SKUTT mångprofessionell utveckling av skolans pedagogiska verksamhetskultur FINL ANDSSVENSKT

4. FÖLJA UPP 3. UTVECKLA I D I A LO G SKUTT mångprofessionell utveckling av skolans pedagogiska verksamhetskultur ETT FINL ANDSSVENSKT S KO LU T V E C K L I N G S - 1. I N I T I AT I V SYNLIGGÖR A 2. IDENTIFIERA

SKUTT INNEHÅLL mångprofessionell utveckling av skolans pedagogiska verksamhetskultur DEL 1 sida 3 DEL 2 sida 11 Idé 3 Från storskaliga mätningar av elevresultat till småskalig mätning av pedagogiskt handlande 3 Att synliggöra det förgivet tagna 3 SKUTT filosofin 4 Österbottniska högskolestiftelsen som riskfinansiär 6 Videosnuttar 6 Personalens välmående 7 SKUTT-enkätens delområden 8 Pedagogiskt ledarskap på olika nivåer, Bottom-up and top-down 9 Design för interventionsarbetet 2016 10 SKUTT i Pedersöre kommun; några reflektioner 12 SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen i Åbo 15 SKUTT i Larsmo 17 SKUTT i Borgå 18 Att arbeta tillsammans, kommunalt och interkommunalt från SKUTT framåt 19

DEL 1 Ur skolans och kommunens perspektiv är idén med SKUTT att: 1 synliggöra det pedagogiska ledarskapet och skolans verksamhetskultur, 2 använda kommunvisa resultat för pedagogisk utvecklingsdialog, 3 identifiera utvecklingsområden, 4 följa upp förändring. Idé Idén med SKUTT instrumentet är att stöda skolornas rektorer och den kommunala skolledningens arbete med att vidareutveckla undervisningen, ledarskapet och skolans samverkan med omvärlden. Filosofin bakom SKUTT är att utveckla praxisrelevanta modeller för pedagogiskt ledarskap och skolutveckling. Handlingsmodellerna relateras till både lokala intressen och förutsättningar, nationell policy, läroplaner och utvärdering. Hur vi tänker skolans pedagogiska ledarskap ur forskningen: https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/119893/uljens_michael.pdf Från storskaliga mätningar av elevresultat till småskalig mätning av pedagogiskt handlande Under senare år har elevernas inlärningsresultat fokuserats. Mätningarna är ofta designade att mäta regioner eller länders resultat. Det pedagogiska ledarskapet på olika nivåer liksom lärarnas eget arbete har hamnat i bakgrunden. Ur pedagogiskt utvecklingsperspektiv är inlärningsresultaten inte tillräckliga eftersom de processer som skall leda fram till elevresultaten inte är dokumenterade. Är resultaten goda vet man inte vad som ledde till goda resultat, är resultaten mindre goda är situationen den samma. En utvecklad reflektion kring kommunens och skolans pedagogiska arbetssätt är således den konkreta, konstruktiva och reella vägen framåt. Att synliggöra det förgivet tagna Skolorna har saknat redskap för att synliggöra skolornas ledarskap och pedagogiska verksamhetskultur. Därför är SKUTT avsett som ett instrument för att synliggöra skolans pedagogiska handlingskultur för aktörerna själva, lärare och rektorer, samt administrationen. Den synliggjorda kulturen kan relateras till skolans policy, till ambitioner och resultat i syfte att bidra till skolans och kommunens läsårsplaner och utvecklingsplaner. MICHAEL ULJENS, professor vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi 3

SKUTT filosofin SKUTT är dels ett konkret instrument för datainsamling, men har också blivit ett koncept för hur man kan tänka skolutveckling. Principerna som lett vårt arbete med SKUTT är följande: 1. Bottom-up Pedagogiskt utvecklingsarbete lyckas bäst om man tar utgångspunkt i konkret upplevda behov, intressen, utmaningar och kompetens som finns i den enskilda skolan och kommunen. I Finland är ett bottom-up perspektiv möjligt eftersom vi har ett decentraliserat system där kommunerna har stor beslutandemakt, lärarna och rektorerna är välutbildade och skolorna har stort förtroende bland föräldrarna. 2. Alla är pedagogiska ledare! I SKUTT ser vi läraren, rektorn, bildningschefen och de nationella myndigheterna på regional och nationell nivå som pedagogiska ledare men på olika sätt. Lärarna leder elevernas lärande, rektorerna leder lärarnas lärande. Bildningscheferna skall dessutom leda ledares lärande. När SKUTT förbereddes 2010 11 sade många bildningschefer att det är rektorerna som är pedagogiska ledare att kommunen enbart skapar förutsättningar. Idag ser också kommunernas bildningschefer sig som pedagogisk ledare. 3. Att pendla mellan närhet och distans förstoringsglaset och kikaren Skolan och skolsystemet är ingen racerbåt utan en oceanångare. Det pulserande livet i vardagen liknar aktiviteten på däck, i lastrummet, motorrummet, liksom underhållet allt pågår samtidigt. Även om man står mitt i händelsernas centrum får man inte alltid syn på dem. Vi får stanna upp och fånga in verkligheten med förstoringsglaset. Men närstudierna blir meningsfulla enbart i förhållande till den blick som tar sikte på framtiden och den stora bilden. Handlingarna är små men uppgiften är stor. Det tar tid att vända skutan. 3 5 års perspektiv är nödvändigt. Det kräver medvetenhet, systematik och uthållighet. 4. SKUTT som en del av ett Pedagogical Positioning System (PPS) För att ta oss mot framtiden måste vi veta var vi står. SKUTT är ett stöd i det pedagogiska positioneringssystemet (PPS = Pedagogical Positioning System). SKUTT kan vara ett komplement till det beprövade professionella kunnandet som kommit till genom år av tanke och handling. Problemet är hur fisken skall få syn på vattnet hur ser vår verksamhetskultur ut? Det kräver en alldeles särskild synvända att fånga in de egna pedagogiska handlingsmönstren. Hur vet jag att det jag gör är det jag verkligen borde göra och satsa på? 5. Pedagogisk designforskning stöder I SKUTT tror vi att en del av den akademiska forskningen kan utövas så att den samtidigt kan stöda praxisutveckling och fylla forskningsvärldens krav. Men det kräver ett nytänkande av oss som forskare också. Varken lätt eller självklart. Praxisnärheten sätter samtidigt teoriutveckling på prov. Samtidigt kan forskningen utmana praktiken. Vi tänker att liksom läkare kan beforska sin egen praktik kan också pedagoger göra det. Om det finns ett Diesellaboratorium för att utveckla motorer kan det finnas olika slags pedagogiska laboratorier som utvecklar god pedagogik. Här finns både behov och utrymme att inleda praxisrelevant forskning! 4

