2 (2) regionkontorets ekonomiavdelning. Av beräkningsunderlaget framgår att undvikbara vårdskador uppgår till cirka 9 procent av alla vårdtillfällen v

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-08 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn 018-611 6207 E-post: ann-lis.soderberg@regionuppsala.se Dnr SHS2016-0014 Sjukhusstyrelsen Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Informationen läggs till handlingarna. 2. Hälso- och sjukhusdirektören ges i uppdrag att återrapportera utvalda patientsäkerhetsområden två gånger per år till sjukhusstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid sjukhusstyrelsens sammanträde 2016-04-26, 49, beslutades att återkommande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet ska redovisas till styrelsen med fokus på resultat av mätningar och åtgärder inom patientsäkerhetsområdet. Regionfullmäktige fastställde indikatorer i Regionplan och budget 2017-2019 vid sammanträdet 2017-01-24, dnr LS 2016-0002, 6/17. Av beslutet framgår att indikatorerna följs upp i T1, delårsrapport samt årsredovisning med början från hösten 2017. Indikatorer som avser patientsäkerhet handlar bland annat om vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Vid sidan av dessa beslutade indikatorer finns andra områden som följs upp av regionens patientsäkerhetsteam och där resultat visar att åtgärder behöver vidtas för att uppnå ökad patientsäkerhet. För att få ökat fokus på kvalitet och patientsäkerhet föreslås att hälso- och sjukvårdsdirektören återrapporterar utvalda patientsäkerhetsområden två gånger per år till sjukhusstyrelsen. Redovisningen av patientsäkerhetsarbetet samt resultat av mätningar och åtgärder framgår av Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala (bilaga). Kostnader för undvikbara vårdskador i Region Uppsala Kostnad för undvikbara vårdskador uppskattas till cirka 244 miljoner kronor per år vid Akademiska sjukhuset enligt beräkning som har gjorts av en tjänsteman vid Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) regionkontorets ekonomiavdelning. Av beräkningsunderlaget framgår att undvikbara vårdskador uppgår till cirka 9 procent av alla vårdtillfällen vid Akademiska sjukhuset. Vid vårdskada förlängs vårdtiden med cirka 9 dagar och kostnaden per vårddag uppskattas till cirka 9000 kr enligt SKL:s schablon. Konsekvenser Brister i patientsäkerhetsarbetet leder till ökat lidande för patienter och en merkostnad för hälso- och sjukvården. En vårdskada kan leda till olika typer av kostnader över tid. Den kan t.ex. innebära att patienten återkommer till både sluten- och öppenvård under lång tid efter det att skadan uppstod. Patienten kan även komma att behöva bli sjukskriven som en följd av skadan vilket bland annat innebär förlorad arbetsinkomst och skatteintäkter. Bilagor Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala. Uppföljning av Infektionsverktyget, kvartal 4, 2016. Patientsäkerhetsberättelse 2016. Kopia till Förvaltningsdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Lasarettet i Enköping

Bilaga 2017-05-08 Dnr SHS 2016-0014 Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala Innehållsförteckning Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala...2 1. Sammanfattning...2 2. Undvikbara vårdskador har minskat under 2013-2016...2 3. Kostnader för undvikbara vårdskador...3 4. Sammanhållen vård...3 5. Palliativ vård...3 5.1 Resurser...4 5.2 Förslag på förbättringsområden...4 6. Vårdrelaterade infektioner...5 6.1 Åtgärder för att förebygga VRI...5 6.2 Uppföljning av Infektionsverktyget...5 6.3 Resurs avdelningen för Vårdhygien...6 6.4 Förslag på förbättringsområden...6 7. Basala hygienrutiner och klädregler, BHK...7 7.1 Förslag på förbättringsområden:...7 8. Trycksår i slutenvård...7 8.1 Åtgärder för att förebygga trycksår...8 8.2 Förslag på förbättringsområden...8 9. Fallskador bland äldre...8 10. Läkemedel...9 11. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar...9 12. Undvikbar slutenvård...10 13. Utskrivningsklara patienter...11 14. Vårdplatser, utlokaliserade patienter och överbeläggningar...12 15. Regionens arbete med trygg och effektiv utskrivning från slutenvård...14 Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala 1. Sammanfattning En framgångsfaktor i regionens patientsäkerhetsarbete är den pågående patientsäkerhetsutbildningen som omfattar en chefsutbildning under fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under 2017. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten förbättrats vid regionen vilket framgår av SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 2013-2016. Enligt rapporten har antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador minskat betydligt i regionen. Trots förbättrat resultat så är det uppenbart att patienter drabbas av undvikbara vårdskador och fortsatt förebyggande patientsäkerhetsarbete är av största vikt. Dokumenterade brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård är lågt vilka utförs av både primärvårdens och specialistvårdens läkare. I god palliativ vård ingår att patient och närstående får veta att patientens sjukdom har nått ett tillstånd där botande och bromsande behandling upphör. Likaså genomförs smärt- och symtomskattning i begränsad omfattning. Under 2017 planeras att programråd för palliativ vård ska upprättas vilket är en framgångsfaktor i arbetet. Andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner (VRI) var 5,6% i regionen under kvartal fyra, 2016. Vid Akademiska sjukhuset var andelen vårdtillfällen med VRI 5,8% och vid Lasarettet i Enköping 3,8% vilket framgår vid uppföljning av Infektionsverktyget (bilaga). Kirurgiska specialiteter har flest VRI (43%) eftersom de vanligaste vårdrelaterade infektionerna är postoperativ infektion. Följsamheten till basala hygienrutiner har försämrats sedan förra årets punktprevalensmätning. Även följsamheten till klädregler visar en nedåtgående trend. Andelen trycksår är hög i regionen och har inte minskat sedan 2014 vilket framgår av den löpande uppföljningen av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala (bilaga). Andelen sjukhusförvärvade trycksår i regionen är 83,1% vilket är högsta andelen i riket. Andelen patienter med tio eller fler läkemedel uppgår till 16,1% vilket är över rikets nivå som är 13,6%. Oplanerade återinskrivningar har ökat i regionen medan trenden minskar i riket. Antalet utlokaliserade patienter och överbeläggningar har också ökat vid regionens båda sjukhus. 2. Undvikbara vårdskador har minskat under 2013-2016 Av SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 2013-2016 framgår att antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat i Region Uppsala.

3 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador är exempel på vårdskador som minskat under tidsperioden. Förbättringen kan bero på att det systematiska arbetet har ökat och att åtgärder vidtas på alla nivåer; engagemang och fokus har ökat, kompetensutveckling pågår, uppföljning har ökat och åtgärder och resultat efterfrågas. 3. Kostnader för undvikbara vårdskador Kostnad för undvikbara vårdskador uppskattas till cirka 244 miljoner kronor per år vid Akademiska sjukhuset enligt beräkning som har gjorts av en tjänsteman vid regionkontorets ekonomiavdelning. Beräkningen utgår från markörbaserad journalgranskning som rapporterats till SKL för tidsperioden augusti 2014 till juli 2016. Underlaget omfattar 962 granskade vårdtillfällen. Av beräkningsunderlaget framgår att undvikbara vårdskador uppgår till cirka 9 % av alla vårdtillfällen vid Akademiska sjukhuset. Vid vårdskada förlängs vårdtiden med cirka 9 dagar och kostnaden per vårddag uppskattas till cirka 9000 kr enligt SKL:s schablon. Vid Lasarettet i Enköping har kostnadsberäkningen inte gjorts eftersom enbart sju månaders resultat av markörbaserad journalgranskning hade rapporterats till SKL under tidsperioden. 4. Sammanhållen vård Av Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om äldre (2017), framgår att det finns brister i kvaliteten avseende den sammanhållna vården och omsorgen i Region Uppsala län 1. Resultatet visar att det finns brister inom bland annat följande områden: - riskförebyggande åtgärder - fallskador och frakturer - tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 månader efter stroke - brytpunktssamtal - polyfarmaci (tio eller fler läkemedel) - olämpliga läkemedel till äldre Planerade åtgärder för att identifiera orsakerna bakom bristerna är gemensam analys av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt patientsäkerhetsteamet och regionens chefläkare som deltar i den länsövergripande patientsäkerhetsgruppen. 5. Palliativ vård Av Socialstyrelsens utvärdering Palliativ vård i livets slutskede (2016) framgår att det finns brister i den palliativa vården i Region Uppsala. Primärvården pekas ut som ett förbättringsområde i rapporten eftersom endast 36 % av primärvårdsmottagningarna i länet uppgav att de har tillgång till det palliativa konsultationsteamet (PKT). Hälften av mottagningarna uppgav även att de inte erbjuder stöd till närstående. 1 Begreppet sammanhållen vård beskrivs i Socialstyrelsens rapport som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför.

4 I regionen är dokumenterade brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård lågt vilka utförs av både primärvårdens och specialistvårdens läkare. I god palliativ vård ingår att patient och närstående får veta att patientens sjukdom har nått ett tillstånd där botande och bromsande behandling upphör, se nedan www.vardenisiffror.se. 5.1 Resurser Länsövergripande riktlinjer för palliativ vård är avsedda att användas oavsett om patienten vårdas inom regional- eller kommunal vård. Det finns även en regionövergripande rutin för brytpunktssamtal som omfattar alla som vårdar palliativa patienter. Webbutbildningen Allmän palliativ vård finns tillgänglig för all personal som arbetar med palliativa patienter i länet. Palliativa konsultteamet (PKT) är en stödjande resurs för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal inom hela vårdkedjan i Uppsala län. I teamet ingår läkare och sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård. Teamet har en rådgivande och konsultativ funktion i patientärenden. Detta kan gälla frågor om medicinering, etiska ställningstaganden eller frågor om närståendestöd. Teamet åtar sig också utbildningsuppdrag till personal. Enligt uppgift från PKT anlitas teamet mest från Akademiska sjukhuset. Övriga förvaltningar har inte uttryckt behov av palliativa ronder med PKT. 5.2 Förslag på förbättringsområden Ökad andel brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård redovisas i delårs- och årsrapporter från regionens båda sjukhus, offentliga primärvården samt Hälsa- och habilitering (närvårdsavdelningen NÄVA).

5 Ökad konsultation av palliativa konsultteamet i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Obligatoriskt genomförande av webbutbildningen Allmän palliativ vård för personal som vårdar patienter i livets slutskede. Ökad munhälsobedömning bör genomföras och rutiner upprättas om sådana inte finns. Ökad smärt- och symtomskattning för att få ett bättre underlag för adekvat smärtlindring under patientens sista levnadsdagar. Under 2017 planeras att programråd för palliativ vård ska upprättas. I programråden ingår representanter för sjukhus- och primärvård, samt företrädare för kommuner och patienter. Programrådens uppdrag är att implementera berörda nationella riktlinjer i en landstingsövergripande process. Landstinget arbetar samordnat via nationella och regionala kunskapsstyrningsgrupperingar. I arbetet ingår att ta fram kvalitetsindikatorer, utifrån Vården i siffror samt kontinuerligt mäta dessa och säkerställa att förbättringsarbete sker. 6. Vårdrelaterade infektioner Vid årets nationella punktprevalensmätning (PPM-VRI) deltog 773 patienter varav 74 hade vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultatet visar att förekomsten av VRI är på samma nivå som förra året, dock har en minskning skett sedan 2014. Andel vårdrelaterade infektioner, inom den somatiska slutenvården, under tidsperioden 2014-2017 vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Hälsa- och habilitering (NÄVA) genomförde första mätningen 2017. Totalt Kvinnor Män 2014 11,8 % 11,2% 12,6% 2015 12,1% 11,5% 12,7% 2016 9,5% 10,6% 8,3% 2017* 9,6% 8,2% 10,7% *Preliminära resultat kan ändras efter publicering av slutligt resultat den 22 maj 6.1 Åtgärder för att förebygga VRI Åtgärder för att förebygga VRI finns beskrivna i patientsäkerhetsberättelsen för 2016 (bilaga). 6.2 Uppföljning av Infektionsverktyget Uppföljning av verksamheternas arbete med Infektionsverktyget (IV) görs årligen under kvartal 4 och presenteras i en rapport (bilaga). IV är ett nationellt IT-stöd som är infört i slutenvården. Syftet med IV är att ge verksamheterna stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. En VRI identifieras via två möjliga triggers : antibiotikaordination och utvalda diagnoser. Genom användning av IV kan en verksamhet, i realtid få kunskap om vilken typ av VRI som dominerar samt följa trender och hur antibiotika använts. Av rapporten framgår att två verksamhetsområden vid Lasarettet i Enköping berörs av IV och dessa använder verktyget fullt ut. Vid Akademiska sjukhuset berörs 18 verksamhetsområden som använder IV enligt följande: 6 tar ut rapporter

6 6 validerar data i rapporterna 9 har mål för VRI 8 följer upp målen 9 följer upp vidtagna åtgärder 6 följer upp data på ledningsmöten (uppföljning av IV gjordes under kvartal 4, 2016) Av rapporten framgår också att: förekomsten av vårdtillfällen med VRI var 5,6 % i regionen under kvartal fyra, 2016. Vid Akademiska sjukhuset var andelen vårdtillfällen med VRI 5,8% och vid Lasarettet i Enköping 3,8%. kirurgiska specialiteter (inklusive ortopedi och urologi) har flest VRI (43%) eftersom de vanligaste vårdrelaterade infektionerna är postoperativ infektion. Det bör noteras att IV inte fångar vilka ingrepp som orsakar flest postoperativa infektioner. Rapportens uppgifter överensstämmer med resultatet från PPM-VRI som gjordes i mars 2017. samhällsförvärvade infektioner (SFI) utgörs främst av urinvägsinfektioner samt lunginflammation. Lasarettet i Enköping har en högre andel vårdtillfällen med SFI (18,8%) jämfört med Akademiska sjukhuset (12,4%). andelen patienter som behandlas med bredspektrumantibiotika Ciprofloxacin uppgår till 20,5 % i Region Uppsala. Enligt Stramas mål ska andelen understiga 10 %. Vid Akademiska sjukhuset uppgår andelen till 19,6% och vid Lasarettet i Enköping är andelen 25,6%. 6.3 Resurs avdelningen för Vårdhygien Avdelningen för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att regionens hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien utför bland annat hygienronder vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Identifierade brister följs upp genom utbildningar och riktade insatser. Verksamheter inom slutenvården får dagligen stöd i vårdhygieniska frågor från Vårdhygien som också har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud där även privata vårdcentraler deltar. Företrädare för Vårdhygien uppger att det inte är möjligt att fullfölja alla regionövergripande uppdrag eftersom verksamheternas efterfrågan av dagligt stöd i det vårdhygieniska arbetet är stort. 6.4 Förslag på förbättringsområden Ökad systematisk användning av Infektionsverktyget vid alla berörda verksamheter2 vilket även inkluderar återkoppling av resultat till personal. 2 Med systematisk användning menas att alla verksamheter som ordinerar antibiotika i Cosmics läkemedelsmodul ska ta ut validerade rapporter från Infektionsverktyget, analysera data, göra handlingsplaner och sätta mål för VRI och antibiotikaförskriv-ning samt följa upp om planerade åtgärder har haft avsedd effekt.

7 Andelen vårdtillfällen med VRI samt vidtagna åtgärder redovisas i delårs- och årsrapporter från Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa- och habilitering (NÄVA). Kirurgiska specialiteter väljer ut två kirurgiska ingrepp och riskfaktorer för ett systematiskt förbättringsarbete med redovisning i delårs- och årsrapporter. Det bör noteras att IV inte fångar vilka ingrepp som orsakar flest postoperativa infektioner och därmed behöver det kirurgiska verksamhetsområdet upprätta ett infektionsregistreringssystem liknande det system som används vid thoraxkirurgi samt inom ortopedin vid Lasarettet i Enköping. Verksamhetschefer utför egenkontroll av personalens följsamhet till Stramas mål för att minska förskrivning av bredspektrumantibiotika Ciprofloxacin. 7. Basala hygienrutiner och klädregler, BHK Nationell punktprevalensmätning, PPM-BHK PPM-BHK görs en gång per år och mäter personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Även månatliga hygienobservationer görs vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt offentliga Primärvården. Folktandvården gör en årlig uppföljning genom en kvalitetschecklista. PPM-BHK, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, under tidsperioden 2014-2017 2014 2015 2016 2017 Regionen Hygienrutiner Klädregler Antal observationer 84% 98% 84% 96% 84,6% 93,6% 79,8% 92,8% 1056 personer Resultatet visar att följsamheten till basala hygienrutiner har försämrats sedan förra årets mätning. Även följsamheten till klädregler visar en nedåtgående trend. 7.1 Förslag på förbättringsområden: Analys av resultat samt återkoppling till personal med syfte att bidra till ökad följsamhet. Fortsatt egenkontroll av personalens följsamhet till BHK för att förhindra smittspridning. Vid bristande följsamhet vidtar ledningen åtgärder. Ledningen uppmuntrar en kultur som tillåter att medarbetare påminner om en kollega inte följer basala hygienrutiner och klädregler. 8. Trycksår i slutenvård En tryckskada kan lätt utvecklas till ett trycksår. Tryckskadan uppstår vanligtvis när en patient ligger eller sitter i samma ställning en längre tid. Många patienter utvecklar trycksår under en

8 sjukhusvistelse3. Andel sjukhusförvärvade trycksår i Region Uppsala är 83,1% vilket är högsta andelen i riket enligt resultat från punktprevalensmätningen (PPM-trycksår) som genomfördes i mars 2017. Resultat av årliga mätningar visar att förekomsten av trycksår är hög och har inte minskat sedan 2014. PPM-trycksår omfattar alla inneliggande patienter som är >18 år, under tidsperioden 2014-2017 Trycksår i slutenvård 2014 2015 2016 2017* Antal patienter som deltog i mätningen 529 688 Andel trycksår i regionen 15,5 % 13,4 % Andel kvinnor med trycksår 14 % Andel män med trycksår 17 % Andel trycksår kategori 2-4 som legat inne >24h 4,7% Andel trycksår kategori 2-4 som legat inne<24h 2,9% *Hälsa- och habilitering (NÄVA) deltog i mätningen första gången 2017 622 14,8 % 13,8 % 12,9% 6,8% 4,9% 575 15,6% 14,1% 17,0% 7,7% 6,3% 8.1 Åtgärder för att förebygga trycksår Åtgärder för att förebygga trycksår finns beskrivna i patientsäkerhetsberättelsen för 2016 (bilaga). 8.2 Förslag på förbättringsområden Avdelningar som har hög förekomst av trycksår bör göra månatliga mätningar tills resultatet förbättrats. Tät uppföljning leder till ökat fokus för att förebygga trycksår och att använda effektiva åtgärder. Åtgärdsförslaget styrks av professor L Gunningberg vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Efter varje mätning ger verksamhetschefen återkoppling till personalgruppen angående trycksårsförekomst. Obligatoriskt genomförande av trycksårsutbildningen som finns på PingPong för att öka kunskap om förebyggande åtgärder och vikten av tidig mobilisering. Ökad följsamhet till rutiner för risk- och hudbedömning för att snabbt identifiera patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Vid redan uppkommen hudskada är det viktigt att bedöma allvarlighetsgraden för att kunna vidta effektiva åtgärder. Ökad dokumentation av vidtagna åtgärder. 9. Fallskador bland äldre Förekomsten av fallskada har minskat från 1,1% till 0,3% enligt SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 2013-2016. Åtgärder för att förebygga fallskador finns beskrivna i patientsäkerhetsberättelsen för 2016 (bilaga). 3 Definitionen av sjukhusförvärvade trycksår är de patienter som legat inne minst ett dygn och som har trycksår som inte har dokumenterats i journalen. Detta är en indikator som visar kvaliteten på sjukhusen.

9 10. Läkemedel Informationen nedan har hämtats från www.vardenisiffror.se. Andel 75 år och äldre i Uppsala län med tio eller fler läkemedel ligger på 16,1% vilket är över rikets nivå som är 13,6%. Studier har visat att detta är förknippat med en ökad risk för biverkningar och skadliga läkemedelsinteraktioner samt läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Andelen äldre som använder antipsykotiska läkemedel är 2,3% vilket är i nivå med riket. Andelen äldre med minst ett läkemedel som bör undvikas är 7,3%, rikets nivå är 7,5%. Olämpliga läkemedel som förskrivs och hämtas ut från apotek framgår nedan av diagram1 från www.kvalitetsportal.se. Diagram 1. Exempel på vanliga läkemedel som bedöms som olämpliga för personer 75 år och äldre är bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter och tramadol m.fl. Åtgärder för säkrare läkemedelsanvändning för äldre framgår av patientsäkerhetsberättelsen (bilaga). 11. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Kvalitetsbrister som kan påverka måttet är bl.a. vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan regionen och berörd kommun. Under de senaste åren har oplanerade återinskrivningar ökat något i regionen. Värdena nedan har hämtats från www.kvalitetsportal.se och avser 1:a kvartalet respektive år. År 2015 2016 2017 Region Uppsala 14,6% 14,9% 15,2% Riket 16,1% 15,6% 14,7%

10 Tendensen i Region Uppsala är att oplanerade återinskrivningar ökar medan minskning sker i riket, diagram 2. Diagram 2. Andel oplanerade återinskrivningar under jan- mars 2015-2017 Starka riskfaktorer för återinskrivning är diagnoserna hjärtsvikt, KOL, urinvägsinfektion och kärlkramp som tillsammans utgör 80 % av all undvikbar slutenvård. Hälften av alla återinskrivningar sker inom de första tio dagarna efter utskrivning enligt SKL:s rapport Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser, 2013. En annan orsak som bidrar till oplanerade återinskrivningar är bristande kontinuitet i patientens kontakter med hälso- och sjukvården, främst inom primärvården (Bättre liv för sjuka äldre, en kvalitativ uppföljning, SKL 2012). Detta påvisar behovet av uppföljning efter utskrivning samt behovet av en fast vårdkontakt. Arbete för att förebygga oplanerad återinskrivning pågår på flera nivåer. Det finns programråd bland annat inom diagnoserna hjärtsvikt, diabetes och KOL som är mest förekommande vid oplanerad återinskrivning. Vid sjukhusens akutmottagningar finns geriatrisk sjuksköterskekompetens som identifierar sköra äldre patienter. Om behov av specialistvård inte föreligger kan patienten få vård på NÄVA (närvårdsavdelning i Uppsala). Andra åtgärder för att förebygga oplanerad återinläggning är bland annat läkemedelsgenomgångar samt LAH/SAH och mobila närvårdsteam. Det finns inte en enskild åtgärd som kan förebygga oplanerade återinskrivningar utan åtgärder behövs på olika nivåer. Det handlar om stärkt samarbete med kommunerna, förebyggande arbete, om vårdplanering och SIP, om kontinuitet och tillgänglighet till primärvården, om förbättrad information och uppföljning efter utskrivning från slutenvården. 12. Undvikbar slutenvård Socialstyrelsen har definierat ett antal diagnosgrupper som i första hand ska kunna skötas i primärvården utan behov av slutenvård, diagram 3 och 4. I februari 2017 gav Vårdstyrelsen i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och ta fram förslag på målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Uppdraget innebär att Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård.

