Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Ambulanssjukvården 2004 Ambulansverksamheten - riktat uppdrag Under året har ambulanssjukvården allt mer integrerats i sjukvården. Förutsättningarna för att driva forskning och utveckling har förbättrats. Ett ökat samarbete med olika medicinska specialiteter har förbättrat möjligheten för bedömning, behandling och styrning av patienter i akutvårdkedjan. Den regiongemensamma datajournalen infördes. Journalen ger oss förutsättningar att följa upp och kartlägga verksamheten. Sammanställningen av vår KUPP-enkät slutfördes och visade på att patienten är mycket nöjd vad det gäller bemötande. Vissa förbättringsområden identifierades bl. a prehospital smärtlindring. Under året bildades det Regionala rådet för Prehospital Akutsjukvård. Rådet är ett samverkansorgan för såväl medicinska som regionalt verksamhetsrelaterade frågor. Tidigare har dessa frågor hanterats inom sektorsrådet för Anestesi. Förutsättningar för att på ett vetenskapligt sätt bedriva det fortsatta arbetet under 2005 förbättrades avsevärt då en ambulansöverläkare anställdes med fokus på att arbeta med forskning och utveckling. Antalet akuta ambulansuppdrag har förändrats marginellt under året. Däremot har det skett en förändring avseende SOS-alarms prioritering av uppdragen. Antalet prio 1 och 2 ökar samtidigt som uppdrag av karaktären prio 3 minskar. Totalt antal akuta ambulansuppdrag för 2004 var och planerade uppdrag uppgick till I takt med en att andelen prio-1 uppdrag ökar ställs det allt större krav på verksamheten. Orsaken till förändringen måste utredas och förutsättningarna för en verksamhet som allt mer präglas av ökade krav avseende insatstid och kompetens måste ses över. 2

3 Inriktning 2004 Det årliga mötet där vi får förmånen att i dialog med SU:s ledning presentera verksamheten och lägga upp strategier för det fortsatta arbetet har till viss del varit utgångspunkt får vårt arbete under En stor del av diskussionen upptogs av arbetet med kommande ambulansavtal, uppdragsvolymer och prioriteringar samt hur vi skall fortsätta arbetet med att utveckla vårdkedjor för olika patientgrupper. Avtalsdiskussioner Hur skall vi agera inför en ev. förnyad avtalsdiskussion. Vilka är våra erfarenheter från att ha arbetat i nuvarande avtalsform. Enligt den tidsplan som presenterades bör ett förfrågningsunderlag vara klart 1/ Detta innebär att ett stort arbete måste läggas ner på att utveckla ett förfrågningsunderlag. Ambulansenheten fick i uppdrag att presentera alternativa modeller gällande en framtida ambulansorganisation inom SU. Uppdrag och prioritering Vår avtalskonstruktion gör att förändringar avseende uppdrag och fördelning mellan olika prioriteringar påverkar förutsättningarna gällande kostnad och kvalitet. En diskussion fördes gällande SOS-alarms uppdrag och vår möjlighet att utveckla kvaliteten avseende prioritering och dirigering. Vårdkedjor En stor del av diskussionen rörde sig kring möjligheten att styra rätt patient till rätt vårdnivå. Vilken möjlighet och vilket uppdrag har ambulanssjukvården när det gäller styrning av olika patientkategorier? STYRKORT 2004 Kund/medarbetare/processer/utveckling/ekonomi Under året prioriterade vi arbete med inriktning mot att kartlägga verksamheten utifrån kundperspektivet. Detta arbete gjorde att vi kunde identifiera viktiga frågeställningar kopplat till de utvecklingsprojekt som bedrivits under året samtidigt som det ligger till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla ambulanssjukvårdens struktur och organisation inom SU. 3

