Working Paper No. 73 Juli 1999

INTERNATIONALISERING OCH TILLVÄXT by Magnus Blomström Working Paper No. 73 Juli 1999 Postal address: P.O. Box 6501, S-113 83 Strockholm, Sweden. Office address: Sveavägen 65 Telephone: +46 8 736 93 60 Telefax: +46 8 31 30 17 E-mail: japan@hhs.se Internet: http://www.hhs.se/eijs

Internationalisering och tillväxt Magnus Blomström Internationalisering och globalisering handlar på ett eller annat sätt om ökad internationell rörlighet för varor, tjänster och produktionsfaktorer. Idag är endast den internationella handelns positiva effekter på inkomst och välfärd allmänt erkända, medan effekterna av produktionsfaktorernas internationella rörlighet fortfarande diskuteras. I första hand bidrar handeln till en mera effektiv resursallokering - länder uppmuntras att specialisera sig på områden där de har sina komparativa fördelar. På senare tid har också tillväxteffekter av handel studerats (se t ex Sachs & Warner [1995]). Det finns en del som tyder på att specialisering är gynnsam för tillväxt, även om effekterna förefaller relativt blygsamma (se Rodríguez & Rodrik [1999]. WTOs strävanden efter ökad frihandel motiveras av dessa förväntade fördelar. Debatten om effekterna av internationell faktorrörlighet är däremot mer intensiv. Under den senaste tiden har kapitalrörlighetens roll för ekonomisk stabilitet diskuterats mycket och många menar att Asienkrisen till en stor del orsakats av alltför flyktiga kapitalströmmar. Eftersom oenigheten om effekterna av dessa kapitalflöden fortfarande är stor, kommer de inte att behandlas i den här uppsatsen. Inte heller kommer jag att diskutera internationell arbetskraftsrörlighet. Av olika ickeekonomiska skäl har de flesta länder valt att begränsa invandringen, och den invandring som förekommer motiveras till stor del av politiska snarare än ekonomiska Ett stort tack till Ulf Jacobsson för värdefulla synpunkter på en tidigare version av den här uppsatsen. 2

argument. Återstår därmed direktinvesteringarna, som förmodligen är den typ av faktorrörlighet som har den största långsiktiga effekten på ekonomisk tillväxt. Företags investeringar utomlands väckt starka känslor runt om i världen. Oron har främst varit stor för att utlandsinvesteringar ersätter investeringar hemma och att jobb därmed exporteras. Sådana farhågor har emellertid aldrig fått fotfäste i den svenska debatten. Här har det länge rått en närmast total enighet om att företags utlandsinvesteringar enbart är till gagn för landet och företagen. Det som är bra för Volvo är bra för Sverige har det hetat ända sedan Gunnar Strängs dagar. Denna inställning kan tyckas särskilt förvånande med tanke på hur internationell de svenska företagens produktion är. Sverige rankas idag som den 10:e största utlandsinvesteraren i världen. I mitten av 90-talet hade de svenska multinationella företagen över hälften av sina anställda utomlands, vilket är nästan dubbelt så mycket som 1970 (Braunerhjelm & Ekholm [1998]), och med de senaste årens fortsatta utflyttning av svensk industri har andelen utlandsanställda ökat ytterligare. Den omfattande internationalisering av svenska företag som har pågått sedan 70-talets början kan dels förklaras av en kontinuerlig expansion i utländska dotterbolag över hela perioden, dels av en långsammare sysselsättningsutveckling i Sverige. På senare tid har det dessutom skett en absolut minskning av antalet anställda i dessa företags svenska enheter. Om vi tittar närmare på utvecklingen för de 16 största svenska multinationella företagen framgår detta mönster tydligt. Mellan 1978 och 1994 minskade dessa företag tillsammans sina anställda i Sverige med drygt 11 000 personer. Samtidigt ökade de antalet anställda i sina utländska dotterbolag med 55 3

