VÄRDEGRUNDER FÖR DET SVENSKA SAMHÄLLET

VÄRDEGRUNDER FÖR DET SVENSKA SAMHÄLLET En kartläggning av tankarna bakom projektet samt identifikation av faktorer som kan påverka verksamhetens förmåga att lyckas Författare: Cornelia Björk Datum: 2007-12 - 13

Copyright Konkludo AB 2007 Kontaktuppgifter: info@konkludo.se Denna rapport kan beställas på adress: muna.dahl@gunnared.goteborg.se 2

Sammanfattning Projektet Värdegrunder för det svenska samhället har genomförts i samarbete mellan Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg, SDF Gunnared/Sesamhuset och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektets målgrupp var nyanlända flyktingar och andra invandrare i vuxenutbildningssystemet. Syftet var att testa en ny modell för förmedling av samhällsviktig information till personer ur målgruppen. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om arbete med värdegrundsfrågor för nyanlända flyktingar och invandrare enligt den modell som använts i projektet. Genom att studera dokumentation från projektet samt genomföra två fokusgrupper med personer som på olika sätt jobbat i projektet, kartläggs i rapporten hur verksamheten är tänkt att fungera och vilka faktorer som man menar påverkar projektets förmåga att lyckas. De faktorer som identifieras delas in i sex kategorier; genomförande av samtalsgrupperna, gruppernas sammansättning, information till deltagarna, val av samtalsledare, organisering och omvärldsfaktorer. Genomförande av samtalsgrupperna Det är viktigt att samtalsgrupperna genomförs på modersmålet. Samtalsgrupperna bör genomföras som en del av den ordinarie SFI-undervisningen. Samtalsgrupperna bör präglas av dialog snarare än informationsspridning. Man bör ha beredskap för att vid behov kunna dela upp samtalsgrupperna i kvinnor och män. Samtalsgrupperna bör ledas av en kvinna och en man tillsammans. Det är viktigt att veta att en utmaning kan vara att få tiden att räcka till. Sex till åtta tillfällen är nödvändigt för att hinna med. Gruppernas sammansättning Ansvariga för verksamheterna bör vara medvetna om att gruppernas sammansättning kan påverka hur bra samtalsgrupperna fungerar och att det kan vara en utmaning för samtalsledarna att tillgodose deltagarnas olika behov i en alltför heterogen grupp. Maximalt antal deltagare i en samtalsgrupp bedöms vara cirka 15-20 personer. Information till deltagarna Det är viktigt att kunna motivera för målgruppen varför det är viktigt att de deltar. SFI-lärarna har en viktigt funktion i detta. 3

Val av samtalsledare Samtalsledarna bör vara personer med god förankring i och kunskap om både det svenska samhället och de kulturer som språkgrupperna tillhör. Det är viktigt att samspelet mellan samtalsledarna fungerar bra och att de har tillit till metoderna. Samtalsledarna bör ha färdigheter inom gruppdynamik, pedagogik och de ämnesområden verksamheten berör. Organiseringen Verksamhetens syfte och mål bör vara väl förankrad i alla led (i den kommunala förvaltningen, skolornas ledning, hos lärare och samtalsledare). Det bör vara tydligt vilken målgrupp man riktar sig till. Organisationen bör vara flexibel ifråga om möjlighet att sätta samman grupper. Organisationen bör ge gott om utrymme för samtalsledarnas förberedelse och uppföljning av samtalsgrupperna. Organisationen bör även ge möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling för samtalsledarna. Omvärlden Det underlättar om den nationella flyktingpolitiken är stabil och om samhällsinformation ses som en prioriterad fråga. Slutligen har projektet och arbetet med rapporten presenterats på ett spridningseminarie där representanter från ideella och offentliga aktörer har fått möjlighet att kommentera och reflektera över projektet. Rapporten avslutas med en kortare sammanställning av dessa reflektioner. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 6 Bakgrund... 6 Beställare, utförare och intressenter... 6 Syfte och frågeställningar... 6 Tillvägagångssätt... 7 PROJEKTETS LOGIK... 8 Vilka resurser har man använt?... 8 Vilka aktiviteter har projektet genomfört?... 8 Vilka är projektets prestationer?... 9 Vilka är de förväntade effekterna på målgruppen?... 9 Vilka är de förväntade effekterna på samhället?... 10 FAKTORER MAN MENAR PÅVERKAR VERKSAMHETEN... 11 Genomförande av samtalsgrupperna... 11 Gruppernas sammansättning... 12 Val av samtalsledare... 14 Deltagarnas närvaro... 15 Organisering av verksamheten... 15 Omvärldsfaktorer... 16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMGÅNG... 17 REFLEKTIONER UNDER SPRIDNINGSSEMINARIET... 19 BILAGA 1 - FOKUSGRUPPSUPPLÄGG... 21 BILAGA 2 NAMN PÅ FOKUGRUPPSDELTAGARE... 22 BILAGA 3 PROJEKTETS LOGIK... 23 BILAGA 4 - REFERENSLISTA... 24 5