11 Diagram 3. Undvikbar slutenvård per diagnosgrupp, www.kvalitetsportal.se. Diagram 4. Undvikbar slutenvård per 100 000 invånare i Uppsala län 13. Utskrivningsklara patienter Indikatorn utskrivningsklara patienter visar antalet dygn som patienter vårdas på sjukhus från det att läkare bedömt patienten som utskrivningsklar, www.kvalitetsportal.se. Diagram 3. Utskrivningsklar slutenvård i Uppsala län.

12 14. Vårdplatser, utlokaliserade patienter och överbeläggningar Av tertialrapporten april 2017 för Akademiska sjukhuset framgår att det finns 85 färre disponibla vårdplatser jämfört med samma period 2016 på grund av bristande kompetensförsörjning samt evakueringar av vårdavdelningar på grund av FAS. Indikatorn utlokaliserade patienter visar antal utlokaliseringar i somatisk slutenvård per hundra disponibla vårdplatser, www.vardenisiffror.se. Uppsala län Riket Indikatorn överbeläggningar visar antal överbeläggningar per hundra disponibla vårdplatser Åtgärder för att säkerställa ett effektivt användande av vårdplatserna framgår av patientsäkerhetsberättelsen 2016 (bilaga). Vidare framgår av tertialrapporten att beläggningsgraden på sjukhuset är cirka 5 procent högre än samma period föregående år. Därtill har medelvårdtiden minskat och antalet överbeläggningar har ökat jämfört med föregående år vilket förklaras av det ökande antalet stängda vårdplatser, se diagram 4. Diagram 4. Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad och utlokaliseringar vid Akademiska sjukhuset, 2017

13 Akademiska sjukhuset utökar till och med september den centrala vårdplatskoordineringen till klockan 24 alla dagar i veckan för att underlätta det akuta flödet. Detta genomförs för att bättre säkerställa att patienter vårdas på en avdelning med rätt kompetens och ett effektivt nyttjande av sjukhusets vårdplatser. I maj startar även ett pilotprojekt i samarbete med Uppsala kommun, för snabbare beslut om fortsatta insatser för utskrivningsklara patienter. Av tertialrapporten april 2017 för Lasarettet i Enköping framgår att tillgängligheten är god även om den har minskat jämfört med föregående år. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter har ökat, se diagram 5. Diagram 5. Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad och utlokaliseringar vid Lasarettet i Enköping, 2017

14 För att förbättra tillgängligheten har lasarettet stort fokus på personalförsörjningen och omprövning sker av antalet slutenvårdsplatser efter införande av lasarettsansluten hemsjukvård och utesluter inte viss ökning av antalet platser för att minska behov av utlokaliseringar. 15. Regionens arbete med trygg och effektiv utskrivning från slutenvård TKL (Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting i Uppsala län) beslutade 2015 att genomföra ett projekt för att förbättra vårdprocessen i enlighet med betänkandet: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård SOU 2015:20. Införandet av Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård förväntas träda i kraft 1 januari 2018. Det fortsatta arbetet sker inom det politiska samrådet Hälsa, Stöd, Vård och omsorg (HSVO) genom en arbetsgrupp för projektet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Arbetsgruppen kommer att samordna de insatser som behöver göras för in- och utskrivning i slutenvården. Gruppens uppgift är att sammanställa nuläge, komma med förslag på vilka aktiviteter som behöver genomföras samt vid behov underlätta diskussioner mellan parter.

15 16. Patientsäkerhetskultur och arbetsmiljö En ny patientsäkerhetskulturmätning som omfattar alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna planeras till hösten 2017. Samarbete mellan patientsäkerhetsteamet och HR-avdelningen pågår för att skapa en gemensam enkät samt analys av resultat från mätningen. Syftet är att integrera arbetet mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö eftersom forskning och lagstiftning pekar på ett samband mellan god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet.

2017-03-10 Infektionsverktyget Kvartal 4, 2016 Landstingets ledningskontor Vårdhygien

Sammanfattning kvartal 4, 2016 Förekomst av vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion (VRI) i regionen var 5,6 % kvartal 4. Varierat mellan 5,3 och 5,7% senaste året. Akademiska har en högre andel vårdtillfällen med VRI, (5,8%) jämfört med LE (3,8%). LE har en stor variation i antal VRI från kvartal till kvartal. De två vanligaste VRI är postoperativ infektion där ytlig och djup tillsammans utgör 23% av totala antalet VRI i regionen senaste kvartalet. UVI, med och utan feber utgör tillsammans 22%. Ordinationsorsaken Annan vårdrelaterad infektion utgör 31%. Samhällsförvärvade infektioner (SFI) utgörs främst av UVI 22% (med och utan feber) samt pneumoni 22%. Lasarettet i Enköping har en högre andel vårdtillfällen med SFI (18,8%) jämfört med Akademiska sjukhuset (12,4%). Ordinationsorsaken Annan samhällsförvärvad infektion utgör 20%. Samhällsförvärvade pneumonier som primärt behandlas med penicillin har minskat från 27,1 % (kv3) till 22,1% (kv4). Akademiska har ökat användningen något kv 4, jämfört med samma kvartal 2015. Målet är att öka. Antal patienter som behandlas för afebril urinvägsinfektion (VRI+SFI) med ciprofloxacin ska understiga 10%. Där är vi långt från målet med 20,5%. AS19,6% och LE 25,6% Landstingets ledningskontor Vårdhygien

Tolkningsanvisningar kvartal 4, 2016 Incidensdata gäller patienter i slutenvård. Endast enheter med vårdtillfällen ingår. Det betyder att data från öppenvårdsmottagningar inte ingår. På Akademiska sjukhuset ingår inte data från Intensivvårdavdelningar då de inte ordinerar läkemedel i Cosmic. Det som redovisas är andel vårdtillfällen med infektion. Ett vårdtillfälle kan innehålla mer än en infektion. Diagram som visar antal VRI och SFI hämtas däremot från både öppen- och slutenvård på sjukhusen En stor andel VRI utgörs av postoperativa infektioner. Andelen är högre än i svenska punktprevalensmätningar och vetenskapliga studier. Felkategorisering av pneumoni, UVI och sepsis som SFI istället för VRI bidrar sannolikt till att andelen postoperativa infektioner blir falskt hög. Således är det viktigt att följa även antalet av respektive VRI Andra landsting som genomfört valideringar visar att VRI underskattas. Vi har alltså fler VRI än vad data i IV visar. I kategorierna Annan VRI och Annan SFI döljer sig andra ordinationsorsaker som ännu inte går att välja. Landstingets ledningskontor Vårdhygien

1. Incidens VRI somatisk vård (%vtf med VRI av alla vtf) 7 6 5,76 5,88 5,76 5,79 5,66 5,44 5 5,55 5,64 5,34 4,73 4,2 3,78 4 3,24 2,99 3 2 1 0 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 Region Uppsala 2016-K4 Vårdhygien 5,63

2. Totalt antal VRI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak och kvartal Region Uppsala 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 lunginflammation urinvägsinfektion urinvägsinfektion vårdrelaterad ytlig postoperativ djup postoperativ med feber utan feber sepsis med okänt infektion infektion fokus 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 infektion med Clostridium difficile annan vårdrelaterad infektion 2016-K4 Vårdhygien

3. Akademiska sjukhuset Totalt antal VRI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak 400 350 300 250 200 150 100 50 0 lunginflammation urinvägsinfektion urinvägsinfektion vårdrelaterad ytlig postoperativ djup postoperativ med feber utan feber sepsis med okänt infektion infektion fokus 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 infektion med Clostridium difficile annan vårdrelaterad infektion 2016-K4 Vårdhygien

4. Lasarettet i Enköping Totalt antal VRI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 lunginflammation urinvägsinfektion urinvägsinfektion vårdrelaterad ytlig postoperativ djup postoperativ med feber utan feber sepsis med okänt infektion infektion fokus 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 infektion med Clostridium difficile annan vårdrelaterad infektion 2016-K4 Vårdhygien

5. Antal VRI somatisk vård, relativ fördelning av ordinationsorsaker 2016 kvartal 4 (vtf) 100% 90% 257 11 268 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 44 6 50 73 2 75 114 3 1 117 46 8 47 107 99 80 7 87 104 5 109 Akademiska sjukhuset kvartal 4 Lasarettet i Enköping kvartal 4 Region Uppsala kvartal 4 0% lunginflammation - vård urinvägsinfektion med feber - vård urinvägsinfektion utan feber - vård vårdrelaterad sepsis med okänt fokus ytlig postoperativ infektion djup postoperativ infektion infektion med Clostridium difficile annan vårdrelaterad infektion Landstingets ledningskontor Vårdhygien

6. Incidens SFI somatisk vård (%vtf med SFI av alla vtf) 25,00% 22,69% 20,00% 18,83% 18,77%18,66% 17,67% 15,00% 13,26% 13,07%12,90% 12,81% 12,17% 12,38%12,77% 12,20%12,39% 11,60% 10,00% 5,00% 0,00% Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 Region Uppsala 2016-K4 Vårdhygien

7. Totalt antal SFI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak Region Uppsala 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 2016-K4 Vårdhygien

8. Akademiska sjukhuset Totalt antal SFI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak 1200 1000 800 600 400 200 0 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 2016-K4 Vårdhygien

9. Lasarettet i Enköping Totalt antal SFI inom somatisk vård fördelat på ordinationsorsak 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 2016-K4 Vårdhygien

10. Antal SFI somatisk vård, relativ fördelning av ordinationsorsaker 2016 kvartal 4 (vtf) lunginflammation - samhälle urinvägsinfektion med feber - samhälle samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus rosfeber bakteriell tonsillit annan hud-/mjukdels-/skelettinfektion exacerbation av KOL urinvägsinfektion utan feber - samhälle akut bukinfektion/peritonit bakteriell sinuit bakteriell mediaotit annan samhällsförvärvad infektion 100% 90% 335 40 375 224 11 0 1 1 2 4 235 80% 70% 60% 50% 8 18 10 43 157 13 8 19 45 25 161 11 131 118 26 40% 212 187 22 30% 20% 192 218 88 66 61 10% 415 354 0% Akademiska sjukhuset Landstingets ledningskontor Lasarettet i Enköping Vårdhygien Region Uppsala

11. Andel vårdtillfällen med SFI respektive VRI kv 4, 2016 25,00% SFI 3,78% 20,00% 15,00% VRI 5,63% 5,79% 10,00% 18,83% 12,90% 12,39% 5,00% 0,00% Akademiska sjukhuset Landstingets ledningskontor Lasarettet i Enköping Region Uppsala Vårdhygien

12. Antal afebril UVI som antibiotikabehandlas, per sjukhus och kvartal. Mål 2016; minskning i antal 1000 SFI VRI KV 4 2015 900 800 700 600 KV 4 2015 KV 4 2016 KV 1 2016 KV 2 2016 KV 4 2016 KV 1 2016 KV 3 2016 KV 2 2016 KV 3 2016 500 400 300 KV 4 2015 200 KV 1 2016 KV 2 2016 KV 3 2016 KV 4 2016 100 0 Akademiska sjukhuset Landstingets ledningskontor Lasarettet i Enköping Region Uppsala Vårdhygien

19. Andel av samhällsförvärvade pneumonier som primärt (inom slutenvård) behandlas med penicillin - Målet är att öka 40 33,7 35 30,4 30 31,2 30,1 27,1 26,5 25 21,2 22,2 20,3 22,5 21,8 22,4 23,2 22,7 21,9 20 15 10 5 0 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 Region Uppsala 2016-K4 Vårdhygien

14. Andel av alla (SFI+VRI) afebrila urinvägsinfektioner som primärt behandlas med ciprofloxacin Mål 2016 < 10% 30 25,64 24,1 25 22,6 22,1 20 18,8 22,1 21,6 18,9 22,1 22 22 22,5 20 19,63 20,5 15 10 5 0 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2015-K4 Landstingets ledningskontor 2016-K1 2016-K2 2016-K3 Region Uppsala 2016-K4 Vårdhygien

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-10 Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn 018-611 6087 E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Dnr SHS2017-0080 Sjukhusstyrelsen Initiering av upphandling av läkemedelsautomater Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Akademiska sjukhuset får initiera upphandlingen av läkemedelsautomater till ett värde av 45 miljoner kronor. 2. Avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram. Ärendebeskrivning Med anledning av att Akademiska sjukhuset förnyas och moderniseras i stora delar, har sjukhuset beslutat att investera i och utveckla ett mer patientsäkert, effektivare och för Sverige nytt system för läkemedelsförsörjning. Ökad patientsäkerhet uppnås bland annat genom full spårbarhet av alla läkemedel genom hela kedjan, men även genom att underlätta för sjuksköterskor att undvika att ta fel läkemedel. Den här upphandlingen avser att upphandla läkemedelsautomater för lagerhållning av läkemedel på avdelning. I första hand ska narkotiska läkemedel lagerföras och hanteras via automater, men det är även aktuellt att ha större avdelningars läkemedelslager i automat. Läkemedelsautomater säkerställer att bara behörig personal kan ta ut och iordningställa läkemedel. Dessutom säkerställs det att bara ordinerade läkemedel kan tas ut till en specifik patient. Hantering av narkotika via automat innebär samtidigt att all förbrukning och hantering journalförs digitalt istället för manuellt i loggböcker, vilket sparar tid för sjuksköterskor. Dessa läkemedelsautomater är en del i det stora projektet som avser att modernisera hela läkemedelsförsörjningskedjan, med ökad patientsäkerhet och effektivitet som mål. Kostnader och finansiering Investeringskostnaden uppgår till 45 miljoner kronor. De årliga avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram. För mer detaljerad information, se ärendebilaga. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Skrivning om initiering från Akademiska sjukhuset. Fördjupande material från Akademiska sjukhuset exempelvis avseende besparingar Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet?

Läkemedelsautomater för säker dispensering av avdelningsläkemedel och narkotiska läkemedel som ingår i projekt Säker och Effektiv Läkemedelskedja. Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar: att Akademiska sjukhuset får initiera upphandlingen av läkemedelsautomater till ett värde av 45 miljoner SEK. att Avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram Ärendet Med anledning av att Akademiska sjukhuset förnyas och moderniseras i stora delar, har sjukhuset beslutat att investera i och utveckla ett mer patientsäkert, effektivare och för Sverige nytt system för läkemedelsförsörjning. Ökad patientsäkerhet uppnås bla genom full spårbarhet av alla läkemedel genom hela kedjan, men även genom att underlätta för sjuksköterskor att undvika att ta fel läkemedel. Den här upphandlingen avser att upphandla läkemedelsautomater för lagerhållning av läkemedel på avdelning. I första hand ska narkotiska läkemedel lagerföras och hanteras via automater, men det är även aktuellt att ha större avdelningars läkemedelslager i automat. Läkemedelsautomater säkerställer att bara behörig personal kan ta ut och iordningställa läkemedel. Dessutom säkerställs det att bara ordinerade läkemedel kan tas ut till en specifik patient. Hantering av narkotika via automat innebär samtidigt att all förbrukning och hantering journalförs digitalt istället för manuellt i loggböcker, vilket sparar tid för sjuksköterskor. Dessa läkemedelsautomater är en del i det stora projektet som avser att modernisera hela läkemedelsförsörjningskedjan, med ökad patientsäkerhet och effektivitet som mål. Se även bifogad Bilaga 1. Handläggare: Hans Sjöberg, Läkemedelsavdelning, Akademiska sjukhuset Uppsala, den: 2017-05-08 Per Elowsson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

Bilaga 1. till Initiering av upphandling, för Akademiska sjukhuset, av läkemedelsautomater för säker dispensering av avdelningsläkemedel och narkotiska läkemedel Beskrivning av projektet En normaluppsättning av en läkemedelsautomat består av två stycken högskåp, sk Dispensrar, samt tre stycken låga skåp, sk Kabinett. Kostnader nedan inkluderar installation och viss utbildning av användare. Integration i sjukhusets IT-miljö eller till de system som behövs (Cosmic, MetaVision, HSA, Agresso mfl) blir en tillkommande kostnad enligt nedan. Upphandling av läkemedelsautomater avses ske som ett ramavtal där utrustning kan avropas efter behov samt hur snabbt vi själva klarar av att implementera dessa. Ett första avrop sker 2017. Vi börjar med sex stycken sk. sällanförråd, dvs allmänna läkemedelsförråd där alla sköterskor med behörighet kan hämta läkemedel dygnet runt. Dessutom är det planerat läkemedelsautomater för 85-huset och Centralintensivvårsdavdelningen (CIVA). Detta avrop är tänkt att implementeras under första halvåret 2018. Efter implementering av det första avropet ska en utvärdering göras. Sjukhusets resterande behov avses att avropas under 2019 om utvärderingen ger en positiv kostnad-nyttokalkyl. Avropsperiod 2017-2018 2019 Totalt 2017-2019 Kostnad (kkr) 20 000 25 000 45 000 Uppskattade besparingar: Minskad mängd icke värdeskapande tid för UAS-personal, framför allt sjuksköterskor på vårdavdelningar: - Minskad tidsåtgång för läkemedelsbeställningar, automaterna beställer själva - Minskad tidsåtgång för attesteringar av läkemedelsfakturor - Minskad tidsåtgång för att leta upp läkemedel på annan plats - Minskad tidsåtgång för all hantering av narkotika, journalföring och inventeringar (Enligt studie gjord av Health Navigator, 2015, skulle en avdelning, Hematologen, spara drygt 500 skötersketimmar per år bara av den förbättrade narkotikahanteringen) - Health Navigator gjorde även en beräkning av den totala effekten av tidsbesparing för sköterskor, enligt punkter ovan. De kom fram till att det finns potential att spara 51 000 till 68 000 timmar per år och där läkemedelsautomaterna är en stor del i förutsättningarna. Potentiell besparing: 11,5 15 miljoner SEK/år på UAS. Effekten av denna besparing är svår att omsätta i pengar eftersom en sparad halvtimme per dag på en avdelning inte minska på personalen men ger personalen mer tid exempelvis att ge vård till patienter. Samt att det minskar problemet av sjuksköterskebrist och möjliggör bättre arbetsförhållanden för sjuksköterskorna.