SKUTT filosofin 6. Ledarskap och lärarskap går hand i hand För att åstadkomma hållbara förändringar krävs ett långt tålamod, men också samtidigt ett fokus på lärare och ledarna. Vårt utbildningssystem har differentierats och specialiserats till den grad att kommunikation och dialog mellan grupperna lider. Ju större kommuner och skolor desto mindre kommunikation vertikalt. Men, ju mindre kommuner och skolor desto mera gör alla allt. Villkoren skiljer sig åt. Oavsett måste vi tänka systemiskt. Process och struktur. 7. Networking ti arbeit i lag I SKUTT har vi försökt leva som vi lär. Arbeta tillsammans. Våga oss ut på okända vatten. På riktigt tänka out of the box. Det inledande Toppkompetensseminariet för bildningscheferna på Hotell Rosendal i Tammerfors den 3 oktober 2012 var ett exempel på det. Vi inledde något nytt. SKUTT instrumentet utvecklades med forskare från USA, Norden och ÅA i Vasa. SKUTT testades och vidareutvecklades med rektorer i Pedersöre. Toppkompetensprojektet som leddes av Utbildningsstyrelsen blev en ram. Vi har samverkat med Hem och Skola (Föräldrabarometern). Kommunförbundet har kommit med input. Lärarfacket har visat förståelse. Österbottens förbund stödde. Palmenia vid HU och CLL vid ÅA organiserade. FPV vid ÅA bidrog med processledarna Siv Saarukka, Ann-Sofie Smeds-Nylund, Renata Svedlin och Ritva Mertaniemi. Österbottniska Högskolestiftelsens ekonomiska stöd skapade grunden för hela projektet. Svenska Litteratursällskapets stöd bar god frukt. Regionförvaltningsverket har haft en avgörande roll kring finansiering av det praktiska utvecklingsarbetet i Svenskfinland. Skellefteå stad är den första kommun i Sverige som prövat sig fram med SKUTT. Helhetssyn, dynamik, nya relationer och konstellationer, horisontella och vertikala nätverk har präglat arbetet. Detta är en resa som precis börjat. 8. Internationell ledarskapsoch skolutvecklingsforskning Från projektets början 2010 har teori, praktik och forskning stått i fruktbar dialog. I forskningen har Michael Uljens med kollegor internationellt utvecklat en ny teori om skolans ledarskap på olika nivåer, undervisningen och elevernas lärande. Siv Saarukka har synliggjort verksamma rektorers ledaridentitet. Rolf Sundqvist har genom designbaserad och utvecklande ledarskapsforskning utvecklat den skolpraktik som han samtidigt lett. Christa Tigerstedt har granskat högskolerektorers pedagogiska tänk. Ann-Sofie Smeds- Nylund studerar dynamiken kring skolstrukturen i huvudstadsregionen. Birgit Schaffar har bidragit med vetenskapsteori. Med Helena Rajakaltio har vi studerat hur skolan letts genom läroplansarbetet på nationell nivå. Internationellt har vi samarbetat med en lång rad av mycket framstående läroplans- och ledarskapsforskare i Norden, resten av Europa, USA och Australien. Framtiden ser lovande ut. 5