000 personer. Hela expansionen i dessa svenska storföretag skedde således utanför Sverige. 1 Jag ska i den här uppsatsen kort redogöra för orsakerna till och effekterna av företagens engagemang utomlands och peka på några faktorer som tyder på att den svenska inställningen till internationalisering har varit alltför okritisk. 1. Varför investerar företag utomlands? Företagens utlandsinvesteringar har under de senaste årtiondena förklarats med flera olika, men relaterade ansatser. En föregångare, Stephen Hymer, förklarade redan 1960 direktinvesteringar med förekomsten av företagsspecifika tillgångar och ofullständig konkurrens (Hymer [1960]). Utgångspunkten för hans analys var att inhemska företag alltid har ett försprång framför utländska investerare genom sina överlägsna kunskaper om den lokala marknaden. Utländska företag överlever därför endast om de kan kompensera detta med en överlägsen produktionsteknologi, produkt (varumärke) eller organisation. En första förutsättning för utlandsinvesteringar är således förekomsten av den här typen av unika tillgångar. Företag måste vara starka för att överleva internationellt. Nästa förutsättning för internationell produktion är att direktinvesteringar är det mest lönsamma sättet att utnyttja företagets olika tillgångar på. Ibland finns t ex alternativen att sälja patent och licenser till utomstående företag. Transaktionskostnaderna för handel med den typen av information är emellertid ofta höga. För att köparen skall kunna värdera informationens värde, måste han eller hon få ta del av 1 All statistik över de svenska storföretagen som används i den här uppsatsen kommer från IUIs databas. 4

kunskapen. Därefter kan det vara svårt för säljaren att få ut det begärda priset. Buckley & Casson [1976] hörde till dom första som talade om internalisering av produktionen inom multinationella företag för att undvika dessa problem. I andra fall kanske export från hemmabasen är ett alternativ till en direktinvestering. Det finns dock många typer av transaktionskostnader som fördyrar exporten. Transportkostnader och andra handelshinder är de tydligaste exemplen, men det kan också vara kostsammare och svårare att komma nära de utländska konsumenteerna om man enbart håller sig till export från hemlandet (Dunning [1981]). Produktionsnärvaro på en marknad tolkas ofta som ett långsiktigt åtagande, vilket i sin tur underlättar marknadsföringen, i synnerhet av kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror som kräver service även efter försäljningen. Argumenten ovan förklarar främst direktinvesteringar som vänder sig till mottagarländernas inhemska marknader. Den största delen av Sveriges utlandsinvesteringar har tills nyligen varit av den här typen. Det senaste årtiondets handelsliberaliseringar har emellertid förändrat bilden dramatiskt. Istället för horisontella investeringar, som syftar till att kopiera moderbolagets verksamheter i olika länder, har det nu blivit möjligt att organisera vertikala produktionssystem, som omfattar flera länder. Genom att dela upp förädlingskedjan i mindre komponenter kan de multinationella företagen utnyttja flera länders komparativa fördelar. Arbetskrävande delar av produktionen hamnar då i låglöneländer och de kunskapsintensiva momenten i länder med relativt sett god tillgång på kvalificerad arbetskraft. För att överleva i konkurrensen med andra stora företag måste varje bolag med globala ambitioner utnyttja dessa möjligheter till rationaliseringar. Den centrala 5

frågan för både hemländer och värdländer blir därmed densamma: Vilka delar av förädlingskedjan hamnar i deras land? 2. Hur påverkas hemmaekonomin? Den fråga som har diskuterats mest ingående när det gäller effekter av direktinvesteringar på hemmaekonomin är huruvida utlandsproduktionen ersätter eller kompletterar den tidigare exporten från moderbolaget eller andra företag i hemlandet (se Blomström & Kokko [1994] för en litteraturöversikt). Utlandsproduktion ersätter normalt, till en viss del, tidigare export av färdigvaror, men detta behöver inte innebära en exportförlust för hemlandet på sikt. Om t ex ett företag kan öka sin försäljning på en utlandsmarknad genom att etablera sig där, kan exportförlusten av färdigvaror helt eller delvis kompenseras med en ökad export av insatsvaror, med en positiv eller ingen effekt alls på den samlade exporten som ett slutresultat. Studier baserade på data från USA har genomgående visat på ett positivt samband eller inget samband alls mellan amerikanska företags produktion i ett land och amerikansk export till den marknaden (se t ex Blomström, m fl [1988]). Man har även funnit ett negativt samband mellan amerikanska företags produktion i ett land och andra länders export till det landet, liksom ett positivt samband mellan amerikanska företags produktion utomlands och deras totala export till världen (Lipsey & Weiss [1984]). Sammantaget verkar alltså dessa studier tyda på ett komplementärt förhållande mellan utlandsinvesteringar och export. Studier av svenska företag har emellertid visat mera blandade resultat. Länge fann man, liksom i de amerikanska analyserna, enbart positiva samband mellan 6