4 KUND AmbuLink Den datoriserade journalen infördes under 2004, och den ger bättre möjligheter till utsökning av data för bl.a. medicinsk uppföljning. Ambulanstransporterade patienter som ej läggs in på sjukhus. En kartläggning genomfördes av ambulanstransporterade patienter som återgått direkt till hemmet från akutmottagningen. Resultatet pekar på att ett antal av dessa patienter, har en sammansatt problembild, där patienten upplever ambulanssjukvård och akutmottagning som bästa vårdalternativ. Det finns anledning att fördjupa studien av denna patientkategori. (Se hemsidan under rubrik FoU.) Medicinpatienter mottagna på Östra sjukhuset via ambulans Går hem 20 % Inlagda 80% Kvalitet ur Patientens Perspektiv En patientenkät som genomfördes under 2003 och sammanställdes Resultatet visade att patienterna och anhöriga upplevde i mycket hög grad att de bemöttes med respekt, förståelse och att de kände att ambulanspersonalen brydde sig om dem. Patienterna gav också höga betyg vad det gäller lyft och ambulanstransport. För mer information se hemsidan under FoU, KUPP. Instämmer helt eller delvis ch Instämmer till stor del Respekt Bemötande anhöriga/vänner Lyftes varsamt på båren Bra överrapportering på akuten Brydde sig om mig Körde mjukt och varsamt Förståelse för min situation Trivsam atmosfär i ambulansen Undersökning och behandling inom rimlig tid Bästa medicinska vård Ambulansen kom inom acceptabel väntetid Möjlighet att delta i beslut beträffande min vård Bra information om undersökning och behandl Jag fick effektiv smärtlindring 63% 72% 72% 97% 96% 96% 95% 95% 94% 93% 90% 88% 88% 87% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 4

5 UTVECKLING Läkemedelsbehandling vid hjärtstopp Läkemedlet Cordarone har införts till patienter med hjärtkammarflimmer. Hypotermibehandling vid hjärtstopp Frågan har diskuterats med företrädare för hjärtsjukvården och intensivvården vid SU. Det bedömdes för tidigt att under 2004 införa principen som standardbehandling. LUCAS, mekaniska bröstkompressioner Ett forskningsprojekt i samverkan med Räddningstjänsten i Storgöteborg och kardiologspecialister inom SU i syfte att utvärdera effekten av mekanisk hjärtkompression. Bild: Räddningstjänsten Storgöteborg REO-PRO. Planering för att under 2005 att i samverkan med kardiologspecialister vid SU genomföra en ny studie som planeras innefatta tillförsel av blodproppshämmande medel inför akut kranskärlsvidgning i samband med insjuknande i hjärtinfarkt. Omvårdnad vid akut Astma och KOL I samarbete med Allergologen, SU/S har ett omvårdnadsprogram tagits fram där b.la assisterad utandningen med thoraxkompressioner ingår. Det är en praktisk vägledning i omvårdnad av den akut obstruktiva patienten. I riktlinjerna ges också en teoretisk bakgrund med referenshänvisningar. Dessa omvårdnadsriktlinjer är skapade av sjuksköterska inom astma och allergologi tillsammans med lungmedicin, ambulanssjukvård och specialistsjukgymnast. (Se hemsida, FoU). PROCESSER Vardaglig medicinsk verksamhet Omhändertagande av döda. Ambulanssjukvårdens engagemang vid omhändertagande av döda på allmän plats. Hänvisning. Möjligheten för ambulanssjukvårdspersonalen att hänvisa patienter till annan för patienten och verksamheten mest lämplig vård- och/eller transportform. 5

6 Triage. Införande av Triage enligt Manchestermetoden, en metod för bedömning och kategorisering av patienter baserad på hur akut behovet av läkarbedömning. Infektionspatienter. Infektionspatienter kan efter telefonkontakt transporteras till infektionskliniken SU/Ö Direktstyrning av patienter med bröstsmärtor till angiografi och kranskärlsdilatation 2003 startade ett projekt där Ambulanssjukvården kontaktar HIA SU/S i syfte att identifiera patienter med misstänkt hjärtinfarkt. 10 kontakter för konsultation per vecka. En av tre patienter hänvisas till HIA direkt för bedömning om akut PCI. Av dessa genomgår 72% denna behandling. Denna möjlighet stärker snabbheten i bedömning och beslut kring akut kranskärlssjuka patienter. (Se hemsida, FoU). Akuten SU/M 6% Akuten SU/Ö 14% Direktinläggning HIA SU/S 34% Akuten SU/S 46% Patienter med höftfraktur Utveckling av omhändertagandet med inriktning mot bemötande och behandling. Fortsatt kartläggning utvecklingsarbete har skett i syfte Amb ank skadeplats - avfärd sjukhus Körtid till akutintag Ank akuten - läkarkontakt Läkarkontakt - röntgen Rtg - lämnat akuten Patientens väg genom vårdkedjan Medeltid i minuter Styrning till olika vårdenheter efter telefonkontakt att vid trolig fraktur kunna transportera patienten direkt till röntgenavdelning för definitiv frakturdiagnostik, utan väntetid på akutintag. (Se hemsida, FoU). Medeltid totalt Minuter 6