Österbottniska högskolestiftelsen som riskfinansiär SKUTT-projektet tog sin början 2010 då en forsknings- och utvecklingsgemenskap skapades kring pedagogiskt ledarskap och arbetslivsutveckling vid ÅA i Vasa. Genom en samverkan mellan arbetslivet, forskningen och strategiskt policyarbete skulle nya, d.v.s. tidigare osedda, former för samarbete mellan universitet, offentlig administration och arbetsliv, däribland skolan, utvecklas och beforskas. Österbottniska Högskolestiftelsen i Vasa accepterade utmaningen och finansierade projektet generöst de inledande åren. En annan avgörande händelse var samplaneringen med dåvarande Utbildningsstyrelsechefen Bob Karlsson i februari 2012 då planeringen av Toppkompetensprojektet inleddes. På nätet finns tre videosnuttar där SKUTT2014 beskrivs av Michael Uljens. De kan användas som stöd i skolan och kommunen för att orientera sig i projektet: DEL 1: BAKGRUND OCH IDÉ (CA 9 MIN) http://youtu.be/ba_uzpqjcnc DEL 2: UTVECKLINGSSKEDET(CA 4 MIN) http:// youtu.be/mze4sgrkp1m DEL 3: INSAMLING OCH ANVÄNDNING (CA 8 MIN) http://youtu.be/fslzxkovala 6

Personalens välmående LÄRARE REKTOR SKOLDIREKTÖR REKTOR ANPASSAR LÄRARNAS ARBETSBELASTNING TILL INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 3,49 3,73 3,82 REKTOR ÄR UPPMÄRKSAM PÅ HUR PERSONALEN ORKAR MED SITT ARBETE REKTOR BERÖMMER ALLTID PERSONALEN NÄR NÅGOT GJORTS BRA 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 3,58 3,98 4,25 4,35 4,45 3,77 REKTOR FÖR REGELBUNDET UTVECKLINGSSAMTAL MED LÄRARNA OM DERAS ARBETSUPPGIFTER 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 3,59 3,98 4,55 REKTOR ORDNAR ALLTID SÅ ATT SKOLANS NYA LÄRARE FÅR PEDAGOGISKA MENTORER 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 2,81 3,20 4,55 7

SKUTT-enkätens delområden 1. TOLKNING AV STYRDOKUMENT Nationella läroplanen Styrdokument analys Styrdokument mediering Koherans mellan planer och praktik 6. SKOLANS UTVECKLINGSKULTUR Mål och visioner Initivativ till skolutveckling Arbetsformer 2. SAMARBETE REKTOR-SKOLDIREKTÖR Upplevt stöd från skoldirektören Bedömning av skolledningens kunnande och förväntningar Frågor som borde få mera utrymme under möten 7. SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN Samverkan med samhället Samverkan med hemmet 3. REKTORS LEDARSKAP Förtroende Ställningstagande Förväntningar Närvaro Etisk medvetenhet Undervisning Personlens välmående 5. SKOLANS UNDERVISNINGSKULTUR Undervisningskultur lärarna Undervisningskultur eleverna Elevcentrering Utvärdering 4. SKOLANS SAMARBETSKULTUR Skolans samarbetskultur Organisatoriskt kunnande Delat ledarskap 8

Pedagogiskt ledarskap på olika nivåer BOTTOM-UP AND TOP-DOWN 1. ELEVENS STUDIEAKTIVITET UNDERLÄTTAR INLÄRNING Vad gör eleven i sin studieaktivitet? 2. LÄRAREN LEDER KLASSENS OCH DEN ENSKILDA ELEVENS ARBETE Första ordningens pedagogiska ledarskap: Hur underlättar undervisning och fostran elevens studieaktivitet? 3. REKTOR LEDER SKOLANS ARBETE Andra ordningens pedagogiska ledarskap: Hur underlättar undervisning och fostran elevens studieaktivitet? 4. SKOLDIREKTÖREN / BILDNINGSCHEFEN LEDER KOMMUNENS SKOLOR Tredje ordningens pedagogiska ledarskap: Hur leder ledare ledare? Skoldirektören leder samtidigt kansli och fungerar som föredragare i skolnämnden 5. HUR INRAMAR KOMMUNEN ADMINISTRATIVA OCH POLITISKA LEDNING SKOLDIREKTÖRENS ARBETE? 6. NATIONELLA UTBILDNINGSADMINISTRATIONEN LEDER ALLA FÖREGÅENDE NIVÅER Differens mellan ministerie- och utbildningsstyrelsenivåcentral 7. REGERINGENS POLITISKA PROGRAM SKAPAR RAMAR FÖR UTBILDNING, PLANERING OCH UTVÄRDERING GENOM LAG, ADMINISTRATION OCH EKONOMI 8. TRANSNATIONELLA SAMMANSLUTNINGAR (OECD) OCH STATSFÖRBUND (EU) 9

Design för interventionsarbetet 2016 A. KOMMUNAL NIVÅ DIALOG MED BILDNINGSCHEFERNA / SKOLDIREKTÖRERNA, NÄMNDEN OM BESLUTANDE ORGAN B. REKTORER REKTORSTRÄFF 1 Presentation av materialet, koppling till skolans verksamhetskultur, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 2 Erfarenheter av bearbetningen av resultatet i skolan, rektors professionalitet, koppling till arbteshandledning, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan. REKTORSTRÄFF 3 Skolutveckling eller valfritt tema, hur kan resultaten användas i läroplansarbetet, utvecklingssamtal osv. evaluering av processen. C. SKOLNIVÅ REKTORER/ LÄRARE LÄRARTRÄFF 1 Presentation av resultaten i skolan, diskussioner och bearbetning, (möjlighet till sakkunnigstöd) Skolutvecklingsprocess med rektor och lärare, där SKUTT-resultaten kan användas som en grund för arbetet. Processen utformas utgående från hur respektive skola/rektor väljer att jobba med materialet. 10

