Interaktion Kommunikation Samtal
Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge Hur fort vi talar Ordval / jargong Betoning Andning Man eller kvinna Kroppsposition Säker eller osäker
Kommunikation Den ickeverbala kommunikationen påverkar oss mest 55% Röst och tonläge 38% Den verbala kommunikationen, vad vi säger påverkar minst 7%
Envägskommuniaktion Budskapet går från ett håll, från avsändare till mottagare. Vi talar till inte med personen. Mottagaren har inte möjlighet att svara eller ställa frågor. Tv, radio, storföreläsningar
Tvåvägskommunikation Sändaren skickar sitt budskap, mottagaren tar emot och ger återkoppling Dialog och samarbete Återkopplingen kan vara svar, motfrågor men också respons genom ansiktsuttryck eller kroppsspråk.
Människors möte Hjalmar Gullberg Om i ödslig skog ångest dig betog kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog. Giva om vägen besked därpå skiljas i fred: sådant var främlingars möte enligt urgammal sed Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.
Förhållningssätt i mötet Vårt förhållningssätt präglar mötet med andra Att lyssna aktivt, ta vara på personens kunskaper o erfarenheter. Uppmuntra personen att prova på, genomföra o ta egna beslut Att tala om vad den andre borde tänka, göra och tycka. Du förmedlar att du vet bäst. Om du försöker lösa andras problem kan andra bli beroende av din hjälp. Hellre inga råd än dåliga råd
Att lyssna Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar, innebär att man riskerar att förändras av det man hör. Juanita Brown
Att lyssna Personen ska känna sig hörd, sedd och bekräftad. Vi kan bekräfta med kroppsspråket eller vi kan summera vad personen sagt. Vi lyssnar med alla våra sinnen; öron, ögon, med våra känslor Att lyssna kräver engagemang och sinnesnärvaro i stunden
Vad lilla Momo kunde bättre än någon annan, det var att lyssna. Men det är väl ingenting särskilt, säger kanske många läsare nu, lyssna kan väl varenda människa? Men där tar ni fel! Att lyssna på riktigt är en stor konst, som mycket få människor behärskar. Och Momo var en rent enastående lyssnare. Hon kunde lyssna så bra att också de dummaste människor plötsligt fick de mest intelligenta tankar i skallen. Inte så att hon sade något eller frågade något, som lotsade in den andre på just de där tankarna, nej hon satt bara och hörde helt enkelt på, uppmärksamt och intresserat. Samtidigt såg hon på den som talade med sina stora, mörka ögon, och då kände han eller hon hur det plötsligt dök upp en massa tankar som han eller hon aldrig anat att de hade i skallen. Ur Momo eller kampen om tiden. Michael Ende, 1981
Att lyssna Empatiskt lyssnande Att tolka vad som sägs Vilka känslor, rädslor finns förknippat med det som berättas om? Vad sägs inte? Dubbla budskap, det som uttalas kanske inte är det som menas? Vad är meningen med det som sägs? Lyssna till berättelsens takt och ton.
Att fråga Öppna frågor skapar reflektion och inbjuder till samtal. Användes med fördel Vad? Hur? Hurdan? När? Berätta om... Använd helst inte; Varför? Leder in tankarna på enkla orsak verkan förklaringar Slutna frågor Kan behövas när det krävs korta svar t ex vid tester. Ja och nej svar
Att fråga Tydlighet: Undvik att använda man Använd hellre jag eller vi i arbetslaget En fråga i taget Ledande frågor ger dig det svar du önskar Samtalstonen viktigast Akta för att anklaga, moralisera, ifrågasätta, få personen att känna sig obekväm.
Kommunikation Dialog är pedagogens samtalsmodell; Acceptera olikheter Lyssna aktivt Fördjupa Förstå Söka lösningar ur olikheter Diskussion eller debatt; Argumentera Övertyga den andra parten Vinna
Samtalets struktur Inledning Markera att samtalet börjar. Syftet med samtalet. Målet med samtalet. Hur lång tid ni har för samtalet. Samtalet Utforska ämnet för samtalet. Avslutning. Markera att samtalet avslutas. Summera eventuellt vad ni kommit fram till i samtalet.
Övningsuppgift Genomför, två och två, ett fem minuter långt samtal. Den ena personen är samtalsledare och den andra personen låter sig intervjuas. Sedan byter ni roller och genomför ett samtal till. Samtalet kan handla om; 1. Hur personen tillbringat sommaren? 2. Personens far- eller morföräldrar? Den person som låter sig intervjuas väljer samtalsämne. Återsamling i klassrummet.