Hur Learning Management System (LMS) kan användas. för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare

Hur Learning Management System (LMS) kan användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare

Artikelnr 2010-9-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2010 2

Förord Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet 2010 i uppdrag att tillsammans med Läkemedelsverket utreda hur Learning Management System skulle kunna användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare. Utredningen presenteras i denna rapport. Rapporten innehåller en övergripande beskrivning av läkemedelsförskrivning vad gäller villkor och förutsättningar i läkarnas grundutbildning och allmäntjänstgöring samt vilka föreskrifter som reglerar området. Resultat från genomförd kartläggning kring huvudmännens rutiner, arbetssätt och utbildningsinsatser kring läkemedelsförskrivning under AT redovisas. Rapporten innehåller även en beskrivning av användning av LMS och e-lärande. Förslag på kompetensmål som bör uppfyllas inom läkemedelshantering presenteras samt en teknisk kravspecifikation. Rapporten har skickats på remiss under uppdragstiden. Projektledare för uppdraget har varit Sophia Björk på avdelningen för Kunskapsstyrning. Carl Savage, vid Karolinska institutet har bidragit i arbetet och Tony Holm vid Västra Götalandsregionen har bidragit med värdefulla synpunkter. Synnöve Ljunggren har bistått med språkgranskning. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Bakgrund 8 Uppdraget 9 Syfte och avgränsning 9 Arbetssätt 9 Hur ser det ut idag? Villkor och förutsättningar 11 Läkarnas grundutbildning 11 Allmäntjänstgöringen 11 Begreppet läkemedelsförskrivning 11 Rutiner och arbetssätt under AT 12 Utbildningsinsatser under AT vad gäller läkemedelsförskrivning 12 LMS och webbaserat lärande som verktyg 13 LMS och webbaserat lärande (e-lärande) 13 LMS i landstingen 13 Kostnader för utveckling och förvaltning av LMS och e-lärande 14 Kunskapsutveckling generar ett ökat kunskapsbehov 15 Workshop med syftet att identifiera kompetensmål 15 Slutsatser och förslag 18 Behov av kompetensutveckling för AT-läkare 18 Learning Management System 18 Förslag på innehåll i utbildning 18 Organisation 19 Referenser 21 Bilaga 1 Sändlista workshop 23 Bilaga 2 Sändlista remiss 24 Bilaga 3 Teknisk kravspecifikation 25 5

6

Sammanfattning Den här rapporten är framtagen på uppdrag av regeringen. Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket utreda hur Learning Management System (LMS) skulle kunna användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkmedelsförskrivning till AT-läkare. Utvecklingen inom läkemedelsområdet är snabb och dynamisk och läkemedelsanvändning styrs till stora delar av föreskrifter, nationella rekommendationer, riktlinjer och prioriteringar. Regeringen anser att det finns behov av nationell samordning kring läkemedelsområdet för att uppnå en mer effektiv förskrivning och en förbättrad användning av läkemedel. Det finns en stor variation i landet vad gäller innehållet i läkarnas allmäntjänstgöring avseende läkemedelsförskrivning. Utbildningsinsatserna är begränsade och de är inte koordinerade. LMS är ett system med specifika administrativa funktioner som syftar till att stödja arbetet med att styra och följa upp utbildningsinsatser. Hälften av alla landsting har idag tillgång till LMS och dessutom har flertalet högskolor och universitet denna resurs. Socialstyrelsen bedömer att det finns ett behov av en nationell grundläggande utbildning för att säkerställa en lägsta kunskapsnivå. Ett lämpligt tillfälle för en nationell utbildningsinsats är perioden då läkarna gör sin allmäntjänstgöring. Socialstyrelsen bedömer vidare att LMS skulle kunna användas som ett verktyg för fortbildning och kunskapsspridning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare. Men då ett gemensamt nationellt LMS skulle kräva en omfattande investering, både på kort och på lång sikt, anser Socialstyrelsen det mindre lämpligt att utveckla ett nationellt LMS. Istället bör de redan befintliga LMS-verktygen i landstingen användas. Nationellt utvecklade utbildningspaket kan i framtiden distribueras till landstingens egna LMSverktyg. Användningsgrad och effekter av utbildningen kan följas nationellt via återrapportering från dessa LMS. Utbildningen kan avslutas med självtest. Som ett nästa steg föreslår Socialstyrelsen att en pilotstudie genomförs. En utbildningsmodul utvecklas för att användas i de olika LMS systemen enligt den beskrivning som finns i denna rapport. Pilotstudien bör utvärderas med fokus på hur användbart och effektivt det är att använda LMS och e- lärande som verktyg för att nå uppsatta utbildningsmål för den aktuella målgruppen. 7

