Budgeterade timmar Tak Ca. 50 % av uppdragen utförs längs Västkusten och i Norra Dalsland 18

19 Prehospitalt Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) Organisatorisk tillhörighet: Regionövergripande resurs, underställd kanslichefen för Regionstyrelsens kansli Lokalisering: Göteborg PKMC:s uppdrag syftar till att regionens hälso- och sjukvårdsresurser ska kunna utnyttjas på ett optimalt sätt vid allvarligare händelser och större räddningsinsatser framför allt vid behov av samordning mellan sjukhusgrupperna Det är viktigt att enheten fortlöpande uppdaterar olika åtgärdsplaner av betydelse för regionens krisberedskap 19

20 Prehospital Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) forts. Nödvändig är också den utbildnings- och träningsverksamhet som bedrivs för personal som kommer att engageras vid allvarligare händelser En förändrad akutsjukvårdsstruktur och ökad kompetens inom ambulanssjukvården betyder att organisationen av s k mobila katastrofmedicinska resurser, inklusive sjukvårdsgruppsorganisationen, har behövt och kan behöva ses över 20

21 Verksamhet år PKMC Budget ( regionbidrag ): 5,1 Mkr Statsbidrag utbildning och övning: 4,1 Mkr SoS Kunskapscentrum: 0,9 Mkr Personal: 11,1 årsarbetare, varav 6,45 tills vidare- och 4,6 projektanställda Antal som erhållit utbildning: 3000 personer Antal utbildningsdagar: 4000 dagar 21

22 SOS Alarm AB SOS Alarm AB har ett regionövergripande ansvar för dirigering av ambulanserna (markburna och ambulanshelikoptern) Avtal VGR-SOS Alarm AB är tecknat för perioden Kostnad ca. 25 Mkr/år VGR betjänas av larmcentralerna i Göteborg-Falköping-Karlstad 22

23 Verksamhet år SOS Alarm AB Nödnummer samtal Ambulans = 16 % Beställning av ambulans för icke akuta uppdrag SOS Alarm AB:s kompetens för dirigering av ambulansverksamheterna har ett avgörande inflytande på hur effektivt ambulanserna används Dialog och samverkan mellan ambulanssjukvården och SOS Alarm AB bör utvecklas och tydliga krav ställas i förhandlingar vid upprättande av nya avtal 23

24 Sjuktransportverksamheten - överflyttningsresor i annan form än ambulans Akuttransporter med ambulans bör enbart aktualiseras när medicinskt behov av ambulanssjukvård föreligger Överflyttningsresor till eller från sjukhus bör ske i annan form så att ambulanserna kan nyttjas för sina prioriterade uppgifter En försöksverksamhet bedrivs inom NU-sjukvårdens ambulansverksamhet med sjuktransportbilar - antalet ambulansmil har minskat med 5 % Om sjuktransporter skall bedrivas inom ramen för ambulansverksamheten eller i annan ordning bör ingå i översynen av regionens sjukreseverksamhet 24

25 Samverkan på regionövergripande nivå ambulans, ambulanshelikopter och PKMC m.fl Regionala rådet för Prehospital Akutsjukvård Rådet bildades 2003 Uppdragsgivare: Regiondirektören, Hälso- och sjukvårdsdirektören Huvudfunktion Tillföra dem politiska och administrativa ledningen inom VGR sakkunskap i frågor som rör den prehospitala akutsjukvården Forum för samråd och samverkan Remissinstans 25

26 Samverkan på regionövergripande nivå forts. Ledamöter Verksamhetschefer/motsvarande inom den av regionen i egen regi bedrivna ambulanssjukvården Ambulansöverläkare Regionens beredskapschef Beredskapsöverläkare Samordnare inom Regionstyrelsens kansli Sakkunniga kan adjungeras till gruppen Ordförande utses inom gruppen 26

27 Områden för regionövergripande samverkan Verksamhetsuppföljning och system för att säkra och utveckla kvaliteten Utveckla balanserat styrkort som ledningsstöd Anpassa och utveckla ambulanssjukvården vid förändrad sjukhusstruktur Riktlinjer för medicinsk diagnostik, behandling och omvårdnad Utveckling av AmbuLink inkluderande hårdvara för mobil användning Principer för prioritering, dirigering och utlarmning Relationer och avtal med SOS Alarm AB 27

28 Områden för regionövergripande samverkan forts. Frågor som berör såväl ambulans, ambulanshelikopter som PKMC Regiongemensamma IVA-ambulanser Upphandlingar Kompetensutveckling FoU-frågor 28