DEL 2 Ref lektioner SKUTT VA S A PEDERSÖRE ÅBO LARSMO 11 BORGÅ

SKUTT i Pedersöre kommun; några reflektioner Rolf Sundqvist UTBILDNINGSDIREKTÖR, PEDERSÖRE I denna presentation ges en kort överblick över hur arbetsprocessen kring SKUTT instrumentet förlöpt i Pedersöre kommun. Arbetet med skolans verksamhetskultur Pedersöre kommuns skolväsende har varit aktivt med från första början i utvecklandet av SKUTT instrumentet. Att få vara med och skapa ett skolutvecklingsinstrument där praktiker och forskare möts i en dialog kring skolutveckling har varit givande. Härefter ordnas årligen i mars ett tvådagarsseminarium för rektorer i Pedersöre där enbart skolutvecklingsfrågor är på agendan. På dessa seminarier har rektorerna arbetat med skolans utvecklingsplan och man har fått respons från forskare och inbjudna experter på skolutveckling. På dessa seminarier har även SKUTT resultaten diskuterats. Redan i utvecklingsskedet läsåret 2013 2014 deltog rektorerna i utvecklingsarbetet kring själva SKUTT instrumentet och enkäten provifylldes våren 2014. Rektorerna i kommunen gav direkt feedback till professor Michael Uljens som utarbetat enkäten. På detta sätt kunde enkäten förbättras och göras tydligare innan den slutgiltiga enkäten skulle lanseras hösten 2014. Att syna och diskutera skolornas verksamhetskultur i Pedersöre har fallit sig naturligt eftersom kommunen sedan 2012 aktivt deltagit i Utbildningsstyrelsens skolutvecklingsprojekt benämnt Toppkompetens. En av målsättningarna med Toppkompetensprojektet var att utveckla en professionell verksamhetskultur i skolorna. Nu kan man fråga sig om skolorna i Pedersöre inte redan tidigare haft en professionell verksamhetskultur. Svaret är naturligtvis att så varit fallet men den gemensamma bilden av vad denna verksamhetskultur innehåller och innebär har inte varit uttalad och tydligt kommunicerad. Naturligtvis hade skolorganisationen och de enskilda skolorna också före Toppkompetensprojektet sysslat med skolutveckling. Kommunens skolor har sedan tidigare flitigt deltagit i olika lärmiljöprojekt och utvecklingsinsatser. Den stora skillnaden nu jämfört med tidigare är att alla skolor och samtliga lärare samtidigt arbetar med utvecklingsfrågor, och vi har också haft ambitionen att lyfta upp och diskutera vilka centrala principer som gäller då vi sysslar med skolutvecklingsarbete. Inom ramen för Kunnig programmet kunde stöd fås för att utveckla ett instrument som kunde mäta och ge underlag för en mera konkret diskussion kring vad skolans verksamhetskultur faktiskt innebär. En av de stora fördelarna med detta projekt är att det i princip omspänner hela Svenskfinland, på samma sätt som projektet Toppkompetens gjort. I och med att en ny läroplan nu också tagits i bruk har diskussionen kring skolornas verksamhetskultur varit relevant, viktig och högaktuell. Behandling och uppföljning av resultat i enkäten Rektorerna och lärarna i kommunen besvarade i oktober 2014 och januari 2015 SKUTT enkäten. Enkäten innehåller frågor och påståenden om skolans målsättningar, sociala klimat, läroplan, undervisningsmetoder, verksamhetskultur, utvärderingsformer, ledarskap, kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Enkäten innehåller inte frågor om skolans prestationsnivå eller elevernas resultat i kunskapsmätningar. Det sistnämnda är av stor betydelse eftersom just redovisning och användningen av resultaten från enkäten diskuterades livligt och ingående i kommunen. I Pedersöre blev resultatet av denna diskussion att skolvisa resultat inte redovisades utan det bestämdes att resultaten redovisas på kommunnivå undantaget skolan för åk 7-9. Motivet till detta var att många skolor i kommunen är små skolor och det kan vara svårt att garantera anonymitet i sådana fall. Uttryckliga önskemål kom från lärare att vi skulle göra på detta sätt. Flera rektorer uttryckte ändå önskemål om att få resultaten skolvis, speciellt de större skolorna, men som sagt nu behandlades resultaten för kommunen på detta sätt. Det intressanta blev att jämföra kommunens resultat med övriga Svenskfinland. Den viktigaste tanken var ändå rent principiellt att skolorna i kommen på intet sätt skulle rangordnas. För rektorerna presenterade professor Michael Uljens resultaten i november 2015. Rektorerna fick uppdraget att diskutera resultaten på de egna skolorna. I januari 2016 ordnades seminarietillfällen för alla skolor där SKUTT resultaten diskuterades. Uppföljningsdiskussion kring resultaten i SKUTT enkäten genomfördes i mindre grupper bestående av lärare från olika skolor. Skolorna 12