INTRODUKTION Bakgrund Projektet Värdegrunder för det svenska samhället startades i september 2005 och kommer formellt att avslutas i december 2007. Verksamheten har genomförts i samarbete mellan Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg, Stadsdelsförvaltningen Gunnared/Sesamhuset och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektets målgrupp var nyanlända flyktingar och andra invandrare i vuxenutbildningssystemet och syftet var att testa en ny modell för förmedling av samhällsviktig information till personer ur målgruppen. Projektet har utvärderats och två handböcker som beskriver den modell som använts har tagits fram. Den fråga projektledningen nu ställer sig är hur denna verksamhet kan gå från projekt till en permanent del av mottagandet av nyanlända flyktingar och invandrare, vilket föranleder föreliggande rapport. Beställare, utförare och intressenter Denna rapport har beställts av projektets styrgrupp och utförts av mig, Cornelia Björk på företaget Konkludo utvärdering och utredning. Rapportens intressenter är främst personer ansvariga för att införa verksamheter liknande den som provats i detta projekt samt personer som deltagit i eller på olika sätt varit inblandade i genomförandet av Värdegrunder för det svenska samhället. Syfte och frågeställningar Rapportens syfte är att öka kunskapen om arbete med värdegrundsfrågor för nyanlända flyktingar och invandrare enligt den modell som använts i projektet Värdegrunder för det svenska samhället. I rapporten ges först en beskrivning av tankarna bakom projektet. Denna beskrivning representerar idéer och föreställningar hos personer som på olika sätt varit inblandade i verksamheten 1 (hädanefter kallas dessa personer för arbetsgruppen). Hur tänker man sig att verksamheten skall fungera? Vilka aktiviteter har man genomfört och hur tänker man sig att målgruppen skall påverkas av dessa aktiviteter? Därefter identifieras olika faktorer som enligt arbetsgruppen är viktiga för projektets förmåga att lyckas med sina åtaganden. Vilka utmaningar har man stött på? Vilka lärdomar har man dragit? De frågeställningar som leder arbetet med rapporten är följande: Hur är verksamheten tänkt att fungera? Vilka faktorer påverkar projektets förmåga att lyckas med det som projektet avser att göra, enligt arbetsgruppen? 1 Vad är viktigt att tänka på när man genomför en verksamhet i enlighet med den modell som Styrgruppsrepresentanter, samtalsledare, lärare och i projektet externt inbjudna experter. 6

projektet provat? Tanken att rapporten, genom att besvara ovanstående frågeställningar, skall kunna bidra med ökad kunskap och förståelse som är användbar när verksamheten skall göras permanent eller genomföras på liknande sätt på andra ställen. Tillvägagångssätt För att kunna besvara frågeställningarna har först inläsning skett av projektansökningar, tidigare utvärderingar och redovisningar av projektet samt en utredning som behandlar hur samhällsinformation till nyanlända flyktingar och invandrare skall samordnas inom Göteborg Stad. Vidare har två fokusgrupper genomförts med arbetsgruppen. På dessa fokusgrupper har både projektledning, samtalsledare, lärare från SFI och i projektet externt inbjudna personer deltagit. En beskrivning av fokusgruppernas upplägg och deltagarlista finns i bilaga 1 respektive 2. Resultatet från dessa fokusgrupper presenterades sedan under ett spridningseminarie där både politiker och tjänstemän från Göteborgs Stad och kringliggande kommuner samt aktörer från den frivilliga sektorn deltog. Sist i rapporten sammanfattas några av de reflektioner som gjordes i samband med seminariets paneldiskussion. En begränsning med detta tillvägagångssätt är att målgruppen inte tillfrågas om sina upplevelser av projektet. I rapporten används enbart andrahandsinformation från tidigare utförda utvärderingar och redovisningar av projektet om hur målgruppen uppfattat verksamheten. Rapportens frågeställningar besvaras alltså främst utifrån arbetsgruppens perspektiv. 7

PROJEKTETS LOGIK Den första frågan vi skall besvara är hur verksamheten är tänkt att fungera. Genom att kartlägga och illustrera arbetsgruppens tankar och idéer om hur projektet är uppbyggt och förväntas påverka målgruppen skapar vi något som kan kallas för projektets logik. Nedan presenteras i fem steg; vilka resurser man har använt sig av i projektet, vilka aktiviteter som man har genomfört, vad som är det direkt mätbara resultatet eller prestationen av dessa aktiviteter, hur man tänker sig att målgruppen skall påverkas samt hur man tänker sig att samhällets skall påverkas. Vilka resurser har man använt? Projektet har finansierats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, av Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad samt med medel från Europeiska socialfonden (Växtkraft mål 3). Projektet har använt sig av personal i form av projektledare, styrgrupp, samtalsledare och lärare på SFI. Till projektet har också inbjudits externa resurser. Som en viktig resurs ser man den kompetens och kunskap som dessa personer hade innan eller har skaffat sig genom arbetet med projektet samt det nätverk som projektledningen haft i de skolor som deltagit i samarbetet. I projektet har vuxenutbildningens lokaler och inventarier använts. Vilka aktiviteter har projektet genomfört? Dessa resurser har använts för att genomföra ett antal aktiviteter för målgruppen. Som ovan nämns var syftet med projektet att testa en ny modell för förmedling av värdegrunder och samhällsviktig information inom ramen för vuxenutbildningens SFI-undervisning. Projektledaren rekryterade först samtalsledare från olika språkgrupper som fick utbildning i samtalsteknik och i de olika ämnen som värdegrundsarbetet skulle handla om. Dessa ämnen var indelade i fyra temablock, ett temablock som berörde det demokratiska systemet, ett som handlade om barns och föräldrars rättigheter, ett som handlade om sex och samlevnad och ett som handlade om sjukvården. Samtalsledarna organiserade och ledde därefter diskussioner, så kallade samtalsgrupper, i dessa ämnesområden inom ramen för den ordinarie SFIundervisningen. Målet var att varje grupp skulle ledas av två samtalsledare och att samtalen och diskussionerna skulle ske på deltagarnas hemspråk.2 Den externt inbjudna personen gav i samband med samtalsgrupperna information och svarade på frågor om hur den svenska sjukvården fungerar. 2 För en detaljerad beskrivning av arbetsmodellen se Att öppna nya dörrar samhällsinformation, nyckeln till Sverige och Att öppna nya dörrar handbok för samtalsledare. 8