Inledning Bakgrund Socialstyrelsen rapporterade i december 2009 en förstudie om hur ett Learning Management System (LMS) skulle kunna användas för kunskapsspridning och fortbildning inom svensk hälso- och sjukvård. I rapporten konstaterades att det produceras en stor mängd kunskapsunderlag från flera olika nationella aktörer, men att det saknas en effektiv samordning för att dessa underlag ska bli mer tillgängliga. Ett LMS skulle kunna ge förutsättningar för en sådan samordning. Ett LMS kan översättas till lärplattform och används idag inom flera olika branscher som ett planeringsverktyg för att identifiera kompetensbrister och utvecklingsmöjligheter. De administrativa funktionerna i systemet gör det möjligt att distribuera e-lärande moduler samt styra och följa upp utbildningsinsatser. Idag används LMS eller är under utveckling i 10 landsting. Webbaserat lärande (e-lärande) blir allt vanligare som alternativ till annan traditionell utbildning och svarar mot ett behov av fortbildning som kan ske på ett för personalen effektivt, praktiskt och kvalitetssäkrat sätt. I mars 2009 presenterades en handlingsplan [1] för effektivare läkemedelsanvändning, där bland annat landets läkemedelskommittéer tydligt framhöll att en utökad satsning på fortbildning och kompetensutveckling var ett av de viktigaste områdena för att kunna uppnå en mer rationell och effektiv läkemedelsbehandling. I juni 2010 presenterades en förstudie [2] till en nationell läkemedelstrategi. Regeringen anser att det finns ett behov av en nationell samordning kring läkemedelsområdet för att kunna uppnå en mer effektiv förskrivning och en förbättrad användning av läkemedel. Myndigheter som Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Socialstyrelsen har en viktig roll i detta arbete. Myndigheterna står för ett omfattande regelverk inom området och förmedlar kunskap och information kring läkemedelsfrågor. Läkemedelsverket har fått i uppdrag att bilda ett centrum för bättre läkemedelsanvändning. Till centret kommer ett nationellt råd att knytas med representanter från olika systermyndigheter och andra intressenter. En säker, rationell och jämlik läkemedelsförskrivning ställer stora krav på läkarnas kunskaper. Utvecklingen inom läkemedelsområdet är snabb och dynamisk, vilket kräver att utbildning inom läkemedelsförskrivning kontinuerligt anpassas till verklighetens krav. Ett exempel är läkemedelsbehandling av äldre. Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel eller för många läkemedel som dels kan orsaka onödigt lidande, dels kostar samhället miljardbelopp varje år. SBU visar i rapporten Äldres läkemedelsanvändning Hur kan den förbättras? [3] att ökad utbildning och information till läkare leder till minskad förskrivning och ordination av olämpliga läkemedel. 8