Bättre kontroll på läkemedlens hållbarhet: - ger minskad kassation. Potential upp mot 2,5 miljoner SEK per år enligt Health Navigator Minskad risk för feladministrering av läkemedel till patient, ökad patientsäkerhet: - minskat antal onödiga vårddagar (av Health Navigator uppskattad kostnad 4,8 milj SEK/år) - minskat antal onödiga avvikelsehandläggningar (med eventuella händelseanalyser) Summa besparingspotential: Motsvarande 18,8-22,3 miljoner SEK per år. Mjuka vinster: - Minskad risk för narkotikasvinn bör innebära minskad risk för obehag vid hantering av narkotiska preparat, samt minskat antal ärenden gällande narkotikasvinn. - Det blir lättare för sjuksköterskor att göra rätt vid iordningställande av läkemedel till patient vilket bör ge ökad patientsäkerhet samt minska oron hos sköterskor att göra fel. - Minskat behov av att låna läkemedel av andra avdelningar. Kostnaden belastar patientens vårdenhet oavsett var läkemedlet hämtas. - Bättre spårbarhet och möjlighet att hitta fel om det har skett misstag vid läkemedelsdelningen. - Ökad kontroll på lagersaldo per läkemedel och avdelning i realtid. Ger möjlighet till bättre kontroll och central styrning vid eventuella bristsituationer. Erfarenhet från NKS från rapporten Säkrare läkemedelshantering 2007-2012 (finns på nätet) De första 22 automaterna har utvärderats ekonomiskt och rena läkemedelskostnader minskades första året med 400 000 SEK i snitt per automat. Från detta ska dras eventuella kostnader för påfyllning som maximalt kan uppgå till 110 000 kronor per år vid påfyllning tre gånger per vecka. Detta innebär att kostnaden för automaten som är mellan 300 000 400 000 SEK har tjänats in på mellan 12-18 månader.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-11 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Helen Askebro Tfn 018-611 61 29 E-post helen.askebro@regionuppsala.se Dnr SHS2017-0081 Sjukhusstyrelsen Upphandling av mammografiutrustning Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslut 1. Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att upphandla mammografiutrustning för användande på Region Uppsalas mammografiavdelning. 6 stycken röntgenapparater ska upphandlas. 2. Kostnaderna för investeringen av mammografiutrustning bokförs på ett balanskonto och skrivs av på sju (7) år. Avskrivningskostnaderna finansieras av intäkterna från vårdgivaren. Ärendebeskrivning Region Uppsala bedriver mammografiverksamhet genom LOU-upphandlad privat vårdgivare vilken i nuläget år 2017 är Aleris sjukvård AB. Enligt det avtal sjukhusstyrelsen har med Aleris äger sjukhusstyrelsen röntgenutrustningen och hyr sedan ut denna till Aleris. Enligt bedömning av MSI (Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it) är nu utrustningen uttjänt och behöver bytas ut. Den utrustning som används idag upphandlades år 2008, Dnr UPPH2007-0134. Sex stycken röntgenapparater behöver upphandlas. Fem apparater är uttjänta och behöver därav bytas ut. En apparat hyrs och behöver bytas mot en som nu upphandlas samtidigt med de andra. Detta för att de ska vara kompatibla med varandra och bäst kvalité skall säkras. Kostnader och finansiering Kostnaden för denna upphandling uppskattas till 12 miljoner kronor. Röntgenutrustningen skrivs av på sju (7) år. Enligt avtal med Aleris faktureras de 230 000 kronor per månad för hyra av denna utrustning. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Beredning Föregående upphandling av utrustning genomfördes 2008, Dnr UPPH2007-0134. MSI har nu bedömt att utrustningen behöver bytas ut. Aleris har också meddelat om att det förkommer upprepade driftstopp på grund av att maskinerna går sönder. Kopia till Aleris Sjukvård AB, lars.ahlander@aleris.se Administrativa avdelningen, Upphandlingsenheten, Upphandlingschef Anders.kembler@regionuppsala.se Regionkontoret, Ekonomichef, Björn Larsson Regionens resurscentrum, ABIS, Peter Olsson Landstinget, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, Avdelningschef Alexander Englund

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-06-12 Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn 018-611 62 03 E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Dnr SHS2016-0060 Sjukhusstyrelsen IFB - intensiv familjebehandling, delrapport Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Delrapporten gällande projektet IFB intensiv familjebehandling godkänns och läggs till handlingarna. 2. Återrapportering till sjukhusstyrelsen 2018. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 2015 att bevilja 3 miljoner kronor årligen 2016-2019, 88 till länsgemensamma insatser för barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras föräldrar. En delrapport presenterades för sjukhusstyrelsen i augusti 2016. Den delrapport som nu tagits fram visar resultaten gällande de ärenden som IFB-teamet behandlat under perioden maj 2016 till april 2017. Resultaten som redovisas är tagna från mätningar vid igångsättande av ärende och vid avslut. Mätningar kommer även göras vid sex månader efter ett ärendes avslut vilket inte varit aktuellt vid tidpunkten för delrapport. Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen för de som fått stöd av IFB-teamet har varit positiv. Barnen/ungdomarna har ökat sin närvaro i skolan och föräldrarna är i större grad i arbete. Kommunerna och IFB-teamet har en betydligt större samverkan än tidigare och insatserna från kommunerna har ökat. Habiliteringens roll i projektet har varit positivt och har resulterat i ett ökat stöd till barnen/ungdomarna och deras föräldrar. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Beredning Delrapporten har tagits fram av projektsamordnaren i samarbete med IFB-teamet, barnoch ungdomspsykiatrin. Projektgruppen har lämnat synpunkter under beredningen. Bilagor Bilaga 1, IFB intensiv familjebehandling, delrapport Bilaga 2, IFB intensiv familjebehandling, projektplan Kopia till Beredningen barn och unga Per Elofsson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

IFB-projektet, Intensiv familjebehandling Delrapport maj Thomas Folkesson Närvårdskoordinator, projektsamordnare IFB-projektet 1

Region Uppsala Uppsala 2017-05-10 Återrapportering Intensiv familjebehandling (IFB) Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 2015 att bevilja 3 miljoner kr årligen 2016-2019 ett länsgemensamt projekt, Intensiv familjebehandling (IFB), kring insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Alla kommuner i länet deltar aktivt och ingår i projektorganisationens projektgrupp. IFB är ett team som består av två familjebehandlare, två individbehandlare och en enhetschef. Teamets insats pågår mellan tre till sex månader. Insatsen är individ- och familjeinriktad. Teamet är mobilt och har möjlighet att möta familj och individ i dess livsmiljöer. Att samarbeta med socialtjänst, skola och vårdgrannar är en del av insatsen. De inblandade professionella erbjuds att delta på specifik ärendehandledning tillsammans med teamet. Kommunernas insatser kan vara befintlig och/eller bedömas utifrån behov. Kommunens utförare finns med från ärendets start och fortsätter med sitt stöd parallellt med behandlingen samt kvarstår efter teamets avslutade insats. Samarbetet med kommunen är centralt för att behålla ett långsiktigt resultat. Organisation för projektet Projektorganisationen har utvecklats och består av projektgrupp, operativ grupp samt remissgrupp. Projektgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen sedan projektstart. Här ingår ledningen av teamet, alla länets kommuner, BUP, Habiliteringen, Regionkontoret samt representant från brukarorganisationerna. Projektgruppen håller sig informerad om projektets genomförande, säkerställer att projektet genomförs enligt plan samt fattar nödvändiga beslut för projektet. Operativa gruppen möts månadsvis och består av IFB-teamet samt utsedd projektsamordnare. Gruppen deltar i projektet enligt plan och i överenskommelse med teamledaren. Deltar i samtliga berörda aktiviteter och projektmöten samt rapporterar resultat och avvikelser. Tar extra ansvar för att utveckla insatsen. Ger stöd till projektgruppen och projektsamordnaren vid uppföljning, utvärdering och rapportering. Remissgruppen har fasta mötestider och är mottagare av remisser som skickas av socialtjänsten, Habiliteringen för barn och vuxna eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Detta sker i samråd med familjen och via särskild remissblankett. Ärendet ska vara aktuellt inom socialtjänsten samt Barn- och ungdomspsykiatrin och/eller Habiliteringen för barn och vuxna. Remissgruppens bedömning ligger till grund för eventuellt vidare arbete. Ett möte mellan kommun och region där insatser diskuteras följs därefter av en samordnad individuell plan (SIP) där vidare planering sker. Utvärdering Utveckling av utvärderingsformerna är en del av projektet. Den datainsamling som för tillfället är aktuell sker vid 3-4 mättillfällen: Behandlingens start Behandlingens avslut SIP-uppföljning 3 månader, vid behov 6 månader efter behandlings avslut 2

Datainsamlingen sker enligt nedan (redovisas separat i bilaga 1, datainsamling): Insatser från HSL, SoL och LSS C-GAS (Children s Global Assessment Scale) Teamets bedömning av ungdom SCL90 (Symptoms Checklist) Föräldrars mående Skolnärvaro Föräldrar i arbete Samordnad individuell plan (SIP) Stöd för utvärdering Behandlingsrapport - Vidmakthållandeplan - Synpunkter kring behandling Ungdom och föräldrar Resultat och ärenden Under våren 2016 avslutades ärenden från ett tidigare projekt i samverkan mellan Uppsala kommun och Region Uppsala. Det första ärendet för IFB-teamet (alla länets kommuner ingår) startade i maj 2016. I nuvarande projekt är 6 ärenden är avslutade, 3 ärenden är pågående och 5 ärenden ligger som aktuella remisser. Berörda kommuner kring nämnda ärenden tillhör Östhammar, Enköping, Knivsta, Tierp, Håbo och Uppsala. Remisser är inkomna med 5 ärenden från socialtjänst IFO, 7 ärenden från BUP och 2 ärende från Habilitering för barn och vuxna. I denna sammanställning redovisas 6 av 6 avslutade ärenden. Det är fortfarande inget ärende som kommit fram till tidpunkten för uppföljning 6 månader efter avslutad behandling. Denna uppföljning är avgörande för projektets framtid då mått på vidmakthållande av uppnådda resultat kan jämföras och analyseras. Insatser (utöver teamets kartläggningar och insatser): När det gäller insatser så är det i huvudsak fem aktörer såsom BUP, Habiliteringen, IFO barn och unga (socialtjänst), LSS-myndighet samt skolan. BUP, IFO barn och unga och skolan är inblandade i alla sex ärenden medan Habiliteringen och LSSmyndighet är inblandad i fyra respektive två ärenden. I bilaga 1, datainsamling är insatserna redovisade. De kan vara insatser som samtalskontakt en gång i månaden till mer omfattande insatser som ex placering i familjehem. Till denna rapport har vi inte gjort några kostnadsanalyser kring insatserna men det kan konstateras att antalet insatser ökar från behandlingens start till behandlingens avslut. Störst ökning av insatser ligger på IFO-barn och unga där fem av sex ärenden får ökat stöd medan Habiliteringen ökar stödet i fyra ärenden av sex. Teamets bedömning av ungdom C-GAS (bilaga 2): Det är stor skillnad mellan ärendena. Från betydande nedsättning av funktionsförmåga inom flera områden till en del svårigheter inom ett enstaka område men fungerar allmänt sett ganska väl. I samtliga ärenden har teamet skattat alla ungdomar högre vid behandlingens avslut jämfört med behandlings start, vilket betyder förhöjd funktionsnivå. Föräldrars mående SCL90 (bilaga 3), mäter problem och besvär som man ibland har: Av 13 föräldrar/anhöriga har 12 svarat vid behandlingens start och avslut. 4 av dessa föräldrar uppger sig ha större problem/besvär efter behandlingen än innan, medan 8 av de svarande uppger en förbättring. Differensen mellan snittvärden är ganska små. I flera fall kring de som uppger negativa värden efter behandling så har andra mätvärden ökat i positiv riktning. En teori kring negativa svar är att medvetenheten/kunskapen kring funktionsnedsättningen kan vara orsaken. 3

Skolnärvaro: Skolnärvaron har efter anpassning tydligt ökat i 4 av 6 ärenden. Av de 4 ärendena som har ökat var två helt frånvarande medan de andra två gick några timmar i veckan. Bland dessa 4 ärenden har skolnärvaron ökat med i genomsnitt 80% av full skolgång. I de övriga två ärendena var skolgången 100% både vid behandlingens start respektive avslut. Föräldrar i arbete: Av alla 13 föräldrar är det tre som har ökat sin arbetstid från sjukskrivning. Samtliga av dessa har ökat arbetstiden motsvarande 25-75%. Tre föräldrar är fortfarande helt sjukskrivna medan övriga sju arbetar 100%. Vidmakthållande: En vidmakthållandeplan ska göras och ingår som en viktig del i IFB-projektet. Vidmakthållandeplanen ska innehålla: -Uppnådda mål ex bättre mat- och sömnrutiner, inte längre hotfull och aggressiv, har fungerande skolgång och fritidsaktiviteter. -Aktiviteter för att vidmakthålla ex. adl-träning i skolan och habiliteringen, fortsatta föräldrasamtal för att bibehålla lagom kravnivå på ungdomen, Habiliteringen och skolan har avstämnings möten var tredje vecka. -Tidiga tecken på bakslag: Har tydligt stöd från Habiliteringen, vara uppmärksam på ev. ökad aggressivitet. Synpunkter kring behandling: Då endast två ärenden är inkomna med svar avvaktar vi redovisning till kommande återrapportering. De frågor som ska besvaras av ungdomen och båda föräldrarna är följande: 1. Hur upplever du behandlarnas bemötande? 2. Hur upplever du behandlingens tidsuppfattning, intensitet/frekvens i antalet träffar? 3. Motsvarar insatsen dina/ era förväntningar? 4. Vad i behandlingen skulle du säga var viktigast för dig? 5. Totalt sett; hur nöjd är du med behandlingen du fått? 6. Övrigt (Svars alternativ är: Mycket bra, bra, godkänd eller dåligt) Ärenden, åtgärder och resultat kring teamets kartläggningar insatser: Diagnoser/ symtom, som varit aktuella är ångest eller ångesttillstånd, ADHD, Asperger syndrom, Tourette syndrom, Trotssyndrom, Tvångssyndrom, Generaliserad ångest (GAD) samt sömnstörning. Kring vissa ärenden ingår flera diagnoser. Social situation, separerade föräldrar, litet socialt nätverk utanför familjen, relations- och kommunikationsproblem inom familjen, förälder med belastning av fysisk skada, barnen placerade i familjehem, belastad ekonomisk situation, syskon med funktionsnedsättning Problemområden, hög skolfrånvaro, riskbeteende, destruktivt beteende, inga fritidsaktiviteter, undviker sociala situationer, kommer i konflikt med syskon/föräldrar och jämnåriga, impulsivitet, drar sig undan, utvecklat rädslor, svårt med socialt samspel, saknar rutiner, svängningar i humör, uppmärksamhetsproblem, insomningssvårigheter, ledsenhet, självskada, utagerande både verbalt och fysiskt, svårt med tidsuppfattning, ingen skolgång. 4

Mål, stabilt mående, skydd mot riskbeteende, fungerande rutiner, återgång och anpassning av skolgång, funktionell kommunikation med och mellan föräldrar, impulskontroll, balans mellan anpassning och krav, mindre konflikter, utmana rädslor, ökad aktivitet utanför familjen, minska humörsvängningar, minska konflikter i hemmet, stärka föräldraförmåga, anpassa bemötande, motivera till skolgång och fritidsaktiviteter. Exempel på åtgärder: Exempel på resultat: Neuropsykiatrisk utredning Utredning utförd och ny diagnos är ställd Samordning kring skolgång Skolbyte sker till liten grupp med individuell anpassning Stöttning hem- och skolsituation. Praktiskt stöd kring kontakt med myndighetspersoner. Observationer i olika miljöer för kartläggning av färdigheter. Träffar med föräldrar både individuellt och i grupp. Ansökan beviljad och verkställd. Orosanmälan en vecka innan avslut av behandling. Individuellt stöd Föräldrastöd och familjearbete Förnya ansökan om insatser från socialtjänsten Samarbete med socialtjänst och skola Samtal med familj kring krav och anpassning, FFT Individuella samtal med ungdom Samtalsstöd till föräldrarna Kontakt med BUP:s öppenvård gällande OCD samt kartläggning i hemmet Fortsatt samarbete och planering med skolan Kontakt med ledsagare Föräldrastöd i olika konstellationer för kring bl.a. psykoedukation Gemensamma möten utifrån separata möten. Strategier för att undvika konflikter. Större förståelse för varandra. Mer harmoniskt familjeklimat och balansen mellan anpassning och krav. Rutiner kring mat, sömn, medicin m.m. Förmåga till att vara förhandlingsbar. Samarbetsvillighet under behandlingstiden. Impulskontroll hanterades genom att vid konflikter gå till sitt rum istället för att agitera. Hitta andra sätt att ställa rimliga krav utifrån ungdomens förmåga. Stärka roll som familjehem för att lyckas med sitt uppdrag. Fick bedömning att ingen OCD är aktuell. Skolan besöker hemmet så kommunikation förbättras. Transport till skolan anpassas. Utveckla aktiviteter utanför hemmet. Föräldrar tar till sig strategier och förhållningsätt. 5

Exempel på åtgärder: Medicinsk behandling utifrån diagnos Skapa fungerande rutiner i hem och skola Tät uppföljning med socialtjänst och skola Täta möten med socialtjänsten kring insatser Individuella samtal med föräldrarna en gång/vecka Individuella samtal med ungdom två gånger/vecka Medicinbehandling Skapa fungerade rutiner i hem och skola Individuella samtal med ungdom Stödsamtal med föräldrar Samordning Exempel på resultat: Medicinuppföljning sker fortgående IFB påtalar resursbehov kring skolgång vilket utmynnar i förändrad skolgång. Växling mellan resursskola och hemskola. Mynnar ut i bl.a. behandling från socialtjänstens råd och stöd. Kontinuerliga professionella träffar var tredje vecka utifrån risk- och skyddsfaktorer. Behov av insatser efter under och efter behandlingsavslut. Föräldrars sätt att bemöta ungdom i olika risksituationer för att begränsa utagerande och aggressivitet. Stärka föräldrarollen. Hur ungdomen kan agera i olika situationer i syfte att undvika utagerande. Förstärka beröm i olika situationer gentemot både föräldrar och syskon. Centralstimulantia och sömnmedicin Har bättre mat och sömnrutiner. Har fritidsaktiviteter Samtal kring familj och skola Strategier för bemötande av ungdom Stödja samarbetet mellan habilitering och skola. Tät uppföljning med parter. Bilagor: Bilaga 1 Datainsamling Bilaga 2 C-GAS, teamets bedömning av ungdom Bilaga 3 SCL90, föräldrars mående Bilaga 4 Ekonomisk rapport 2016 6

Bilaga 1 Datainsamling IFB 2017-05-08: 1) Behandlingsstart Behandlingstid: 6 mån C-GAS: 45 SCL90: Mamma 0,3 Sambo (m) 0,2 Pappa 0,3 Föräldrar i arbete: Mamma 100% sj Sambo (m) 100% arb Pappa 100% sj Skolnärvaro: Ungdom 2 h/vecka enskild undervisning Insatser: Insats BUP-HSL: -Samtal kurator 1/v -Medicinskuppföljning Insats Hab-HSL Insats SoL: -Familjesamtal -Kontaktperson Behandlingsavslut 6 mån efter behandling 51 0,7 0,5? 100% sj 25% sj 100% arb 75% arb 100% av anpassad skolgång -Medicinuppföljning -Habiliteringsplanering -Familjesamtal -Kontaktperson 2 ggr/v -Tillfällig jourfamilj Insats LSS: 2) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL90: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut 65 70 0,5 0,6 0,4 0,3 50% sj 50% arb 50% arb 25%sj 6 mån efter behandling 50% arb 75% arb 100% 100% -Samtalskontakt 1 ggr/m -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Familjehem -Kontaktperson -Avlastning var 3:e helg -Extern handledning -Familjehem -Kontaktperson -Avlastning var 3:e helg -Extern handledning 7

-Familjebehandlare Insats LSS: 3) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL90: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut 33 38 0,8 0,5 0,7 0,6 100% sj 100% sj 100% arb 0% 100% arb 100% av anpassad skolsituation -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Mottagningsbesök varannan mån -Telefonkontakt mellan besök -Mottagningsbesök var -Arbetsterapeutstöd 6:e vecka -Föräldrautbildning -Hemterapeut 2 ggr/ Vecka Insats LSS: -Ledsagare 25h/mån -Ledsagare 25h/mån 4) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL90: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Behandlingsstart Behandlingsavslut 40 45 1,9 0,4 2,2 0,5 Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: 6 mån efter behandling 6 mån efter behandling % arb, P-ass eget barn % ar, P-ass eget barn 100% arb 100% arb Några h/vecka Skolnärvaron ökar under behandling* -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Stöd från neuro-team -Autismutredning -Familjebehandlare 1 ggr/vecka -Söker HVB Insats LSS: *100% vid SIP-uppföljning 3 mån efter behandlingsavslut 8

5) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL90: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut 41 70 3,3 1,4 3,2 0,5 6 mån efter behandling Sjukpensionär Sjukpensionär 100% arb 100% arb 100% 100% -Medicinuppföljning -Läkarkontakt -Medicinuppföljning -Läkarkontakt -Föräldrar kontakt med handläggare -Kontaktperson -Förälder samtal 1gg/ mån Behandlingsstart Behandlingsavslut 33 50 1,1 1,8 0,7 0,1 Insats LSS: 6) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL90: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Vab 100% 75% sj, 100% arb 25% arb 100% arb Ingen skolgång 20h/vecka, anpassad -Medicinuppföljning -Stöd från neuro-team 1 ggr/mån -Inlagd på BUP Insats Hab-HSL Insats SoL: -Påbörja utredning Insats LSS: -Avlösarservice -Medicinuppföljning -Samordningsansvar med skola/familj -Föräldrautbildning -Familjebehandling, (föräldrar tackar nej) -Avlösarservice -Kontaktperson 9

-Korttids 4 dygn/vecka Bilaga 2 10

Bilaga 3 11

12

13

14

Bilaga 4 Ekonomi, IFB År 2016 helårsredovisning rekvirerade medel 3 000 tkr förbrukade medel 2 479 tkr Januari dec fördelning kostnadsslag Lönekostnader, behandlare 2 183 tkr Utbildningskostnader 168 tkr Externa omkostnader 125 tkr Varav ca 83 tkr är kostnader för leasingbilarna Tillkommande kostnader utöver ovanstående poster, räknat på hela året: Fördelning av hyreskostnad som idag bokförs på BUP gemensamt ca 200 tkr Fördelning av chefskostnad (25%) från annat ansvar ca 225 tkr Overhead-kostnader (ekonomi, skrivservice etc) ca 200 tkr Uppgiftslämnare Tony Bengtsson Enhetschef, Socialpsykiatriska behandlingsteamet, BUP 15

Projektplan Kommunerna och landstinget i Uppsala län IFB - Intensiv familjebehandling