Vilka är projektets prestationer? Under projektets första år utbildades 25 samtalsledare varav 12 valdes ut från 6 olika språkgrupper (arabiska, kurdiska, persiska, turkiska, serbiska/kroatiska/bosniska, somaliska och svenska3). Dessa samtalsledare, samt 4 lärare från SFI, ledde sedan, inom ramen för SFI-undervisningen vid Lernia i Göteborg och ABF i Angered, samtalsgrupper där totalt 455 personer från målgruppen deltog 4. Under projektets andra år genomförde projektet samtalsgrupper inom ramen för vuxenutbildningen på Studium och Folkuniversitetet. Detta år utvidgades antalet språkgrupper så att de även innefattade en engelsk språkgrupp och två olika nivåer på svenska5. Totalt deltog under denna period 5546 personer i de samtalsgrupper som projektet arrangerade. Sammantaget har alltså 1009 personer nåtts under de fyra terminer som projektet har pågått. Vilka är de förväntade effekterna på målgruppen? Enligt projektbeskrivningen skall samtalsgrupperna förmedla värdegrunder och samhällsviktig information till målgruppen. Man tänker sig naturligtvis att målgruppen skall påverkas på något sätt genom att delta i dessa samtalsgrupper. Man förväntar sig så att säga en effekt av de aktiviteter man genomför. Min tolkning är att man skulle kunna dela in de effekter arbetsgruppen förväntar sig i tre olika kategorier, effekter som handlar om ökad kunskap, effekter som handlar om ökad förståelse/medvetenhet samt effekter som handlar om ökad trygghet och känsla av tillhörighet. Ökad kunskap Man tänker sig att målgruppen genom att delta i projektet skall få ökad kunskap om det svenska samhällets organisation och uppbyggnad. Kunskaperna kan handla om hur samhällskunskapsundervisningen går till i den svenska skolan, vad som menas med demokrati utifrån ett svenskt perspektiv eller vad som står i FN:s Barnkonvention. Det kan också handla om så konkret kunskap som var man kan finna vårdcentralen eller vem i samhället man ska vända sig till med olika frågor. Ökad förståelse och medvetenhet Förutom den rena kunskapsförmedlingen anger arbetsgruppen att en förväntad effekt på målgruppen är att de får en ökad medvetenhet och förståelse för olika frågor. Man talar till exempel om att målgruppen skall få en ökad medvetenhet om sina och andras värderingar och en ökad förståelse för människors likheter och olikheter. Min tolkning är att kunskapsinhämtning inte alltid kan ses som synonymt med förståelse. Man kan ha en ytlig kunskap i ett ämne utan att fullt ut förstå eller ta den nya kunskapen till 3 I de grupper som talade svenska deltog personer från olika språkgrupper där man inte lyckats sätta samman en egen grupp för just det språket. SFI-lärarna ansvarade för dessa samtalsgrupper. 4 Dessa uppgifter kommer från Slutredovisning av 2006 års projekt. 5 En hög och en låg nivå. 6 Dessa uppgifter kommer från projektledaren. 9

sig. Jag tolkar det som att man i projektet, förutom den rena kunskapsförmedlingen, vill att deltagarna skall få en djupare insikt i de frågor som samtalsgrupperna berör. Ökad trygghet och känsla av tillhörighet Man talar också om att projektet skall bidra till en minskad rädsla för det okända hos målgruppen. Man tänker sig att deltagarnas eventuella fördomar om det svenska samhället skall minska och att de skall få en ökad känsla av tillhörighet i det svenska samhället. Man talar även om att deltagarna skall få en ökad trygghet i att diskutera och uttrycka sig. Vilka är de förväntade effekterna på samhället? På samhällsnivå tänker man sig att detta projekt ska bidra till en utökad samhällsdialog och på sikt ett minskat utanförskap och marginalisering. Detta ser man som integrationsfrämjande processer. Bilden nedan syftar till att illustrera dessa tankar och idéer. Den visar hur arbetsgruppen tänker sig att verksamheten skall fungera. Med hjälp av olika resurser genomför man samtalsgrupper för sin målgrupp. Dessa samtalsgrupper producerar så att säga ett visst antal deltagare från olika språkgrupper under ett visst antal tillfällen och förväntas få effekter både på individen som deltar och på sikt även på samhället i stort. Se även bilaga 3. PROJEKTETS LOGIK RESURSER AKTIVITETER PRESTATIONER Ökad kunskap om det svenska samhället (Vad står i Barnkonventionen, var ligger vårdcentralen etc.) Pengar Lokaler Utrustning och undervisningsmaterial Personal Kompetens Nätverk Utbilda och tillhandahålla samtalsledare som inom ramen för SFI-undervisning organiserar, skapar och leder diskussion/dialog på hemspråket (samtalsgrupper) samt till dessa tillfällen bjuda in externa personer FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET Antal deltagare Antal tillfällen Antal språk Ökad förståelse/ medvetenhet (exempelvis om egna värderingar ) Ökad trygghet (känsla av tillhörighet i det svenska samhället etc.) Ökat engagemang i samhället (hos individer som deltar och deras familjer) Utökad samhällsdialog Minskat utanförskap och marginalisering Förbättrad integration Page 1 10

