Revisionerapport- Granekning av arhete för att ferebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkancle Infektioner

HYLTE Kommunrevisionen 1111:Omsorgsnåmnden 2011-03-30 Kopia till Kommunstyrelsen för kännedom Revisionerapport- Granekning av arhete för att ferebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkancle Infektioner Kommunrevisionen har vid sitt möte 2011-03-30 antagit bifogad revisionsrapport 1 vilken kapitel 4.2 (sid.19-24) avser Hytte Kommun. Revisorerna 1 Landstinget (numera Region Halland) och revisorerna i Hylte, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholms kommun har givit 1 uppdrag att genomföra en granskning kring arbetet för att förebygga och hantera vårdrelaterade våniinfektioner som täcker in hela vårdkedjan. Den övergripande revisionsfrågan hat varit Arbetw Landstinget (Region Halland) respektive kommunerna på ett ändamålsentigt sätt med att förebygga vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner samt för att upptacka och hantera probtematik kring antibiotikaresistenta bakterier? 1de delar i rapporten som berör Hytte kommun framkommer ett antal förbättringsområden och rekommendationer inom det granskade området Vi önskar svar på rapporten i sin helhet och nämner här några specifika synpunkter Ansvaret för arbetet med vårdhygien och smittskydd är oklart Vi har dock noterat att ansvaret för självautförandetav det vårdhygieniska arbetet ligger på var och en med omsorgsuppgifter. Nämndens ansvar är att det interna kontrollarbetet hålls levande och att interna kontrollplaner upprättas inom det granskade området. Enligt rapporten upplever medarbetare att förutsättningarna ett gott förebyggande arbete kring smittspridning har församrats avseende städningen på särskikla boenden. Städning var tredje vecka hos boende och stopad storstädning anges som tveksamt för att uppfylla ställda krav. Frågan beträffande personalkläder och hanteringen av dessa löses och redovisas.. Utöver vad som noteras i granskningen har vt uppmikkaammat detpositiva genomförandet av att husdjur fk medfölja på sanskilda boende och kortodsplatser. Vi hänvisar dock tim hygienaspekten och att rutiner ska finnas så att allergiker inte utestäng som boende elter besökare. Vi vill haomsorgsnämndens svarpå de synpunkter som lämnas i revisionsrapporten i sin helhet (sid.19-24) senast 2011-05-13. Nämnden svar ligger senare som grund vid uppföljning av granskningen. Revieorerna i Hylte kommun..774 Cji Wlnterquistf Erik Kartsson Ordf. V.ordf. Hytts korranun Konantawavtapkween Storgatan 8 Tfn 0345-18000 vx kornmonenehyltase Postgin) 1053 80-2 31480 Hyltebruk Fax 0345-18190 worwhyte.s. Bankgiro 434-4354

Revisionsrapport 111111/' Arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande in- fektioner Region Halland samt Laholms, Hylte, Halmstads, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka kommun Februari 2011 Hugo Bäckström certifierad kommunal revisor Laholms kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor PwC Vilhelm Rundqvist certifierad kommunal revisor E&Y Hanna Ershytt E&Y Pemilla Lihnell certifierad kommunal revisor Deloitte

Innehåll Sammanfattning, Halland 2 1 Bakgrund och revisionsfråga 4.110 2 Metod och genomfbrande 6 3 Defmition av vårdrelaterad infektion samt nationell satsning fdr ökad patientsäkerhet 7 4 Granskningsresultat 8 4.1 Landstinget Halland 8 4.1.1 Styrning, organisation och ansvar 12 4.1.2 Rutiner, arbetsformer och uppfdljning/rapportering 13 4.1.3 Stöd och samverkan 14 4.1.4 Arbete tbr att minska antibiotikaanvändning 14 4.1.5 Styrning, organisation och ansvar 15 4.1.6 Rutiner, arbetsformer och uppföljning/rapportering 15 4.1.7 Stöd och samverkan 15 4.1.8 Arbete för att minska antibiotikaanvändning 16 4.1.9 Uppfbljning av antibiotikaanvändning i öppna Jämfdrelser 2010 16 4.1.10 Analys och bedömning, Landstinget Halland 17 4.2 Hylte kommun 19 4.2.1 Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner SKL-mätning 19 4.2.2 Styrning, organisation och ansvar 19 4.2.3 Rutiner, arbetsformer och uppföljning/rapportering 20 4.2.4 Stöd och samverkan 22 4.2.5 Analys och bedömning, Hylte 23 4.3 Laholms kommun 24 4.3.1 Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner SKL-mätning 24 4.3.2 Styrning, organisation och ansvar 25 4.3.3 Rutiner, arbetsformer och uppfdljning/rapportering 28 4.3.4 Stöd och samverkan 32 4.3.5 Analys och bedömning, Laholm 32 4.4 Halmstads kommun 35

4ier "Geol learw 110

Sammanfattning, Halland Revisorerna i Landstinget Halland (numera Region Halland) och revisorerna i Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Hylte, Halmstads och Laholms kommun har gett uppdrag att genomföra en granskning kring arbetet för att förebygga och hantera vårdrelaterade vårdinfektioner som täcker in hela vårdkedjan. Dcn övergripande revisionsfrågan har varit: Arbetar landstinget respektive kommunerna på ett ändamålsenligt sätt med att förebygga vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner samt för att upptäcka och hantera problematik kring antibiotikaresistenta bakterier? Granskningen har genomförts via intervjuer i kommunerna och i landstinget samt genom dokumentstudier. Vidare har resultatet av en mätning av fdljsamhet till basala hygienrutiner som genomförts i kommuner och landsting av SKL under hösten 2010 tillförts granskningen. Granskningen visar att ledningarna i både kommuner och landsting ökat sitt engagemang i dessa frågor de senaste åren. I huvudsak finns en tydlig ansvarsfördelning även om det i visa av kommunernas verksamheter framkommer viss osäkerhet om ansvarsfördelning främst mellan enhetschefer (motsvarande) och sjuksköterskor. Det finns mål för sjukhusen för arbetet att minska vårdrelaterade infektioner samt fdr Riljsamhet till hygienrutiner från år 2011 och dessa mål följs regelbundet upp. I primärvård och kommuner finns inga mätbara mål som följs upp regelbundet. Vidare visar granskningen att det i både kommuner och landsting finns tillgängliga dokumenterade rutiner kring både basala hygienfrågor och rutiner för situationer vid konstaterad smitta. Rutinerna är väl kända av personalen. Däremot varierar efterlevnaden av rutinerna i vardagsarbetet vilket även framgår av den genomförda SKL-mätningen. Landstinget Halland hade det sämsta resultatet av alla landsting i landet vad gäller sammantaget resultat Dock framkommer att efterlevnaden av rutiner vid konstaterad smitta i huvudsak efterlevs. Det finns rutiner för registrering av infektioner och för rapportering till smittskyddsenheten när behov fdreligger. Det finns ett mycket bra samarbete mellan vårdgivarna samt med Vårdhygien Halland och Smittskyddsenheten. Dessa är tillgängliga och ger stöd och insatser vid behov. I huvudsak all personal på sjukhusen har genomgått utbildning kring vårdhygien som erbjudits av Vårdhygien Halland. I primärvården och i kommunerna, med några undantag, 2