7 Den akutgeriatriske patienten Ett strategiskt fokus har under året riktats mot akuta geriatriska patienten En stor andel av de som behöver ambulanssjukvård är äldre (75 år) Geriatriken, SU/Sahlgrenska, är nationellt ledande på området och bidrar nu till att stötta vården för den akutgeriatriska patienten, redan prehospitalt. I en framtid kan det bli aktuellt att gå förbi ett akutintag för att en del av dessa äldre skall få ett snabbare omhändertagande än vad det är idag. (Hemsidan under Aktuellt ). Åldersfördelning 91-6% år 9% år 10% Stroke-patienter Möjlighet att styra patient med stroke till SU/S för att efter röntgenologisk diagnostik erhålla propplösande behandling. Ett samarbete mellan ambulanssjukvården, akutintaget SU/S och neurosjukvården vid SU. Start planeras till början av (Hemsida under Aktuellt ) år 38% år 21% år 16% MEDARBETARE Lokal samverkan Utvecklingsseminarium/SU Ambulanssjukvården bjöd in ansvariga på avdelningar där det finns en fungerande vårdkedja mellan ambulans och den hospitala vården. Under seminariet presenterades aktuella projekt samtidigt som man också diskuterade förutsättningar för nya utvecklingsprojekt. (Artikel i Substans nr. 11/2004). Projekt Slagkraft Göteborg Ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Räddningstjänsten Storgöteborg och skolan Biskopsgården i syfte att kartlägga våldet och dess konsekvenser inom SU:s upptagningsområde samt att som ett första led starta ett förebyggande arbete inom skolorna i Biskopsgården. Kvinnor 22% Fördelning misshandlade patienter som kom in till sjukhus med ambulans. (SU 2003). Män 78% 7

8 Medicine kandidater Under termin 8 på läkarlinjen genomfördes under hösten 2004 ett projekt, med tre deltagande studenter som led i universitetssjukhusets undervisningsuppdrag. Projektet gavs titeln Stay and play eller Load and Go vad är bäst när? (Hemsida under Aktuellt ). Regionövergripande samverkan Regionala rådet för prehospital akutsjukvård (RRPA) Rådet bildades under slutet av 2003 som samverkansorgan för Västra Götalandsregionens sjukhusgruppsanknutna ambulansverksamheter., Rådet fungerar, liksom de medicinska regionala sektorsråden som remissinstans i olika frågor. Ett stort arbete lades ner på framtagandet en beskrivning av ambulanssjukvårdens förutsättningar, utformning, karakteristika liksom förväntad påverkan av en förändrad regional akutsjukvårdsstruktur. (Hemsidan under Aktuellt ). Överflyttningstransporter mellan sjukvårdsinrättningar En projektgrupp initierades i syfte att optimera patienttransportorganisationen för planerade överflyttningstransporter. Resultatet redovisas Nationell samverkan Storstadsträff Den årliga Storstadsträffen ett samverkansforum med de stora regionerna, Stockholm och Skåne. Vid mötet diskuterades ett antal frågor av gemensamt intresse med fokus på driftsformer, upphandling och kvalitetsutveckling i ambulanssjukvård. FLISA konferens 2004 Arrangerat av föreningen för ledningsansvariga inom ambulanssjukvården i Sverige, Tema: Kartläggning av och behandling av ryggradsfrakturer. Lämplig kompetens och specialistutbildning inom ambulanssjukvård. Ledningsprinciper enligt Socialstyrelsen. PreHospen Under 2004 har vi representerats i PreHospens vid Högskolan i Borås expertgrupp för ambulanssjukvård. 8