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 MÅL OCH RESULTAT 4 2.1 Syfte och mål 4 2.2 Projektmål och förväntat resultat 5 2.3 Målgrupper 5 3 AVGRÄNSNINGAR 6 4 DEFINITIONER OCH BEGREPP 6 5 METODER OCH ARBETSSÄTT 7 5.1 Landstingets insatser 8 5.2 Kommunala insatser 10 5.3 Uppföljning och utvärdering 11 6 RISKER 11 7 TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN 12 8 RESURSER OCH BUDGET 13 8.1 Personal 13 8.2 Budget och finansieringskälla 13 9 PROJEKTORGANISATION 14 9.1 Roller och mandat i projektet 14 10 KOMMUNIKATION OCH DOKUMENTATION 15 10.1 Kommunikation inom projektet 15 10.2 Intern kommunikation 15 10.4 Dokumentation av projektet 15 11 PROJEKTAVSLUT OCH ÖVERLÄMNING 15 2 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 1 Bakgrund Sedan 2011 respektive 2012 har två projekt genomförts i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Båda projekten har riktat sig mot målgruppen barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. ifam har pågått under 2011-2014 och är ett kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat arbete. Projektet har haft ett tydligt fokus på utbildning av olika evidensbaserade behandlingsmetoder, förvalta kunskaperna och vidareutveckla den kunskap som byggts upp. Detta projekt har drivits av sju av länets kommuner och landstinget i Uppsala län. Insatserna inom projektet har i första hand vänt sig till professionellt verksamma inom socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri och skola. Utvärderingen visar att kommunerna har varit nöjda med utbildningsinsatserna och de är positiva till en fortsättning av dessa. Katamaran startade 2012 och avslutas i december 2015. Det övergripande målet är att alla barn och unga ska ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara i rätt skolmiljö enligt överenskommelsen mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Metoden i projektet är, i korthet, ett familjebaserat arbete som består av intensiv behandling genomförd av behandlare från barn- och ungdomspsykiatrin och olika former av stödinsatser från socialtjänst och skola. Projektet drivs i samarbete mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län. Utvärderingen av Katamaran visar på goda effekter av den intensiva behandlingen men att de goda resultaten varit svåra att vidmakthålla när behandlingsperioden är avslutad. Baserat på de två utvärderingarna föreslås nedanstående väg för framtida samverkan kring berörd målgrupp. Ett nytt projekt startas där de positiva delarna som framkommit i utvärderingarna tas till vara och de utvecklingsområden som framkommit behandlas. Projektets innehåll består av utbildning till anställda, intensiv familjebehandling kopplat till stödjande och samordnande insatser. Viktiga faktorer för projektet är ett nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet, där utbildning kopplas till handledning i specifika ärenden och intensiva insatser i familjer kopplas till insatser för långsiktigt stöd i vardagen. Detta med syfte att vidmakthålla effekten av utbildning och eventuell positiv utveckling i ärenden. 3 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: Den politiska majoriteten vid landstinget har ställt sig positiv till att satsa medel till målgruppen under några år. Vid TKL den 27 april 2015 lämnades en intresseförfrågan till kommunernas socialchefer från landstinget om gemensamma insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik. Socialcheferna ställde sig positiva till ett gemensamt utvecklingsarbete. Beslut tas att landstinget ska återkomma med förslag till projektplan vid tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län, TKL s sammanträde i september. Den 18 maj 2015 beslutar hälso- och sjukvårdsstyrelsen att bevilja 3 miljoner kr årligen 2016-2019 till länsgemensam utbildning och länsgemensamma insatser för barn, ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk- och social beteendeproblematik och deras familjer. 2 Mål och resultat 2.1 Syfte och mål Syftet är att: - vård, stöd och insatser bidrar till delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden. - individen behåller och eller förbättrar sin hälsa samt funktioner inom livsområden som skola, arbete, boende och mellanmänskliga relationer samt ges möjlighet till återhämtning. - utbildning av personal inom projektet leder till ett så fullödigt stöd till målgruppen som möjligt. - utbildning till barnet/ungdomen och anhöriga ger kunskaper om aktuell funktionsnedsättning och ger stöd till att leva med en funktionsnedsättning. - anpassade avlastningsplatser med kvalificerade insatser finns för att tillgodose den unges och/eller familjens behov av avlastning, under kortare perioder. - målgruppen kan erbjudas ett samordnat stöd med bred kompetens. - skapa kvalitetssäkrade hemmaplanslösningar med individuella vidmakthållande program. De kortsiktiga och långsiktiga insatserna har syftet att komma tillrätta med akut beteendeproblematik, lägga grunden för mer varaktig psykisk hälsa samt att utveckla individuella vidmakthållande program för fortsatt positiv utveckling. Det vill säga att utforma hemmaplanslösningar som är positiva för målgruppen. Projektet syftar även till att utforma metoder som är väl beprövade, kvalitetssäkrar hemmaplanslösningar och är effektiva ur ett socioekonomiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. 4 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 2.2 Projektmål och förväntat resultat Utbildning Berörd personal inom projektet har kunskaper inom intensiv familjebehandling. Berörd personal inom projektet har kunskaper inom MI, motiverande samtal. Berörd personal inom projektet har kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Familjebaserat arbete Ökad funktionell kommunikation i familjen. Ökad närvaro i skola, arbete eller annan sysselsättning. Utbildningsresultaten ska öka. Föräldrars eventuella sjukskrivningar ska minska. Behov av avlastning tillgodoses. Behovet av placeringar utanför hemmet ska minska. Behovet av slutenvård ska minska. Samverkan/Samarbete Antalet SIP eller andra samordnade planer på individnivå ska öka. Planerna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. 2.3 Målgrupper Målgruppen är barn och ungdomar, 12-18 år, med en sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Det gemensamma för gruppen är att deras problematik är långvarig och påverkar den enskildes funktionsförmåga på ett sätt som försvårar reguljär öppenvård och kommunala insatser. Gruppen har ofta en långvarig frånvaro från skolan och har därigenom svårigheter att få godkända betyg i åk 9 och gymnasiet. De kan ingå i gruppen hemmasittare. I beteendeproblematiken ingår bl.a. svår social isolering, färdighetsbrister, bristande impulskontroll och utagerande. Problembeteenden kan vara skadliga för såväl den enskilde som för omgivningen. Det kan föreligga risk för långa och upprepade institutionsplaceringar. Målgruppen har många gånger behov av långvariga insatser, ibland livslånga, från kommun och landsting. Målgruppens behov är ofta intensiva behandlingsinsatser under kortare perioder vid olika skeenden i livet och insatser av långsiktig karaktär när det gäller stöd i vardagen. De båda formerna av insatser bör ske parallellt. 5 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 3 Avgränsningar Projektet pågår under 2016-2019, är länsövergripande och gäller ovan beskriven målgrupp. Antal ärenden under projektets första år beräknas till ca 10, därefter en successiv ökning av ärenden under år 2-4. Då projektet är länsövergripande är det viktigt att alla kommuner i länet får möjlighet att aktivt delta i projektet. Insatserna kommer bedömas utifrån behov, vilket gör att någon fördelning per kommun av antalet ärenden inte kommer göras. Detta skulle kunna betyda att en kommun inte har något ärende under projekttiden. Om så är fallet kommer dessa kommuner erbjudas att delta med minst ett ärende på två år. Årliga uppföljningar av projektet ska genomföras med syfte att vara ett underlag till eventuella förändringar inom projektet. Utvärdering påbörjas under hösten 2018. 4 Definitioner och begrepp IFB intensiv familjebehandling PBS tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd SIP samordnad individuell plan TKL tjänstemannaberedning kommuner och landsting i Uppsala län SPBT socialpsykiatriska behandlingsteamet KBT kognitiv beteendeterapi FFT funktionell familjeterapi MI motiverande samtal JD journal digital HSS hälso- och sjukvårdsstyrelsen IFO individ och familjeomsorg BUP barn- och ungdomspsykiatrin SHS sjukhusstyrelsen VS vårdstyrelsen LLK landstingets ledningskontor 6 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 5 Metoder och arbetssätt Målgruppen och deras familjer erbjuds en samordnad individuell plan med syfte att kartlägga barnet/ungdomens och familjens behov av eventuellt stöd, formulera mål och planera lämpliga insatser utifrån framkomna behov. Om en samordnad individuell plan inte önskas ska annan samverkansplan upprättas. Insatserna görs i samarbete mellan landstinget och kommunen. Den individuella planen ska ha formulerade långsiktiga och kortsiktiga mål. Utifrån denna planeras sedan insatser och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen beskrivs. Den individuella planen följs upp kontinuerligt, målen utvärderas och planen revideras vid behov. Ett krav för att insatser i ett ärende ska starta är att båda huvudmännen går in med insatser utifrån de behov som framkommit i den individuella planen och utifrån sitt ansvarsområde. Projektets remissgrupp beslutar om ärende ska startas. Remissgruppen består av två representanter från landstinget, en från barn- och ungdomspsykiatrin och en från habiliteringen för barn och vuxna. Ärendegång: Socialtjänsten, BUP eller habiliteringen anmäler ett ärende till remissgruppen i samråd med familjen. Ärendet ska sedan tidigare vara aktuellt inom socialtjänsten. Anmälan görs av någon med delegation och mandat att fatta beslut om individanpassade behandlingsinsatser som kan vara aktuella för ärendet. Anmälan görs på särskilt framtagen blankett för dessa ärenden. Remissgrupp där bedöms inkommande ärende och beslut tas om ärendet är aktuellt för projektet. Möte mellan kommun och landsting där insatser diskuteras och beslut tas om ärende ska öppnas. SIP eller annan samverkansplan innehållande, kartläggning, målformulering, förslag på insatser, ansvarsfördelning, tidsplan, tid för uppföljning. Om möjligt deltar både barnet/ungdomen och föräldrar. Möte mellan kommun och landsting hålls i direkt anslutning till SIP, där ärendet och uppdraget diskuteras. Huvudmännens insatser och ansvarsvarsfördelning beskrivs och dokumenteras i, för det individuella ärendet, aktuell SIP eller enskilt avtal. Uppföljning av SIP hålls efter ca två månader, då utvärderas målen och nya mål formuleras utifrån resultaten. Uppföljningen föregås av ett möte mellan professionen möte. 7 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 5.1 Landstingets insatser 5.1.1 Kompetensutveckling Landstingets befintliga utbud av kurser och utbildningar inom området erbjuds kommunerna. Vid behov kan även anpassade utbildningar till personal genomföras. Utbildningar riktade till personal beställs av kommunerna och genomförs av landstinget. Kommunen debiteras avgift för genomförd utbildning utifrån fastställd taxa. De förvärvade kunskaperna omsätts i enskilda ärenden. Målgruppen och anhöriga erbjuds det utbud av kurser och aktiviteter som erbjuds av landstinget. Utbyte inom landstinget av kompetens och konsultation organiseras mellan barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. 5.1.2 Familjebaserat behandlingsarbete IFB-teamet metoder och arbetssätt IFB-teamet har ett individ och familjebaserat arbetssätt och erbjuder intensiva öppenvårdsinsatser i hemmiljö i samarbete med det nätverk som finns omkring den enskilde personen och familjen. Metoden är en behandlingsform som tillåter anpassning, flexibilitet och individualisering utifrån ungdomen och familjens situation, behov och resurser. Den inledande kartläggningen, av barnet/ungdomens och familjens behov, ligger som grund för val av insatser. Insatserna bygger på ett nära samarbete mellan teamet och framför allt socialtjänst och skola. Redan från starten av ett ärende samarbetar IFB-teamet och aktuell kommun. IFBteamets intensiva insats beräknas pågå mellan 3-6 månader, teamets behandlare drar sig succesivt ur ärendet. När IFB-teamets intensiva insats är genomförd överlämnas ärendet till reguljär landstingsverksamhet och kommunal verksamhet. I samband med överlämnandet genomförs en uppföljning av samordnad individuell plan, SIP eller annan samverkansplan och ett individuellt vidmakthållande program formuleras. Den intensiva behandlingsmodellen, som bedrivits inom projektet Katamaran, är utvecklad av Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) som bygger på en integration av funktionell familjeterapi (FFT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) inom ramen för ett kontextuellt, och funktionellt perspektiv. Modellen ska erbjuda en sammanhållen och effektiv öppenvårdsbaserad behandling, där beteendets funktion ses i ett relationistiskt- och kontextuellt perspektiv och där familjens roll får en central plats i analysen. Modellen skiljer sig från traditionell öppenvårdsbehandling dels genom intensiteten i behandlingen då man har möjlighet att ha kontakt med ungdomen och familjen flera gånger i veckan, dels genom att behandlingen till största delen sker i familjens hemmiljö eller annan plats än mottagningen. 8 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: IFB-teamet består av behandlare med stöd av teamledare, läkare, psykolog, arbetsterapeut. Behandlingsansvarig finns inom teamet. Teamets personal är anställda av landstinget. Teamets huvuduppgift är intensiv behandling, handledning och utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser kan även utföras av annan personal inom habilitering och psykiatri. Arbetsmodellen är en korttidsinsats under en intensiv behandlingsperiod med syfte att stabilisera familjen, ge strategier och lyfta dem ur den situation de befinner sig i, samt att motivera dem att ta emot vidare hjälp/stöd efter teamets insats. Metoden är under utveckling och manualer kommer att utvecklas under projekttiden. Utvärdering genom JD mätningar via s.k. självskattnings formulär (familjeklimat, stegen,cbcl,scl90) vid behandlingsstart, avslut och sex månader efter behandlingens slut. Habiliteringens insatser Habiliteringen för barn- och vuxna är en länsövergripande specialistverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med bestående funktionsnedsättningar vilka medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Habiliteringens målgrupper är personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder, flerfunktionshinder, autismspektrumtillstånd och förvärvade hjärnskador. Habiliteringsinsatser ges till barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga och nätverk. Insatserna är tvärprofessionella och ges i form av råd, stöd, utbildning, handledning, utredning och behandling. Är barnet/ungdomen aktuell på habiliteringen ges insatser i samplanering med pågående insatser från IFB-teamet. Insatserna från habiliteringen kan komma från den enhet där barnet/ungdomen är aktuell, till exempel från autismenheten eller från någon av länsenheterna. Insatser från habiliteringen ges i ett tvärprofessionellt perspektiv och kan omfatta insatser från arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan aktuell profession. Samordnare för gemensamma insatser från habiliteringen och IFB blir familjens kontaktperson. Samplanering och samordning av insatser kan också ske via habiliteringens mobila team som har till uppdrag att ge insatser till brukare med svår beteendeproblematik och dennes nätverk. Insatserna från mobila teamet vilar på inlärningspsykologi med tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd (PBS). Insatserna skall bidra till att den enskilde brukaren, får ökad livskvalitet och tillgång till insatser som utvecklar alternativa och mer socialt accepterade beteenden. Direkta och intensiva behandlingsinsatser sker i personens närmiljö tillsammans med det nätverk som finns runt personen. 9 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 5.2 Kommunala insatser Kommunernas insatser finns med från det att ärendet startas och efter teamets insats med syfte att bibehålla eventuell positiv utveckling. Vid starten av ett ärende är det viktigt att det finns en utsedd person som har ett samordnade uppdrag och kontaktansvar gentemot IFB-teamet kring ärendet. Det kan var en samordnare från socialtjänstens familjeteam eller ärendets handläggare utifrån hur kommunerna har organiserat sin socialtjänst. Det är till fördel om det är en till två medarbetare i varje kommun som har detta ansvar för att underlätta kontinuitet i samarbetet. Samordnarens/handläggarens uppdrag är: Samordnar och har överblick i de ärenden som är aktuella inom projektet. Samordnar de kommunala insatserna, såväl skolans som socialtjänstens. Organiserar socialtjänstens insatser. Samordnar övergång, från landstingets intensiva insatser till insatser på kommunal nivå, så att den sker successivt och parallellt. Formulerar ett individuellt vidmakthållande program, SIP, tillsammans med familjen, skolan, IFB-teamets ledare och öppenvården. En samordnad individuell plan/ samverkansplan avgör huruvida kommunens sedan tidigare pågående insatser ska kvarstå eller tas bort under IFB-teamets insatsperiod. Kommunens representanter har ett nära samarbete med teamet och ytterligare insatser kan vara aktuella som en del i behandlingen. Insatserna ska individanpassas. Efter en intensiv behandlingsperiod från IFB-teamet, med stöd till den enskilde/och eller familjen, vidtar ett individuellt utarbetat individuellt vidmakthållandeprogram i syfte att bibehålla de framsteg som gjorts under IFB-teamets insatser. Det individuella vidmakthållande programmet tas fram i god tid innan IFB-teamets insats är slutförd. Exempel på kommunala insatser som kan anpassas individuellt utifrån behov: samordning av familjens kontakter med olika myndigheter, vård, skola. familjebehandling på hemmaplan hemterapeut boendestöd kontaktperson ungdomscoach familjehem träningslägenhet extra anpassningar i skolan särskilt stöd i skolan ledsagare, LSS-insats extra personlig assistans, LSS-insats korttidsboende, LSS-insats 10 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: Även andra alternativa lösningar kan vara aktuella. 5.3 Uppföljning och utvärdering Projektet följs upp och utvärderas med syftet att kvalitetssäkra och utveckla arbetet. De årliga uppföljningarna ligger som grund för utveckling inom området och rapporteras till TKL, Skolchefsgruppen och HSS. Utvärdering av projektet genomförs av under våren 2019. Uppföljning och utvärdering grundar sig på projektets mål, mätningar som genomförts i enskilda ärenden och resultat som går att utläsa från SIP. 6 Risker Projektet i sig utgör ingen risk. Däremot ska varje ärende föregås av en samordnad individuell plan där, kartläggning av behov, mål, insatser, ansvarsfördelning, tidsplan och uppföljning, beskrivs. Vid de kontinuerliga uppföljningarna åtgärdas eventuella risker/brister. 11 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 7 Tids- och aktivitetsplan HUVUDAKTIVITET ANSVARIG (FUNKTION) PERIOD Fördelas mellan arbetsgruppens medlemmar 2015-06-012015-12-31 Upprätta projektplan och registrera i diariet LLK 2015-06-01 2019-12-31 BESLUT OM PROJEKTSTART Beslut fattas om projektet och dess genomförande HSS TKL 2015-05-18 2015-11-13 GENOMFÖRANDEFAS Kompetensutveckling Landstinget/ kommunerna 2016-01-01 2019-12-31 Intensiv familjebehandling IFB-teamet, när möjligt kommunerna 2016-01-01 2019-12-31 Årliga uppföljningar IFB-teamet/ kommuner/ styrgrupp/ projektsamordnare Årligen Utred förutsättningar för och förbered överlämnandet av projektet till mottagaren Styrgrupp/ projektsamordnare Våren 2019 Utvärdering LLK Våren 2019 SLUTRAPPORTERING Skriftlig rapportering, till SHS, VS, TKL och skolchefsgruppen. Styrgrupp/ projektsamordnare/ LLK Hösten 2019 AVSLUT Lista allt som bör vara klart innan man kan avsluta projektet Styrgrupp/ projektsamordnare Fortlöpande Registrering i diariet Projektsamordnare/ LLK Fortlöpande Styrgrupp/ projektsamordnare Efter slutrapportering FÖRARBETE UPPFÖLJNING DELAKTIVITET Utsedd arbetsgrupp upprättar projektplan. Personalrekrytering. Budgetplanering. Kommunikation/information FOU BOU Kommunikation inom landstinget resp kommunerna. Inhämta synpunkter från brukare. Information till alla aktörer genom TKL och FOU BOU Kommunikationsplan Kick-off, januari 2016 12 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 8 Resurser och budget 8.1 Personal NAMN UPPDRAG ANTAL TIMMAR Teamledare 20% IFB-teamet 400% Andra personalresurser 50-75% GODKÄND (NAMN) PERIOD 2016-01-01 2019-12-31 2016-01-01 2019-12-31 2016-01-01 2018-12-31 8.2 Budget och finansieringskälla Landstinget finansiering TYP AV KOSTNAD UPPSKATTAD KOSTNAD ANSVARSNR Personal 2 600 000 kr år 1-3 2 300 år 4 250 000 kr/år 150 000 kr/år 300 000 kr, år 4 24601 24601 24601 24601 3 000 000 kr/år 24601 Övriga personalkostnader Övriga kostnader Utvärdering, kostnaden förs över till år fyra, sammanlagt 300 000 kr. S:a SUMMA UPPSKATTAD KOSTNAD 13 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 9 Projektorganisation 9.1 Roller och mandat i projektet ROLL NAMN PROJEKTÄGARE TKL STYRGRUPP Projektsamordnare. En representant per kommun, varav 6 socialtjänst och 2 skola. Landstingets representanter, IFB-teamledare, BUP, habiliteringen, LLK. En representant från brukarorganisation. PROJEKTSAMORDNARE Thomas Folkesson TEAMLEDARE IFB-teamledare OPERATIVGRUPP IFB-teamet REFERENSGRUPP/ PERSON Ej klart MOTTAGARE Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialchefer Skolchefer ANSVAR/UPPDRAG/MANDAT Utser styrgruppen och projektsamordnare, godkänner redovisningar och rapportering och tillser att det finns en uppföljning av projektet. Styrgruppen håller sig informerad om projektets genomförande, säkerställer att projektet genomförs enligt plan, fattar nödvändiga beslut för projektet, stödjer projektsamordnaren. Annat ansvar se tids- och aktivitetsplan. Sammankallar styrgruppen och för minnesanteckningar vid styrgruppens möten. Annat ansvar se tids- och aktivitetsplan. Planerar, leder och fördelar arbetet inom IFB-teamet enligt projektplan, följer upp arbetet samt rapporterar till styrgrupp. Teamledaren ingår i styrgruppen. Deltar i projektet enligt plan och i överenskommelse med teamledaren, deltar i samtliga berörda aktiviteter och projektmöten, rapporterar resultat och avvikelser, tar del av projektinformation. Stöd till styrgruppen och projektsamordnaren vid uppföljning, utvärdering och rapportering. Bidrar med synpunkter och expertis/kompetens som inte finns i projektgruppen. Tar hand om projektets resultat efter överlämnandet. 14 (15)

TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: 2015-11-29 2015-01-13 PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS 20120120 PROJEKTLEDARE: 10 Kommunikation och dokumentation 10.1 Kommunikation inom projektet Plan upprättas som redogör hur, vad och med vilka som man ska kommunicera inom projektet under genomförandet, vilka möten som ska hållas och hur ofta, t.ex. projektmöten och mötesprotokoll, gemensam dokumentplats. 10.2 Intern kommunikation Projektet är länsövergripande och gäller samverkan mellan kommunerna och landstinget. För spridning av information kommer redan upparbetade kanaler användas. Information om projektet kommer gå till TKL och skolchefsgruppen, därifrån till berörda verksamheter inom kommunerna och landstinget och inom organisationen för samverkan Närvård. Kommunikationsplan upprättas och revideras årligen. 10.4 Dokumentation av projektet Dokument som projektet avser att ta fram: Projektplan Manualer Rutiner för samverkan, vid behov Delrapporter Slutrapport 11 Projektavslut och överlämning Projektet är avslutat när slutrapportering till SHS, VS och TKL, har genomförts under hösten 2019, samt då överlämning till ansvariga att verkställa eventuella tagna beslut för fortsatt verksamhet har skett. Projektsamordnare överlämnar slutrapporten till hälso- och sjukvårdsdirektören samt kommunernas socialchefer och skolchefer. Det som överlämnas är den skriftliga slutrapporten. 15 (15)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-04 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson Tfn 018-611 32 51 E-post christianne.simson@regionuppsala.se Dnr SHS2017-0077 Sjukhusstyrelsen Lägesrapport om införande av Akermodellen och anhörigstöd Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Lägesrapporten om införande av Akermodellen och anhörigstöd godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Införande av Akermodellen Planen för ett stegvis införande av Akermodellen i Region Uppsalas slutenvård antogs av hälso-och sjukvårdsstyrelsen i juni 2015 (2015-06-17, 115, dnr HSS 2011-0170). I samarbete med handikapporganisationernas samordningsförbund (HSO) i Uppsala län har en inventering av fokusområden gjorts och listats utan inbördes ordning i ett första steg enligt följande: * Anhöriga till personer med cancer * Anhöriga till personer med stroke * Anhöriga till personer med reumatiska sjukdomar * Anhöriga till personer med astma-kol * Anhöriga till personer med hjärtkärlsjukdomar * Anhöriga till personer med diabetes * Anhöriga till personer med psykisk ohälsa Föreläsningar om metoden har genomförts av anhörigsamordnaren och HSO för volontärer och Anhörigcentrum Uppsala samt för föreningen Frisk & Fri mot ätstörningar. Frivilligverksamhet och kommunernas anhörigstöd är involverade i olika omfattning beroende av resurser och möjligheter. Vidare har anhörigsamordaren i samarbete med HSO genomfört informationsmöten med olika intresse- och patientföreningar samt med avdelningschefer vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping (stroke, diabetes, cancerrehabilitering med flera). Det har även genomförts utbildningsträffar för HSO:s föreningar för att rekrytera och utbilda fler samtalsledare. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Liknande utbildningsträffar är planerade för Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Inom rehabiliteringsmedicinska avdelningen vid Akademiska sjukhuset finns ett stort intresse för ett fördjupat arbete för anhöriga och ett större informationsmöte om hur arbetet med Akermodellen går till är planerat för avdelningens kuratorer. Inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset (avdelning 3a och 3b i slutenvård och Unga vuxna i öppenvård) genomförs kontinuerligt cirka fyra olika gruppträffar per termin enligt Akermodellen. Vid Lasarettet i Enköping har gruppträffar för anhöriga till närstående med stroke genomförts i samarbete med Röda Korset och Strokeföreningen. Införande av anhörigstöd En uppföljning av förvaltningarnas arbete med handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna har gjorts under våren 2017. Uppföljningen visade att endast ett mycket litet antal enheter på sjukhusen arbetat med att förbättra stödet till barn och vuxna anhöriga och att fortsatta insatser behövs i form av utbildning om stöd och metodutveckling.. Resultatet av uppföljningen blev att förvaltningarna uppmärksammat att frågan är viktig att arbeta med. Ett antal aktiviteter är därför inplanerade vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping tillsammans med anhörigsamordnaren för att fortsätta arbetet att införa rutiner och metoder för stöd till anhöriga. Under 2016 och våren 2017 har ett flertal utbildningar och föreläsningar genomförts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset är ett avsnitt om anhörigstöd obligatoriskt under det kliniska utvecklingsåret för nyanställda sjuksköterskor. För att kunna följa upp genomförda aktiviteter skapas mallar skapas i Cosmic. Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna har under våren omarbetats till en vårdrutin som återfinns i dokumenthanteringssystemet DocPlus under rubriken Styrdokument/Anhörigstöd. Vårdrutinen innehåller både förslag om rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna samt dokument och länkar för att underlätta det stödjande arbetet. Bilagor Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna

2014-12-11 Dnr HSS 2011-0170 Hälso- och sjukvårdsavdelningen ChristianneSimson Tfn 018-611 32 51 E-postchristianne.simson @lul.se Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Bakgrund HSL 2g Hälso- och sjukvårdenska särskiltbeaktaett barnsbehovav information,råd och stöd om barnetsförälder eller någonannanvuxen som barnetvaraktigtbor tillsammansmed: 1. Har en psykiskstörningeller psykiskfunktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukareav alkohol eller annatberoendeframkallande medel Detsammagäller om barnetsförälder eller någonannanvuxen som barnetvaraktigbor tillsammansmedoväntatavlider. Med barnavsesvarje personsom är under18 år. L andstinget i Uppsalalän har utökattillämpningenav lagentill att ocksåomfattasyskon till barnsom har en psykiskstörningeller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdomeller skada,missbrukaralkohol eller annatberoendeframkallande medel eller om ett syskonavlider. Varje år i Sverigeförlorar 3500barn minst en förälder genomdödsfall.ytterligareett antalbarnförlorar ocksåsyskon,vänner,klasskamrateroch andranärståendegenom oväntaddöd. Föräldrarsdöd medfören ökad dödlighetsrisk för derasbarn.det är framförallt yngre barnsom påverkasoch då främstom de förlorar sin mamma. Bland barn mellan10 och 18 år finns en ökad dödlighetsrisk.jämförtmedbarnsom inte förlorat en mammai dessaåldrarsåhar de en nästanfördubbladdödlighetsrisk.(m. Rostila, J. Saarela2011) I Uppsalalän vårdasårligenminst en förälder till någotav 1750 barnför alkoholmissbruk. 1050 barnhar minst en förälder som vårdasför narkotikamissbrukoch 8820barnhar svårt fysiskt sjukaeller skadadeföräldrarsom vårdaspå sjukhusminst en vecka. Det är varje barnsrättighetatt bli uppmärksammat och få det stöd och den hjälp som henär i behovav. Vuxna anhörigadefinierasi sin roll som anhörigautifrån att de är personersomhar mycketkunskapom den närstående patienten,att de är förutsättningarnaför att Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A www.lul.se Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024

2 (6) patienten ska kunna skrivas hem samt att de står för omsorgen som gör att patienten inte återinläggs. Vuxna anhöriga som ger omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder, har ökat under senare år. Nästan var femte person äldre än 18 år ger idag omsorg till en närstående. Omfattande omsorg kan få stora konsekvenser för omsorgsgivarnas hälsa, sysselsättning och livskvalitet. En nyligen genomförd undersökning visade att ju mer omsorg man ger, desto större är risken att drabbas av ohälsa. Närmare 30 procent av alla omsorgsgivare i denna undersökning hade nedsatt hälsa. Åldersgruppen 30 44 år var särskilt drabbad av ohälsa relaterad till omsorgsgivande, och dessa anhöriga upplevde i högre grad än andra att anhörigomsorgen var både psykiskt och fysiskt påfrestande. Fler kvinnor än män upplevde omsorgssituationen som psykiskt påfrestande (Socialstyrelsen, Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser, 2014). I en omfattande studie på anhöriga till cancerdrabbade visar resultatet att anhörigas samtliga diagnoser ökade med ca 25% jämfört med tiden innan den närstående blev sjuk. Yngre män som var tillsammans med en sjuk kvinna hade mer besvär än en kvinna som var tillsammans med en sjuk man (Sjöwall m.fl. 2009). Syfte och mål Syftet med en handlingsplan och rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna är att öka tryggheten och säkerheten runt både patient och anhörig. Målet med handlingsplanen är därför att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Vuxna anhörigas kunskap om patienten bör också efterfrågas i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. Med begreppet anhörig, barn eller vuxna, avser vi det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Förslagen på metoder och rutiner i Verktygslådan är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna erbjuda anhöriga sammanhang och nätverk utanför sjukvården. Allt för att undvika onödig slutenvård och undvika återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga själva nu och i framtiden. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Röda Korset och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Handlingsplanen kommer att följas upp av ledningskontoret, hälso- och sjukvårdsavdelningen.

Mål 1. Det ska finnas rutiner för all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga för att efterfråga anhöriga barn och vuxna. 2. Det ska finnas rutiner så att all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga kan ge anhöriga barn och vuxna information, råd och stöd. Aktiviteter 1. BARN SOM ANHÖRIGA 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett långsiktigt stöd. Verktygslådan (bilaga 1) 1.2 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Verktygslådan (bilaga 1)

4 (6) 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga har erbjudits adekvat stöd i sorgen. Verktygslådan (bilaga 1) 1.4 Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Verktygslådan (bilaga 1) 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för äldre barn som har en tillräcklig mognadsgrad för att omsätta information att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande av Akermodellen. 1.6 Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga. Utbildning (www.anhoriga.se) 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, Om inte anhöriga fanns, i Pingpong. Kunskap (Pingpong, Navet) Verktygslådan (bilaga 1)

5 (6) 2. VUXNA SOM ANHÖRIGA 2.1 Uppmärksamma Notera i patientens journal om det finns anhöriga. 2.2 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. 2.3 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. 2.4 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att vuxna anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Kvalitetshandboken (under rubrik Anhörigstöd ) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1)

6 (6) 2.6 Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. 2.8 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen i Pingpong Om inte anhöriga fanns. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande. Kunskap (Navet, Pingpong Om inte anhöriga fanns )

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-30 HR-avdelningen Eva Wikström Tfn 018-611 60 12 E-post eva.wikström@regionuppsala.se Dnr SHS2017-0064 Sjukhusstyrelsen Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Ledningssystemet för arbetsmiljö godkänns. 2. Årshjul för fortlöpande personaluppföljning antas enligt bilaga. 3. Återrapportering till styrelsen i enlighet med årshjulet påbörjas från och med hösten 2017. 4. Av sjukhusstyrelsen tidigare fattat beslut angående återrapportering av personalfrågor ingår i årshjul för fortlöpande personaluppföljning. Ärendebeskrivning Ledningssystem för arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 har arbetsgivaren övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom ansvara för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig uppföljning och revidering enlighet med AFS 2001:1. Inom Region Uppsala omfattar arbetsmiljöarbete såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå ligger på regionstyrelsen medan varje nämnd/styrelse ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Regiondirektören har det högsta tjänstemannaansvaret för att Region Uppsala har en god och säker arbetsmiljö. För att kunna uppfylla det ansvaret är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet vidare ut i organisationen så att arbetet utförs på den nivå där det blir mest effektivt. Regiondirektören fördelar arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna som i sin tur fördelar Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (4) arbetsuppgifter vidare i sina chefsled. Fördelningen sker inom ramen för ett arbetsmiljöledningssystem som fastställs av regiondirektören och revideras löpande. Hur denna fördelning går till är redovisat i arbetsmiljöhandboken för Region Uppsala. Regionstyrelsen godkände vid utgången av 2016 ett ledningssystem för arbetsmiljö, för att binda samman det arbetsmiljöansvar som vilar på regionstyrelsen med arbetsmiljösystemet. Styrelsen beslutade därutöver att uppmana övriga styrelser och nämnder att göra detsamma. Sjukhusstyrelsen föreslås därför godkänna ledningssystemet. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå De förtroendevalda har ett ansvar när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker genom en tydlig arbetsmiljöpolicy, en klargörande och fungerande uppgiftsfördelning i tjänstemanna- och chefsled samt genom tillräckliga resurser och årliga förbättringsinriktade uppföljningar av arbetsmiljön. Även om arbetsuppgifter fördelas ut i organisationen kvarstår ett övergripande och uppföljande ansvar för förtroendevalda politiker. Det ansvaret innebär att både att skapa förutsättningar och att följa upp så att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av verksamhetsstyrningen och ska därför integreras i ordinarie planerings- och budgetarbete. I de beslut som fattas ska man beakta hur besluten kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö, med risk för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att ha en förståelse om kopplingen mellan medarbetarnas arbetsförhållanden och hälsa. Den som fördelat arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet har alltid kvar ett uppföljningsansvar och ska därför tillsammans med den som tilldelats uppgifter regelbundet gå igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Detta gäller både förtroendevalda, tjänstemanna- och chefsledet. I enlighet med Arbetsmiljöhandboken, ledningssystemet för arbetsmiljö inom Region Uppsala, så ligger det högsta arbetsmiljöansvaret på regionstyrelsen. Regionstyrelsens personalutskott hanterar aktuella arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå. Årshjul för personaluppföljning Sjukhusstyrelsen ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär i praktiken att styrelsen ska bl.a. följa upp sina verksamheters arbetsmiljöarbete, exempelvis sjuktal/frisktal, årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (VerkSAM), medarbetarundersökningen, arbetsskador/tillbud och nyttjande av företagshälsovård. För att systematisera uppföljningen inom arbetsmiljöområdet föreslås styrelsen anta ett årshjul förlöpande återrapportering, enligt bilaga. Ett årshjul för återrapportering ligger väl i linje med revisorernas rekommendationer som lyftes fram i samband med granskning av personal- och kompetensuppföljning (Dnr SHS2016-0175). Revisorerna rekommenderade en mer systematiserad och intensifierad uppföljning rörande kompetensförsörjningsåtgärder. Som en del av bilagt årshjul för vårdstyrelsen ingår uppföljning av hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal inom styrelsens ansvarområde.

3 (4) Sjukhusstyrelsens beslut 2017-01-31 om återrapportering av personalfrågor: 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Uppdragen föreslås ingå i årshjul för personaluppföljning till styrelsen. Bilagor Protokollsuttdrag LS 2016-11-08 Årshjul för personalrapportering till styrelsen Protokollsuttdrag SHS 2017-01-31 Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen

4 (4)

Sjukfrånvarostatistik Resultat från medarbetarenkät Ingår i månadsrapporten, ev. fördjupning tertialvis inkl. frisktal, med analys och åtgärdsplan. Redovisas förvaltningsvis efter genomförd enkät. Personalstatistik för arbetsmiljö: Kompetensförsörjningsprocessen: Hur processen utvecklas inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområden Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Analyser och åtgärder avseende personalomsättning. Lönebildning Uppföljning av sommarsituationen m.m. Rapportering september. Årscykel Personaluppföljning Arbetsskador och tillbud, förekomst av hot och våld Nyttjande av företagshälsovård Rapportering mars. Personalstatistik: Heltid/deltid Visstidsanställningar Inhyrd personal Skuld för övertid Ev. fördjupning sjukfrånvaron, frisktal m.m. Sommarsituationen: Analys och åtgärder förvaltningsvis. Rapportering maj.

Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-01-31 16/17 Dnr SHS2017-0025 Personalpolitik, arbetsmiljö och kompetensfrågor inom specialistvård Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Sjukhusstyrelsen har under 2016 fått redovisning från förvaltningarna bland annat avseende personalomsättning och åtgärder för att minska omsättningen, resultat av avgångsintervjuer och sjukfrånvaro. I syfte att strukturera uppföljning och rapportering av behovsanalyser och vidtagna åtgärder inom kompetensområdet föreslås sjukhusstyrelsen fatta ovanstående beslut. I revisonsgranskningen Granskning av Personal och kompetensförsörjning, dnr SHS2016-0175, rekommenderar revisorerna samtliga nämnder med personalansvar att inleda dialog i syfte att klargöra roller och ansvar vid styrning och uppföljning av kompetensförsörjning. I samband med detta bör eventuella behov klargöras för hur en långsiktig styrning ska kunna ge förutsättningar för en ändamålsenlig kompetensförsörjning. För att få kunskap om framgångsfaktorer vid rekrytering av efterfrågad personal och hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal bör rutiner utarbetas för en systematisk uppföljning och utvärdering. Sjukhusstyrelsen tar revisorernas påpekande på allvar och avser med ovanstående beslut att vidta åtgärder i enlighet med revisorernas rekommendation. Då det gäller sjukhusstyrelsens ansvar framgår bland annat av reglemente för nämnder och styrelser i Region Uppsala, Dnr LS 2016-0068 att det åligger och tillkommer samtliga styrelser och nämnder att: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 (32)

Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-01-31 - ansvara för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och i linje härmed verka för att ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel finns samt att förvaltningsorganisationen är funktionellt uppbyggd, - vara arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet, - ansvara för arbetet med arbetsmiljö inom verksamhetsområdet, För att fullgöra sina uppgifter äger styrelser och nämnder bland annat att från tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som styrelsen/nämnden är i behov av. Yrkanden Sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till föreliggande förslag med revidering av ärendebeskrivningen. Sjukhusstyrelsens ordförande finner att sjukhusstyrelsen beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Registrator Akademiska sjukhuset Registrator Lasarett i Enköping HR-direktör Region Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 (32)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-08 Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn Fyll i ditt telefonnummer E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Sjukhusstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut juni 2017 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns enligt bilagor. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Anmälan av beslut Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se Dnr SHS2017-0003

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Akademiska sjukhuset År/Månad 2017/april Befattning Organisatorisk enhet Sjuksköterska, allmän Handläggare,annan Specialistläkare Undersköterska, mottagning Sjuksköterska, specialfunktion Undersköterska, vård Undersköterska, vård Sjuksköterska, allmän Intensivvårdssjuksköterska Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, annan Undersköterska, vård-/specialavdelning Läkare leg, specialiseringstjänst Läkare leg, specialiseringstjänst Läkare leg, specialiseringstjänst Usk, vård-/specialavdelning Administratör, vård LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIMA LUL/UAS/ARBMED LUL/UAS/BARNSJH/NEONAT/LAKARE LUL/UAS/GERIATRI/MOTT LUL/UAS/BOT/ONKOLOGI/KFUE LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/BOT/HEM/BLODAVD LUL/UAS/INFEKT/MOTT1 LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA LUL/UAS/BARNSJH/KIRURGI/AVD LUL/UAS/BARNSJH/KIRURGI/AVD LUL/UAS/THORAX/AVD LUL/UAS/AKUTSJ/AKM LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/ANIVA/IVA LUL/UAS/ADM/VAS/VAS12 Ingenjör, hälso o sjukvård Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Sjuksköterska allmän LUL/UAS/AL/KKF LUL/UAS/ANIVA/IVA LUL/UAS/BOT/PC/HOSPICE LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/AKUTMOTT Anställningsd Beslutsfattare (namn och befattning) atum 2017-04-02 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-03 2017-04-01 2017-04-03 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-20 2017-04-03 2017-04-28 2017-04-01 2017-04-09 2017-04-01 2017-04-14 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-03 2017-04-07 2017-04-03 2017-04-03 2017-04-03 2017-04-06 Malin Sjöberg, ledning hälso o sjukvård Magnus Svartengren,Ledning, hälso- o sjukvård Erik Normann,Ledning,hälso- och sjukvård Rose-Marie Brundin, ledning hälso o sjukvård Maria Larsson, ledning hälso o sjukvård Sofia Löfving, ledning hälso och sjukvård Ann-Christine Gedeborg, ledning hälso och sjukvård Cathrine Lagerström Björk, ledning hälso- och sjukvård Pia Stöllman, ledning hälso o sjukvård Monica Axelsson,Ledning, hälso- och sjukvård Monica Axelsson,Ledning, hälso- och sjukvård Maria Holwaster, ledning, hälso- och sjukvård Viktor Ekström, ledning hälso och sjukvård Pia Stöllman, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Jennie Bondegård, ledning hälso- och sjukvård Anna Fernlöv Blomgren, ledning hälso och sjukvård Hilkka Kulusjärvi-Young Jennie Bondegård, ledning hälso- och sjukvård Andreas Mattsson Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Jonas Nilshed, ledning hälso och sjukvård