FAKTORER MAN MENAR PÅVERKAR VERKSAMHETEN Man skulle kunna säga att bilden på föregående sida är ett slags mall som beskriver de tankar som finns om hur det skall fungera. Den fråga man nu bör ställa är: Vad har arbetsgruppen lärt sig av genomförandet av denna verksamhet? Vilka utmaningar har man stött på? Vilka faktorer, menar man, påverkar projektets förmåga att lyckas uppnå de förväntade effekterna på målgruppen och samhället? I dokumentationen från projektet samt i de två fokusgrupper som genomförts med arbetsgruppen kan man finna en mängd olika faktorer. Jag har delat in dessa i följande 6 kategorier: Genomförande av samtalsgrupperna Gruppernas sammansättning Val av samtalsledare Information till deltagarna Organisering av verksamheten Omvärldsfaktorer Genomförande av samtalsgrupperna Om vi börjar med att titta på själva genomförandet av samtalsgrupperna så finns det många faktorer som man menar är viktiga. Arbetsgruppen talar under fokusgrupperna om empowermentprocesser. Man anger att man vill ge deltagarna tillgång till verktyg och en förbättrad förmåga att sätta ord på saker. Man skriver i projektredovisningen att Det är de nyanlända som har ansvaret för sin vistelse i det nya landet och att förstå hur samhället fungerar samt hitta rätt vägar för en lyckad integration. Min tolkning är att det är just tillgång till verktyg, en ökad förmåga och en känsla av eget ansvar som man avser med begreppet empowerment7. Man ger i fokusgrupperna uttryck för att viktiga faktorer för att dessa empowermentprocesser ska komma till stånd dels är att samtalsgrupperna hålls på modersmålet och dels att de utförs i dialogform. I en av handböckerna skriver man att det är viktigt att samtalsgrupperna präglas av diskussion och inte enbart består av informationsspridning. Man anger att deltagarna ska ges möjlighet att öppet diskutera och reflektera över sin egen och andras kulturer samt över den svenska värdegrunden.8 Deltagare i f okusgrupp 7 Förslag på svenska översättningar på begreppet empowerment är kraftgörande eller egenmakt (se exempelvis www.folkhalsoguiden.se). 8 Att öppna nya dörrar handbok för samtalsledare. 11

I fokusgrupperna ger några av samtalsledarna uttryck för att en utmaning med samtalsgrupperna varit att hinna med. Man säger att det är viktigt att det finns tillräckligt med tid för deltagarna att föra ordentliga samtal och att det ibland har varit svårt. Att tiden i vissa fall varit en utmaning bekräftas också i deltagarnas utvärdering av projektets första år. Deltagarna efterfrågade där fler tillfällen och längre träffar.9 I fokusgrupperna diskuteras vad som är ett tillräckligt antal tillfällen och man menar att det krävs sex till åtta tillfällen för att hinna med det man vill uppnå. Ytterligare aspekter av genomförandet av samtalsgrupperna som kommer fram i redovisning av projektet10 är att det är nödvändigt att i diskussionerna tydligt definiera vad som menas med olika begrepp. För att i samtalsgrupperna få till stånd en bra diskussion krävs att man vet vad det är man talar om. Vad avses till exempel med barnaga eller vad betyder demokrati? Man menar att det annars finns risk att deltagarna talar förbi varandra. Det tema som handlade om sex och samlevnad verkar ha upplevts som kontroversiellt, vilket också ledde till att man bytte namn. Det kallas nu istället för Livskunskap. Man menar att den gamla rubriken upplevdes som för stark eftersom sex- och samlevnadsfrågor i många kulturer är ett tabubelagt ämne.11 Arbetsgruppen menar också att en utmaning vid genomförandet av samtalsgrupperna kan vara att man i en del kulturer inte är van att diskutera vissa frågor i grupper bestående av både kvinnor och män. Man menar därför att det är bra om man vid behov, i samband med vissa diskussioner, kan dela upp samtalsgrupperna efter kön. Sammanfattningsvis kan man säga att det är viktigt att samtalsgrupperna genomförs på modersmålet och att de präglas av dialog snarare än informationsspridning. En utmaning verkar ha varit att få tiden att räcka till. Erfarenheterna från detta projekt säger att sex till åtta tillfällen är nödvändigt för att hinna med. Man menar att det är bra om man har en beredskap för att vid behov dela upp samtalsgrupperna efter kön. Gruppernas sammansättning När det gäller gruppernas sammansättning diskuterar man bland annat storleken på grupperna. Antalet deltagare påverkar, menar man, såtillvida att det kan vara svårt att genomföra vissa övningar och diskussioner om gruppen är för stor. Någon anser visserligen att detta inte behöver ställa till problem men många verkar tycka att det kan vara svårt att få igång en bra dialog om gruppen består av för många deltagare. Alla deltagare får då inte möjlighet att komma till tals. Eftersom metoden bygger på diskussions- och värderingsövningar samt samtal menar man att en för stor grupp hämmar de processer 9 Värdegrunder för det svenska samhället slutredovisning av 2006 års projekt s. 7 10 Ibid. s. 9 11 Ibid. s. 9 12