har däremot inte genomförts generella utbildningsinsatser de senaste åren. Vissa av kommunerna avser att genomfdra utbildning under 2011. Det finns en god organisatorisk beredskap för åtgärder vid upptäckt av smittkällor/spridningsrisker, samt ett bra och nära samarbete mellan smittskydd, vårdhygien och vårdgivarna i länet. Informationsöverföring till andra vårdgivare i händelse av infektion och/eller spridningsrisk fungerar i huvudsak väl. De rutiner som finns för samordnad vårdplanering följs i huvudsak och ett datoriserat stöd som införts under 2010 har ökat förutsättningarna. Dock framhålls i primärvården liksom från några av kommunerna att informationsöverföringen Ner om konstaterad smitta samt vård- och behandlingsinstruktioner från specialistläkare till primärvårdsläkare kan förbättras. Personalkläder och tvättning av dessa framhålls som ett problemområde främst i vissa av kommunerna. Det är angeläget att vårdgivarna säkrar tillgäng till ändamålsenliga arbetskläder och även tillser att det firms ändamålsenliga möjligheter tbr tvätt av dessa enligt de rekommendationer som finns. 1 granskningen har vidare noterats att städmetoder och kunskapen kring dessa, som ett led i att förebygga smittspridning, kan behöva förbättras i kommunernas särskilda boenden vad gäller vardaglig städning. Med anledning av att det förebyggande arbetet kring vårdrelaterade infektioner är en viktig patientsäkerhetsfråga och även en angelägen fråga ur vård-, samhälls- och arbetsmiljöperspektiv ser vi det angeläget att vårdgivarna intensifierar arbetet med främst att öka efterlevnaden av de basala hygienrutinerna. Följande åtgärder bedöms mest angelägna: - Utbildning i samarbete med Vårdhygien Halland till personal i kommuner och primärvård - Tillgång till personalkläder och tvättmöjligheter fdr dessa för den vårdpersonal somsaknar detta - Mål för efterlevnad av basala hygienrutiner även i primärvård och kommunerna och att dessa mål fdljs upp på ledningsnivå Vi vill även framhålla egenkontroll i verksamheten såsom hygienronder och självskattning av efterlevnaden av basala hygienrutiner som verktyg för att öka aktiviteten och medvetenheten kring basala hygienrutiner. 3

Landstingets arbete för att minska antibiotikaanvändning Arbetet med att påverka antibiotikaförskrivningen är aktivt via läkemedelskommittn och STRAMA-gruppen. Det sker uppföljning av antibiotikaförskrivningen och denna rapporteras till enheterna. STRAMA-gruppen arbetar även med aktiviteter för attitydpåverkan hos allmänheten bl.a. genom fdräldrautbildning. Landstinget har angett mål fbr antibiotikafbrskrivningen för Vårdvalsverksamhetema och 41 dessa har skärpts infdr 2011. Målavvikelse ger ekonomiskt avdrag. Sjukhusen har nära kontakter med infektionsläkare kring lämpligt antibiotikaval. I stort har Halland bra resultat i öppna jämförelser när det gäller antibiotikafbrskrivningen men det finns områden där måluppfyllelsen behöver öka. SKL arbetar som ett led i sitt patientsäkerhetsprojekt fram ett datoriserat infektionsverktyg som innebär infektionsregistrering som kan kopplas till antibiotikatbrskrivning. Verktyget är en modul som kan kopplas till landstingens journalsystem. Halland saknar dock en läkemedelsmodul i sitt journalsystem VAS vilket gör att SKL-verktyget inte kan användas. Det finns anledning för landstingsledningen att påskynda kompletteringen med en läkemedelsmodul till journalsystemet för att bl.a. få ett förbättrat underlag för analys och riskbedömning kring vårdrelaterade infektioner. 1 Bakgrund och revisionsfråga Vårdinfektionerna är ett allvarligt hot mot verksamheten på sjukhusen. De vårdrelaterade infektionema bidrar i vissa fall till kostsanuna komplikationer som fdrorsakar patienterna lidande, eventuellt kvarstående livslänga invalidiserande tillstånd och till och med för tidig död. På senare år har tillkommit infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier som tidigare inte varit vanligt förekommande i Sverige. På senare år har flera utbrott med dessa konstaterats. Även utbrott av exempelvis s.k. vinterkräksjuka kan ge stora effekter för vården. Området vårdhygien är en del i hälso- och sjukvårdens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) och är väsentligt för både patienters och personals säkerhet. På senare år har frågan om vårdhygien fått förnyad aktualitet bl.a. genom problem med spridning av de antibiotikaresistenta bakterierna. Utöver säkerheten för patient och personal är frågan väsentlig genom de stora vårdkostnader som vårdrelaterade infektioner kan innebära. Både i Sverige och internationellt anses vårdrelaterade infektioner vara en 4

av de viktigaste frågorna i patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen har bl.a. på regeringens uppdrag utarbetat en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens (2000). År 2006 antogs regeringens proposition (2005/06:50) Strategi fik ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar. Det innebar bl.a. ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och smittskyddslagen. 1 hälso- och sjukvårdslagen beskrivs vårdgivarens skyldighet att bedriva hälso- och vård som är av god kvalitet med en nee. god hygienisk standardoch tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen..1 1? ~ Socialstyrelsen har under 2006 givit ut ett kunskapsunderlag "Att förebygga vårdrelaterade infektioner" som vänder sig till beslutsfattare på olika niväer inom hälso- och sjukvården och till vårdpersonal. Nationellt firms ett samverkansorgan kallat Strama som arbetar för att motverka antibiotikaresistenta infektioner. En viktig del av arbetet kring vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner samt infektioner med antibiotikaresistenta bakterier är utöver landstingets insatser i specialistsjukvård och närsjukvärd, även ett nära samarbete med vårdgrannar som den kommunala hälso- och sjukvärden. Vårdrelaterade infektioner och spridning av antibiotikaresistenta bakterier ger även effekter i den kommunala hälso- och sjukvården. Revisorerna i Landstinget Halland och revisorerna i Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Ilylte, Halmstads och Laholms kommun vill nu i samarbete genomföra en granskning kring vårdinfektioner som täcker in hela vårdkedjan. Revisionsfrägor Övergnpande revisionsfråga Arbetar landstinget respektive kommunerna på ett ändamålsenligt sätt med att förebygga och hantera värdrelaterade och vårdpåverkande infektioner samt för att upptäcka och hantera problematik kring antibiotikaresistenta bakterier? Delfrågor 1. Får dessa frågor tillräcklig fokus från ledningen? 2. Är ansvaret för vårdhygieniska frågor tydliggjort i organisationen (Iandsting respektive kommun)? 3. Finns mätbara mål för detta arbete? Är målen kända i organisationen? Följs de upp? 4wie