Uppdraget I regleringsbrevet för 2010 fick Socialstyrelsen följande uppdrag: Socialstyrelsen ska i samverkan med Läkemedelsverket utreda hur Learning Management System (LMS) skulle kunna användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning till AT-läkare. Återrapportering ska ske senast den 30 augusti 2010. Socialstyrelsen har utifrån uppdragsbeskrivning valt att utreda följande områden: Huvudmännens rutiner, utbildningsinsatser och arbetssätt idag avseende läkarnas AT och läkemedelsförskrivning. Kunskapsbehov samt kompletterande utbildning i läkemedelsförskrivning. Learning Management System och e-lärande. Syfte och avgränsning Syftet är att utreda huruvida ett LMS kan användas som ett nationellt verktyg för att sprida och öka kunskapen om samt bidra till fortbildning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare. Utredningen har fokuserat på att identifiera vilka kompetenser (kunskaper, färdigheter, förhållningssätt/värderingar) som AT-läkare behöver ha kring läkemedelsförskrivning samt vilka förutsättningar det finns för att använda LMS som ett komplement till andra utbildningsinsatser för ATläkarna. Arbetssätt Uppdraget har genomförts i samarbete med Läkemedelsverket. Följande aktiviteter har genomförts: Utvärdering/kartläggning Syftet med kartläggningen var att få en övergripande bild av landstingens arbetssätt, rutiner och utbildningsinsatser kring läkemedelsförskrivning för läkare under allmäntjänstgöringen. Resultatet från kartläggning redovisas i avsnittet Hur ser det ut idag? Villkor och förutsättningar. Kartläggningen har genomförts i form av intervjuer (n=43) samt en webbenkät (n=181). Intervjuerna genomfördes i landstingen med studierektorer och ansvariga för läkarnas allmäntjänstgöring samt med AT-läkare. Webbenkäten skickades till AT-läkare som genomförde AT-provet 2009, totalt 392 personer. Resultatet har i rapporten tolkats med försiktighet eftersom svarsfrekvensen vad gäller webbenkäten var relativt låg (46 %). Kartläggningen ger dock indikationer på hur situationen ser ut avseende AT-läkares läkemedelsförskrivning. Workshop Socialstyrelsen anordnade en workshop där företrädare från Svenska Läkaresällskapet, Läkarförbundet, Karolinska Institutet och ehälsoinstitutet deltog. Syftet var att identifiera läkares kompetenser i läkemedelsförskrivning. Resultat från workshopen redovisas i avsnittet Kunskapsut- 9

veckling genererar ett ökat kunskapsbehov (lista över inbjudna aktörer, se bilaga 1). Remissförfarande Slutrapporten har skickats på remiss till deltagande experter och berörda aktörer under juli månad (sändningslistan, se bilaga 2). Remissvaren har beaktats vid sammanställningen av denna rapport. 10

Hur ser det ut idag? Villkor och förutsättningar I detta avsnitt beskrivs hur grundutbildningen i farmakologi och klinisk farmakologi ser ut i dagens läkarutbildning samt vilka föreskrifter som reglerar innehåll och krav på kompetens efter avslutad allmäntjänstgöring. Här redovisas även resultat från kartläggningen av huvudmännens rutiner, arbetssätt och utbildningsinsatser avseende läkemedelsförskrivning under allmäntjänstgöringen. Läkarnas grundutbildning Utformningen av nuvarande grundutbildning inom farmakologi skiljer sig till viss del mellan de olika utbildningsorterna. På vissa håll har de grundläggande kurserna i farmakologi och klinisk farmakologi tagits bort. Istället har man lagt in delar av dessa i andra kurser. Svenska Läkaresällskapet [4] och andra har framfört att stora delar av grundutbildningen fokuserar på patogenes och diagnos medan principer för behandlingsval, uppföljning av effekt, hantering av komplikationer och avslutning av läkemedelsbehandling ägnas alltför lite utrymme. Allmäntjänstgöringen Syftet med allmäntjänstgöringen är att ge den nyutexaminerade läkaren förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen. AT lägger grunden för kommande specialisttjänstgöring. Allmäntjänstgöringen leder fram till legitimation, som ger allmän behörighet att utöva läkaryrket. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen efter avklarad tjänstgöring och avklarat AT-prov. I Socialstyrelsens föreskrift om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) [5] står det klart uttalat att AT-läkaren ska ges tillfälle att parallellt med den kliniska tjänstgöringen bedriva teoretiska studier och delta i kompletterande utbildning. Begreppet läkemedelsförskrivning Kartläggningen som genomfördes inom ramen för detta uppdrag visar att läkemedelsförskrivning tolkas på olika sätt. Begreppet är väldigt brett och kan därför innefatta olika aspekter, till exempel hur man praktiskt gör när man skriver ut recept, vad som är lämpliga doser, hur datasystemen fungerar, vilka läkemedel som rekommenderas etc. Ofta används begrepp som läkemedelshantering, läkemedelsanvändning och läkemedelsbehandling i detta sammanhang. Vi har valt att använda begreppet läkemedelsförskriv- 11