som man vill ska komma igång i grupperna. Det motsatta problemet diskuterades också, det vill säga att det lokalt i en stadsdel kanske inte finns tillräckligt många personer i en språkgrupp för att sätta samman en samtalsgrupp. Cirka femton till tjugo personer per grupp anser man vara ett maximalt antal deltagare. Någon undre gräns diskuterades inte. Ifråga om gruppernas sammansättning diskuterades också de utmaningar man kan ställas inför med en alltför heterogen grupp. Det talades bland annat om att situationer där tiden som deltagarna varit i Sverige skiljer sig mycket åt kan inverka negativt på samtalsgrupperna. Man menade att det kan vara en utmaning att leda grupperna om vissa deltagare befunnit sig i Sverige en lång tid medan andra är nyanlända. Min tolkning är att man menar att behovet av kunskap och information skiljer sig åt när man har varit olika lång tid i landet och att en alltför stor spridning i grupperna kan vara en utmaning för samtalsledarna. Dock sades samtidigt att det kan finnas personer som har bott i Sverige under lång tid utan att ha särskilt mycket kunskap om det svenska samhället. Att dela in grupperna enbart utifrån tid i Sverige behöver alltså inte betyda att man får en mer homogen grupp ifråga om förkunskaper. Ytterligare en aspekt av heterogena grupper som diskuterades är att deltagare i en och samma grupp skulle kunna komma från både diktaturer och demokratier. Min tolkning är att man menar att det då finns stora skillnader i deltagarnas förkunskaper om den värdegrund som skall diskuteras och förmedlas, vilket kan bli en utmaning för samtalsledaren. I samband med detta lyftes också frågan huruvida gamla och/eller existerande konflikter mellan folkgrupper eller länder skulle kunna påverka samtalsgrupperna, det vill säga att man får svårare att uppnå ett bra diskussionsklimat i grupperna på grund av dessa konflikter. Någon i arbetsgruppen undrade om man inte ska utgå ifrån här och nu, det vill säga att vi befinner oss i Sverige och att man måste kunna mötas på samma spelplan oavsett eventuella konflikter i den region man kommer från. Någon annan menade att man många gånger tar med sig konflikterna till Sverige och att det därför är svårt att bortse från denna aspekt. Från projektledningens håll sades att man hela tiden varit medveten om detta i genomförandet av Värdegrunder för det svenska samhället och att det är nödvändigt att det finns förutsättningar för att anpassa sig efter och ta ställning till den här typen av frågor. Flera personer gav uttryck för att det är bra att ha en beredskap och en tydlig plan för hur man ska förhålla sig till denna problematik. Samtidigt lyfte en person frågan om det skulle kunna finnas en risk med att man som myndighetsrepresentant delar in grupperna efter sina föreställningar om exempelvis konflikter mellan grupper. Min tolkning är att man menar att det då finns risk att man bidrar till att segmentera dessa konflikter eller att ens föreställningar är felaktiga och att de uppdelningar som görs saknar grund. Samtidigt verkar det finnas vissa fördelar med en heterogen grupp. I projektredovisningen lyfts exempelvis fram att en grupp med deltagare från olika länder kan vara gynnsam på så sätt att olika perspektiv då får chans att mötas. Man verkar mena att deltagarna på detta vis får möjlighet att ställa sina tankar och värderingar i relation, inte bara till det svenska samhället, utan även i relation till övriga deltagares erfarenheter. 13

En annan utmaning kopplat till gruppernas sammansättning som diskuterades var att det händer mycket i en nyanländ flyktings liv. Det diskuterades när det är bäst att denna typ av information ges. Någon menade att målgruppen behöver tid att landa innan de är mottagliga för information. När man är asylsökande finns många funderingar, främst om huruvida man kommer att få uppehållstillstånd eller inte, vilket kan göra att man är mindre mottaglig för ny information. I Värdegrunder för det svenska samhället har därför målgruppen främst varit personer som studerar inom SFI och som redan har fått uppehållstillstånd. Sammanfattningsvis kan man säga att ett maximalt antal deltagare i en samtalsgrupp bedöms vara cirka femton till tjugo personer. Ansvariga för en dylik verksamhet bör vara medvetna om att gruppernas sammansättning kan påverka hur bra samtalsgrupperna fungerar. Faktorer som kan vara bra att diskutera och ta ställning till är deltagarnas förkunskaper, eventuella motsättningar mellan grupper, samt tid de befunnit sig i Sverige. Med detta menas inte att man nödvändigtvis bör dela upp grupperna i enlighet med dessa faktorer men att ansvariga för verksamheten bör diskutera och ta ställning till hur man tror att det kommer att påverka samtalsgruppernas funktion. Det är bra om det finns en beredskap och planering för detta och att man är medveten om att det kan vara en utmaning för samtalsledarna att tillgodose deltagarnas olika behov i en alltför heterogen grupp. Val av samtalsledare En viktig faktor i detta projekt verkar ha varit valet av samtalsledare. Arbetsgruppen diskuterade vilka kriterier som är viktiga vid urval av lämpliga ledare. Man ansåg att man inte bara kan välja personer som talar språket utan samtalsledarna också måste ha insikt i den kultur och det samhälle som deltagarna kommer ifrån samt god kunskap om det svenska samhället. Man sade att samtalsledarna bör förstå de kulturella koderna i Sverige och att det är bra om de har arbetslivserfarenhet från Sverige. Man diskuterade att en viktig aspekt är att samtalsledarna kan fungera som förebilder för deltagarna i samtalsgrupperna. Genom att samtalsledarna kan visa att de har lyckats etablera sig i det nya landet kan de fungera som en inspirationskälla för målgruppen. Samtidigt sade man att deltagarna måste acceptera samtalsledarna som landsmän. Någon menade att även om det är viktigt att samtalsledarna är väletablerade i Sverige så får de så att säga inte uppfattas som allt för svenska. Deltagare i f okusgrupp 14