4. Är registrerings- och rapporteringssystemen tillräckliga? 5. Finns ändamålsenliga rutiner och instruktioner tör hur god vårdhygien skall upprätthållas och rutiner för att kontrollera att de följs? Hur hanteras avvikelser från gällande rutiner? 6. Får verksamheterna tillräckligt stöd i form av specialistkunskap och utbildning på området? Är organisationen för arbetet med vårdhygieniska frågor ändamålsenlig? Vilket stöd lämnas från landstinget till den kommunala hälso- och sjukvården? 7. Finns organisatorisk beredskap för åtgärder vid upptäckt av smittkällor/spridningsrisker? 8. Hur säkras tillräcklig informationsöverfbring till andra vårdgivare i händelse av infektion och/eller spridningsrisk? Vilka samverkansformer förekommer? Fråga särskilt för landstinget 9. Hur sker arbetet med att påverka antibiotikaförskrivningen? Uppfbljning av detta? 2 Metod och genomförande Med tanke på att det förebyggande arbetet för vårdrelaterade infektioner måste inriktas på vårdhygieniska aspekter, på smittförebyggande arbete och på antibiotikaanvändning Har granskningen inriktats på att belysa dessa frågor. Granskningen har genomförts genom studier av dokumentation avseende ämnesområdet som ex beslut, policy, riktlinjer, rutiner i landstinget respektive kommunen. En kartläggning har gjorts av särskilda resurser för vårdhygieniska och smittförebyggande frågor, samt eventuella projekt kring området. Intervjuer har genomförts inom landstinget och i kommunerna: I landstinget har intervjuer genomförts med smittskyddsläkare (tillika ordförande i lokala STRAMA-gruppen1), ansvarig för Vårdhygien Halland, chefläkare på sjukhus och i primärvård samt läkare, vårdutvecklare och avdelningschefer vid två verksamhetsområden på respektive sjukhus. I primärvården har intervjuer genomförts med verksamhetschefer/läkare vid 6 vårdcentraler (varav en privat) geografiskt fördelade över länet. STRAMA, Strategigrupp för rationell antibiotikanvändning och minskad antibiotikaresistens 6

I kommunerna har intervjuer genomförts med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), en grupp sjuksköterskor, två enhetschefer samt två grupper omvårdnadspersonal i hemtjanst respektive särskilt boende. Informationtill läsaren I rapporten används begreppet Landstinget Halland (numera Region Halland) eftersom granskningen avser år 2010. Benämning för de som blir föremål för vården kan variera beroende på organisation. I Hålso- och sjukvårdslagen används begreppet "Patient" varför detta begrepp förekommer i rapporten. I kommunerna används ofta begrepp som brukare, kund och vårdtagare vilket i detta fall är synonymt med patient. 3 DefinitIon av vårdrelaterad InfektIon samt nationell satsning för ökad patientsäkerhet "Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet." (Socialstyrelsen 1979) Enligt Socialstyrelsen bedöms att var nionde patient som vårdas på sjukhus tår en vårdrelaterad infektion. Nationellt angavs mål för ökad patientsäkerhet 2008-2009. För vårdrelaterade infektioner var målsättningen att dessa skulle halveras. Sveriges kommuner och landsting (SKL). Sedan 2008 genomför SKL mätningar vår och höst av vårdrelaterade infektioner i landet. Uppskatmingsvis har ca 30 000 fårre patienter drabbats av vårdrelaterade infektioner sedan mätningarna startade (minskning nationellt från 11,3 % till 9,7 %, se även nedan under 4.1 Sjukhus). 7

4 Granskningsresultat J Den 1 januari 2011 intörs en ny lag, Patientsäkerhetslagen, som bl.a. reglerar vårdgivares skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför med anledning av den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet (se ovan) och ny lagstiftning en rad stödjande insatser till vårdgivarna. En av dessa är att göra mätningar kring vårdinfektioner och hygienrutiner. Under pågående granskning (december 2010) presenterade SKL en första mätning där 19 landsting och 88 kommuner.000 medverkat. I Halland deltog sjukhusen, samt ett antal särskilda boenden i Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Hahnstads kommun och Laholms kommun. Resultatet kring följsamhet till basala hygienrutiner presenteras nedan under respektive organisations avsnitt. Observera att SKL-mätningen bygger på ett mycket begränsat urval. ne0 4.1 Landstinget Halland Landstinget Halland har inte fastställt övergripande specifika mål eller kvalitetsindikatorer för vårdhygien. Vårdhygien Halland Sedan lång tid tillbaka har det funnits hygienavdelningar på sjukhusen i Varberg respektive Halmstad. År 2008 beslöt Landstingsstyrelsen efter initiativ från smittskyddsläkaren att samordna hygienavdelningarna till en hallandsgemensam enhet kallad Vårdhygien Halland och med organisatorisk tillhörighet till avdelningen för mikrobiologi vid sjukhuset i Halmstad. Samtidigt förstärktes resurserna med ytterligare hygiensköterskor med syfte att förstärka stödet till kommunerna i hygienfrågor. Totalt finns nu sex hygiensköterskor och en hygienläkare. Beslutet att samordna vårdhygienverksamheten verkställdes fdrst under hösten år 2009. Landstingsstyrelsen har beslutat (november 2009) att det i Halland ska finnas en strategisk gruppering kallad Vårdhygienkommittém vari ingår hälso- och sjukvårdsdirektören, chefläkare, hygienöverläkare, smittskyddsläkare och sekreterare. Hygienöverläkaren är ordförande. Kommittn ska arbeta med ärenden för information och beslut samt fastställa landstingsövergripande PM för vårdhygieniska frågor. Det ska även finnas en samverkans- och infonnationsgrupp som benämns Vårdhygienråd. I rådet ska finnas representation från landstinget och kommunerna. Sammansättningen i rådet ska fastställas av kommittt'n. På grund av vakans på hygienöverläkartjänsten har denna organisation inte verkställts (från årsskiftet 2010-2011 är hygienöverläkartjänsten besatt) Uppdraget för Vårdhygien Halland är att undervisa och informera om hygienfrågor samt att göra kontroller av vårdrutiner. Avdelningen ska även ge konsultativt stöd vid utbrott av smitta, vid upphandling, vid verksamhetsfdrändringar och vid ny- och ombyggnation. Vi- 8