ning i rapporten, med en bred betydelse som även inrymmer behandling, hantering och användning av läkemedel. Rutiner och arbetssätt under AT En del i utredningsarbetet har varit att skaffa en överblick över huvudmännens rutiner, arbetssätt och utbildningsinsatser vad gäller läkarnas allmäntjänstgöring. Fokus har legat på det som rör läkemedelsförskrivning. Resultaten från den genomförda kartläggningen visar bland annat att rutiner och arbetssätt skiljer sig åt, både inom och mellan landstingen. Det finns regionala skillnader i journalsystem, riktlinjer och rekommendationer samt klinikspecifika rutiner. I flera fall saknas nedskrivna rutiner för läkemedelsförskrivning som AT-läkare ska arbeta efter. Utbildningsinsatser under AT vad gäller läkemedelsförskrivning Kartläggningen visar också att utbildningsinsatserna för AT-läkare varierar. I de flesta fall ingår information om läkemedelsförskrivning i introduktionen till AT-blocket. Denna kan kompletteras med enstaka utbildningstillfällen, då fokus läggs på olika moment i läkemedelsförskrivningen. Apotekspersonal medverkar ofta i utbildningen Det kan även förekomma särskild ATundervisning kring specifika diagnoser, där läkemedelsförskrivning inkluderas. På vissa håll anordnar man särskilda utbildningstillfällen som är helt inriktade på läkemedelsförskrivning inom de olika AT-blocken. Ett exempel på ett vanligt förekommande tema är äldre och läkemedel. Landstingsgemensamma utbildningar för AT-läkare är generellt få. I webbenkäten svarade två tredjedelar av respondenterna (AT-läkare) att utbildningsinsatserna gällande läkemedelsförskrivning varit tillräckliga. Det finns dock ett uttalat behov av mer tid för handledning, då AT-läkaren kan reflektera över, motivera och diskutera sina val av läkemedel och behandling. AT-läkarna efterfrågar också fler fallstudiebaserade uppgifter och fler tillfällen till repetition. 12

LMS och webbaserat lärande som verktyg LMS och webbaserat lärande (e-lärande) LMS är inte detsamma som webbaserat lärande. LMS är ett system med specifika administrativa funktioner som syftar till att stödja arbetet med att styra och följa upp utbildningsinsatser. För den enskilde användaren finns funktioner som självtester, chatt, diskussionsforum, e-bibliotek etc. LMS eller lärplattformar är också vanliga inom högskolor och universitet eftersom flexibelt lärande, som att läsa på distans, har blivit alltmer populärt. För vårdpersonal är det viktigt med kontinuerlig fortbildning och att tid avsätts för detta. Fortbildningen bör anpassas efter den enskildes behov och de olika verksamheternas förutsättningar. Hälso- och sjukvården har behov av en effektiv metodik för fort- och vidareutbildning och korta e-lärande moduler kan möjliggöra detta. Mer om olika funktioner i LMS och hur det används idag finns att läsa i rapporten Learning Management System i svensk hälso- och sjukvård En förstudie [6]. För att LMS ska vara ändamålsenligt krävs ett effektivt e-lärande. Med effektivt e-lärande menas att alla delar kompetenser, utbildning och examination är sammanlänkade [8]. Den främsta fördelen med e-lärande är dess oberoende av tid och rum, vilket underlättar och ökar flexibiliteten för studenterna. LMS i landstingen Hälften av landstingen i Sverige har satsat på att utveckla egna LMS. Idag har 10 landsting egna LMS. Med hjälp av LMS kan de planera, styra och följa upp de utbildningssatser som genomförs. De har även möjlighet att distribuera och rikta utbildningar till specifika yrkesgrupper med ett målgruppsanpassat innehåll. Ansvaret för personalens kompetensutveckling ligger hos den enskilde huvudmannen. Landstinget i Uppsala har infört ett så kallat Learning Management Content System (LMCS). Systemet skiljer sig från andra LMS genom att det har ett produktionsverktyg som möjliggör skapandet av egna och enklare utbildningar. Uppsala har sedan 2007 utvecklat och producerat över 400 utbildningar. Ett nationellt nätverk för e-lärande har skapats på initiativ av några av de landsting som har utvecklat egna LMS. Ett syfte med nätverket är att öka samarbetet mellan landstingen. På så vis kan man dela med sig av erfarenheter kring upphandlingsprocesser och bättre nyttja tillgängliga resurser när nationellt tillämpbara utbildningar ska tas fram. Inom nätverket pågår just nu ett arbete med att undersöka om övriga landsting har eller planerar att införa LMS. Resultatet ska redovisas under september 2010. 13