Man menade vidare att det är viktigt att samtalsledarna ställer upp på projektets syfte och metoder, att de har tillit till metoderna och att de jobbar mot samma mål. Man talade om att samspelet mellan ledarna är viktigt och att det är en fördel om grupperna leds av en kvinna och en man. Tanken verkar vara att samtalsledarna genom sitt samspel kan fungera som förebilder för gruppen. Genom att visa på ett bra samspel mellan två personer av olika kön så menar man att man också verkar för jämställdhet. På så vis kan man också, om behov finns, lättare dela samtalsgruppen i två utifrån kön. Förutom kunskap i språk och kultur är det, enligt arbetsgruppen, användbart om samtalsledarna har goda kunskaper om psykologi, gruppdynamik och pedagogik. Sammanfattningsvis kan man säga att lämpliga samtalsledare verkar vara personer med god förankring i och kunskap om både det svenska samhället och de kulturer som språkgrupperna tillhör. Samtalsledaren roll blir delvis att fungera som förebild. Man menar också att det är en fördel om grupperna leds av en kvinna och en man, att det är viktigt att samspelet mellan dessa individer fungerar bra och att de har tillit till metoderna. Användbart är om de har god kunskap om psykologi, gruppdynamik och pedagogik. Information till deltagarna En nödvändig förutsättning för att en verksamhet skall kunna uppnå någon förändring på sin målgrupp är att man faktiskt når den. Några i arbetsgruppen gav uttryck för att det ibland var svårt att få deltagarna att komma på träffarna. Man talade om att det är viktigt att kunna engagera deltagarna och att man måste kunna visa att det är en vinst för dem att delta i samtalsgrupperna. Detta kopplades bland annat till den information som ges till ordinarie SFI-lärare inför projektet. En förutsättning för att lyckas motivera deltagarna, menade man, är att lärarna har tillgång till information om vad samtalsgrupperna skall handla om och varför det är viktigt att närvara. Man menade att lärarna fyller en viktig funktion i att motivera målgruppen att delta i samtalsgrupperna. Arbetsgruppen poängterade också att det är viktigt att samtalsgrupperna genomförs som en del av den ordinarie undervisningen. Man menade att man skall utnyttja den tid som målgruppen redan är i skolan eftersom det annars kan vara svårare att motivera dem att delta. Sammanfattningsvis kan man säga att samtalsgrupperna bör genomföras som en del av den ordinarie undervisningen och att det är viktigt att kunna motivera för målgruppen varför det är viktigt att de deltar. Lärarna har en viktigt funktion i detta. Organisering av verksamheten Många faktorer som diskuterats under fokusgrupperna handlar om själva projektorganisationen, det vill säga vilka krav som ställs på organiseringen av verksamheten. 15

Bland annat sades att det är viktigt att projektet är väl förankrat i alla led, både hos den kommunala förvaltningen, hos skolornas ledning samt hos lärarna och samtalsledarna. Man menade att det är viktigt att alla är medvetna om projektets syfte, mål och vilken målgrupp man vänder sig till. Det krävs också att projektorganisationen är flexibel. Det diskuterades bland annat att man i vissa språkgrupper har haft ett stort antal deltagare och att man därför behövt dela upp dessa i flera mindre grupper. Det krävs då att projektorganisationen är flexibel nog att klara av det. Andra viktiga aspekter är tid för förberedelse och uppföljning. Samtalsledarna menade att det är viktigt att man har tillräckligt med tid och utrymme för förberedelse inför samtalsgrupperna och tid till uppföljning efteråt. Någon nämner att man skulle vilja ha större möjlighet att träffa andra samtalsledare för erfarenhetsutbyte. Det verkar ha varit svårt att i detta projekt samla ihop samtalsledarna för denna typ av träffar. En utmaning verkar ha varit att samtalsledarna haft andra arbeten/scheman att rätta sig efter. Man menade att det varit enklare om samtalsledare haft detta som heltidsjobb. Man verkar också se det som en nödvändighet att projektorganisationen kan erbjuda samtalsledarna fortbildning eller kompetensutveckling, både inom de ämnesområden som samtalsgrupperna berör och i de arbetsmetoder som används. Sammanfattningsvis kan man säga att en sådan här verksamhets syfte, mål och målgrupp bör vara väl förankrad i alla led (i den kommunala förvaltningen, skolornas ledning, hos samtalsledare och lärare). Organisationen bör vara flexibel ifråga om möjlighet att sätta samman grupper och ge gott om utrymme för samtalsledarnas förberedelse och uppföljning av samtalsgrupperna. Den bör även ge möjlighet till kompetensutveckling för samtalsledarna. Omvärldsfaktorer Slutligen kan man säga att det inte enbart är faktorer direkt kopplade till projektet som påverkar dess förmåga att uppnå förväntade effekter. Faktorer i projektets omvärld har naturligtvis också en inverkan. Arbetsgruppen talade bland annat om den nationella flyktingpolitiken. Man menar att det underlättar om Sveriges riksdag och regering ser detta med samhällsinformation som en prioriterad fråga och att det är en nackdel om den flyktingpolitik som bedrivs inte är stabil. Några talade också om vikten av att ha en politisk samsyn oavsett aktör. Sammanfattningsvis kan man säga att den nationella flyktingpolitiken påverkar verksamheten och det underlättar om samhällsinformationen ses som en prioriterad fråga. 16