(15 stycken) har sedan tidigare uppdelats i samarbetsgrupper i samband med skolutvecklingsarbetet inom ramen för Toppkompetensprojektet. En lärdom som vi dragit av detta är att vi kanske inte tidigare utnyttjat den stora kunskap och kompetens som redan finns i den egna organisationen. Att organisera skolorna i samarbetsgrupper inom kommunen har medfört en tätare och mera fördjupad kontakt med grannskolan. Samtal och reflektion kring det fortsatta utvecklingsarbetet tillsammans med en annan skola har visat sig ge ett stort mervärde. Detta visade sig också vara fallet beträffande behandlingen av resultaten från SKUTT enkäten. Lärarna och rektorerna fick således möjlighet att dela med sig av den diskussion och de frågeställningar som uppstått i den egna skolan med en annan skolas lärare. Lärarna och rektorerna fick följande frågor som man tillsammans skulle förbereda sig på i den egna skolan inför seminariet: Vilka resultat är förväntade? Vilka resultat förvånade? Finns det resultat som innebär att vi bör förändra verksamheten i skolan eller inom skolväsendet? I detta sammanhang är det omöjligt att räkna upp alla de enskilda frågeställningar som dök upp under diskussionerna i skolorna och under seminarierna där resultaten behandlades. En fråga som dock tydligt utmärkte sig och föranledde diskussioner i alla skolor var resultaten kring rektorns klassrumsbesök. Exemplet rektor i klassrummet De flesta av indikatorerna i SKUTT enkäten var för Pedersöres del positiva och ger inte på något sätt orsak till oro. Indikatorer kring samarbetet inom skolväsendet och frågor kring skolutvecklingen var positiv läsning för Pedersöres del. I ett kollegium finns massa goda idéer och en otrolig mängd kunskap men vi är inte alltid så bra att dela med oss, vilket framkom i SKUTT. Det som också förvånade oss, både lärare och rektorer, var resultatet kring rektorns klassrumsbesök. Här hade kommunen lägre resultat än Svenskfinland. Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet. Pedersöre (1,95), Svenskfinland (2,33) Frågan som inföll var om detta verkligen kan stämma eller hur har man tänkt då frågan besvarats. Vad gör vi med detta? Vad säger forskarna om detta? Detta var frågor som aktivt diskuterades på rektorsmöten och diskussioner fördes även med lärarna. En delförklaring, eller bortförklaring om man så vill se det, är att vi har många små skolor där skolans rektor samtidigt är lärare med hög undervisningsskyldighet. Kan det vara så att man inte hinner, eller ses klassrumsbesöken som ett besök av en lärarkollega istället för ett besök av en rektor? Frågor som i detta sammanhang debatterades och diskuterades var t.ex.: Att blanda sig i lärarens arbete Att blanda sig i varandras arbeten Rektorns roll i klassrummet diskuterades också med utgångspunkt i vad olika forskare säger om detta. Det visade sig att även forskare är oense om hur och varför rektorn skall besöka ett klassrum. Hur som helst visar ändå frågan kring att rektor lyssnar på lärarnas idéer att kommunikationen fungerar i skolorna i Pedersöre. Resultatet här var igen bättre än Svenskfinland. Rektor lyssnar alltid noga på lärarnas idéer Pedersöre (4,33), Svenskfinland (4,09) 13

Den öppna och grundliga diskussion som följde av dessa resultat medförde att ett program för klassrumsbesök nu gemensamt utarbetats av rektorerna. Programmet innefattar även klassrumsbesök för lärare. Programmet i ett nötskal: Rektorn hälsar på minst en lektion per lärare under ett läsår Lärare hälsar på hos minst två lärares klasser under ett läsår Besöken sker på en gemensamt överenskommen tidpunkt Utvärdering och förslag på vidareutveckling i varje skola innan mars hur klassbesöken upplevts av lärarna. Den nya läroplanen uppmuntrar till kollegialt lärande. Detta gäller förstås eleverna i första hand men det viktiga i detta sammanhang är naturligtvis också att lärare och rektor visar åt sina elever att de också samarbetar med varandra. Detta kan ske genom bl.a. att lärarna besöker varandras klassrum. Vi kan här ännu mera tydligt lyfta fram vikten av att lära av varandra. Ovanstående exempel visar på hur skolväsende snabbt kan omsätta resultatet i SKUTT enkäten i praktiskt handlande. Det gäller bara att vi själva är beredda att ändra vårt beteende. Avslutande reflektioner Att få en helt gemensam arena där vi talar samma språk kring skolutveckling och skolans verksamhetskultur är utmanande. Jag tycker att vi med SKUTT enkäten kommit en god bit på vägen och idag har vi ett konkret instrument där vi kan följa upp detta. En värdefull erfarenhet vi dragit är hur viktigt det är att ge skolans lärare och rektorer möjlighet att kommunicera med varandra och att det ges tillräckligt med tid för att också diskutera sådant som just skolans verksamhetskultur, som i sig ju inte är något litet område att diskutera. Pedersöre kommuns rektorer, lärare och utbildningsdirektör har fungerat som pilotkommun då SKUTT enkäten utarbetats och behandlats. Detta har också inneburit att vi suttit på planeringsmöten där vi diskuterat och reflekterat kring hur bl.a. resultaten skall presenteras och användas. Avslutningsvis ges prov på en liten reflektion i poetisk form från ett sådant planeringsmöte, som ägde rum i oktober 2015 inför att SKUTT resultaten skulle behandlas i rektorsgruppen i Pedersöre. Dikten är skriven av Pedersöres båda läroplanskoordinatorer Ann-Helén Mäkelä och Susanne Kackur. I rummet på sjätte våningen i Åbo Akademi satt Ritva, Michael, Håkan, Rolf och vi. Temat idag var SKUTT enkät speglade Pedersöre verklighet. Vi jämförde oss med annan ort kom fram till att vi har mycket bra gjort. Hurudan är vår verksamhetskultur? Detta ska jobbas med, men hur? På rektorsmötet den femte november ska vi få hör E vi betär eldär sembär? Resultatet, vi med oss till vår skola tar, tänker på hur mycket bra vi har, ändå behöver vi vidare gå för att ett ännu bättre resultat uppnå. Susanne och Ann-Helen 14

SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen i Åbo Liliane Kjellman DIREKTÖR FÖR SVENSKSPRÅKIG FOSTRAN OCH UNDERVISNING, ÅBO Hur vi greppar SKUTT materialet Här följer en kort inblick i SKUTT processen i Åbo. Vi har fyra skolor inom grundläggande utbildning, fyra rektorer och ett elevunderlag på ca 1000 elever. Vi hör till en stor organisation med klara system för kvalitetsarbete och strategisk styrning, och vi såg därför ett stort behov av att fokusera och diskutera vad vi vill ha ut av SKUTT materialet, så att det ger ett mervärde i förhållande till de kvalitetssystem för skolutveckling som redan finns inom Åbo stad. Vi valde att i inledningsskedet analysera SKUTT materialet enbart i rektorsgruppen tillsammans med vår processledare Michael Uljens. Inför första processträffen 3.11.2015 Inför första processträffen träffades rektorerna tillsammans med skoldirektören för att diskutera vilka frågor som vi ville att närmare skulle analyseras inför vår första träff. Skoldirektören hade också vid ett flertal tillfällen kontakt med processledaren Michael Uljens för att planera den första processträffen. Läroplansprocessen och den ändring av verksamhetskulturen som LP2016 medför lyftes fram som viktiga aspekter att utgå från när det gällde vilka frågor man skulle fokusera på att analysera. Rektorerna rankade sedan enskilt de frågor som de ansåg vara de viktigaste. TRE AV FYRA REKTORER VALDE UT DESSA FRÅGOR: 2.1 Skolans samarbetskultur 4.2 Undervisningskultur 4.3 Skolans utvärderingspraxis 5.3 Former (skolutveckling) Vid den första processträffen analyserades speciellt dessa frågor. Materialet gicks också igenom i sin helhet för att vi skulle kunna se om det var något som speciellt stack ut eller några trender som kunde ses. Vi valde slutligen att fokusera på en helt annan sak än de frågor som vi i första hand hade tänkt ha fokus på. I materialet kunde man se att såväl skoldirektören som rektorerna ansåg att de hade en klar vision, men att den inte var lika klar för lärarna, eller för skoldirektörens del gentemot rektorerna. Inför andra processträffen 30.11.2015 Inför den andra processträffen uppmanades rektorerna att på en halv A4-sida fritt formulera sin vision om hur deras skola ser ut om tre år. Skoldirektören gjorde likadant ur hela resultatområdets synvinkel. Fokus skulle ligga på hur lärarkåren arbetar/fungerar, vad man själv har blivit bättre på som rektor, vad som präglar undervisningen och elevkulturen, men också på de yttre förutsättningarna (till exempel lokaliteter och läromedel). Eftersom SKUTT också tangerar hem och kommun var det skäl att också arbetet mellan hem och skola togs med, liksom relationen mellan skola och kommun. Vid andra processträffen redogjordes för visionerna och vi beslöt att synliggöra också lärarnas visioner på respektive skola. Analys av visionsarbetet Analysen av visionsarbetet är gjord utgående från några dimensioner som steg fram ur de öppna formuleringarna. Analysen presenteras i tabellen nedan: Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att samstämmighet finns gällande läroplanens förverkligande, digitaliseringen, behovet av en samarbetskultur och ökad delaktighet på alla nivåer. Lärarna förväntar sig pedagogiskt ledarskap och rektorerna lyfter fram behovet av delat ledarskap. Lärarna ser att fortbildningen skall utgå från egna intressen och behov. Behovet av mätbarhet lyfts främst fram på direktörsnivå. Vi kan se att styrkan med SKUTT är att den lyfter fram både lärar-, rektors-, och skoldirektörsperspektivet och att resultaten mäts gentemot alla kommuners resultat. Vår korta process med SKUTT materialet ger exempel på hur materialet kan analyseras för att hitta samstämmighet och därigenom få igång kommunikation och förändringsarbete på alla nivåer i organisationen. 15