29 Ambulansorganisationen - vid förändrad sjukvårdsstruktur Belastning på ambulanserna Konsekvenser p g a förändrad sjukhusstruktur Kalkyl över kommande belastning Utveckling av antalet uppdrag Behov av fortlöpande uppföljningar och analyser Riskanalyser (jfr Östergötland) Ambulansstationernas lokalisering 29

30 Belastning på ambulanserna Konsekvenser p g a förändrad sjukhusstruktur Den förändrade sjukhusstrukturen måste beskrivas på ett mer detaljerat och fördjupat sätt Ambulanssjukvårdens grundläggande organisation och uppgifter påverkas inte av strukturutredningens förslag Antalet uppdragstimmar kommer att öka för vissa ambulansstationer, på grund av längre körsträckor/fler uppdragstimmar per uppdrag 30

31 Konsekvenser p g a förändrad sjukhusstruktur forts. Antalet uppdragstimmar kan också komma att öka till följd av ett utökat antal uppdrag Arbetsgruppen kan dock i dag inte avgöra om det någonstans kommer att behövas fler ambulanser och mer ambulanspersonal. Men det bör finnas en beredskap för detta Den ökade belastningen kan leda till att tillgängligheten till ambulanser i vissa områden minskar, och att patienternas väntetider ökar Angeläget att öka kompetensen (medicinsk-, omvårdandeoch teknisk kompetens) hos ambulanspersonalen 31

32 Kalkyl över kommande belastning Arbetsgruppen har utvecklat en modell för beräkning av hur belastningen på ambulanserna påverkas med anledning av en förändrad sjukhusstruktur jämfört med belastningen år 2003 Modellen grundar sig på - bedömningar av till vilket/vilka sjukhus ambulanserna kommer att destineras i stället, då aktuella sjukhus får förändrad akutstatus - skattningar av hur uppdragen kommer att fördela sig på dessa destinationer - i de fall där mer än ett sjukhus kommer i fråga - tre antaganden 1) strukturförslaget antas och genomförs 2) antalet uppdrag förändras inte jämfört med år ) ambulansernas hämtområden är oförändrade 32

33 Kalkyl över kommande belastning forts. Tillämpas modellen kan den ge en indikation på hur belastningen på ambulansstationerna kommer att utvecklas då regionens sjukhusstruktur förändras Måste kompletteras med bedömningar av faktorer som ej beaktas/ej omfattas av kalkylen 33

34 Utveckling av antalet uppdrag Fler sekundärtransporter dagen-efter-överföringar med ambulans från breda akutsjukhus till specialistsjukhus/närsjukhus Färre överflyttningar med ambulans från specialistsjukhus/närsjukhus til breda akutsjukhus samma dag eller dagen efter inskrivning t ex hjärtpatienter som behöver kranskärlröntgen, ev. också PCI Fler ambulansuppdrag vid ökat avstånd till närmaste akutsjukhus, då viss patienter blir mindre benägna att avvakta eventuell spontanförbättring inn ambulans efterfrågas? Fler, oförändrat eller färre antal Prio 3 uppdrag? År 2003 bröts en uppåtgående trend. Oklart om det är ett tillfälligt avbrott, ett steady state som uppnåtts eller en vändpunkt. Nettoeffekt enligt arbetsgruppens bedömning: - antalet uppdrag kan komma att öka - svårt att bedöma ökningens storlek och i vilken grad den bidrar till ökning av antalet uppdragstimmar och därav följande minskad tillgänglighet för nytt uppdrag 34

35 Behov av fortlöpande uppföljningar och analyser Svårigheterna att i dag beräkna/bedöma vilka konsekvenser en förändrad akutsjukvårdstruktur får för ambulanssjukvården gör det särskilt viktigt att noga följa upp ambulanssjukvårdens förmåga att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen hög medicinsk säkerhet Om en enskild ambulans/ambulansstation blir högt belastad, mätt i antal uppdragstimmar, är det av stort intresse att klargöra varför Oftast är det mindre allvarligt om en hög belastning i huvudsak beror på ett stort antal uppdrag, än på långa uppdragstider per uppdrag Också ambulanser/ambulansstationer med förhållandevis normal eller t o m låg total uppdragstid kan ha långa uppdragstider per uppdrag, vilket i vissa fall kan innebära jämförelsevis långa väntetider Mätningar av totala uppdragstider måste kompletteras med mätningar - av antal uppdrag per ambulans och/eller av genomsnittlig uppdragstid - av väntetider för Prio1- och Prio 2-patienter, relativt uppställda mål - av antalet patienter i akut behov av vård som utsätts för väntetid som bedöms som oacceptabelt lång 35