utlandsproduktion och export. Birgitta Swedenborgs studier är här de viktigaste. Den mest omfattande av dessa, Swedenborg [1982], drog t ex slutsatsen att om utlandsproduktionen ökade med 100 kronor, resulterade detta i att moderbolagens export till dotterbolagen steg med 12 kronor och att deras export till andra kunder i mottagarlandet sjönk med 2 kronor. Nettoeffekten blev således en exportökning med 10 kronor. 2 Under senare år har man emellertid funnit negativa samband. Så t ex hävdar Svensson [1996] att de utländska dotterbolagens ökande export till tredje land drar ner moderbolagens export till dessa länder. Tar man hänsyn till detta, vilket Swedenborg inte gjorde, får man, enligt Svennson, en negativt nettoeffekt på moderbolagens export som ett resultat av utlandsproduktionen. Den obesvarade frågan i alla dessa analyser är naturligtvis vad som skulle hänt med exporten om företagen inte investerat utomlands. Skulle de kunna behålla (eller till och med öka) sina marknadsandelar eller skulle de bli utkonkurrerade av andra företag, med en minskad export från moderbolaget som ett resultat? Om motivet till utlandsinvesteringen var handelshinder, kanske alternativet var ingen export alls. Även om olika studier antagit olika överlevnadsnivåer för exporten (dvs den andel av dotterbolagens marknadsandel som moderbolagen kan behålla genom att exportera om man lägger ner dotterbolaget), är de alla överens om att den är låg. I en av den svenska Direktinvesteringskommitténs rapporter (SOU 1981: 33) antogs t ex överlevnadsnivåer på två till åtta procent för standardprodukter, medan en motsvarande engelsk undersökning antog att moderbolagens export till ett land helt 2 Swedenborgs studie gjordes på uppdrag av den s k Direktinvesteringskommittén, som i flera olika rapporter drog liknande positiva slutsatser om effekter av investeringar utomlands. Se t ex SOU 7

skulle försvinna om dotterbolagens produktion där upphörde (Reddaway [1968]). Den allmäna uppfattningen är således att de multinationella företagen inte skulle ha överlevt en internationell konkurrens på sikt om de inte haft möjlighet att producera utomlands. Även utlandsinvesteringarnas effekter på kapitalbildningen, sysselsättningen och lönenivån i hemmaekonomin har rönt ett visst intresse bland forskarna. Vad beträffar kapitalbildningen finns det flera studier som pekar på att utländska investeringar minskar investeringsaktiviteterna hemma (se t ex Belderbos [1992] och Stevens & Lipsey [1992]). Orsaken skulle främst vara att kapitalkostnaden stiger med företagens belåningsgrad. Utlandsinvesteringar konkurrerar därför med inhemska investeringar om det relativt billiga kapitalet, dvs återinvesteringsbara vinstmedel eller bottenlån. Negativa effekter har också rapporterats på hemmasysselsättningen av amerikanska direktinvesteringar (Blomström, m fl [1997] och Brainard & Riker [1997]), men då främst om investeringarna sker i låglöneländer. Slutligen har amerikanska lönestudier kommit fram till ett positivt samband mellan utlandsproduktion och lönenivån i moderbolagen (Kravis & Lipsey [1988]). 3. Strukturomvandlingseffekter Att företag flyttar delar av sin verksamhet utomlands är, som påpekats, ofta nödvändigt för deras långsiktiga överlevnad. Detta är viktigt att komma ihåg när man analyserar effekterna av direktinvesteringar. Snarare än att koncentrera sig på internationaliseringens omfattning, bör man därför undersöka vilken typ av verksamhet som flyttar utomlands och vilken som stannar kvar hemma. 1981:33. 8