10 11) ne. 4.2 Hylte kommun 4.2.1 Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner SKL-mätning Mätningen gjordes som en observationsmätning av personal en given dag Resultatet av mätningen visade följande fbr Hylte kommun: ner Handdesinfektion efter paticntkontakt Handdesinfektion före patientkontakt Kortärmad arbetsdräkt Varken ringar, Idockor eller armband 4.2.2 Styrning, organisation och ansvar Särskilda mål för arbetet med vårdhygien och smittskydd fmns inte för verksamheten. Generellt i kommunen utgår arbetet från ett antal serviceätaganden för varje tjänst som tillhandahålls. Inom omsorgsnämnden finns serviceåtaganden inom områdena boende, stöd och service i hemmet, bostad med särskild service, omsorg i hemmet samt anhörigstöd. Arbetet med vårdhygien utgår istället från de fastställda rutiner som finns för arbetet. Ansvaret för frågorna är fördelade mellan omsorgsnämnden, MAS enhetschefer och sjuksköterskor. Nämnden har det politiska ansvaret för frågorna, som ansvariga för verksamheten. MAS har högsta ansvaret för patientsäkerheten. 1verksamheten finns sedan ett delat ansvar mellan enhetschefen och sjuksköterskorna. Detta delade ansvar upplevs som något oklart av sköterskorna, där de upplever att eftersom de har kompetensen får de också ett mer totalt ansvar för frågorna. Sjuksköterskoma har i sin tur en enhetschef för sin organisation, som ansvarar för deras samlade arbete. Ansvaret fbr själva utförandet av det vårdhygieniska arbetet ligger på var och en med omsorgsuppgifter. Generell avvikelsehantering fmns i det elektroniska dokumentationssystemet. Särskild rapportering kring infektioner och smitta görs av sjuksköterskorna till MAS om alla infektionsfall på respektive enhet varje månad. För detta finns särskild blankett upprättad som alla uppges använda. MAS följer sedan upp utvecklingen på vardera enheten för att se om speciella åtgärder behöver vidtas. Rapporteringen till smittskyddet sköter de läkare som har hand om brukaren, eftersom det endast är läkare som kan ställa diagnosen. Samarbetet med läkarna uppges fungera mycket bra. 19

Senaste nybygget i omsorgsverksamheten skedde i mitten av 2000-talet och där anges det finnas mer att önska ur vårdhygienisk synvinkel. Däremot upplever chefer och medarbetare att frågorna skulle hamna i fokus på ett annat sätt vid ett nybygge i dagsläget. Erfarenheterna de allra senaste ären har gett ökad medvetenhet i stor del av kommunens organisation. Kontakten med och relationen till vårdhygieniska avdelningen i landstinget gör att man uppger att de skulle involveras eller tillfrågas i samband med ny- eller ombyggnation i kommunen. Ett problemområde som uppkommit sedan kommunen drabbats av antibiotikaresistenta bakterier och fått särskild utbildning kring detta är att omsorgspersonal möts av motsatta direktiv från de olika myndigheterna. Vårdhygieniska avdelningen samt samhällsbyggnadskontorets miljöenhet är de som kommer med riktlinjer kring främst handhygien till verksamheten. Resultatet har blivit att de båda rådgivarna ska samråda med varandra för i framtiden komma med ett enhetligt budskap. nero 4.2.3 Rutiner, arbetsformer och uppföljningirapportering För vårdhygienen finns rutiner som styr arbetet Kommunspecifika rutiner fmns kring basal vårdhygien. I övrigt följer kommunen relevanta rutiner som hygienavdelningen på Halmstad sjukhus tar fram fisr olika områden, till exempel städning i samband med VREsmitta och utbrott av vinterkräksjuka. Dessa rutiner finns tillgängliga på hygienavdelnings hernsida. Den kommunspecifika rutinen fmns tillgängliga i pappersformat ute på enheterna, samt på kommunens intranät, och bedöms som kända i organisationen. Kommunens intranät länkar också vidare till rutinerna på vårdhygieniska avdelningens hemsida. Tilllämpningen av rutinerna bedöms variera mellan de enheter som har drabbats av smitta och de som förskonats. De drabbade enheterna har fått betydligt större fokus på frågan än övriga. Uppföljningen av de rutiner som finns uppges vara en svaghet i arbetet. Tidigare uppges det ha varit viss uppföljning i form av självskattning, men inte med någon kontinuitet utan vid enstaka tillfållen. Nuvarande brist i uppföljningen anges delvis bero på byte av MAS. Kommunen kommer under hösten 2010 att delta i den nationella uppföljningen av vårdhygien som socialstyrelsen har initierat. Denna uppföljning innebär att de medarbetare i verksamheten, en per avdelning, som har rollen som kvalitetsombud kommer att utbildas till kontrollörer för vårdhygien av vårdhygienavdelningen på Halmstad sjukhus. De kommer sedan under en för hela landet fastställd vecka iaktta sin egen och sina kollegors rutiner kring vårdhygien och dokumentera dessa. Resultaten ska sedan skickas vidare till SKL för sammanställning. niele 20