Kostnader för utveckling och förvaltning av LMS och e-lärande Att vara ägare till ett LMS innebär kostnader för licenser samt tillhörande administration. Det finns flera olika affärsmodeller som antingen går ut på att äga sin egen LMS-licens eller hyra. Support, underhåll, drift, uppgradering, hårdvara och servermiljö kan antingen läggas ut på en leverantör eller bekostas och skötas av ägaren själv. Kostnader för licenser påverkas bland annat av antalet användare och hur långsiktiga avtal som tecknas. Ett genomsnittligt pris på den europeiska marknaden rör sig runt 180 kronor per användare och år om organisationen har cirka 50 000 användare. De priser som anges här är endast indikativa och kan ändras väsentligt vid en upphandling. Administrationen kring LMS-plattformen innebär hantering av inloggning och lösenord till användarna, utskick, uppföljningar, support, uppgraderingar etc. IT-system som ska stödja verksamheterna har utvecklats lokalt inom de olika landstingen. De största kostnaderna för ett LMS ligger i antalet licenser, det vill säga antalet användare. Eftersom det är den enskilde huvudmannen som har ansvaret för personalens kompetensutveckling, bör rimligtvis det fortsatta införandet av LMS-plattformar ske lokalt istället för nationellt. e-lärande När det handlar om att skapa och utveckla kurser och e-lärande moduler varierar kostnaderna beroende av på vilken nivå modulerna skapas. En utbildning på medelnivå, som omfattar grafik, text, speaker, effektljud, verva anpassning etc. kostar 300 000 350 000 kronor. För den mer avancerade modulen, som även omfattar rörliga bilder, intervjuer, dramatiserade patientfall, dilemmasituationer etc. är kostnaden omkring 500 000 kronor. I beloppen ingår inte kostnader för skapandet av utbildningsinnehåll (framtagning av kunskapsunderlag, urval, manusförfattande). Utbildningsmoduler kan skapas i standardformat, till exempel Scorm eller Flash (se utförligare beskrivning av tekniska krav i bilaga 3) för att möjliggöra nedladdning av exempelvis nationella utbildningar till de olika landstingens LMS. Det är viktigt att en kursledare eller lärare finns tillgänglig för återkoppling, diskussion och stöd till deltagarna av kursen. 14

Kunskapsutveckling generar ett ökat kunskapsbehov Kunskap inom läkemedelsområdet förändras och utvecklas snabbt. Läkemedelsanvändningen ökar kontinuerligt och är den enskilt vanligaste vårdåtgärden inom vården. Forskning visar att mellan 10 och 30 procent av alla akuta inläggningar på sjukhusen uppskattas vara orsakade av läkemedelsproblem [4, 7]. Läkare har därför stort behov av kunskap inom en rad olika områden i läkemedelsförskrivningsprocessen. En del i utredningen har varit att identifiera vilka kompetenser (kunskaper, färdigheter, förhållningssätt/värderingar) som läkare bör ha i läkemedelsförskrivning. Som ett led i det arbetet anordnade Socialstyrelsen en workshop där representanter från Svenska Läkaresällskapet, Läkarförbundet, Karolinska Institutet och ehälsoinstitutet deltog. Nedan redovisas resultat från denna. Workshop med syftet att identifiera kompetensmål För att bäst kunna avgöra om e-lärande är ett lämpligt sätt att förbättra ATläkarens kunskaper om förskrivning måste man först definiera vilket resultat man vill uppnå. Forskning pekar på att undervisning blir mer effektiv om den är outcome-based, det vill säga att målen de önskade kompetenserna är klart och tydligt formulerade [8]. Nästa steg är att sammanlänka undervisning och examination för att bäst kunna hjälpa studenterna att uppnå dessa kompetensmål. Man måste alltså ange vilka kompetensmål som ska uppfyllas inom läkemedelsförskrivning innan det går avgöra om ett e- lärande verktyg är ett lämpligt redskap. Inom ramen för den här utredningen användes metoden Adoptive Reflection, som utvecklats på KI, för att definiera vilka kompetenser en läkare ska tillägna sig inom AT. Med kompetenser menas här kunskaper, färdigheter och förhållningssätt/värderingar. Metoden går ut på att en grupp experter, tar fram ett antal förslag som sedan kategoriseras. Varje kategori rubriksätts och skrivs därefter om till ett kompetensmål. Resultatet blir ett antal förslag till kompetensmål som representerar experternas syn på vad som är relevant utifrån klinisk praxis. Deltagarna i workshopen arbetade utifrån den här metoden och kom fram till ett antal kompetensmål som läkare ska ha nått vid slutet av AT: Värdera och välja läkemedel utifrån olika informationskällor, exempelvis: Förmåga att söka och hitta aktuella informationskällor och riktlinjer för läkemedelsval 15