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMGÅNG I fokusgrupperna ger arbetsgruppen flera gånger uttryck för vikten av att det är tydligt vilken aktör som ska ansvara för detta arbete och i vilken form verksamheten skall bedrivas. Hur organisering av samhällsinformationen till nyanlända flyktingar och invandrare skall gå till inom Göteborgs stad har nyligen utretts.12 Utredaren föreslår att Göteborgs Stad inrättar ett centrum för samhällsinformation i anslutning till Introduktionsenheten i Nordost. Tanken är att centret skall utgöra en samordnande bas för den grundläggande samhällsinformationen till nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare sägs att för ytterligare verksamhet med värdegrundsarbete gällande samhällsinformation skall centrumet verka för att informationen vidare utförs inom SFI-skolornas ram genom värderingsdialog med särskilt utbildade samtalsledare. 13 Det föreslås att samtalsledarna skall utgöra team om två personer inom en och samma språkgrupp bestående av en kvinna och en man samt att de skall utbildas och kontinuerligt kompetensutvecklas. Min tolkning är att detta förslag ligger i linje med det sätt på vilket Värdegrunder för det svenska samhället bedrivits och i hög grad redan utgår ifrån de erfarenheter man dragit genom projektet. I syfte att ytterligare tydliggöra vilka behov som finns, eller vilka krav som skulle kunna komma att ställas på en genomförandeprocess, omformuleras nedan de faktorer som arbetsgruppen identifierat. Faktorerna formuleras som påståenden om vad som krävs för att man på ett framgångsrikt sätt skall kunna genomföra arbete med värdegrundsfrågor i enlighet med den modell som testats i Värdegrunder för det svenska samhället. Genomförande av samtalsgrupperna Det är viktigt att samtalsgrupperna genomförs på modersmålet. Samtalsgrupperna bör genomföras som en del av den ordinarie SFI-undervisningen. Samtalsgrupperna bör präglas av dialog snarare än informationsspridning. Man bör ha beredskap för att vid behov kunna dela upp samtalsgrupperna i kvinnor och män. Samtalsgrupperna bör ledas av en kvinna och en man tillsammans. Det är viktigt att veta att en utmaning kan vara att få tiden att räcka till. Sex till åtta tillfällen är nödvändigt för att hinna med. Gruppernas sammansättning Ansvariga för verksamheterna bör vara medvetna om att gruppernas sammansättning kan påverka hur bra samtalsgrupperna fungerar och att det kan vara en utmaning för samtalsledarna 12 PM 2007 05 23 författare Lena Helsing Flyktingenheten Nordost. 13 Ibid. s. 9 17

att tillgodose deltagarnas olika behov i en alltför heterogen grupp. Maximalt antal deltagare i en samtalsgrupp bedöms vara cirka 15-20 personer. Information till deltagarna Det är viktigt att kunna motivera för målgruppen varför det är viktigt att de deltar. SFI-lärarna har en viktigt funktion i detta. Val av samtalsledare Samtalsledarna bör vara personer med god förankring i och kunskap om både det svenska samhället och de kulturer som språkgrupperna tillhör. Det är viktigt att samspelet mellan samtalsledarna fungerar bra och att de har tillit till metoderna. Samtalsledarna bör ha färdigheter inom gruppdynamik, pedagogik och de ämnesområden verksamheten berör. Organiseringen Verksamhetens syfte och mål bör vara väl förankrad i alla led (i den kommunala förvaltningen, skolornas ledning, hos lärare och samtalsledare). Det bör vara tydligt vilken målgrupp man riktar sig till. Organisationen bör vara flexibel ifråga om möjlighet att sätta samman grupper. Organisationen bör ge gott om utrymme för samtalsledarnas förberedelse och uppföljning av samtalsgrupperna. Organisationen bör även ge möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling för samtalsledarna. Omvärlden Det underlättar om den nationella flyktingpolitiken är stabil och om samhällsinformation ses som en prioriterad fråga. 18

REFLEKTIONER UNDER SPRIDNINGSSEMINARIET Under det spridningsseminarie för politiker, tjänstemän och frivilliga aktörer, som arrangerades av projektledningen, gavs möjlighet att ställa frågor samt kommentera och reflektera över projektet. Nedan presenteras några av dessa frågor och reflektioner: Frivilliga aktörers roll Någon frivillig aktör poängterade att eftersom tillit och förtroende är centralt i detta arbete kan en frivillig organisation fylla en viktig funktion. Man menade att det ibland kanske kan vara svårare för målgruppen att känna tillit till en tjänsteman än en representant från en frivillig aktör. Man gav uttryck för att man såg fram emot ett samarbete mellan frivilliga organisationer och de offentliga aktörer som ansvarar för frågan. Utmaningar för mindre kommuner Några av de mindre kommunerna gav uttryck för att det kan vara svårt att lokalt hitta den kompetens som det är bra att samtalsledarna har. Man har på något ställe använt sig av tolkar i denna typ av samtal. Någon av samtalsledarna menade dock att tillit är viktigt och att det kan vara svårt att uppnå en bra dialog när samtalen skall tolkas. Man menade att det finns risk att mycket då går förlorat. Frågan ställdes om mindre kommuner kommer att kunna låna samtalsledare från Göteborg. Projektledaren svarade att man hoppas att samtalsledarna blir anställda och att man på så vis kan ordna så att de kan lånas ut. Det sades också att när problem finns att hitta samtalsledare på modersmålet kan man fundera på vilka andra språk (exempelvis engelska) man skulle kunna använda i samtalsgrupperna och som målgruppen behärskar bättre än svenska. Nödvändigheten att dela upp grupperna efter kön Frågan lyftes också under seminariet om det verkligen är nödvändigt att dela upp grupperna i kön. En av samtalsledarna sade att även hon funderat på detta i början men insett att vissa frågor är väldigt känsliga. Projektledaren gav uttryck för att om man vill uppnå en dialog måste man så att säga börja från början och möta individerna där de befinner sig. Man sade att man vill påverka och förändra målgruppen men menade att förändring inte sker över en natt och uttryckte att man måste anpassa metoderna efter målgruppens behov. Någon av seminariedeltagarna påpekade att man även i den svenska skolan delar upp grupper i tjejer och killar i samband med sexualundervisning. 19