Infektionsregistrering av antalet och typ av infektion per enhet sker månadsvis av sjuksköterskorna efter dialog med omsorgspersonalen, se ovan. 1110 nleir Generellt är den basala vårdhygienen en beredskap fär all form av infektionsspridning, men vid utbrott av vinterkräksjuka vidtas särskilda åtgärder. Ett tillägg till rutinerna kring handhygien är då tvättning med vatten och tvål, utöver den spritning som alltid sker. I övligt ska de rutinema fbr basal vårdhygien vara tillräckliga för att förhindra spridning av ~00 smitta. Särskild beredskap kring personalförsörjning planerades i samband med det förväntade utbrottet av svininf1uensa under förra influensasäsongen. Planering av utbildning kring basala hygienfrågor för den ovana personal som skulle sättas in fanns dock inte med i beredskapen. Medarbetare upplever att förutsättningarna fbr ett gott förebyggande arbete kring smittspridning har försämrats avseende städningen på särskilda boenden och omsorgspersonalens kläder. Städningen utfördes tidigare av särskild städpersonal, vilket anges gett en mer noggrann rengöring än vad som nu är möjligt att utföra samtidigt som nödvändig omsorg ska utföras. Ständiga avbrott i städningen och ej avsatt tid för uppgiften anses ge sämre kvalitet. Det gäller både rengöringen av alla former av ytor som berörs samt städningen av golven i alla utrymmen på avdelningarna. Omsorgspersonalen är också tveksam till att städning var tredje vecka hos brukare är tillräckligt, något som flera anhöriga inte heller säger sig vara nöjda med. Utöver den vardagliga städningen utfbrde den tidigare städpersonalen även storstädning med jämna mellanrum. Någon storstädning uppges inte äga rum längre på de särskilda boendena. Som exempel nämns det senaste nybygget från mitten av 2000-talet där storstädning aldrig ägt rum. Städningen av personalutrymmena, där omklädning och tvätt av arbetskläder sker, uppges vara ett annat område där det förebyggan-, de arbetet i form av städning och rengöring kunde vara bättre. Tidigare fanns tid eller resurser avsatt för detta, vilket det inte gör längre utan medarbetare ska göra det själva i mån av tid. liker I riktlinjerna för basal vårdhygien flnns anvisningar fdr hanteringen av omsorgspersonalens kläder, något som endast är rekommendationer eftersom det handlar om de privata kläderna. Tidigare fanns arbetskläder för personal på särskilda boenden, men inte för personal inom hcmtjänsten. Arbetskläderna skickades då på tvätt enligt avtal. Detsamma gällde de boendes lakan, ytterligare en uppgift kring hygienen som tillkommit för omsorgspersonalen. En ekonomisk utvärdering av förändrade tvättrutiner inom kommunen har utlovats, men tycks inte ha utförts. Förutom krav på kortärmat i tjänsten är det krav på byte av kläder dagligen samt att kläderna tvättas i 60 grader. Nu finns tvättmöjligheter på arbetsplatserna för alla som arbetar med omsorg inom förvaltningen, men förvaring och ombytesutrymmen upplevs som undermåliga och saknas helt på några ställen. Det leder till att arbetskläder ibland lämnar arbetsplatsen, med risk för smittspridning. Kommunfullmäktige har avsatt medel fär inköp av arbetskläder under 2010, vilket ännu inte verk- 21

ställts av omsorgsnämnden. Skyddskläder i form av fbrkläden, handskar, sko- och munskydd finns att tillgå tbr att förebygga smittspridning. 4.2.4 Stöd och samverkan Alla led i verksamheten uppger att det fums ett mycket bra stöd från vårdhygienavdelningen på Halmstad sjukhus. Där finns utsedd kontaktperson/hygiensköterska tbr kommunen som fmns tillgänglig för frågor och råd, samt kommer ut på plats när det behövs. Vårdhygienavdelningen har under hösten 2010 hållit i utbildningstillfällen tbr personalen, vilket varit en obligatorisk eftermiddag fbr samtliga. Informationsträffar har också hållits, med stöd från vårdhygienavdelningen, för särskilt berörd personal i samband med utbrottet av VRE. Nyanställda får information om de rutiner som gäller fbr vårdhygien; basal vårdhygien och utbrott av vinterkräksjuka. Alla nyanställda går bredvid någon tidigare anställd i början av sin tjänstgöring och uppges på så sätt också få insikt i vad som gäller fdr arbetet. Beskrivning av hygienrutinerna ingår i det informationsmaterial som varje nyanställd får, men någon direkt utbildning i vårdhygien ingår inte i samband med nyanställning. Samverkan finns också mellan alla MAS i länets kommuner, där frågor kring vårdhygien är uppe till diskussion. Det finns inga privata aktörer inom omsorgen, så den formen av samverkan behövs ej. Vid överlämning från sjukhus sker kommunikation mellan sjukhuspersonal och kommunens sjuksköterskor. Sjuksköterskorna rapporterar sedan vidare till berörd enhetschef och ornsorgspersonal, alternativt ger enhetschefen informationen vidare till aktuell omsorgspersonal. Internt i kommunen, vid omflyttning av brukare, förväntas information om eventuell smitta eller infektion komma från sjuksköterskoma. Sjuksköterskorna ansvarar också för dokumentationen kring eventuell smitta i det kommungemensamma dokumentationssystemet Omsorgspersonal och sjuksköterskor uppges ha daglig kontakt i arbetet, vilket gör att det är kommunikation mer än information som sker. Inom kommunen finns dokumentation om smitta tydliggjort i övrig information kring brukaren i de dokumentationsoch planeringssystem som används. Kommunen har haft fall av infektioner av antibiotikaresistenta bakterier i form av VRE. Smittan kom från sjukhuset i Halmstad, men information om smittan kom först flera dagar efter brukares ankomst till kommunens verksamhet. Det blev omfattande insatser laing stadning och utbildning på de enheter som berördes. Situationen upplevdes i det närmaste som hysterisk av de inblandade. Allt som inte gick att specialrengöra fick slängas bort på avdelningarna. Landstingets hygiensköterska från värdhygieniska avdelning kom inom 22