Kunna skilja på producentbunden och obunden information Besitta insikt om hur marknadskrafter påverkar läkemedelsföreskrivning Kunskap om hur rekommendationer ska följas Kunna skilja på värderad och icke värderad information Att i samspel med patienten identifiera mål och former för läkemedelsbehandlingen, exempelvis: Förmåga att kunna informera och ha samsyn med patienter och övrig personal Kunna ge patientinformation på rätt nivå Kunna kommunicera grunderna för läkemedelsval och behandling Att tolka sitt förskrivningsmönster (jämföra och utvärdera utifrån läkemedelsrekommendationer i landstingen), exempelvis: Besitta en insikt om att man inte vet allt (okunskap) Kunskap om hur återkoppling sker till det egna förskrivningsmönstret Att identifiera, undvika och hantera risker med läkemedelsbehandling, exempelvis: Kunna hitta och tolka/värdera information om läkemedelsinteraktioner Kunskap om hur man undviker fel och interaktioner Förstå skillnad mellan dosberoende biverkningar och icke dosberoende biverkningar Biverkningsbedömning Känna till regelverket kring biverkningsrapportering Kunskap om hur man tolkar varningar Kunna hantera beslutsstöd Att bedöma när och hur man ska avsluta läkemedelsbehandling, exempelvis: Kunskap om när en läkemedelsbehandling ska avslutas samt kunskap om hur det ska genomföras Att kunna planera för uppföljning av insatt läkemedelsbehandling, exempelvis: Kunna genomföra rimlighetsbedömningar Kunna planera för uppföljning av behandling Kunskap om förskrivning, compliance och uppföljning Kunskap om hur man regelbundet genomför avstämningar av behandlingseffekt Kunna (verktygen) för att följa upp en läkemedelsbehandling Kunna göra en behandlingsplan och genomföra dokumentation 16

Kunskap om omprövning av ordinationer Att kunna identifiera individfaktorer av betydelse för val och dosering av läkemedel, exempelvis: Kunna justera dos vid t.ex. njurpåverkan, gravida och barn Kunna individualisera utifrån olika vårdprogram Förmåga att hitta rätt preparat och dos Besitta insikt om individvariabilitet i omsättning och svar Kunskap om vanliga läkemedel t.ex. biverkningar, interaktioner, doser till äldre, samt olika specifika sjukdomstillstånd. Kunna göra en risk/nytta bedömning utifrån tillgängliga informationskällor Kunna strukturera en helhetsbild kring patienten och prioritera mellan olika behandlingar, exempelvis: Att ha en strategi vid polyfarmaci (läkemedelsgenomgång) Känna till risker vid multipel läkemedelsanvändning (polyfarmaci) Förmåga att kunna ta ansvar för hela patienten och läkemedelsbehandlingen samt icke farmaceutiska behandlingsalternativ Kännedom om vad andra läkare har skrivit ut Förmåga att ta ett helhetsgrepp i stället för enbart akuta insatser Förmåga att samverka över organisatoriska gränser Kunna prioritera bland diagnoser och bland många läkemedel samt göra det Känna till hur läkemedlen fungerar sam vilken effekt de har Att kunna använda apoteken som resurs i läkemedelsbehandling, exempelvis: Känna till hur kommunikation med apoteken sker Kunskap om hur kontakter med apoteken etableras Kunskap om hur förpackningar ser ut samt kunskap om prisbilden Att kunna identifiera, bedöma hur möjligheter och begränsningar i förskrivningssystemen påverkar förskrivningssäkerhet, exempelvis: Förmåga att ställa krav på bra system Känna till begränsningar med systemet Känna till begränsningar i förskrivningsmodulen Känna till vad som händer om systemet ligger nere Känna till att det finns stora skillnader mellan landsting 17