Psykolog Biomedicinsk analytiker Läkare legitimerad,specialiseringstjänstgöring Administratör, annan Ingenjör, hälso o sjukvård Handläggare, annan Kurator Undersköterska Undersköterska Usk, vård-/specialavdelning Arbetsterapeut Administratör, annan Ssk, annan Handläggare, ekonomi ST läkare Skötare, vårdavdelning Administratör, personal/löner Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Tandsköterska Röntgen ssk Usk, vård-/specialavdelning Psykiatrisjuksköterska Undersköterska,vård-/specialavdelning Läkare, legitimerad specialtjänstgöring Undersköterska, vård Biomedicinsk analytiker Specialistläkare Sjuksköterska, annan specialistinriktning Sjuksköterska, annan specialistinriktning Barnmorska, vårdavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Handläggare, annan Fysioterapeut Undersköterska, vård-/specialavdelning LUL/UAS/PSYK/AFFS/AFFMOTT 2 LUL/UAS/AL/KMB/BAKT LUL/UAS/UROLOGI/LAKARE LUL/UAS/ADM/FOU/ALF LUL/UAS/MSI/MT/EKO LUL/UAS/RCC LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 2 LUL/UAS/REHABSMART/REHAB/AVD LUL/UAS/REHABSMART/REHAB/AVD LUL/UAS/ANIVA/ANESTESI LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 5 LUL/UAS/AL/ADM LUL/BOT/ONKENAVD LUL/UAS/ADM/EKOSTOD LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT LUL/UAS/PSYK/BUP/AKUTAVD LUL/UAS/ADM/HR/VERKSTOD LUL/UAS/GERIATRI/ORTAVD LUL/UAS/GERIATRI/ORTAVD LUL/UAS/AKUTINT/AKUTSJV/AKM LUL/UAS/PLASTIK/KKIR LUL/UAS/BOT/STRALBEH LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIMA LUL/UAS/PSYK/PSYKOS/AVD 5 LUL/UAS/PED/AKUT/AVD LUL/UAS/SPECMED/NJURMED/LAKARE LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/AL/KLINGEN LUL/UAS/PSYK/AFFS/LÄKARE LUL/UAS/GERIATRI/TIERPAVD LUL/UAS/SPECMED/NJURMED/DIALMOTT LUL/UAS/KVSJV/BB2 /UAS/ORTHAND/ORTOPED/ORTOP LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/AL/KP LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 4 LUL/UAS/AKUTINT/INTMED/AVD 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-10 2017-04-05 2017-04-26 2017-04-01 2017-04-10 2017-04-25 2017-04-24 2017-04-24 2017-04-04 2017-04-03 2017-04-01 2017-04-10 2017-04-05 2017-04-01 2017-04-03 2017-04-17 2017-04-10 2017-04-01 2017-04-10 2017-04-17 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-24 2017-04-24 2017-04-10 2017-04-21 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-25 Anna-Karin Zeidlitz, ledning hälso o sjukvård Diana Jansson, ledning hälso o sjukvård Elisabeth Nelson,Ledning,hälso- och sjukvård Marie Ekman, ledning annan Ulrica Fjärstedt, ledning IT Mats Lambe, ledning annan Elisabeth Belin, ledning hälso o jsukvård Jessica Gustafsson, ledning hälso o sjukvård Jessica Gustafsson, ledning hälso o sjukvård Ulrika Larsson, ledning hälso- och sjukvård Siri Jareborg ledning, hälso o sjukvård James Montgomery, ledning annan Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Ulf Ekstrand, Ledning ekonomi Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Eeva Böök, ledning hälso o sjukvård Anna Wadenhov, ledning personal Johan Knutsson, ledning hälso o sjukvård Johan Knutsson, ledning hälso o sjukvård Johan Darén, ledning hälso o sjukvård Elisabeth Jansson, ledning hälso o sjukvård Zohreh Khosh Bakht, ledning hälso och sjukvård Malin Sjöberg, ledning hälso o sjukvård Maria Bruhn Lundblad, ledning hälso o sjukvård Katarina Grzechnik,ledning, hälso- och sjukvård Hans Furuland, ledning, hälso och sjukvård Carina Bolander, ledning hälso o sjukvård Rikard Axelsson, ledning Maria Holstad Högberg, ledning hälso o sjukvård Peter Dons Møller, ledning hälso o sjukvård Johanna Grape, ledning hälso o sjukvård Hanna Waernér, ledn,hälso- och sjukvård Margareta Eidenert, ledn,hälso- och sjukvård Carina Bolander, ledning hälso o sjukvård Eva Westerlund, ledning hälso- och sjukvård Åsa Liljenäs, ledning hälso o sjukvård Nazila Olsson, TF AC

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Lasarettet i Enköping Månad April 2017 Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Intensivvårdssjuksköterska Sjuksköterska, allmän LUL/LE/MC/IVA LUL/LE/KC/KIRMOTT 2017-04-19 2017-04-18 Ann-Sofie Geschwindt, ledning hälso o sjukvård Carola Wallebring, ledning hälso o sjukvård

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-08 Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn 018 611 60 45 E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS2017-0011 Sjukhusstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser juni 2017 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Följande skrivelser redovisas vid styrelsens sammanträde: Riktlinjer angående strålbehandling, Minnesanteckningar stormöte närvård Heby 2017-05-23, Balanslista för redovisning juni 2017, Protokoll SAMLA 2017-04-24, Regionfullmäktige 2017 49, Programarbetet vid neonatalavdelning, Akademiska sjukhuset, Regionfullmäktige 2017 92, Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2016 och plan 2017, Regionfullmäktige 2017 88, Regionstyrelsens samt styrelsers och nämnders interna kontrollplaner 2017, Bilaga RF 88, Regionfullmäktige 2017 104, Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté, Vårdstyrelsen 2017 57, Återrapportering av Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Regionstyrelsen 2017 127 Målbild och strategi för effektiv och nära vård 20130 Regionstyrelsen 2017 128, Strategi för fördjupad uppföljning Bilaga 128 Rapport ortopedi Skrivelse ortopedi Bilagor Skrivelser

Uppsala 2017-05-02 Riktlinjer angående strålbehandling inför sommaren 2017 Under perioden vecka 26 32 2017 kommer vi att ha två linjäracceleratorer (Linac) bemannade och i drift dvs. kapaciteten för strålbehandling är då reducerad: 50% jämfört med ordinarie kapacitet om fyra Linac 33% jämfört med nuvarande kapacitet om tre Linac Därutöver kommer: Datortomografen att vara stängd vissa dagar Brachy-enheten att vara stängd 4 veckor (veckorna 29-32) Reducerad kapacitet är uteslutande relaterad till planerade semestrar och personalbrist. För perioden vecka 16-30 gäller följande föreslagna åtgärder vilka har sanktionerats av respektive MLA och BoT VLG. Roller och ansvar finns beskrivna i bilaga 1. Resurserna vid SB tas i anspråk i första hand för C-läns-patienter och bedömning skall ske fortlöpande av vilka patienter som är lämpliga för att erbjudas behandling utanför Uppsala. Rikspatienter avvisas helt. Regionpatienter inbegripande strålbehandling kan avvisas efter medicinsk bedömning. Där så bedöms möjligt reduceras resursutnyttjandet vid SB genom t.ex. hypofraktionering vid vissa diagnoser och palliativa behandlingar, och så även i kurativa behandlingar där detta är dokumenterat. Avseende specifika diagnoser/tumörgrupper: o Remisser för adjuvant bröstbestrålning inkomna från och med vecka 24 erbjuds start från vecka 33 och framåt. DIBH-gating kan endast ges till högriskpatienter.

2017-05-02 o Prostatabestrålning hos patienter med nyinsatt hormonell behandling skjuts fram till efter stängningen. Ej starta boostbehandling med rektal stav fr.o.m v 25 med återstart från vecka 33. o Precisionsbestrålning mot små (T1N0) lungcancer skjuts fram och planeras först från veckan 33 och framåt. o Cancer Ani-vården är nivåstrukturerad till Uppsala och skall i möjligaste mån tas om hand. Ev. hänvisning till annan ort bör ske innan dosplanering dvs. vid remissgenomgång och när MR och PET-resultat föreligger. Ansvarig ÖL SB tillsammans med CancerAni-koordinator ansvarar. Ingen generell förändring av tidsplanen för primär strålbehandling med kurativ intention vid huvud-halscancer, cervixcancer, analcancer, lungcancer, esophaguscancer, rektumcancer och barncancer, vilka då prioriteras som tidigare. Gunilla Frykholm Tf sektionschef Strålbehandling Zohreh Khosh Bakht Avdelningschef Strålbehandling Joachim Gullbo Sektionschef Onkologi

2017-05-02 Bilaga 1 Roller och ansvar i samband med åtgärder kring Strålbehandlingen inför och i samband med sommaren 2017 För att på ett effektivt sätt säkerställa att vi inom ramen för gällande riktlinjer, beprövad erfarenhet och medicinskt säkerhet handlägger remisser och erbjuder varje enskild patient ett adekvat omhändertagande, berörs nedan roller som skall arbeta med följande ansvarsfördelning: Sektionschef Ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp Ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen Ansvarig bokningssköterska vid Strålbehandlingen Avdelningschef eller dennes ställföreträdare inom Strålbehandlingen Sektionschef Upprättar tillsammans med sektionens ansvariga för respektive tumörgrupp ev. diagnos- eller tumörgruppsspecifika rutiner och/eller anpassningar. Sektionschef godkänner, publicerar och kommunicerar information om ev. sådana till direkt och indirekt berörda. Ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp Bedömer i samband med remissgenomgång och vid behov i samråd ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen huruvida remiss som inbegriper strålbehandling, kan vänta, skall återemitteras eller bör tas emot akut/subakut i Uppsala. Dokumenterar i härför avsedd lista (hålles av Strålbehandlingen) samtliga remisser som återremitteras och ev. specifik hänsyn tagen i enskilt fall.

2017-05-02 Bedömer huruvida den enskilde patienten på medicinska och/eller andra grunder kan erbjudas/komma i fråga för strålbehandling på annan ort, och informerar i förekommande fall patientens och anhöriga. Vid behandling i Uppsala: bedömer kritiskt i samband med behandlingsplanering och vid behov i samråd ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen om tillgänglig behandlingstid och rutin är medicinskt tillfyllest och möter behoven. Kontaktar ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen i de fall behandlingsbehovet ej kan mötas som i sin tur tar beslut om hantering av medicinsk risk dvs. ev. omfördelning av tider mellan patienter, maskiner och/eller beordring av personal. Rapporterar avvikelse från process inom eget ansvarsområde och eller medicinsk risk via MedControl. Ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen Gör veckovisa och regelbundna avstämningar och tar beslut om omfördelning av patienter i kö eller redan inplanerade i syfte att maximera tillgänglig kapacitet i Uppsala och på annan ort. Deltar i regelbunden avstämning med andra orter. Tar i samråd med ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp beslut om hantering av medicinsk risk förenad med planering av strålbehandling dvs. ev. omfördelning av tider mellan patienter, maskiner och/eller beordring av personal. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen och eller medicinsk risk via MedControl. Ansvarig bokningssköterska vid Strålbehandlingen Ombesörjer utifrån remiss inplanering av patient enligt gängse rutin inkl. hänvisning till annan ort enligt beslut från ansvarig Onkolog inom tumörgrupp i samråd med ansvarig Onkolog inom Strålbehandlingen.

2017-05-02 Upprättar lista (format, innehåll och instruktion för ifyllande) för remisser som återremitteras. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen. Avdelningschef eller dennes ställföreträdare inom Strålbehandlingen Upprättar rutin för hänvisning till och med andra enheter/annan ort. Säkerställer regelbunden och (företrädesvis) veckovis avstämning av behov mot kapacitet i Uppsala och på annan ort. Leder telefonkonferens eller motsvarande med andra enheter/annan ort i syfte att koordinera över enheter, fördela patienter och hantera kapacitet. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen. Sammanställer och avrapporterar statistik på samtliga remisser som återremitteras och ev. specifik hänsyn tagen i enskilt fall.

1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum Diarienr/Dplankod 23 maj 2017 Vård och omsorgsförvaltningen Eva-Linnéa Eriksson Närvårdsstrateg Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen för närvård i Heby. HEBY100 v 1.0 2005-11-28, W:\Avskilt\Närvård\2. Möten chefs- och politikergrupper samt basgrupper\chefs- och poltisk styrgrupp\tjänstemän och politiker\minnesanteckningar stormöte 20170523.docx Håkan Collin (S) Måns Wilhelmsson (M) Sören Johansson (KD) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Carina Schön (S) Christianne Simson Björn Dahlström Eva Kjellström Lena Orlov-Hellström Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Heby kommun Heby kommun Heby kommun Närvårdsstrateg, Region Uppsala Verksamhetschef (äldre), Heby kommun Chef elevhälsa, Heby kommun Verksamhetschef IFO öppenvård och Funktionsstöd, Heby kommun Samordningschef psykiatridivisionen, Region Uppsala BUP, Region Uppsala IFO, Heby kommun MAS, Heby kommun Verksamhetschef, VC Östervåla Förvaltningschef vård- och omsorg, Heby kommun Avdelningschef geriatriken, Region Uppsala Verksamhetschef myndighetsutövning, Heby kommun Närvårdskoordinator/Folkhälsostrateg, Heby kommun Eva Smith Staffan Lundqvist Kerstin Dahlström AnnaLena Alriksson Eva Bolin Åsa Johansson Peter Dons-Möller Anne Eriksson Eva-Linnéa Eriksson Anmält förhinder Curt Westin Petra Söderlund (S) Habiliteringen, Region Uppsala Region Uppsala 1. Mötet öppnas Ordförande Margaretha Gadde-Jennische (M) hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Justerare Inga justerare behövs, protokollet godkänns nästa gång. Postadress Heby kommun 744 88 Heby Besöksadress Tingsgatan 11 Telefon 0224-360 00 Fax 0224-301 94 Internet www.heby.se information@heby.se Bankgiro 366-5114 Org.nr 212000-2049

Datum 3. Dagordningens godkännande Kerstin Dahlström önskar ta punkt 6 a och 7 i följd. Dagordningen godkändes därefter. 4. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningar från decembermötet 2016 saknar namn på skrivaren. Därefter läggs anteckningarna till handlingarna. 5. Information Region Uppsala Christianne Simson Christianne visar PP om regional samverkan och regionsskissen. En ny struktur för hälsa vård och omsorg i regionen är gjord. Arbetet med vilka som ska sitta i de olika grupperna pågår. Ledningsgruppen är klar. HSVO är utökad med fler representanter från bl.a. skolan. Regionen leder arbetet i HSVO. Inte riktigt klart hur man kommer att arbeta i basgrupperna barn och unga, äldre och vuxna. Tvärsektoriellt kommer arbetet att utvecklas. Nya organisationen verkar stabilare, signalerna från kommunerna är positiva till detta sätt att arbeta. Viktigt att information går igenom alla led och förutsättningarna blir då bättre för ett gott arbete. Oklart hur detta kommer att finansieras i framtiden? Idag betalar båda parter lika 50-50. Landstinget 50% och resten uppdelat på de åtta kommunerna i länet. Christianne berättar om att Regionalt forum beslutat om en närvårdsstrategi. En politisk överenskommelse om närvårdssamverkan innehållande politisk viljeinriktning, samverkansstruktur, ansvarsfördelning mellan huvudmännen mm. HSVO har gett i uppdrag till en arbetsgrupp att ta fram strategin. 1 september ska ett utkast vara klart för att kunna godkännas politiskt den 6 oktober. 6. Rapport från basgrupperna a) Basgrupp barn och unga Kerstin Dahlström Barn och unga gruppen har arbetat på och närvaron är bra. Psykiatrins representant Staffan Lundqvist går i pension och någon ny kommer till hösten. Förstärkning av första linjen psykolog väntas det på och önskar att den knyts till primärvården. Myndighetssidan på barn och familj kommer fortsättningsvis delta i gruppen. Arbetas med SIP men primärvården är inte med, skolan är en viktig part som ska in. Kommunens familjeteam har fått nya ändamålsenliga lokaler, invigning kommer ske onsdag 31 maj. Sitter nu nära beroendeteamet. Barn och unga gruppen har tittat en del på hemmasittare. Anja Kivimäki, verksamhetsutvecklare på BUP och projektledare för Skolan som arena, är inbjuden att berätta om hur de arbetat till hösten. Heby har kartlagt och sätter in individuella insatser för ungdomen och dennes familj. Det pågår ett samarbete lokalt som är framgångsrikt tillsammans med 2 (4)

Datum skolan. Ensamkommande skollösa ska också fångas tidigt för att hindra utanförskap friskfaktorer identifieras. b) Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård AnnaLena Alriksson Rapporterar om tryggare utskrivning och konsekvenser. Det kommer krävas att man jobbar snabbare inom kortare tid. Alla insatser måste beslutas från socialtjänstens biståndsenhet. Hemtjänsten behöver mer resurser, de har ingen luft i systemet och är hårt pressade redan idag. Rehab personal är i samma situation och ett buffertförråd av hjälpmedel kan vara aktuellt för kommunen då rehab personalen inte arbetar helger. Information krävs från PRATOR så att alla aktörer kan förbereda sig. Led tid ett måste. Primärvården blir en större aktör än tidigare och behöver ställa om sin organisation så att det passar de nya förhållandena. Primärvården är underfinansierad i länet, har brist på läkare vilket bidrar till att detta är ansträngt. PRATOR skulle behöva byggas ut som förstärkning för att slippa fara på vårdplaneringar. Tid sparas. Det finns en regional arbetsgrupp med uppdrag att ge de lokala arbetsgrupperna stöd i detta. Primärvården har ansvar att göra SIP men den är i grunden omfattande och skulle behöva anpassas för att passa för den korta utskrivningstiden. Det förs diskussioner runt PRATOR-modulen SIP, att ta hem den för att arbeta efter den. Båda parter behöver synkronisera arbetssätt och rutiner så att planeringen för utskrivning kan starta redan vid inskrivningen, kommunen får därmed bättre framförhållning. Äldregruppen behöver vara avrapporterande till övriga aktörer regionalt. c) Psykiatrigruppen Kerstin Dahlström Närvaron från landstinget svajar pga. vakanser. Gruppen har arbetat med flerpartsmöten och landat i att arbete med SamSip är nödvändigt. Skapat mötesplatser för målgruppen att fångas upp i tidigt skede. WeMind AB startar 1 juni, överlämning har kanske inte skett som det borde?? De kommer att överta lokaler och en del av personal från HÄTÖ. HÄTÖ har inte deltagit på lång tid varpå vakansen påverkat processen i gruppen negativt. 7. SUF-gruppen Kerstin Dahlström Lokala SUF viktigt med bred sammansättning. Kick off till hösten. Viktigt bedriva metodutveckling på hemmaplan. SUF har funnits som projekt sedan 2009 och ett bekymmer är att SUF bara är finansierad under 2017. Viktigt att finansieringen får fortsätta och en långsiktig lösning är ett måste. Uppsala kommun har betalat mycket av projektfinansieringen men hur ska det se ut fortsättningsvis? En utvärdering skulle behövas för att få en bild av vad man arbetat med under året och vad det resulterat i. Tydligare redovisning krävs och det är viktigt att det lyfts i kunskapsnämnden. 3 (4)

Datum 8. Mobila närvårdsteam Region Uppsala Pilotprojekt i Heby, fungerat bra enligt den geriatriker som ingår i mobila närvårdsteamet. Verksamheten kommer att permanentas i höst och geriatrikern har ett samlat grepp om närvårdsteamet men det är små volymer än så länge, 2-3 personer i veckan. Verksamheten är sårbar då det hänger på en geriatrikerläkare. Geriatrikern följer patienten från början till överflyttning till slutet boende, vilket upplevs som en trygghet. Även patienter i livets slutskede har upplevt trygghet med detta. Önskan är att det anställs en läkare till. Ambitionen är att det i framtiden kommer finnas mobila närvårdsteam spridd i hela länet. Landstinget bär hela kostnaden men risken är att det inte finns folk att bemanna teamen med. Diskussioner har förts på regionen att samordna mobila närvårdsteam i hela länet för äldre. I slutänden kan fler målgrupper än äldre vara aktuella. Viktigt att VC tycker att det är en bra verksamhet eftersom de också kan bidra till kortare led tider inom sjukvården. 9. Närvårdsamarbetets framtid Margaretha Gadde-Jennische Hur ska arbetet se ut fortsättningsvis ta med frågan och fundera på? Är det bra att arbeta i de grupperingarna som finns idag? Närvårdsstrategin kan ge vägledning om hur närvårdsarbetets framtid kommer att se ut. Föreslås avvakta närvårdsstrategin. Diskussioner i Uppsala har förts och man anser att samrådsförfarandet som finns idag inte räcker. En lokal dialog med bindning till den stora organisationsbilden kommer sannolikt att finnas. Politiken måste fundera på om det finns ett värde att träffas och bara prata politiska frågor eller om mötena kan slås ihop med tjänstemannagruppen. 10. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Nästa möte Den 17 oktober kl. 13.30-16.00, enl. inplanerat sedan tidigare, men mötet sker i Uppsala på Regionens hus. En punkt att ta upp är framtidens målbild av sjukvården samt E-hälsa. Mötet den 5 december ligger kvar än så länge. 12. Avslutning Ordförande tackar Staffan Lundqvist för gott samarbete och hela gruppen önskar lycka till med det nya livet som pensionär. Därefter tackar ordförande alla närvarande och avslutar mötet. 4 (4)

Alla ärenden, Dnr SHS 20160049 Datum beslut 2015-06-17 Uppdrag Tidplan Plan för stegvis införande av Akermodellen Årlig uppföjning. Juni 2017,sommaren 2018 HSS 20140200 2015-10-20 November 2015 HSS alla SAH utom Heby Heby Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hösten 2017 uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utarbeta överenskommelser mellan landstinget i Uppsala län och kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby utifrån nedanstående utgångspunkter. Återstår beslut om Heby. SHS 20160002 2015-12-15 Juni 2017 Organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till och med 17 år Bland annat beslutades att upprätta avtal med Uppsala kommun för köp av tjänster från sjukvårdsteamet avseende palliativ hemsjukvård av barn. Medel tas från ansvar 24 999 (Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel), ge i uppdrag till landstingsdirektören att följa upp den specialiserade hemsjukvården för barn inom ett år efter att verksamheten införts.