kort på besök för att besvara frågor mm. I efterhand konstaterar MAS och sjuksköterskor att det positiva med händelsen är att frågorna fått ökat fokus i hela organisationen, både i omsorgsnämnden och hos omsorgspersonalen. Arbetet kring brukare med VRA, främst extra noggrann städning och separat tvätt av textilier, fortsätter än så länge ett par år efter att provsvar visat negativa resultat. Ett arbete som omsorgspersonalen upplever som något stötande att utföra, eftersom brukare upplever sig som utsatta av det. Det har hänt att brukare som burit på smittan valt att inte komma till korttidsboende på grund av utpekningen via extra städning efter sig i alla situationer på boendet, till exempel matplatsen i matsalen. (1) 'ver 4.2.5 Analys och bedömning, Hylte Efter utbrotten av vårdrelaterad infektion orsakad av antibiotikaresistenta bakterier inom verksamheten anser ftera av de intervjuade att frågan fått ett annat fokus från ledningen; från KF till tjänstemannaledningen. Medel har avsatts till arbetet med vårdhygien, men en helhetsuppföljning av vad extraarbetet sedan utbrottet kostar har inte genomförts. Det dagliga extraarbetet genomförs inom ordinarie budgetramar och syns inte i redovisningen av de resurser som avsatts för arbetet med vårdhygien. En uppföljning är värdefull för att kunna ställa de kostnaderna i relation till kostnader fbr förebyggande arbete. Den ansvarsfördelning som finns kring arbetet med vårdhygien bedöms fungera bra för uppföljning och rapportering av avvikelser som ska ske kring infektioner. Informationsöverföringen inom kommunen tycks fungera via de informationssystem och kanaler som finns upprättade inom verksamheten sedan tidigare. Omsorgspersonal och sjuksköterskor uppges ha en relativt tät dialog kring detta, med tydlig struktur fdr vidarerapportering till MAS. Dokumentation sker i det kommungemensamma systemet och regelbundna möten hålls i verksamheten för avrapporteringar. En förbättringsmöjlighet i ansvarsfördelningen kring det vårdhygieniska arbetet är att fdrtydliga det delade ansvaret för frågan mellan sjuksköterskor och enhetschefer. Ansvaret är uttalat delat, men kunskapen kring frågan, och därmed förväntningarna på agerande från verksamheten, ligger dock i större utsträckning hos sköterskorna. Sjuksköterskorna är också aktiva i det dagliga omsorgsarbetet på ett helt annat sätt än enhetschefema, och får därmed indirekt ett större ansvar. Förväntningarna på respektive roll bedöms som något otydlig. Rapporteringssystemet kring uppfdljningen av infektioner i verksamheten bedöms fungera. Rutiner och mallar finns och används av de involverade. Verksamheten har rutin kring vårdhygien som bedöms som väl känd i organisationen. Efterlevnaden har tidigare följts upp sporadiskt och en ny uppföljning är planerad under hösten 2010. I och med den får kommunen också tillgång till jämförande resultat från andra 23

kommuner i landet, vilket bör nyttjas och eventuella slutsatser leda till förändringar. 1 övrigt bör strukturer upprättas för en mer kontinuerlig bevakning av efterlevnaden av rutinerna kring vårdhygien. Avvikelser uppges ske, så ett behov av återkommande påminnelser bedöms fmnas. De avvikelser från rutinen som gäller klädseln kan dock vara svåra att helt få bukt med så länge kraven på kläderna är så pass strikta, samtidigt som personalen förväntas stå för allt själva. Det kan inte vara rimligt att förvänta sig helt rena kläder dagligen, utformade så armarna är bara, tvättade i angiven temperatur och som efter användning inte ska lämna arbetsplatsen utan att arbetsgivaren tillhandahåller mer än tvättmaskiner och i vissa fall på sikt möjlighet till förvaring och ombyte på arbetsplatsen. I granskningen har inte framkommit annat än positiva och mycket positiva omdömen och samverkan med landstinget, och då är det den vårdhygieniska avdelningen i Halmstad som avses. Det är uppskattat med en särskild kontaktperson för kommunen som är tillgänglig och behjälplig vid behov, både på distans och på plats i kommunen. Utbildning kring vårdhygien har hållits med anledning av de fall av infektioner förorsakade av antibiotikaresistenta bakterier som drabbat verksamheten. Sommarvikarier får också utbildning i frågorna innan de påbörjar sin tjänstgöring. Däremot hålls ingen direkt utbildning för nyanställda kring vårdhygienen, vilket bör tas i beaktade utifrån att smittspridning blivit ett allt större problem med antibiotikaresistensen som ökar. 4.3 Laholms kommun 4.3.1 Mätning av föllsamhetill basala hyglenrutiner SKL-mätning Mätningen gjordes som en observationsmätning av personal en given dag Resultatet av mätningen visade följande för Laholms kommun: Handdesinfektion efter patientkontakt Handdesinfektion före patientkontakt Kortärmad arbetsdräkt Varken ringar, klockor eller armband 24

HYLTE KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-05-19 Sida 1 (2) 45 Revisionsrapport - Granskning av arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner Dnr 2011 0N0040 Sammanfattning Revisorerna önskar svar på rapporten i sin helhet och nämner några specifika synpunkter som omsorgskontoret koncentrerat svaren på. 1.Ansvaret för arbetet med vårdhygien och smittskydd är oklan. Vi har dock noterat av ansvaret för själva utförandet av det vårdhygieniska arbetet ligger på var och en med 10 omsorgsuppgifter. (1) Det är oundvikligt med ett delat ansvar för instruktion och utbildning i basala hygienrutiner och klädregler mellan enhetschef och sjuksköterskor. Enhetschef har det övergripande ansvaret för verksamheten och sjuksköterskorna har ansvar för att bevaka att hälso- och sjukvårdslagens krav uppfylls..../ 2. Nämndens ansvar är att det interna kontrollarbetet hålls levande och att interna kontrollplaner upprättas inom det granskade området. Kommunens särskilda boenden och omsorg i hemmet ska fr o m våren 2011 delta i 4 punktprevalens mätningar av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Genom upprepade och kontinuerliga mätningar kan följsamheten till rutiner och regler kontrolleras och vid behov kan åtgärder sättas in. I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2007:19) står att arbetskläder ska ha korta ärmar och att de ska bytas dagligen eller oftare vid behov. Det är därför rimligt att begära att alla medarbetare som arbetar i omvårdnadsnära arbete följer föreskriftens krav. 3. Enligt rapporten upplever medarbetare att förutsättningarna för ett gott förebyggande arbete kring smittspridning har försämrats avseende städningen på särskilt boende. 9 Städning var tredje vecka hos boende och slopad storstädning anges som tveksamt för at~, uppfylla ställda krav. I samband med Ädelreformen ändrades begreppen från ålderdomshem och sjukhem till särskilda boenden med betoning på boende. Den som bor i särskilt boende har ett 9 hyreskontrakt på sin lägenhet. Varje ansökan om bistånd prövas individuellt och utifrån derro" enskildes behov. Individens behov av städning är avgörande för hur ofta städning sker. Är man missnöjd med ett biståndsbeslut kan det överklagas till Förvaltningsrätten. När en boende flyttar ut flyttstädas lägenheten innan nästa person flyttar in. Vid behov renoveras lägenheten också innan nästa hyresgäst flyttar in. 4. Frågan beträffande personalkläder och hanteringen av dessa löses och redovisas. Omsorgsnämnden tilldelades 1 000 tkr för smittskydd för 2010. Beslutet omfattade endast 2010. En utredning visar att kostnaden för leasing av arbetskläder inklusive tvätt, transport och klädvård årligen kommer att uppgå till minst 1 400 tkr. I denna summa ingår byte 3 gånger i veckan för ca 450 medarbetare. Omsorgsnämnden inväntar beslut om ekonomiska ramar för perioden 2012-2014 före beslut tas om ev. införande av arbetskläder....,