Slutsatser och förslag Behov av kompetensutveckling för AT-läkare Det finns en pågående debatt om behov av en nationell utbildningsinsats som komplement till de utbildningsinsatser som görs under AT-utbildningen idag. Socialstyrelsens utredning går i linje med tidigare framförda synpunkter och stödjer behovet av en sådan insats. Området är komplext, förändras snabbt och styrs till stora delar av föreskrifter, nationella rekommendationer, riktlinjer och prioriteringar. Detta, tillsammans med det faktum att utbildningsinsatserna idag är begränsade och inte heller koordinerade, motiverar en nationellt samordnad utbildningsinsats. Det finns en stor variation i landet när det gäller innehållet i läkarnas allmäntjänstgöring avseende läkemedelsförskrivning. Socialstyrelsen bedömer att det finns ett behov av en nationell grundläggande utbildning för att säkerställa en lägsta nivå. Ett lämpligt tillfälle för att genomföra en nationell utbildningsinsats är perioden då läkarna gör sin allmäntjänstgöring. Learning Management System Socialstyrelsen bedömer att LMS skulle kunna användas som ett verktyg för för fortbildning och kunskapsspridning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare. Det är sjukvårdshuvudmännen som ansvarar för personalens kompetensutveckling (fort- och vidareutbildning). Runt hälften av alla landsting har idag tillgång till LMS. Socialstyrelsen förordar inte att man utvecklar ett nationellt LMS. Istället bör de redan befintliga LMS-verktygen i landstingen användas. Nationella utbildningar kan i framtiden distribueras till landstingens egna LMS-verktyg. Användningsgrad och effekter av utbildningen kan följas via LMS. Utbildningen kan avslutas med ett självtest. Om landstingens LMS inte kan användas i alla landsting kan en webbaserad utbildning tas fram och göras tillgänglig på en vanlig webbsida, öppen för alla, vilket innebär att man inte använder inloggning med lösenord och tillhörande administration. Nackdelen med denna öppenhet är att man förlorar möjligheten att följa användning och effekter av utbildningen. Förslag på innehåll i utbildning Utbildningen bör innehålla generiska fall som håller över tid. De kompetenskrav en sådan utbildning ska uppfylla är bland annat att AT-läkare efter genomförd kurs ska besitta en förmåga att: värdera och välja läkemedel i samspel med patienter identifiera mål och former för läkemedelsbehandlingen 18

tolka sitt förskrivningsmönster hantera risker med bland annat läkemedelsinteraktion, biverkningar och antibiotikaföreskrivning bedöma när läkemedelsbehandling ska avslutas kunna följa upp insatt läkemedelsbehandling kunna identifiera individfaktorer av betydelse för val och dosering, (t.ex. äldre, barn, gravida, nedsatt njurfunktion, psykiskt sjuka) kunna ta ett helhetsperspektiv kunna använda apoteken som en resurs Läkaren ska efter genomförd kurs också känna till hur förskrivningssystemen påverkar förskrivningssäkerhet. Efter remisstiden har ytterligare synpunkter framkommit, varför dessa kompetensmål kan behöva ses över och eventuellt utvecklas och fördjupas i ett fortsatt arbete. De bör även koordineras med uppsatta mål för grundutbildningen inom läkarprogrammet. En nationell webbaserad utbildning ska ta hänsyn till nationella och regionala rekommendationer för att uppnå en mer effektiv förskrivning och användning av läkemedel. Organisation Socialstyrelsen föreslår att framtagandet av en webbaserad nationell utbildning kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare genomförs i form av en pilotstudie. I studien bör föreliggande rapport användas. För det fortsatta arbetet är det lämpligt att bilda ett redaktionsråd med representanter från ansvariga myndigheter, Sveriges och kommuner och landsting och professionella organisationer. I redaktionsrådets uppgifter bör ingå granskning av utbildningsinnehållet för att säkerställa att det är relevant och håller en hög kvalitet. En aktör bör ges ett samordningsansvar. I detta ska ingå att ansvara för upphandling och förvaltning av den webbaserade utbildningen, välja och kontraktera experter till innehåll/manus, välja och kontraktera leverantörer av webbaserad utbildning samt att samordna kontakter med berörda aktörer för distribution av utbildningsmodulen till landstingens LMS samt ansvariga för AT-läkarna i landstingen. Det är avgörande att säkerställa att alla ATläkare får tillgång till utbildningen, även inom de landsting som idag saknar egna LMS. Eftersom det inte har genomförts en nationell utbildningsinsats med hjälp av e-lärande och LMS till målgruppen tidigare är det rimligt att i pilotstudien utvärdera verktygets (LMS/e-lärande) effekt och användbarhet för att uppnå utbildningens mål. 19