Dimension Lärare Rektor Direktör LÄROPLANENS FÖRVERKLIGANDE/ SKOLKULTUR En öppen atmosfär, öppnare undervisning och mångsidigare lärmiljö lyfts fram. En skola där digitala verktyg används, läroplanen fått fotfäste och det finns tid för samplanering. Lärarna arbetar/planerar tillsammans med sina parallell-/ämneskolleger, även eleverna deltar i planeringen av både ämneshelheter, läxor, provtillfällen etc. Gemensam läroplan för våra skolor styr vår verksamhet. I skolorna har man lyckats etablera en samarbetskultur och en kultur som stöder djupinlärning och mångsidiga kompetenser. VÄLBEFINNANDE/RESULTAT/ KOMPETENSUTVECKLING Lärare får fortsättningsvis jobba enligt sina styrkor. Personalens kompetens och engagemang upprätthålls genom systematisk vidareutbildning, skräddarsydd efter de enskilda lärarnas specialkompetenser och intressen. Om tre år är XXX skola en plats där såväl elever som lärare mår bra. Skoltrivsel och skolprestationer är på hög nivå vilket kommer fram från de nationella undersökningar skolan tar del av. Vi har rapporteringssystem också om den pedagogiska verksamheten som vi kan utnyttja i beslutsfattandet. Rektorerna vet vilka förväntningar jag LEDARSKAP Rektorn sköter det administrativa så att allting går runt. Är på plats och leder det pedagogiska arbetet. Skolans rektor arbetar alltmer med administrativa uppgifter där han tillsammans med ett ledarskapsteam leder skolan dagliga verksamhet Om tre år har jag som rektor tid att utföra mitt pedagogiska ledarskap, inspirera kollegiet, stöda, har på dem och de förväntningar som rektorerna har på mig är tydliggjorda. Samarbetet med den politiska organisationen fungerar bra. lyssna, finnas där. Alla medlemmar i den svenska DELAKTIGHET OCH SAMARBETE Samarbetet utvidgas från enbart rektorssamarbete till att även inkludera samarbete på lärarnivå. Elevernas delaktighet blir starkare, samarbete med hem och skola blir starkare, samarbete med företag och universitet blir allt bättre. ledningsgruppen jobbar tillsammans för den svenskspråkiga röda tråden. Vi har en klar konkret plan för hur digitaliseringen skall ske i skolorna mot en 1:1 DIGITALISERING Varje elev har sin egen pekplatta/dator. Alla lärare har, förutom sina bärbara datorer, även egna lärplattor. Viljan och färdigheten att använda all teknisk utrustning är stor och naturlig. kultur. Lärarna har egna fortbildningsplaner och planerna är sammanfattade på skol- och resultatområdesnivå. Fortbildningen av lärarna är långsiktig och målinriktad. FYSISK INLÄRNINGSMILJÖ Ren inomhusluft, konstgräs, parkour, klättervägg, mindre grupper/klasser, mobila och ändamålsenliga möbler, mera teknisk utrustning. Om tre år är en hel del renoveringar klara hos oss. Det är helt fantastiskt att vi hade möjligheten att byta ut en del av våra möbler. Vi har beslut på hur den långsiktiga utrymmeslösningen vid Sirkkalaområdet kommer att se ut så att den bäst förverkligar en enhetlig stig dagvård, förskola och skola. 16

SKUTT i Larsmo Carola Holm-Palonen BILDNINGSCHEF, LARSMO När vi diskuterat utvärdering av skolornas verksamhet, har vi oftast kommit fram till att det inte finns något riktigt bra verktyg som skulle fungera som ett utvärderingsinstrument och samtidigt ge jämförelsemöjligheter i ett större perspektiv, samt även visa på utvecklingsmöjligheter baserade på utvärderingsresultatet. Det var därför som vi med stort intresse tog del av de idéer om SKUTT, som professor Michael Uljens presenterade för oss, och besvarade SKUTT enkäterna på alla nivåer; bildningschefen, rektorerna och lärarna. Resultaten av enkäterna behandlades och diskuterades vid tre rektorsmöten under ledning av Siv Saarukka. Hon hjälpte oss att se vilka områden som vi kunde ta fasta på och förbättra och utveckla. Vissa av resultaten var väntade, men det fanns också resultat som vi blev lite förvånade över och det var förstås där som utvecklings- och förbättringsbehoven fanns. Rektorerna har tillsammans med sina lärare diskuterat och analyserat resultaten och tillsammans utarbetat strategier för hur verksamhetskulturen i den egna skolan kan utvecklas. Rektorerna har varit nöjda med SKUTT verktyget och verkligen reflekterat över resultaten. Några Larsmo-rektorers omdömen om SKUTT: Utvärderingen som vi rektorer gjorde var omfattande och resultaten var intressanta, både förvånande och upplyftande. Överlag var vi rektorer i Larsmo ganska självkritiska. En del frågor hade vi missuppfattat lite, eller förstått på olika sätt. Analyserna med Siv uppskattade jag mycket. Resultaten från lärarnas utvärdering har behandlats på lärarmöten i skolan. Jag har presenterat dem och vi har funderat över dem. Analysen har gällt vilka saker vi kan fortsätta att göra så som vi gör nu, och vad vi ska ändra och utveckla. Jag uppfattade en del svar som en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Det är bra att då och då titta på resultaten igen och påminna sig om vad man bör ta i beaktande i skolvardagen. Skolutveckling är intressant. Skutt belyste ju en del punkter som belyser skolvardagen, och fungerade gott som ett diskussionsunderlag med medarbetarna. Rapporten innehöll nyttig information, och gav också möjlighet att jämföra den egna skolans situation med ett större medeltal. Tack vare SKUTT har jag fått tillfälle att reflektera över min rektorsroll. Det har varit nyttigt att diskutera resultaten av undersökningen kring rektorskapet med mina fyra kollegor, bildningschefen och Siv Saarukka. Under nämnda diskussioner lärde jag mig mycket om mig själv, vad jag är bra på och vad jag behöver utveckla. Jag tyckte att enkäten som helhet var bra, men vissa frågor var väldigt svårtolkade. Därför blev resultatet ibland överraskande och eventuellt också missvisande. I egenskap av bildningschef så anser jag att den största behållningen är att vi äntligen har ett konkret utvärderingsverktyg, som är enkelt att använda och som ger resultat som kan användas i skolutvecklingsarbetet på ett tydligt sätt. Utgående från enkätresultaten får vi något konkret som vi kan arbeta vidare på och vi kan välja ett eller flera områden som behöver extra uppmärksamhet. 17