HYLTE KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-05-19 Sida 2 (2) övrigt Revisionsrapporten påpekar att det inte gjorts någon hehetsuppföljning av vad extra arbetet med smittskydd kostat sedan utbrottet av VRE 2009. Sedan 2009 konteras alla fakturor som rör smittskydd med ett aktivitetsnummer. Enligt bokslut för 2009 var kostnaderna för smittskydd ca 530 tkr och 2010 var motsvarande kostnad 110 tkr. Besiutsunderlag Yttrande revisionsrapport Granskning av arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner Protokollsutdrag omsorgsnämndens arbetsutstkott 46/11 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden kommer att följa utvecklingen av det förebyggande arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner genom att regelbundet ta del av resultaten från bl a punktprevalensmätningar i basal hygien och klädregler. Beslutet skickas till: Revisorerna i Hylte kommun Cecilia Harley MAS/MAR

HYLTE Omsorgskontoret Cecilia Harley, MAS/MAR Tfn: 0345-18127 E-post: Cecilia.Harley hylte.se TJÄNSTESKRIVELSE 2011-04-28 Dnr :2011 0N0040 Omsorgsnämnden 1 (2) Yttande revisionsrapport Granskning av arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner 1) Sammanfattning Revisorerna önskar svar på rapporten i sin helhet och nämner några specifika synpunkter som omsorgskontoret koncentrerat svaren på. 1.Ansvaret för arbetet med vårdhygien och smittskydd är oklart. Vi har dock noterat av ansvaret för själva utförandet av det vårdhygieniska arbetet ligger på var och en med omsorgsuppgifter. Det är oundvildigt med ett delat ansvar för instruktion och utbildning i basala hygienrutiner och kläd regler mellan enhetschef och sjuksköterskor. Enhetschef har det övergripande ansvaret för verksam-~0 heten och sjuksköterskorna har ansvar för att bevaka att hälso- och sjukvårdslagens krav uppfylls. 2. Nämndens ansvar är att det interna kontrollarbetet hålls levande och att interna kontrollplaner upprättas inom det granskade området. Kommunens särskilda boenden och omsorg i hemmet ska fr o m våren 2011 delta i 4 punktprevalens mätningar av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Genom upprepade och kontinuerliga mätningar kan följsamheten till rutiner och regler kontrolleras och vid behov kan åtgärder sättas in. I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2007:19) står att arbetskläder ska ha korta ärmar och att de ska bytas dagligen eller oftare vid behov. Det är därför rimligt att begära att alla medarbetare som arbetar i omvårdnadsnära arbete följer föreskriftens krav. 3. Enligt rapporten upplever medarbetare att förutsättningarna för ett gott förebyggande arbete kring smittspridning har försämrats avseende städningen på särskilt boende. Städning var tredje vecka hos boende och slopad storstädning anges som tveksamt för att uppfylla ställda krav. I samband med Ädelreformen ändrades begreppen från ålderdomshem och sjukhem till särskilda boenden med betoning på boende. Den som bor i särskilt boende har ett hyreskontrakt på sin lägenhet. Varje ansökan om bistånd prövas individuellt och utifrån den enskildes behov. Individens behov av städning är avgörande för hur ofta städning sker. Är man missnöjd med ett biståndsbeslut kan det överklagas till Förvaltningsrätten. När en boende flyttar ut flyttstädas lägenheten innan nästa person flyttar in. Vid behov renoveras lägenheten också innan nästa hyresgäst flyttar in. 4. Frågan betraffande personalkläder och hanteringen va dessa löses och redovisas. Omsorgsnämnden tilldelades 1 000 tkr för smittskydd för 2010. Beslutet omfattade endast 2010. En utredning visar att kostnaden för leasing av arbetskläder inklusive tvätt, transport och klädvård årligen kommer att uppgå till minst 1 400 tkr. I denna summa ingår byte 3 gånger i veckan för ca 450 medarbetare. Omsorgsnämnden inväntar beslut om ekonomiska ramar för perioden 2012-2014 före beslut tas om ev. införande av arbetskläder. Hylte kommun Omsorgskontoret Storgatan 8 Tfn 0345-18000 vx ok@hylte.se 314 80 Hyttebruk Fax 0345 181 90 www.hytte.se Postgiro 10 53 60-2 Bankgiro 434-4354

HYLTE Omsorgskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) övrigt Revisionsrapporten påpekar att det inte gjorts någon hehetsuppföljning av vad extra arbetet med smittskydd kostat sedan utbrottet av VRE 2009. Sedan 2009 konteras alla fakturor som rör smittskydd med ett aktivitetsnummer. Enligt bokslut för 2009 var kostnaderna för smittskydd ca 530 tkr och 2010 var motsvarande kostnad 110 tkr. Beslutsunderlag Yttrande revisionsrapport Granskning av arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner Omsorgskontorets förslag till beslut Omsorgsnämnden kommer att följa utvecklingen av det förebyggande arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner genom att regelbundet ta del av resultaten från bl a punktprevalensmätningar i basal hygien och klädregler. Berit Winbladh Cecilia Harley omsorgschef MAS/MAR Beslutet skickas till:

HYLTE Omsorgsnämnden Yttrande revlsionsrapport Granskning av arbete för att förebygga och hantera vårdrelaterade och vårdpåverkande infektioner Revisorerna önskar svar på rapporten i sin helhet och nämner några specifika synpunkter som omsorgskontoret koncentrerat svaren på. 1.Ansvaret för arbetet med vårdhyglen och smittskydd är oklart. Vi har dock noterat av ansvaret för själva utförandet av det vårdhygleniskarbetet ligger på var och en med omsorgsuppgifter. (110 Precis som beskrivs i revisionsrapporten finns ett delat ansvar för vårdhygieniska frågor. För enhetschefens del innebär detta ansvar ff a att tillse att medarbetarna har fått utbildning i basala hygienrutiner och klädregler, samt att regelbundet påminna om de rutiner som gäller. 1110 01) Alla medarbetare som är aktuella för att få delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter får i samband med delegeringsutbildningen också utbildning i basala hygienrutiner och klädregler. Denna utbildning ansvarar sjuksköterskorna för. All omsorgspersonal får i samband med introduktionen vid nyanställning information/utbildning om vilka regler som gäller basal hygien och arbetsklädsel av enhetschef och medarbetare. Enhetscheferna har sedan 2007 en uppdragsbeskrivning (antagen i omsorgskontorets samverkansgrupp) som beskriver de ansvar som en enhetschef i omsorgsnämndens verksamheter har. I denna står bl a om styrning, ledning och uppföljning: Som chef skall du: leda, organisera och utveckla verksamheten. Inom verksamhetsområdet ingår ansvar för personal, ekonomi, kvalitet, samverkan och arbetsmiljö. klara ut principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll i din verksamhet, samt effektuera detta. engagerat och aktivt driva utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete. I 2a p. 1 hälso- och sjukvårdslagen stär att "vården skall vara av god kvalitet med den god hygienisk standard..." Sjuksköterskorna har i sin roll som hälso- och sjukvårdspersonal alltid ett ansvar för att tillse att vården motsvarar lagens krav. Det är oundvikligt med ett delat ansvar för hygienfrågorna mellan enhetschef och sjuksköterskor. Enhetschef har det övergripande ansvaret för verksamheten och sjuksköterskorna har ansvar för att bevaka att hälso- och sjukvårdslagens krav uppfylls. 2. Nämndens ansvar är att det interna kontrollarbetet hålls levande och att interna kontrollploner upprättas inom det granskade området. Kommunensärskilda boenden deltog hösten 2010 i den första nationella punktprevalens mätningen av basala hygienrutiner och klädregler. Från och med april 2011 kommer särskilda boenden och omsorg i hemmet att delta i 4 stycken punktprevalens mätningar av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. När sammanställningarna från mätningarna är klara informerar medicinskt ansvarig sjuksköterskansvariga enhetschefer, som tillsammans med sina medarbetare ska gå

igenom resultatet och arbeta med förbättringsområden. Genom upprepade och kontinuerliga mätningar kan följsamheten till rutiner och regler kontrolleras och vid behov kan åtgärder sättas in för att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om vikten att följa basala hygien rutiner och klädregler. Omsorgsnämnden informeras om resultatet från mätningarna. Basala hygienrutiner och klädregler återfinns i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvärden m.m. Föreskriften omfattar alla olika typer av verksamhet där hälso- och sjukvärd bedrivs vilket innebär att föreskriften också gäller för kommunens särskilda boenden och för omsorg i ordinärt boende. I 2 p.1 i föreskriften finns skrivet att arbetskläder ska ha korta ärmar och att de ska bytas dagligen eller oftare vid behov. Det är utifrån det lagstöd som finns, rimligt att begära att alla medarbetare som arbetar i omvärdnadsnära arbete följer föreskriftens direktiv. Årligen sammanställer medicinskt ansvarig sjuksköterska inrapporterade infektioner och skickar dessa till Smittskyddsläkaren i Halland. 444/ 4eiew 3. Enligt rapporten upplever medarbetare att förutsättningarna för ett gott förebyggande arbete kring smittspridning har försämrats avseende städningen pä särskilt boende. Stödning var tredje vecka hos boende och slopad storstädning anges som tveksamt för att uppfylla ställda krav. I samband med Ädelreformen (1992) ändrades begreppen från ålderdomshem och sjukhem till särskilda boenden med betoning på boende. Den som bor i särskilt boende har ett eget hyreskontrakt på sin lägenhet. De boende har också tillgäng till gemensamhetsutrymmen av olika slag t ex vardagsrum, matsal mm. Storstädning är ett begrepp som lever kvar från "sjukhemstiden". Det har på kommunens fd ålderdomshem inte förekommit någon storstädning sedan Ädelreformen. På de fd sjukhemmen levde storstädning kvar något längre främst pga. tradition. När en boende flyttar ut flyttstädas lägenheten innan nästa person flyttar in. Vid behov renoveras lägenheten också innan nästa hyresgäst flyttar in. Individens behov av städning är avgörande för hur ofta städning sker oavsett om det är i ordinärt eller särskilt boende. Det finns "Riktlinjer för handläggning enligt socialstjänstlagen" som säger att städning av bostaden normalt sker var tredje vecka. De vägledande bestämmelserna utgör dock enbart riktlinjer och är ett hjälpmedel för omsorgshandläggarna i myndighetsutövningen. Varje ansökan om biständ prövas individuellt och utifrån den enskildes behov och inte utifrån vad som sägs i riktlinjerna. Är omsorgstagare missnöjd med ett biständsbeslut kan detta överklagas till Förvaltningsrätten. Alla medarbetare (enhetschef, sjuksköterska, omsorgsassistent m fl) ska kunna informera omsorgstagare som är missnöjda med ett beslut att de kan kontakta en omsorgshandläggare för att få hjälp med ett ev. överklagande. Saknas tid för städning av allmänna utrymmen och personalutrymmen måste medarbetarna uppmärksamma sin enhetschef på detta, så att de tillsammans kan planera arbetsuppgifterna på enheten.

* 4. Frägan beträffande personalkläder och hanteringen av dessa löses och redovisas. Omsorgsnämnden fick efter beslut i Kommunfullmäktige (KF) en tilldelning på 1 000 tkr för smittskydd för 2010. Beslutet omfattade endast 2010 vilket innebär att det i ram för 2011 inte finns avsatta medel för arbetskläder. Omsorgsnämnden gav omsorgskontoretiuppdrag att utreda kostnader för arbetskläder. Utredningen visar att kostnaden för leasing av arbetskläder inklusive tvätt, transport och klädvård ärligen kommer att uppgå till minst 1 400 tkr. 1 denna summa ingår byte 3 gänger i veckan för ca 450 medarbetare. Omsorgsnämnden inväntar beslut i Kommunfullmäktige om ekonomiska ramar för perioden 2012-2014 före beslut tas om ev. införande av arbetskläder. Kostnad smittskydd Revisionsrapporten påpekar att det inte gjorts nägon hehetsuppföljning av vad extra arbetet med smittskydd kostat sedan utbrottet av VRE 2009.1 samband med att VRE upptäcktes hos 4 ett par, tre omsorgstagare började berörda enhetschefer att kontera fakturor som rörde smittskydd vid förekomst av multiresistenta bakterier; städning, förbrukningsartiklar, provtagning, extraförstärkning av personal, kostnader för utskrivningsklara mm med ett speciellt aktivitetsnummer. 2009 var kostnaderna för smittskydd ca 530 tkr och 2010 var motsvarande kostnad 110 tkr. Hyltebruk 2011-04-28 Cecilia Harley 10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 11)