I en tidigare studie, där vi jämfört sysselsättningseffekterna av svenska och amerikanska utlandsinvesteringar, har vi visat på en del markanta skillnader mellan de två (Blomström, m fl [1997]). Amerikanska data indikerade ett klart negativt samband mellan hemmasysselsättningen och utlandsproduktionen. Medan en ökning av moderbolagens nettoförsäljning (en proxy för produktion) med 1 miljon dollar resulterade i 6 nya arbetstillfällen i moderbolaget, försvann ett moderbolagsjobb vid en motsvarande försäljningsökning i de utländska dotterbolagen. Orsaken till detta var främst att de amerikanska företagen i stor utsträckning flyttar ut arbetsintensiv produktion till låglöneländer. (Ersatte man hemmaproduktion motsvarande 1 miljon dollar med dotterbolagsproduktion i u-länder, försvann nämligen 18 arbetstillfällen i moderbolagen.) Amerikanska företag har idag ett relativt stort engagemang i u- länderna. 20 % av de amerikanska företagens utlandsproduktion ligger i u-länderna, jämfört med bara 7 % av de svenska företagens. Således behåller man de mer avancerade jobben ( white-collar workers ) i USA och flyttar ut de mindre avancerade ( blue-collar workers ) till låglöneländer, vilket återspeglar USAs komparativa fördelar. Svenska utlandsinvesteringar resulterade däremot enligt vår studie i en ökad sysselsättning i Sverige, om än i en fallande takt sedan 70-talet. 1990 resulterade t ex en produktionsökning med 1 miljon dollar i de utländska dotterbolagen i 1 nytt jobb i moderbolagen. Det var dock i huvudsak låglönejobben ( andelen blue-collar workers ) som expanderade. Med andra ord ser det ut som om de svenska företagen, till skillnad från de amerikanska, i stor utsträckning expanderar den kvalificerade verksamheten utomlands, och behåller låglöneverksamheter hemma. Det ligger också 9

nära till hands att tro att detta mönster avslöjar brister i förutsättningarna för avancerad produktion i Sverige. Det är viktigt att notera att den här undersökningen jämför företag med liknande företagsspecifika tillgångar (FoU- och kunskapsintensiva), som ofta är konkurrenter med varandra, men som har olika hemländer som bas. Eftersom hemländernas komparativa fördelar skiljer sig, kan effekterna av investeringarna bli mycket olika. Medan de amerikanska investeringarna utomlands förstärker effekterna av internationell handel, och påskyndar en strukturomvandling i den amerikanska ekonomin mot mera avancerad produktion, verkar det som om de svenska internationella investeringarna cementerar en traditionell industristruktur i Sverige. För att ytterligare belysa vad som egentligen pågår inom de svenska multinationella företagen kan man också jämföra företagens löneutveckling hemma och utomlands. Vi kan då börja med att konstatera att genomsnittslönen per anställd i de svenska storföretagens utländska enheter har ökat mycket snabbare än i de svenska enheterna under senare år. 1970 var genomsnittslönen i företagens svenska anläggningar 52 % högre än i de utländska enheterna. 1994 var skillnaden bara 6 % (Blomström & Fors [1999]). Dotterbolagen i i-länderna betalade i genomsnitt 6 procent högre lön än moderbolagen i Sverige. Någon liknande utveckling går inte att spåra i amerikanska företag. Där var lönerelationen mellan moder- och dotterbolag i princip oförändrad över motsvarande period. Delvis beror löneutvecklingen i de svenska företagen naturligtvis på att de svenska lönerna fallit kraftigt i relation till lönerna i konkurrerande länder. Inom 10