SKUTT i Borgå Rikard Lindström UTBILDNINGSDIREKTÖR I BORGÅ STAD, SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Innan vi körde igång, diskuterades behovet av SKUTT på några rektorsmöten. Det beslut vi tog i det forumet, innebar att vi hade en klar tanke om att skolorna skall delta. I Borgå inleddes processen regionalt och förutom Borgå svenska utbildningstjänster, har även Sibbo och Lovisa gjort SKUTT enkäten. Arbetet kördes igång med ett gemensamt tillfälle för dessa tre kommuners rektorer, där Michael Uljens var med och ledde oss på rätt spår. För egen del tror jag detta var mycket viktigt och gav en tyngd för enkäten. Då rektorerna visste vad det var frågan om, hade de även lättare att leda sin personal på skolan då de tog del av enkäten. Svarsprocenten är jag därmed nöjd med för Borgås del. När det fanns resultat att tillgå fördes diskussioner med vad vi kallade en processledare. Här försökte jag hitta infallsvinklar som passade den egna kommunen och vad som är på gång här, samt hur SKUTT materialet kan användas för att stöda det utvecklingsarbete som sker samt det pågående läroplansarbetet. Rätt hastigt kom vi in på diskussioner om hur vi ser på samarbetet skolorna emellan och hur rektorsgruppen jobbar och en tanke på att i vår läroplan, som just då var under arbete, försöka beskriva även en ledarskapskultur som gäller oss i Borgåskolorna; vilka saker är viktiga och hur syns det i vår vardag. Vår processledare deltog efter det på ett rektorsmöte och presenterade samt diskuterade valda delar av SKUTT enkäten med oss. Min egen reflektion var att detta första möte var aningen trevande och kunde ha utfallit bättre. Möjligen var tiden för kort, möjligen hade processledaren och undertecknad inte tillräckligt bra förstått varandra i våra diskussioner innan träffen, möjligen var rektorsgruppen inte motiverad denna dag, möjligen var mina förväntningar fel... Men resultatet av denna träff blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Däremot var det mycket nyttigt ur den synvinkeln att vi då tvingades se på resultaten, öppna dem, diskutera dem och fick en modell för hur det kan göras på den egna skolan. I januari ordnades sedan ett andra tillfälle som utföll mycket väl. Borgås rektorer var då samlade under två arbetsdagar på ett utvecklingsseminarium, där en förmiddag veks enbart för en fortsatt genomgång av SKUTT enkäten. Till detta tillfälle hade vi minskat fokuset på ledarskap och hittat rubriken lärande organisation. Diskussionerna under tillfället kopplades därmed ihop med tankar om detta; vad krävs, vad är det, vad har vi redan nu, vad behöver vi tänka på etc. Det blev aldrig, ännu åtminstone, något skilt kapitel i vår nya läroplan om vårt ledarskap. Men, vi hinner ju ännu. SKUTT resultaten har ändå utgjort ett bra redskap för att föra nyttiga diskussioner kring viktiga frågor för rektorsgruppen och mig i förhållande till dem. Vi har fått en möjlighet att se på vårt ledarskap, öppna vad vi anser viktigt, diskutera olika infallsvinklar och förhoppningsvis på den vägen blivit tryggare och professionellare i vår roll som skolledare. Vi har idag en bra början på mitt mål att även få nedskrivet tankar om vad som kännetecknar ledarskapet i våra skolor, inom utbildningstjänsterna. Via SKUTT har även skolorna fått en möjlighet att föra diskussioner om verksamhetskulturen i deras enhet. Tillfällena med processledaren har i det perspektivet gett råg i ryggen för att ge sig in på det i den egna enheten. Summa summarum ser jag att SKUTT gjort oss bättre som skolledare, gett oss en möjlighet att se på verksamhetskulturen såväl inom rektorsgruppen, som i den egna enheten. Möjligheten till en processledare har gjort att vi kommit vidare, fått stöd i analyserna, lärt oss nytt och känt oss bekväma i processen. 18

Att arbeta tillsammans, kommunalt och interkommunalt från SKUTT framåt Birgitta Höglund SKOLDIREKTÖR, VASA STAD I Vasaregionen har kommunerna deltagit på olika nivåer med olika intensitet. Det har gjort att samarbetet mellan kommunerna har varit på många plan. Skoldirektörerna/bildningscheferna har månatligen träffats och diskuterat olika frågeställningar med bakgrund i skolutveckling och SKUTT. I månadsskiftet november, december 2016 ordnades för regionens rektorer och delvis bildnings- och skoldirektörer ett seminarium med skolutveckling som tema. Diskussionerna var livliga i workshoppar och i efterbehandlingen av SKUTT resultat. Det är givande att se hur vi alla i egna kommuner hanterar skolutveckling och vänder olägenheter till möjligheter. 19

Tänk skolutveckling!