20

Referenser 1. Socialdepartementet. Effektivare läkemedelsanvändning Handlingsplan. Socialdepartementet. 2009. 2. Socialdepartementet. Nationell läkemedelsstrategi? En förstudie. Socialdepartementet. 2010. 3. Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU. Äldres läkemedelsanvändning - hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. Rapport nr 193. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. 2009. 4. Läkartidningen, debattartikel. Målstyrd läkemedelsutbildning ett måste för AT- och ST-läkare! http://www.lakartidningen.se/includes/07printarticle.php?articleid=7548. Läkartidningen 2007. 5. Socialstyrelsens föreskrift om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5). 6. Socialstyrelsen. Learning Management System i svensk hälso- och sjukvård en förstudie. Socialstyrelsen. 2009. 7. Paul, E, End-Rodrigues, T, Thylén, P & Bergman, U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen. 2008; 35(105):2338-2342. 8. Biggs, J.B. Teaching for quality learning at university: what the student does. Philadelphia, Pa., Society for Research into Higher Education: Open University Press. 2003. 21

22

Bilaga 1 Sändlista workshop Sändlista - Inbjudan till workshop kring läkemedelsförskrivning för AT-läkare Läkarförbundet Svenska Läkaresällskapet Sveriges Yngre Läkarförbund Läkmedelsverket NEPI ehälsoinstitutet Socialstyrelsen Medicinska fakulteter Karolinska Institutet Umeå Universitet Lunds Universitet Linköpings Universitet Göteborgs Universitet Uppsala Universitet 23

Bilaga 2 Sändlista remiss Remissinstanser Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Högskoleverket Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Läkaresällskapet Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkarförbund NEPI ehälsoinstitutet LOK (Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer) Karolinska Institutet Umeå Universitet Lunds Universitet Linköpings Universitet Göteborgs Universitet Uppsala Universitet 24

Bilaga 3 Teknisk kravspecifikation I tabellen nedan redovisas två alternativ till att publicera kurser, antingen i LMS eller på en vanlig webbsida, vilka fördelar och nackdelar som finns samt tekniska krav. SCORM eller flash format rekommenderas för att distribuera kurs till dem vanligaste förekomna LMS:en i landstingen. SCORM-paket för nedladdning SCORM-alias Rapportering Fördelar / Nackdelar Tekniska krav Ägarens rapportering: + Enkel lösning som Antal nedladdningar bara kräver en webserver för nedladdning av en fil LMS ägarens rapportering: Start av kurs Avslutad kurs Komma tillbaka till sist besökta sida Testresultat Utvärderingar av kursinnehåll Ägarens rapportering: Antal besök på sidan Antal besök från respektive LMS LMS-ägarens rapportering: Start av kurs Avslutad kurs Komma tillbaka till sist besökta sida Testresultat Utvärderingar av kursinnehåll Svårt att uppdatera kursinnehållet när det är utspritt på många servrar. + Underhåll av endast ett kurspaket på ägarens server + LMS ägare kan använda kursen via ett alias på sin egen server Kan kräva ett alias per LMS-tillverkare (ca 3-6 olika) Brandväggsproblem kan finnas. Standard webbserver med länk till startsidan i kursen. Den som laddar ner SCORM-paketet avgör själv om det ska läggas upp som en Internetsida eller i en LMS i det egna nätet. Källfilerna ligger på ägarens webserver, LMS-ägaren laddar ner ett SCORM-alias till sin LMS. Måldator för användarna Operativsystem: Windows 2000, XP, 7 med senaste servicepack, Mac OS 10.6 samt Linux med Firefox browser. Skärmupplösning:1024 x 768 eller högre. Rekommenderad hårdvara: 600Mhz CPU, 256MB RAM, 500MB hårddiskutrymme. Bandbredd: 128 mbit/s eller högre. Webbläsare: Internet Exploorer 6.0 / Mozzila FireFox 3.0 / Safari 4.0 / Google Chrome 5.0 eller högre. 25

Flashplayer: Version 8 eller högre. JavaScript: Version 1.2 eller högre. Video: Quicktime version 7.6 eller Windows mediaplayer version 9. Cookies: Tillåt. Popups: Tillåt. Ljud: Högtalare eller tillgång till hörlurar. 26