SHS 20160044 2016-04-26 Uppdrag till Akademiska sjuhuset - Översyn Juni 2017 av akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören att göra en översyn av den somatiska akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset. SHS 20160014 2016-04-26 Landstingets patientsäkerhetsarbete och löpande uppföljning SHS 20160060 2016-08-30 Juni 2017, sommaren Återrapportering av projekt Intensiv familjebehandling (IFB) 2018, 2019 Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till sjukhusstyrelsen 2017. Årlig uppföljning enligt tidigare beslut SHS 20160153 2016-09-27 SHS 20160029 2016-10-25 Hösten 2017 Arbete som pågår med anledning av rapporten angående återinläggningar inom 30 dagar. (Från Robert Kristiansson) ursprung SHS 2016-0103 Hösten 2017 Utvärdering av vårdval gynekologi Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av utvärderingen av vårdval gynekologi i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta utvärderingens resultat och föreslå behövliga revideringar av förfrågningsunderlaget för gynekologi i öppenvård. Juni 2017

SHS 20160134 2016-11-24 Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sjukhusstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Sjukhusstyrelsen beslutar att avsätta 3 miljoner kr årligen, 2017-2018, till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, under förutsättning att landstingsfullmäktige tillsätter medel i regionplan och budget 2017. Sjukhusstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset att i samverkan med länets kommuner utveckla första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, under förutsättning att landstingsfullmäktige tillsätter medel i regionplan och budget 2017. Sjukhusstyrelsen beslutar att återrapportering ska ske genom delrapport i mars 2017 och i februari 2018. Avrapporterat maj 2017 Februari 2018

SHS20170025 2017-0131 Juni 2017 Personalpolitik, arbetsmiljö och kompetensfrågor inom specialistvård 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Tidplan i enlighet med "personalhjul"

SHS20170024 2017-02-28 Hösten 2017 Återrapportering angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram 1. Plan från Akademiska sjukhuset angående specialiserad rehabilitering godkänns. 2. I det fortsatta arbetet med uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ges sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa fortsatt samverkan med projektet Åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess 3. Återrapportering sker under hösten 2017 kring arbetet med rutiner för rehabiliteringsplaner och SIP (samordnad individuell plan) 4. Återrapportering sker under hösten 2017 gällande säkerställandet av att rehabiliteringskompetens finns med i programråden 5. Återrapportering sker under hösten 2017 gällande arbetet med att säkerställa att arbetsterapeuter och fysioterapeuter bedömer behov av rehabilitering på avdelningar med stort flöde till kommuner 6. Återrapportering sker under hösten 2017 kring hur utvecklingsarbetet gällande samarbete/rutiner med kommuner och primärvård fortlöper. SHS20170043 2017-02-28 Hösten 2017 Utredningsuppdrag för Mini- Maria missbruksverksamhet för barn och unga i Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att utreda förutsättningar för att införa missbruksverksamhet enligt Mini- Maria i Region Uppsala.

SHS20170052 2017-03-28 Hösten 2017 Fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde 20182027 Sjukhusstyrelsen beslutar bland annat: 3. - Förvaltningsdirektörerna uppdras att återkomma med en konsekvensanalys utifrån ett verksamhetsperspektiv av att tillkommande hyreskostnader, eller delar därav, finansieras inom ram. SHS20160132 2017-05-02 Begäran om anstånd med att redovisa utvärdering och genomförandeplan av vårdnära servive (VSN) Anstånd beviljas till juni 2017 Juni 2017

2017-04-26 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA SHS, FSN, RUN och VS den 24 april 2017 Närvarande För arbetsgivaren Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, ordförande 27-31 Sofia Kialt 29 Elize Letho 30 Jan Andersson 30 Kent Strömberg 32 Björn Karlsson 32 Thomas Thunblom 32-34 Cecilia Lidén, sekreterare, ordförande 32-36 För arbetstagaren SACO Knut Bodin Gert- Ove Stångberg Isabel Brundin Vision Fia Karlsson Kommunal Bo Rautio Vårdförbundet Carin Hilding 27 Justering Att jämte ordförandena justera dagens protokoll utses, Knut Bodin, Fia Karlsson, Bo Rautio och Carin Hilding. 28 Ärenden till sjukhusstyrelsen den 2 maj 2017 Åsa Himmelsköld informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande. 62, Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Enlig Åsa Himmelsköld är problemen bland annat att barn faller mellan stolarna, ingen vårdgivare vill riktigt ta ansvar. Många barn kommer till specialistvården men skulle kunna få vård inom första linjens vård. Det behövs ett bättre samarbete. Det förs dialog om hur man med befintliga resurser kan göra det bättre, framför allt för barn med neuropsykiatriska problem. Angående BUP påtalar Knut Bodin, SACO, att det finns resursproblem vid BUP, de behöver förstärkning. Det är mycket övertid och extra jourer. 1 (4)

De fackliga representanterna påtalar att Bilaga 4, till ärende 63, Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barn och ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med kommunerna, innefattar även barns psykiska ohälsa. 65, uppföljning av palliativ vård utgår och flyttas till juni. SACO:s representanter ställer sig positiva till redovisningen som ska göras av väntetider på akutmottagningar, ärende 67, väntetider på Akademiska sjukhusets akutmottagningar svar på initiativ. De vill ha tillagt att även väntetider på akuten innan inläggning på avdelning ska redovisas. Arbetsgivaren tar reda på om det är möjligt att få fram uppgifterna. Det går att se vilken andel patienter som väntat mer än fyra timmar, men inte den exakta väntetiden för varje patient. Sekr anm. De OH-bilder som kommer att visas på styrelsen i ärendet skickas till deltagarna i dagens sammanträde. Påminnelse till sekreteraren om vad som finns inskrivet i förra protokollet: Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport och sjukhusdirektörens rapport Vid mötet kommer de fackliga organisationerna och arbetsgivaren överens om att direktörsrapporterna, d v s både hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport samt sjukhusdirektörens rapport, ska kompletteras SAMLA när dessa är klara. Detta gäller även den skriftliga rapport som hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar till vårdstyrelsen. Därutöver ska hälso- och sjukvårdsdirektören vid samverkansmötena ge muntlig information utifrån den rapport som presenterats för sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen föregående månad. 29 Ärenden till vårdstyrelsen den 8 maj 2917 Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande vid vårdstyrelsens sammanträde. 51, Lokal och verksamhetsförändringar i Primärvården, utgår. 49 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Sofia Kialt, utvecklingsstrateg, redovisar startat arbete med att ta fram en målbild för primärvården. Se OH-bilder. Under mötet diskuteras hur det går att få ett brett deltagande i arbetet, stående punkt vid SAMLA övrigas sammanträden? Storkonferens? Alla deltagare i dagens sammanträde går hem och pratar med de sina. På initiativ från Sofia Kialt beslutas att tillsätta en facklig referensgrupp. SACO anmäler Johnny Sternesjö och Knut Bodin. Övriga fackliga representanter meddelas Sofia Kialt om cirka en vecka. 30 Mobila team Elize Letho som är anställd vid Hälsa och habilitering för att få igång mobila team, redogör tillsammans med Jan Andersson vid hälso- och sjukvårdsavdelningen för ärendet 2 (4)

om mobila team till vårdsstyrelsens sammanträde. Ärendet finansiering för att kunna börja med rekrytering i höst. Riskanalyser finns genomförda för alla kommuner. Enligt Knut Bodin, som deltagit i arbetet, är det något oklart med direktinläggningar. Lokala riktlinjer om öppettider och arbetstider kommer att utarbetas och återkomma vid ett sammanträde med SAMLA övriga. Se vidare bilaga. 31 Ärenden till regionala utvecklingsnämnden den 11 maj 2017 Inga kommentarer framförs angående aktuella ärenden. 32 Ärende till fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Förfrågningsunderlaget om ombyggnation av ingång 70., B11 drogs ut från planerat arbetsutskottssammanträde för att kunna presenteras muntligt för de fackliga organisationerna innan beslut. Kent Strömberg och Björn Karlsson presenterar arbetet. Se vidare OH-bilder. Beslut om tilldelningsbeslut förväntas fattas 4 6 juli så förhandling enligt 38 MBL ska ske innan dess. 33 Ärenden till fastighets- och servicenämnden den 8 maj 2017 Thomas Thunblom, fastighetsdirektör, informerar om ärendena på dagordningen. 45, Initiering av upphandling av hyreskontrakt för närvårdsplatser. För närvarande är det oklart vilken förvaltning som NÄVA ska tillhöra, utredning pågår. Det är ett rivningskontrakt på Kronparken där avdelningen är belägen idag. Initiering av upphandling behöver inte leda till en fullbordad upphandling, initieringen är ett sätt att se vad det finns för lokaler på marknaden. Översyn ska också göras av befintliga lokaler inom Region Uppsala. Knut Bodin, Saco tar upp frågan om arbetsmiljön i hus C på Kungsgärdets sjukhus och överlämnar. i egenskap av huvudskyddsombud för SACO på Hälsa och habilitering, ett föreläggande enligt 6 kap 6a AML: Med anledning av de stora problem som visat sig i arbetsmiljön, fysiskt i Hus C, hörcentralen ( våning 5), Kungsgärdet anmodar jag arbetsgivaren att göra en fullständig utredning av hela hus C, Kungsgärdet alla våningar inklusive källaren om liknande problem föreligger samt att åtgärda dessa. Se bilaga. Knut Bodin kräver också, angående hälsoäventyrets planerade lokaler ytterligare utredning av lokalerna då det fanns mögel och fukt samt att ventilationen inte var utredd. 34 Övrig fråga På fråga om cykelvägar från Fia Karlsson, Vision, svarar Thomas Thunblom att översyn är på gång. Arbetet leds av Helena Posell. Fackliga representanter från Akademiska sjukhuset är involverade i arbetet. 35 Förslag till beslut De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 3 (4)

36 Avslutning Sammanträdet avslutas den 24 april 2017. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Åsa Himmelsköld Cecilia Lidén Arbetsgivaren Knut Bodin SACO Fia Karlsson Vision Carin Hilding Vårdförbundet Bo Rautio Kommunal 4 (4)

Regionfullmäktige Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-27 49/17 Dnr LS2017-0045 Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Lena Lundberg (L) anmäler jäv och deltar inte i beredningen och beslutet av ärendet Ärendebeskrivning Akademiska sjukhuset har inkommit med underlag till sjukhusstyrelsen avseende investering i en ny neonatalavdelning. Verksamheten har behov av 30 stycken enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Kostnader och finansiering Region Uppsala har ett årligt resultatmål som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är cirka 230 miljoner kronor 2019. Med de kostnadsökningar som kommer 2019 och framåt kommer inte regionen att klara resultatmålet. Investeringarna kommer inte att generera några större intäktsökningar utan då återstår besparingar för att kunna nå resultatmålet. Det innebär att besparingar behöver ske i Region Uppsalas verksamhet som åtminstone motsvarar de kostnadsökningar som fastighetsinvesteringarna innebär. Som exempel så genererar alla de fastighetsinvesteringar som planeras att utföras 2018-2020 årliga kostnadsökningar på 96 miljoner kronor 2018, 114 miljoner kronor 2019 och 101miljoner kronor 2020. Ackumulerat 2018-2020 blir kostnaden 311 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset anger att man inte kan finansiera detta själv utan begär tillskott av medel. Sjukhusstyrelsen har inga medel att tillgå för att finansiera kostnadsökningar på grund av fastighetsinvesteringar. Mot bakgrund av detta behöver ett ställningstagande kring finansiering ske i samband med budget 2018. Beredning Investeringsrådet beredde ärendet vid möte i oktober 2016. Investeringsrådet beslutade att den föreslagna investeringen skulle redovisas på sjukhusstyrelsen innan beslut om programarbete i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (39)

Regionfullmäktige Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-27 Sjukhusstyrelsen har berett ärendet vid sitt sammanträde 2017-01-31, 7. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Med detta som bakgrund ställer sjukhusstyrelsen sig positiv till en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Yrkanden och yttranden Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Lina Nordquist (L) yrkar att ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Lina Nordquist (L). Ordföranden frågar regionfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller om ärendet ska återremitteras och finner att ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Anna-Karin Klomp (KD), Johan Edstav (MP), Helena Busch-Christensen (KD) och Lennart Hedquist (M) framför en ordningsfråga. Kopia till Fastighets- och servicenämnden Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (39)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 92/17 Dnr LS2017-0173 Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2016 och plan 2017 Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2016 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Länsbarnombudsmannens verksamhetsplan 2017 godkänns. Ärendebeskrivning Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Vidare antog landstingsfullmäktige 2013-04-24, 33, Policy för att förverkliga barnets rättigheter och handlingsplan för 2013-2017. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-12-15, 261, om ett avtal med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala om funktionen Länsbarnombudsmannen. Verksamhetsberättelsen för 2016 visar att närmare 100 av regionens verksamheter har tagit fram aktivitetsplaner utifrån fyra temaområden i handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter. Antalet genomförda barnkonsekvensanalyser som tas fram inför beslut är fortfarande mycket lågt. Den utbildningsfilm som lanserades i januari 2016 har gett en positiv effekt, uppemot 2000 har sett filmen varav 1000 också gått kursen på Ping Pong. LänsBo håller utbildning för cirka 700 medarbetare årligen ute i verksamheterna. Barnsjukhuset satsar på dialog med barn och unga och har nu minst fem expertråd. Folktandvården och barnakuten utvärderar sina besök genom att barn och unga från 3 4 år får tycka till om sitt besök på pekskärm. Bildstöd inför unga patienters besök finns inom barnhälsovården, primärvården, folktandvården och habiliteringen. Arbete med förberedelsematerial pågår även på andra områden. Verksamhetsplanen visar att de flesta målen, i handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter, är på god väg att nås. Antalet genomförda barnkonsekvensanalyser behöver däremot öka betydligt. Verksamhetsplanen för 2017 har fokus på utbildning till förtroendevalda och anställda med syfte att nå en ökad kunskap om barnets rättigheter samt öka antalet beslut som föregås av en barnkonsekvensanalys. Dialog med barn och unga är ett annat område som prioriteras. Framtagna aktivitetsplaner kommer följas upp under året och intresserade verksamheter som vill ta fram ett stöd i arbetet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 Verksamhetsberättelse 2016 och verksamhetsplan 2017 har granskats och diskuterats vid Länsbarnombudsmannens politiska referensgrupp den 6 februari 2017. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Samtliga styrelser, nämnder och beredningar Samtliga förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 88/17 Dnr LS2017-0012 Regionstyrelsens samt styrelser och nämnders interna kontrollplaner 2017 Beslut Regionstyrelsens beslut Plan för intern kontroll för regionstyrelsen och Regionkontoret 2017 fastställs enligt bilaga. Sjukhusstyrelsens, vårdstyrelsens, fastighets- och servicenämndens, regionala utvecklingsnämndens, kulturnämndens, kollektivtrafiknämndens och patientnämndens interna kontrollplaner 2017 läggs till handlingarna. Bilaga 88/17 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom Region Uppsala och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje styrelse och nämnd inom regionen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. 2013-02-25, 5, godkände landstingsstyrelsen åtgärder i syfte att effektivisera styrelsens utövande av sin uppsiktsplikt. Bland annat ska styrelser och nämnder årligen rapportera sina interna kontrollplaner. Arbetet med intern kontroll ska utgöras av en process som säkerställer en röd tråd där risker som hotar verksamhetens mål identifieras och kopplas till verksamhetens processer; kärnprocesser och stödprocesser. Kontrollaktiviteter som hanterar de identifierade riskerna ska dokumenteras och respektive kontrollaktivitets effektivitet ska testas regelbundet genom självutvärderingar. Åtgärder ska vidtas vid identifierade brister, för att säkerställa att risken hanteras. Sammanfattande resultat återrapporteras till styrelse respektive nämnd varje tertial. Utgångspunkten för 2017 års internkontrollprocess har varit de strategiska målen i Regionplan och budget. I de fall styrelse/nämnd identifierat ytterligare väsentliga mål för sin respektive verksamhet har dessa också inkluderas i internkontrollarbetet. De stödprocesser som, genom urval, ingår i internkontrollplanen 2017 är löneprocessen och inköpsprocessen. Respektive Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 styrelse/nämnd har därefter, tillsammans med förvaltningarna, arbetat för att identifiera de risker som hotar de identifierade målen och därefter tagit fram de kontroller som hanterar de identifierade riskerna. Respektive styrelse/nämnds internkontrollplan fastställs under mars/april 2017. Det kan noteras att samtliga styrelser och nämnder, utom kollektivtrafiken och varuförsörjningsnämnden, har dokumenterat sin internkontrollplan enligt den nya processen. Kollektivtrafiknämnden och varuförsörjningen kommer att dokumentera sin internkontrollplan enligt den nya processen från och med nästa år. Kontrollernas effektivitet kommer att testas regelbundet under året och eventuell identifierad brist kommer att åtgärdas löpande för att säkerställa att risken hanteras och verksamhetsmålet uppnås. Sammanfattande resultat av den löpande testningen kommer att återrapporteras till styrelse/nämnd varje tertial. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Samtliga styrelser och nämnder Redovisnings- och finanschefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (53)

Bilaga 88/17 Plan för intern kontroll 2017 regionstyrelsen och Regionkontoret Aktivitet för att eliminera/minimera risken Kontrollaktivitet Test av kontrollaktiviteten Stickprovskontroll att uppföljningar har gjort. Genomförs i T2 och T3 Förskingring inträffar Tertialvis uppföljning av användarloggar. Godkännande från förvaltning Alla placeringar ska godkännass av 2 personer i förening, för att säkerställa att placeringspolicyn följs. Alla utbetalningar från bank ska godkännass av 2 personer i förening. Lön/avode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker. Avvikelser ska avrapporteras till lönekontoret, så att de kan korrigeras innan Stickprovskontroll att Nettolönelistan löneutbetalningen. har attesterats av chef Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Målvärdet eller mål Endast behöriga personer får åtkomst till den data i SAS och Diver som man har behov av i sin tjänst Identifierad risk Behörigheterna till SAS och Diver uppdateras inte. Chefer har inte kunskap att bedöma behörigheterna Placeringar görs i enlighet med placeringspolicyn Placeringar görs inte enligt placeringspolicyn Förskingring förekommer inte Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Dnr LS 2017 0012 Test att kontrollaktiviteten har blivit Information om utfört test och utförd och att den fungerar, dvs att den slutsats om hur väl kontroll eliminerar/minimerar risken aktiviteten fungerar Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet,innan det skickas in till löneadministratören, via Alla anställningsärenden är korrekta när de Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Bemanningärende i Primula, för kommer till löneadministratör Primula registrering. Informationsklassificering av pm3 Uppföljning genom bevakning att etablerade systemen genomförs inte pga klassificeringar inkommit samt att Genomförande av stödinsatser sätts in. begränsade resurser eller omprioritering informationsklassificering av de pm3 i verksamheten etablerade systemen Uppföljning och anpassning till tidplan för Implementering av R8.1. (EPJ) självbetjäningstjänst/terminaler (SBT). Uppföljning from vecka 22 i gemensamt Inom PV inkluderar man betaldel, men protokoll en gång per vecka. övriga vårdgivande förvaltningar inför Vid behov genomföra konsekvens analys. endast ankomstregistrering. Detta medför Självbetjäningstjänst/terminaler (SBT) minskad kontanthantering och frigör implementeras inte pga föresningar i andra implementeringar, tex R8.1. arbetskraft. Stickprovskontroll, enligt anvisning. Utförs i T2 och T3. Stickprovskontroll, enligt anvisning. Utförs i T2 och T3. Stickprovskontroll på de anställningsärenden som kommit in under året. Ad hoc aktivitet, vilket medför att 30 stickprov, eller det antal som kontrollen utförs, tas jämnt fördelat över året. Kontrollen genomförs vid T2 och T3. Stickprovskontrollen utförs av löneavdelningen. Inkommet resultat 10 april 2017 Kontroll att uppföljning sker varje vecka. Beräknad leveransgodkännande 30 juni 2017. Färdigställa Regionplan och budget för 2018 2020 Genomför avstämning som säkerställer att det finns tillräckligt med utrymme i processledarens tjänst för det arbete som Regionplan och budget tas inte fram i tid på ska utföras i samband med framtagandet Kontrolleras i samband med att grund av brist på resurser. av planen. processen startas under hösten Färdigställa Regionplan och budget för 2018 2020 Regionplan och budget tas inte fram i tid på Tidplan tas fram, förankras och informeras Kontrolleras i samband med att grund av brist på tid för förankring. om i god tid. processen startas under hösten Utförd kontroll och slutsats Riskbedömning presentera i matris Sannolikhet att Effekt av att det inträffar att det inträffar Ansvarig för test av kontrollaktiviteten 2 4 Chef beslutsstöd 2 4 Finanschef 2 4 Finanschef 3 3 Peter Helgesson 2 3 3 Peter Helgesson 3 Informations säkerhetsansvarig Ralf Olsson 3 2 Charlotta Gullbrandsson 2 Direktören för ekonomi 3 och hållbar utveckling 2 Direktören för ekonomi 3 och hållbar utveckling

Bilaga 88/17 Hållbart medarbetarengagemang (index) ska öka Att inkommande och upprättade handlingar diaireförs Verksamheten har inte tillräckligt god kompetensförsörjning för att klara utökade Åtgärdsplan för kompetensförsörjning tas uppdrag i samband med regionbildningen fram och dokumenteras Inkommande och upprättade handlingar diarieförs inte pga bristande rutiner och kunskap kring hantering av allmänna handlingar Att korruption inte förekommer Korruption förekommer pga bristande kunskap om korruption och hur det kan undvikas Upphandla så att det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet vinner Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudget vinner inte, pga felställda krav Att dokumenterade rutiner finns och är kända samt att utbildning tillhandahålls löpande. Närmaste chef ansvarar för att medarbetarna har tillräcklig kunskap om gällande rutiner. Uppföljning att åtgärdsplan har upprättats och att arbetet löpande följs upp. Test sker vid T2 och årsbokslut 2 Hälso och sjukvårds 2 direktören 3 Respektive chef handläggare samt 3 registrator 2 4 Samtliga chefer 2 3 Upphandlingschef Löpande och i samband med att ett ärende avslutas alltid kontrollera att alla förväntade inkomna och upprättade allmänna handlingar är diaireförda. Att alla medarbetare är informerade om lagstiftning och regler samt Löpande kontroller av uppmärksamhet i moment där korruption moment/situationer där korruption skulle kunna förekomma, bl.a. vid kotakter skulle kunna förekomma med externa leverantörer Ansvarig upphandlare genomför stickprov. Kvalitetssäkring av upphandlingsdokument Revision sker av kollega innan annonsering. Konkurrensverket