36 Behov av fortlöpande uppföljningar och analyser forts. I ett övergångsskede bör även utvecklingen av - antalet passningsuppdrag redovisas med tillräcklig kontinuitet - avvikelserapporter redovisas till antal och innehåll Intensifierad redovisning enligt ovan syftar till att utan dröjsmål få indikationer på eventuella fall av oacceptabelt långa väntetider och andra hot mot den medicinska säkerheten I övrigt bör en arbetsgrupp för prehospital riskanalys tillsättas med uppgift att systematiskt lyfta fram kunskaper, erfarenheter och data om förhållanden och problemområden som kan får stor betydelse för bl a ambulansverksamhetens förmåga att lösa sina uppgifter vid förändring av sjukvårdsstrukturen enligt aktuella planer Om det uppstår/uppstått en alltför hög belastning på vissa ambulanser/ambulansstationer, måste detta i första hand vara en fråga för åtgärd vid berörd ambulansstation Kan man där inte finna någon lösning, t.ex. genom att omfördela egna resurser, bör regionövergripande samverkan ske 36

37 Förebyggande riskanalys 37

38 Ambulansstationernas lokalisering 38

39 Förslag kort perspektiv att ambulansverksamhetens mål ses över och involverar övriga prehospitala verksamheter i målarbetet och att graden av måluppfyllelse redovisas en gång per år till Hälso- och sjukvårdsavdelningen att särskild sjuktransportverksamhet (överflyttningsresor) i sjukhusregi utreds närmare i samband med en förestående översyn av regionens sjukreseverksamhet att arbetsgruppens modell för beräkning av kommande belastning på ambulanserna tillämpas när förutsättningarna föreligger och att beräkningarna beaktas då ambulansverksamheten anpassas till en förändrad sjukhusstruktur 39

40 Förslag kort perspektiv forts. att det tillsätts en flerpartssammansatt arbetsgrupp med uppgift att göra strukturerade och systematiska riskanalyser inom den prehospitala verksamheten före övergång till en mer koncentrerad akutsjukvårdsstruktur att ambulansverksamheter som berörs av förändrad sjukhusstruktur, fr.a. i ett övergångsskede, frekvent följer utvecklingen av insatstider (= väntetider på ambulans) och avvikelserapporter (frekvens, innehåll, åtgärder). Förutom till egen sjukhusgrupp och lokalt hälso- och sjukvårdskansli, skall resultaten tillställas Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Vid behov av övergripande samråd eller åtgärder skall de också redovisas för Prehospitala rådet 40

41 Förslag kort perspektiv forts. att Ambulink används då ambulansverksamheten registrerar, mäter, följer upp och redovisar sina prestationer och att detta verktyg med hårdvara vidareutvecklas för ökad effektivitet och förbättrad uppföljning, av särskilt vikt vid strukturförändringar inom akutsjukvården att i första hand berörd ambulansverksamhet initierar en lösning om det i något område uppstår (eller uppstått) väntetider på ambulans som bedöms oacceptabla. Ifall detta inte bedöms tillräckligt skall regionövergripande prövning av ambulansresurserna ske att regionen utvecklar beredskap för att ambulanssjukvården kan komma att behöva förstärka sina resurser 41

42 Förslag kort perspektiv forts. att Regionala rådet för prehospital akutsjukvård ges i uppdrag att - utarbeta destinationsanvisningar för olika tillstånd/diagnoser, som ett hjälpmedel för ambulanspersonalen att transportera patienterna till det i varje enskilt fall optimala sjukhuset - utarbeta underlag för samverkan och förhandlingar med SOS Alarm AB - undersöka inom vilka områden ambulansverksamheten bör samordna sin upphandling - utveckla förslag till hur samarbetet med primärvården kan utvecklas - utreda möjligheter till utökat utnyttjande av ambulanshelikopterns kapacitet för ytterligare ambulanstransporter 42

43 Förslag kort perspektiv forts.. att det tillförs personell resurs med huvudsaklig uppgift att samordna frågor av gemensamt intresse för regionens prehospitala akutsjukvårdsverksamhet att kontakterna mellan ambulansverksamheterna, PKMC och övriga prehospitala akutsjukvårdsverksamheter vidareutvecklas inom ramen för Prehospitala rådet 43

44 Förslag i ett längre perspektiv att möjligheter till fortbildning för ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare ses över och säkerställs på en nivå som gör det möjligt att möta ökande krav på kompetens inom ambulanssjukvården att ambulansverksamheten fördjupar sin samverkan med regionens högskolor, i syfte att utveckla FoU-verksamheten inom det prehospitala området att utreda om en förändrad lokalisering och bemanning av regionens ambulansstationer kan ge ett mer optimalt utnyttjande av de samlade regionala ambulansresurserna att möjligheterna till utvecklingsinriktad samverkan med regionala och/eller nationella intressenter inom området mobil kommunikation och informationshantering prövas 44