Alla läser inte på SFI Det diskuterades också att alla inte läser på SFI och att kommunen har en skyldighet att se till att alla får samhällsinformation. Exempelvis nämndes att kvinnor som föder barn kanske inte går på SFI. Man menade därför att man kanske måste vara flexibel vilka tider som samtalsgrupperna genomförs. Glidning rättigheter skyldigheter Någon undrade om det har skett en glidning från att tala, inte bara om rättigheter, utan också om skyldigheter. Någon annan ansåg att det inte skett en glidning utan att man aktivt bidragit till denna förändring. Projektledaren gav i samband med denna diskussion uttryck för att det inte bara handlar om rättigheter och skyldigheter utan också om att målgruppen måste kunna förstå. Hon menade att målgruppen måste förstå vad lagen säger och sade att man i samtalsgrupperna mycket diskuterat vilka konsekvenserna annars kan bli. Hon sade att det handlar om att ge människor makt över sitt eget vardagsliv. Är detta nytt? Projektledaren ställde frågan till seminariedeltagarna om detta verkligen är något nytt. Någon av seminariedeltagarna gav uttryck för att detta inte alls är skåpmat. Det sades att man tidigare fokuserat på Vad? medan projektet också svarar på Hur? När? och Vem?. 20

BILAGA 1 - FOKUSGRUPPSUPPLÄGG Tillfälle 1 Diskutera i mindre grupper och presentera i helgrupp: Vilka resurser har använts i projektet? Vilka aktiviteter har man genomfört i projektet? Vilka är projektets slutprestationer? Vilka effekter förväntar man sig av projektet? Tillfälle 2 Diskutera i mindre grupper och presentera i helgrupp: Vilka är förutsättningarna för att projektet skall lyckas (vilka faktorer påverkar projektets förmåga att lyckas)? Vilka utmaningar kan man stöta på? Genomförande Båda fokusgruppstillfällena har dokumenterats genom att samtalen har spelats in. Sammanställningar av materialet har sedan skickats ut till deltagarna efteråt för kommentarer. Deltagarna har även getts möjlighet att kommentera ett första utkast på rapporten. 21

BILAGA 2 NAMN PÅ FOKUGRUPPSDELTAGARE De personer som deltagit vid minst en av de två fokusgrupperna presenteras nedan i bokstavsordning. I gruppen finns både projektledningen, samtalsledare, lärare och externt inbjudna personer representerade. Abréu Julio Länsstyrelsens representant och medlem i styrgruppen. Arvman Reida Vuxenutbildningens representant och medlem i styrgruppen. Awil Faduam Kvinnlig samtalsledare för den somaliska gruppen. Barake Mariam Kvinnlig samtalsledare för den arabiska gruppen. Dahl Muna Initiativtagare och projektledare samt sammankallande för styrgruppen. Fogels Annette Samordnare för flyktingfrågor i primärvården. Annette har varit med att utbilda samtalsledarna på tema 4, skrivit innehållet i tema 4 tillsammans med projektledaren och varit med på alla skolor under tema 4 som en resurs till samtalsledarna och deltagarna. Noroozbeygi Siroos Manlig samtalsledare för den persiska gruppen. Nuspahic Nazif Manlig samtalsledare för den serbiska/kroatiska/bosniska gruppen. Sharifi Narges Kvinnlig samtalsledare för den persiska gruppen Tyson Ann Kvinnlig lärare på Studium som varit samtalsledare för den engelska gruppen. Van Reisen Antonius (Nino) Manlig lärare på ABF Angered som varit samtalsledare för den svenska gruppen. Vesterlund Klas Manlig lärare på Studium som varit samtalsledare för den svenska gruppen (hög nivå). 22

BILAGA 3 PROJEKTETS LOGIK Utbilda och tillhandahålla samtalsledare som inom ramen för SFI-undervisning organiserar, skapar och leder diskussion/dialog på hemspråket (samtalsgrupper) samt till dessa tillfällen bjuda in externa personer AKTIVITETER PROJEKTETS LOGIK RESURSER Pengar Lokaler Utrustning och undervisningsmaterial Personal Kompetens Nätverk PRESTATIONER Antal deltagare Antal tillfällen Antal språk Ökat engagemang i samhället (hos individer som deltar och deras familjer) Minskat utanförskap och marginalisering Utökad samhällsdialog FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET Ökad kunskap om det svenska samhället (Vad står i Barnkonventionen, var ligger vårdcentralen etc.) Ökad förståelse/ medvetenhet (exempelvis om egna värderingar) Ökad trygghet (känsla av tillhörighet i det svenska samhället etc.) Förbättrad integration Page 1 23

BILAGA 4 - REFERENSLISTA Projektansökan Fas 1: Samverkansprojekt mellan Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg, SDF Gunnared/Sesamhuset och Länsstyrelsen Västra Götalands län Projektansökan Fas 2: Samverkansprojekt mellan Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg, SDF Gunnared/Sesamhuset och Länsstyrelsen Västra Götalands län Att öppna nya dörrar samhällsinformation, nyckeln till Sverige, 2007 Att öppna nya dörrar handbok för samtalsledare, 2007 Värdegrunder för det svenska samhället slutredovisning av 2006 års projekt Sammanfattning av vårt arbete på Studium Vårtermin 2007 Viklund, Karlberg, Noroozbeygi, Värdegrunder för det svenska samhället utvärdering av pilotprojekt i Göteborgs Stad Gunnared Helsing, Lena, PM 2007 05 23, Flyktingenheten Nordost www.folkhalsoguiden.se/informationsmaterial.aspx?id=690&cid=0&searchtext=empowerment (200711-26) 24

Denna rapport kan beställas på adress: muna.dahl@gunnared.goteborg.se 25

26