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 104/17 Dnr LS2017-0180 Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Christina Mörk utses till ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018. 2. Thomas Lindqvist utses till vice ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018. 3. Henrik Toss utses till ledamot med inriktning mot programrådsarbete t.o.m. 31 december 2018. 4. Annilla Edeholm utses till ny ledamot t.o.m. 31 december 2018. Ärendebeskrivning Nuvarande ordförande i läkemedelskommittén Henrik Toss önskar avgå från uppdraget. Som ny ordförande föreslås Christina Mörk. Som komplement till Christina Mörk behövs kompetens inom läkemedelskommittén som kan hantera ordnat införande av vissa nya läkemedel. Därav föreslås Thomas Lindqvist till vice ordförande. För att säkerställa en utvecklad samverkan med programrådsarbetet föreslås att Henrik Toss får ett nytt uppdrag inom kommittén i egenskap av ordförande i programråd hjärtsvikt och rollen som stödfunktion till andra programråd. Annilla Edeholm väljs in som sjuksköterska i kommittén. Denna funktion har sedan en längre tid varit vakant då tidigare ledamot fick andra uppdrag. Övriga ledamöter i läkemedelskommittén kvarstår: Torbjörn Linde, Akademiska sjukhuset Christophe Pedroletti, Akademiska sjukhuset Astrid Forsström, Akademiska sjukhuset Pär Hallberg, HSA, Regionkontoret och Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Primärvården Inge Bruce, HSA, Regionkontoret Tomas Skommevik, Lasarettet i Enköping Birgitta Hedin-Storm, privat specialist Agneta Eklund, HSA, Regionkontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 40 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-04-25 Konsekvenser Läkemedelskommitténs kompetens kring ordnat införande av nya läkemedel stärks. Den nya kommittén blir också bättre anpassad till programrådsarbete och arbetet med nationella riktlinjer. Arbetet med läkemedelshantering underlättas då en sjuksköterska väljs in i kommittén. Beredning Ärendet har beretts i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet samt förankrats med berörda förvaltningar och läkemedelskommittén. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping T.f. primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, hälsa- och habilitering Läkemedelskommitténs ordförande Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41 (53)

Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-09 57/17 Dnr VS2016-0062 Återrapportering av Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Närvårdsteamet (NPF) övergår från projektform till en permanent verksamhet från och med 1 januari 2018, under förutsättning att Uppsala kommun fortsätter att medfinansiera enligt samma fördelning som tidigare. 2. Hälsa och habilitering får fortsatt ansvar för personal, ekonomi och drift avseende den del av verksamheten som faller på Region Uppsala. 3. Kostnaderna om 2 330 tkr för Region Uppsalas del i verksamheten tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från vårdstyrelsens projektmedel 24601. 4. Återrapportering av Närvårdsteamet (NPF) och dess verksamhet skall ske genom ordinarie årsredovisning från Hälsa och habilitering. Ärendebeskrivning Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målgruppen är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Projektet avslutas 31 december 2017. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i augusti 2012 att fastställa arbetsmodell för Neuropsykiatriskt närvårdsteam. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 2013 att bevilja 940 tkr kr år 2013 och 2 100 tkr år 2014. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 2014 att förlänga projektet till 31 december 2015 och i maj 2015 att förlänga projektet till 31 december 2016 (HSS20120119). Inför 2017 skulle ställning tas till en eventuell permanentning och långsiktig finansiering. Vårdstyrelsen beslutade i maj 2016 att förlänga projektet ett år till den 31 december 2017 till en kostnad av 2 330 tkr år 2017, under förutsättning att Uppsala kommun medfinansierade projektförlängningen, vilket också skedde Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34 (34)

Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-09 (VS2016-0062). Vårdstyrelsen beslutade också att en återrapportering skulle ske till styrelsen i maj 2017. I återrapporteringen skulle berörda verksamheters bedömning av nyttan med projektet presenteras. Vid goda resultat skulle en plan för hur verksamheten kan permanentas och finansieras från den 1 januari 2018 ingå i återrapporteringen. Under utredningen, inför återrapporteringen, har det konstateras att mycket talar för en stor nytta med Närvårdsteamet (NPF). Teamet fyller en funktion i samhället, såväl på kommunal nivå som på regional nivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen, personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar, har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder teamet råd och stöd till anhöriga/närstående samt till professionen. Inte minst indikeras nyttan och behovet av antalet individer som söker kontakt får hjälp av teamet. Det har under lång tid konstant legat över den nivå om 50 insatser per månad som sattes upp som mål för verksamheten. En ökning går därtill att notera. Mot bakgrund av ovanstående förordas en permanentning av verksamheten under förutsättning att Uppsala kommun fortsätter att medfinansiera verksamheten enligt samma fördelning som tidigare. Någon anledning till förändring av nuvarande strukturer kan ej ses, varför Region Uppsalas del av ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos Hälsa och habilitering. Verksamheten bör permanentas från 1 januari 2018. Ledningsgruppen för projektet rörande närvårdsteam NPF har uppmärksammat att det finns en målgrupp, personer med nydiagnostiserade autismspektra utan större funktionsnedsättning, som i dagsläget har en otydlig situation rörande vart man kan få rätt vård och stöd. Frågan rör enkom Region Uppsala och förvaltningen Hälsa och habilitering, som behöver lyfta frågan och ta fram en konstruktiv lösning. Kostnader och finansiering Hälsa och habilitering ansvarar för ekonomi och drift samt har personalansvar för medarbetare anställda vid Region Uppsala. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Kostnaderna vid en permanentning uppgår till 2 330 tkr för Region Uppsala, vilket tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från vårdstyrelsens projektmedel 24601. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (34)

Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-09 Yrkande Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Förvaltningsdirektör vid Hälsa och habilitering Sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset (via registrator) Chef VO Psykiatri vid Akademiska sjukhuset Föreningen Attention Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (34)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 127/17 Dnr LS2017-0293 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet får i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 - för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. 2. Hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet utses till politisk styrgrupp. 3. Regiondirektören får i uppdrag att ansvara för utredningen samt att säkerställa att nödvändiga resurser ställs till förfogande. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen beslutade den 27 februari 2017 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård och arbetet pågår med bred förankring. Dock finns behov av att bredda det arbete som pågår till att omfatta målbild och strategi för framtidens hälso- och sjukvård i sin helhet. Allt bättre levnadsförhållanden bidrar till att vi blir allt äldre. Bättre kunskap och medicinsk utveckling bidrar till att allt fler sjukdomar är behandlingsbara. År 2035 kommer också 100 personer i förvärvsverksam ålder att försörja 85 personer i icke förvärvsverksam ålder, vilket kan jämföras med 74 personer i nuläget. Det är en positiv utveckling samtidigt som det ställer oss inför stora utmaningar. För att Region Uppsala ska kunna genomföra genomgripande förändringar behöver hela vården involveras i transformationen för att klara framtidens utmaningar och ta tillvara morgondagens lösningar. Hela vården behöver involveras för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna för att klara framtidens utmaningar och ta tillvara morgondagens lösningar. Utgångspunkten för det samlade arbetet är bl.a. förslagen i betänkandet Effektiv vård, SOU 2016:2. Syftet med uppdraget är att presentera en samlad målbild samt strategi som bidrar till att invånarna får en god vård även i framtiden. Det förebyggande arbetet ska särskilt belysas. Utifrån strategin kommer en handlingsplan tas fram som delges regionstyrelsen. Målet är Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 att Uppsala län ska ges förutsättningar att kunna styras och organiseras för att ge en effektiv och sammanlänkande vård. Uppdraget baseras på inriktningen i Regionplan och budget 2017-2019 som bl.a. innebär att Region Uppsala ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjligheter ges för att sammanlänka vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar-och patientperspektiv. Det innebär också att arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även satsningar på utvecklad e-hälsa och säkrad kompetensförsörjning. Uppdraget Utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv ska utredningen bl.a. belysa hur Region Uppsala kan utveckla förmågan att: - främja mer personcentrerade och hälsoinriktade arbetssätt bl.a. med stöd av e-hälsa, - främja en arbetsmiljö som uppmuntrar medarbetare att pröva nya och innovativa arbetssätt och metoder, - samordna produktions- och kapacitetsplanering som en del i en regiongemensam modell för ökad produktivitet, - arbeta med sammanhållna och sömlösa vårdprocesser, - utveckla samverkansformer för mer värde och bättre nyttjande av resurser, - styra vård till rätt nivå utifrån ett kvalitetsperspektiv mer vård nära men viss vård på färre platser, - tydliggöra uppdrag och roller för respektive vårdnivå, - systematisera ordnat införande och utmönstring av ny teknik och nya metoder, - utveckla hållbara strukturer för kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd samt forskning för stärkt utvecklingskraft och lärande. Genomförande Arbetet ska - bygga vidare på och integreras i det arbete som startats upp angående målbild för primärvårdens roll, - genomföras i nära samverkan med invånare, patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare, kommuner och fackliga företrädare, - samordnas med andra utvecklingsarbeten som sker parallellt, - fokusera på potentiella utvecklingsområden, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

Regionstyrelsen - Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 ta hänsyn till arbete som rör utvecklingen av den högspecialiserade vården och behov av nivåstrukturering nationellt och sjukvårdsregionalt, ta hänsyn till Riksdagens beslut om den etiska plattformen för prioriteringar i vården med människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen, bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala. Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet utgör politisk styrgrupp och samråd för hälsa, stöd, vård och omsorg nyttjas för dialog. En delrapport ska lämnas till utskottet i oktober 2017 och en slutrapport i mars 2018 inför beslut regionstyrelsen i april 2018. Kostnader och finansiering Eventuella behov av förstärkningar och förslag på insatser som påverkar vårdstyrelsens och sjukhusstyrelsens budget kommer att hanteras i arbetet med Regionplan och budget 2019-2021. Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Sören Bergqvist (V) yrkar om ett tillägg under Genomförande -bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala. Regionstyrelsens ordförande yrkar bifall till Sören Bergqvists (V) yrkande. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och Sören Bergqvists (V) yrkande. Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Tandvårdsdirektören Pensionärsrådet Rådet för delaktighet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (54)

Regionstyrelsen Justerandes signatur Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 Utdragsbestyrkande 7 (54)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 128/17 Dnr LS2017-0207 Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 2017-2019 Beslut Regionstyrelsens beslut Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 2017-2019 antas enligt bilaga. Bilaga 128/17 Ärendebeskrivning I kommunallagen (1991:900), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 2015 har landstingets ansvar för uppföljning av privata vårdgivare stärkts i och med ändringar i kommunallagen (1991:900), 3:e och 6:e kapitlet. Av lagen framgår att regionfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Regionfullmäktige antog 2015-11-23, 135, ett program för uppföljning av privata utförare 2016-2018. Återrapportering av fullmäktigeprogrammet kommer att ske för första gången till regionfullmäktige i september 2017. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-05-30 Regionkontoret har fortsatt att utveckla arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. De huvudsakliga syftena med arbetet är att granska och utvärdera den medicinska kvaliteten och kontrollera faktureringsunderlagen för utbetald ersättning. Resultaten av genomförda granskningar och utvärderingar ligger även till grund för vårdgivarnas kvalitetsutvecklingsarbete och uppdragsgivarens styrning och ledning av hälso- och sjukvården. Som underlag för planeringsarbetet har tagits fram en strategi för fördjupad utvärdering och uppföljning av hälso- och sjukvård. Den första strategin för perioden 2016-2018 antogs av hälso-, och sjukvårds- och FoUU-utskottet 201602-19, 7 och regionstyrelsen 2016-04-05, 98. En uppdaterad version av strategin har nu arbetats fram för perioden 2017-2019. Avsnitt 7 är omarbetat då nya prioriteringar och avgränsningar görs årligen (strategin revideras en gång per år). Utöver detta avsnitt har endast redaktionella och språklig ändringar gjorts. Strategin har samma huvudsakliga innehåll som tidigare beslutad versionen. Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

Bilaga 128/17 2017-03-23 Dnr LS2017-0207 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 018-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälsooch sjukvård 2017-2019 Innehållsförteckning 1. Mål och syfte 2 2. Inriktning 4 3. Lagstöd 4 4. Offentlighet och sekretess 5 5. Nivåer och definitioner 6 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning 7 7. Prioriteringar och avgränsningar 8 8. Metod- och utvecklingsarbete 9 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning 10 10. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning 10 11. Kommunikation 12 12. Bemanning och budget 12 Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 128/17 2 (12) 1. Mål och syfte Det övergripande målet för hälso- och sjukvården anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2, det vill säga en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna säkerställa att den hälso- och sjukvård som bedrivs inom regionen lever upp till de mål och krav som ställs måste uppföljning och utvärdering ske såväl löpande som i särskild ordning. Uppföljning och utvärdering är således viktiga strategiska styrverktyg som återkopplar till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvårdens insatser. Information och kunskap om måluppfyllelsen ger således uppdragsgivaren vägledning till framtida styrning och åtgärder. De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är således att säkerställa att patienterna tillförsäkras en vård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljningen är därmed en del i den så kallade styrsnurran, som innehåller faserna planering, uppföljning och analys och åtgärder. Bild 1. Styrsnurran, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) I kommunallagen (1991:900), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 2015 har regionens ansvar för uppföljning stärkts i och med att ändringar genomfördes i kommunallagens (1991:900) 3:e och 6:e kapitel, där det framgår att fullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Landstingsfullmäktige antog således i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare 2016-2018. I programmet har följande mål beslutats för regionens arbete med uppföljning av privata utförare:

Bilaga 128/17 3 (12) Säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter Utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet Utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. Vidare anges i regionfullmäktiges program följande generella riktlinjer: Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Regionstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. Utifrån nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll enligt kommunallagen (1991:900), 6 kap.7, har fullmäktige även gett i uppdrag åt varje nämnd/styrelse att med utgångpunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning: 1. Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter 2. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelse och nämnder 3. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete 4. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv 5. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. I regionfullmäktiges program anges också att nämnderna årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige ska återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året.

Bilaga 128/17 4 (12) 2. Inriktning Kontroll- och granskningsfunktionen är inte bara är till för att identifiera brister, utan ska även leda till lärande och förbättringsarbete. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas och förbättras krävs att uppdragsgivaren får tillräckligt med information och kunskap för sin styrning och ledning, så att utförarna ges förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. Därför används resultaten från genomförda granskningar och utvärderingar i det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet, av såväl uppdragsgivaren som vårdgivarna. Arbetet med uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det är viktigt att framöver fortsätta arbetet med att tillse att resultaten från den löpande avtalsuppföljningen kan ligga till grund för arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. Ett annat syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Regionen medverkar också till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Spridning av resultaten från utförda granskningar och utvärderingar ska även leda till att stimulera andra vårdgivare till att utveckla sina verksamheter genom att goda exempel lyfts fram. 3. Lagstöd Följande är de lagar som reglerar uppföljning, kontroll och utvärdering av hälso- och sjukvården: Kommunallagen (1991:900) Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi I lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), 18 kap., 2 och 3, och lagen (2008:962) om valfrihetssystem, 10 kap., 8 och 9, anges att en myndighet vid sin tillsyn får inhämta alla nödvändiga upplysningar för sin tillsynsverksamhet från upphandlande myndigheter. Samtidigt anges att en upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn.

Bilaga 128/17 5 (12) Vidare anges i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 26, och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, 25, att en läkare eller sjukgymnast som begär ersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren eller sjukgymnasten ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd ersättning. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger i 31 att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utöver ovanstående lagstiftning som beställaren har en skyldighet att följa, finns i normalfallet en text i uppföljningsavsnittet i respektive avtal som sluts, som möjliggör genomförandet av granskningar. 4. Offentlighet och sekretess I patientdatalagen (2008:355), kap 2, 4, punkt 4 och 5 står följande när det gäller regionens lagstöd avseende hantering av patientuppgifter: 4 Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för 1. att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter, 2. administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall, 3. att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, 4. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, 5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller 6. att framställa statistik om hälso- och sjukvården. För regionens personal råder automatiskt tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbestämmelserna innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälsooch sjukvård av dessa bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). De externa granskarna får inloggningsuppgifter i regionens journalsystem Cosmic. Om den privata utföraren har ett annat eget journalsystem får granskarna (oavsett om det är en intern eller extern granskare) be om att få tillgång till detta system på plats i samband med granskningen. För att tillse att patientsekretessen upprätthålls och efterlevs görs ett antal åtgärder. För det första skriver de externa granskarna under sekretessförbindelser avseende tystnadsplikt gentemot regionen. Därutöver skriver granskarna under en sekretessöverenskommelse på plats, som även berörd verksamhetschef skriver under. Det generella förfaringssättet när det gäller patientsekretessen är att granskarna avidentifierar journalerna på plats innan själva journalgranskningen genomförs.

Bilaga 128/17 6 (12) 5. Nivåer och definitioner I regionfullmäktiges program för uppföljning 2016-2018 anges att samtliga förvaltningar inom regionen ska bedriva uppföljning och utvärdering enligt nedanstående nivåer: Nivå 1: Löpande uppföljning Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Förbättring och utveckling av en eller flera verksamheter samt kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten kring enskilda frågor, standardiserade enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse m.m. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion, kostnader och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Löpande Årligen I särskild ordning Nivå 2: Fördjupad uppföljning1 Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Nivå 3: Utvärdering 1 Granskning och kontroll av verksamheterna, i andra hand lärande och utveckling Granskning, antingen indikationsbaserad granskning eller screening utifrån prioriterade områden avseende verksamhet, ekonomi och kvalitet samt återkoppling av resultat till både uppdragsgivaren och utföraren Systematisk kontroll och uppföljning av verksamhet, utbetald ersättning, produktion och medicinsk kvalitet samt specifika frågor utifrån indikation eller uppmärksammade brister Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 3-4 månader) Årligen I särskild ordning Definition enligt SKL:s nationella modell för fördjupad uppföljning: Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen. Huvudsyftet är att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till de krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler som gäller för respektive verksamhet. Fördjupad uppföljning kan innefatta såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten.

Bilaga 128/17 7 (12) Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter på verksamhets- eller vårdområdesnivå Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 6-12 månader) Årligen I särskild ordning Det finns en viktig skillnad mellan utvärdering och uppföljning. Med uppföljning avses en fortlöpande insamling av kvantitativa data och kvalitativa uppgifter från administrativa system i syfte att utveckla och kontrollera verksamheterna. Utvärdering kan även inhämta data och information från dessa källor, men skillnaden är att den insamlade informationen relateras till värdekriterier och i vissa fall klargörs orsakssamband och förklaringar ges. Uppföljningen beskriver således endast vad som genomförts, medan utvärderingen bedömer och värderar. 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning Arbetsprocessen kring fördjupad uppföljning består av tre moment, det vill säga förarbete/planering, genomförande av granskningen på plats och efterarbete (se figur 2). För varje delmoment i processen finns mallar och checklistor. I förarbetesfasen genomförs en ekonomisk seriositetskontroll av berörda vårdgivare (beställning av kredit- och affärsinformation som ett underlag för att bedöma betalningsförmågan hos privata företag). Information och indikationer om problem/brister inom olika verksamheter och vårdgivare kan inhämtas från exempelvis följande källor: Information från den löpande uppföljningen, t.ex. via standardiserade enkäter, årsredovisningar, brister/problem som uppmärksammats av avtalshandläggaren etc. Avvikelsehanteringssystem Klagomålshanteringen Indikatorer/markörer Synpunkter från allmänheten Patientnämnden Enskilda klagomål och Lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Region Mitt

Bilaga 128/17 8 (12) Figur 2. Övergripande arbetsprocess Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering läggs upp och dokumenteras i årliga arbetsplaner. Arbetsplanerna uppdateras löpande beroende på politiska beslut och omprioriteringar under innevarande år. De årliga arbetsplanerna beslutas av hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp och förankras politiskt. De vårdområden/vårdgivare som kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering under de kommande åren har tagits fram inom ramen för hälso- och sjukvårdsavdelningens planerings- och prioriteringsprocess, som genomförs en gång per termin. Prioriteringsprocessen är framtagen för att resurserna för fördjupad uppföljning och utvärdering ska kunna användas så effektivt som möjligt. 7. Prioriteringar och avgränsningar De prioriteringar som gjorts hittills har utgått ifrån aspekter avseende väsentlighet och risk utifrån både ett ekonomiskt och ett patientsäkerhetsperspektiv. Under perioden 20132016 valdes att prioritera primärvården och således granskades samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata. Dessutom har en prioritering gjorts avseende verksamhet som inte tidigare följts upp, exempelvis fysioterapeuter på nationella taxan, naprapater, kiropraktorer och vaccinationsbyråer. Utöver dessa prioriterade verksamheter har även beslutats att löpande genomföra fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan. Från och med 2017 och framåt kommer nya prioriteringar att göras, exempelvis fortsatt granskning av verksamheter inom primärvården samt även utvärderingar av vårdval och specialistvården utanför sjukhusen.