9 Internationell samverkan Livräddarkonferens Budapest 2004: Defibrillering, bröstkompressioner, ventilering. Vad är prioriterat? En studie visade att brytpunkten för att starta med bröstkompressioner framför defibrillering låg på omkring 4 minuters obehandlat ventrikelflimmer. Dvs. har patienten haft ventrikelflimmer mer än 4 minuter så lönar det sig att utföra 3 minuters HLR före defibrillering. Uppehåll i HLR Det spelar ingen roll hur bra behandlingsriktlinjer man har, om de ändå inte efterföljs. Petter Steen (Oslo, Norway) Ett flertal studier visar stora brister i hur vi praktiskt utför HLR Vi gör för många och för långa uppehåll av bröstkompressionerna! Ventilation Studier visar att intubation är bästa sättet att etablera en säker luftväg, men en noggrann tubkontroll är avgörande. Få intubationer/person, stor risk för felintubation (rek.10-20/år). Larynxmask är att föredra vid lägre användarfrekvens. Vård efter hjärtstopp- Den glömda länken i kedjan? Revasculering, läkemedelsbehandling med betablockad, terapeutisk hypotermi normalt blodtryck, B-glukos under 10mmol/l, behandla acidos, kalium inom normalvärden, ICD har visat sig förbättra prognosen för överlevnad framförallt vid hjärtstopp Hypotermibehandling efter hjärtstopp Kliniska studier med hypotermibehandling efter hjärtstopp pågår. Måltemperatur mellan C, skillnader i synsätt på när var och hur det skall ske. Hjärtlungräddning utanför sjukhus, kvalitet på utförandet med fokus på ventilation Elizabeth Dorph, avhandling: Out-of-hospital cardiopulmonary resuscitation Quality of performance with focus on ventilation. Disputation , Ullevål Universitetssjukhus, Oslo. Fakultetsopponent: Angela Bång. (Hemsida under Aktuellt ). 9

10 Ekonomi Total bruttokostnad för riktat uppdrag ambulanssjukvård år 2004 blev lite drygt 88 miljoner kronor. Intäkter för patientavgifter och från andra landsting och regioner 4,4 miljoner, statsbidragen 5 miljoner, ambulanssjukvårdare som läser upp sin kompetens till sjuksköterskenivå 1,2 miljoner och regionala FoU-medel uppgick till 150 tkr. Total nettokostnad år 2004 för riktat uppdrag ambulanssjukvård blev alltså drygt 77 miljoner kronor. Under året har förhandlingar om indexuppräkning av avtalet genomförts, och i genomsnitt har ersättningsnivån höjts med 3,5 %. Kostnad/Akuttransport Nettokostnad per akutuppdrag 2002: kr Nettokostnad per akutuppdrag 2003: kr Nettokostnad per akutuppdrag 2004: kr Nettokostnad per akutuppdrag Kr År Kostnad Patientintäkter 2002: kr Intäkt per månad: kr (9 månader) Patientintäkter 2003: kr Intäkt per månad: kr Patientintäkter 2004: kr Intäkt per månad: kr *Patientavgiften höjdes från 100 kr till 150 kr den 1 juni

11 Avtalskostnad netto för SU år 2004 (inkl administration) Tkr Kostnad akutavtal 2004 Kostnad administration 2004 Intäkter (pat.intäkter + diverse bidrag) Antal utförda akutuppdrag Kostnad /akutuppdrag kr kr kr st kr Händelser av intresse under 2004 Åker rätt patient ambulans? En delstudie angående utnyttjandet av ambulanser presenterades. Enligt studien finns brister i SOS-alarms träffsäkerhet samtidigt som ett stort antal patienter som inte är i behov av ambulans använder sig av ambulans för att komma till sjukhus. Studien ligger till viss del som grund i utredningen gällande möjlig differentiering inom ambulanssjukvården. Inom SU utreder vi nu möjligheten att införa mer renodlade transportambulanser. Mekanisk hjärtmassage Nyheten med mekanisk hjärtkompression lyfte fram vikten av rätt utförda hjärtkompressioner och väckte en stor debatt. En vetenskaplig studie genomförs inom SU gällande effekten mekanisk kompression. Defibrillatorer på allmän plats Ett hjärtsäkert Göteborg. I syfte att korta tid till defibrillering kommer defibrillatorer placeras ut på platser där man kan förvänta sig större folksamlingar. Målet är placera ut 100st defibrillatorer Göteborg. Artikel från GP Södra skärgården För att kunna leva upp till kravet avseende kompetens och insatstid har man på Styrsö/Donsö skapat en jourlinje bestående av sjuksköterskor boende på öarna. Sjuksköterskorna har efter internutbildning samma behandlingsmöjligheter som övriga ambulanssjuksköterskor. För att upprätthålla insatstiden har de även fått tillgång till en eget utryckningsfordon. Artikel ur Substans 10/

12 Olaglig ambulanssjukvård En dom i regeringsrätten gällande att kommunerna inte får bedriva ambulanssjukvård innebar stora förändringar i Sverige. I Stockholm och Skåne fick därför räddningstjänsten inte möjlighet att förnya sina entreprenader. Vi inom SU är nu ensamma om att ha en stor entreprenör i kommunal regi. Lagförslaget har sedan reviderats. Ambulanssjukvården i ett genusperspektiv Siffror framtagna inom ambulanssjukvården SU låg till grund för en intressant artikelserie i Aftonbladet gällande skillnaden mellan kvinnor och män vad det gäller utnyttjande, bedömning och prioritering av patienter som åker ambulans. Kvinnor åker marginellt mer ambulans men män bedöms som mer akuta jämfört med kvinnor. Större händelser Vid de större händelser som befarats kräva extra insatser kunde man konstatera att ambulanssjukvården inte behövdes engageras i större omfattning. Under 2004 års allra sista dagar engagerades ambulanssjukvården vid SU i omhändertagande av patienter från flodvågskatastrofen i Asien. Det gällde såväl egna ambulanstransporter som samordning av Regionens ambulanstransporter för hemvändande patienter som anlände med flyg till fr.a. Landvetters flygplats. I samverkan med chefläkaren vid SU och katastrofplaneringen vid PKMC skedde en effektiv styrning av dessa patienter. Inom SU styrdes patienterna i huvudsak till infektion SU/Östra. FORTSATT ARBETE INFÖR 2005 Ständig strukturomvandling och medicinsk utveckling ställer krav på ambulanssjukvården. Under 2005 kommer vi att fortsätta vårt arbete med att utveckla ambulanssjukvården i enlighet med SU s verksamhetsplan gällande bl a kvalitet, ekonomi och struktur. Vi kommer att arbeta enligt modellen Ambulanssjukvården det mobila akutintaget avseende; Bedömning: Hur kan vi på bästa sätt identifiera patientens vårdbehov? Behandling: vad innebär utifrån patientens vårdbehov optimal prehospital behandling? Styrning; Vilken vårdinrättning tillgodoser patientens vårdbehov på bästa sätt? 12

13 Aktuell statistik Uppdragsfrekvens/år Minskningen av antalet uppdrag under 2003 visade sig vara tillfällig och har inte fortsatt i samma utsträckning Akuta uppdrag Akuta Uppdragsfrekvens/mån Uppdragsfrekvensen är som tidigare år relativt jämt fördelat under årets månader januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 13

14 Akutuppdrag och prioritet Andelen Prio 1 o 2 fortsätter öka vilket innebär att kraven på organisationen växer avseende kompetens och insatstid. Det finns idag ingen bra uppföljning gällande tillförlitligheten i SOS-utalarmeringskriterier. Detta är en högprioriterad fråga. Akuta uppdrag per prio Prio 1 Prio 2 Prio Fördelning per patientkategori, ålder, kön Fördelning män kvinnor per prio Kvinnor Män Prio 1 Prio 2 Prio 3 Patienter Medicin Bedömning gjord i ambulans 8000 Kirurgi Neurologi Ortopedi Övrigt Kategori

15 Planerade uppdrag till o från sjukvårdsinrättning Genom en medveten styrning med avgifter fortsätter antalet planerade patienttransporter minska Planerade ambulanstransporter antal 5000 År Fördelning/akutintag SU/S är det akutintag som tar emot flest patienter. Största avvikelse gällande prio/akutintag har barn där prio 1 dominerar. I övrigt inga större avvikelser men SU/S tar emot flest patienter bedömda som prio 1 och 2. Prio 1 Prio 2 Prio 3 Fördelning av prio akutmottagningarna % Sahlgrenska 14% Östra 41% 43% 44% 45% 3% 17% Fördelning av ambulanstransporter mellan akutmottagningarna/su % 5% 44% Sahlgrenska Östra Mölndal 36% 30% Barnkliniken 47% Mölndal 67% Barn %

16 Hjärtstopp Enligt det nationella hjärtstoppsregistret fortsätter Göteborg att vara framgångsrikt när det gäller behandling av hjärtstopp utanför sjukhus. Av de patienter där behandling startats prehospitalt läggs 32 % in på sjukhus och bedöms som levande inlagda. 40 % Levande inskrivna hjärtstoppspatienter Göteborg Övriga Sverige Övriga Sverige Göteborg För ytterligare material gällande styrkortet eller övrigt i verksamhetsberättelsen; gå till vår hemsida via ( vård / hitta rätt / akutsjukvård ) aspx eller kontakta oss på Ambulansenheten Mats Kihlgren, Enhetschef mats.kihlgren@vgregion.se Ambulansenheten/SU Hus A4 Mölndals sjukhus Mölndal ,