tillverkningsindustrin sjönk de svenska lönerna med 32 % gentemot genomsnittslönen inom OECD mellan 1970 och 1994 (se Tabell 1). Men detta är inte hela förklaringen. Om vi jämför löneutvecklingen i de svenska multinationella företagens moderbolag med OECD-genomsnittet under samma period finner vi bara en nedgång med 12 %. Och ser vi på de svenska dotterbolagen utomlands finner vi att deras löner hade stigit med 25 procent gentemot OECD-genomsnittet (Tabell 1). Detta tyder på att svenska företag lokaliserar ut mer och mer avancerad verksamhet till dotterbolagen utomlands. Tabell 1. Sveriges och svenska multinationella företags löner i relation till OECDs genomsnittliga lön, 1970 1994. 1970 1990 1994 Sverige 1.17 0.92 0.79 Svenska moderbolag 1.38 1.48 1.21 Svenska dotterbolag 1.03 1.30 1.29 Källa: IUIs databas samt UNIDOs lönestatistik. Jämförelsen gäller enbart tillverkningsindustrin. Man kan också notera att de utländska dotterbolagen till de svenska multinationella företagen betalar bra mycket högre löner än genomsnittslönerna inom tillverkningsindustrin i sina värdländer (se Tabell 2) och att avståndet över lag har ökat sedan 1970. Detta är ytterligare ett tecken på att den svenska utlandsproduktionen blir mer och mer relativt avancerad. 11

Tabell 2. Svenska dotterbolagslöner i relation till värdlandets genomsnittliga löner. 1970 1990 1994 Australien 1.01 1.36 -- Belgien 1.66 1.90 -- Danmark 1.17 1.25 -- England 1.24 1.32 Finland 1.21 1.43 Grekland 2.56 1.54 Italien 1.78 1.22 Japan -- 1.75 1.66 Kanada 1.18 1.37 Nederländerna 1.15 1.17 Norge 1.29 1.05 Portugal 1.18 2.20 Spanien 1.62 1.99 Tyskland 1.22 1.43 USA 1.09 1.30 Österrike 1.33 1.61 Källa: IUIs databas samt UNIDOs lönestatistik. Jämförelsen gäller enbart tillverkningsindustrin. 4. Varför dessa skillnader? Varför blir då effekterna av svenska och amerikanska utlandsinvesteringar så olika? Här skulle jag vilja peka på skillnader i "individklimat" (i huvudsak löneskatter) och lönepolitik, snarare än olikheter i "företagsklimat" (t ex bolagsskatter) mellan de bägge länderna. Det svenska företagsklimatet för storföretag de företag vi diskuterar här- har alltid varit gynnsamt internationellt sett, och är så fortfarande (se ISA [1999]). Exempelvis har Sverige idag en av Europas lägsta bolagsskatter, klart lägre än i USA. Lika förmånligt är emellertid inte det svenska individklimatet, och det är just detta som har visat sig viktigt för tillväxten (se Blomström, m fl [1996]). Tillväxt kräver 12

utbildning och speciellt tillväxtfrämjande är långa tekniskt eller naturvetenskapligt inriktade utbildningar. Men för att någon skall satsa på sådana krävs incitament. Det måste helt enkelt löna sig att satsa på en lång utbildning. I USA finns det relativt sett gott om utbildad arbetskraft. Detta beror sannolikt till stor del på att utbildning premieras i form av höga nettolöner. Och skulle kortsiktigt någon central yrkeskategori saknas inom landets gränser, tillämpar man en pragmatisk invandrarpolitik. I en sådan miljö, rationaliserar de multinationella företagen sin produktion delvis genom att lokalisera arbetsintensiva delar av sin verksamhet i låglöneländer och de mera avancerade delarna hemma. I Sverige verkar det som om denna möjlighet saknas idag. Om vi utgår från att de svenska multinationella företagen är lika rationella som sina amerikanska konkurrenter, och expanderar sina olika verksamheter där det är mest gynnsamt för företaget, så är det uppenbart att Sveriges komparativa fördel numera ligger i låglöneaktiviteter. Svenska företag tvingas således expandera utomlands för att kunna tillgodose sitt kompetensbehov. För att locka flera företag (både inhemska och utländska) att lägga avancerad produktion i Sverige, är det därför nödvändigt att förbättra tillgången på högutbildad arbetskraft. Detta gör man knappast med låga löner och höga skatter på arbetskraften. En ytterligare förklaring till att svenska företag expanderar den mera avancerade produktionen utomlands snarare än i Sverige, kan ha att göra med den svenska solidariska lönepolitiken. Att höja lönen för enskilda, ofta högutbildade, nyckelgrupper (personer) i Sverige, resulterar normalt i löneökningar även för andra delar av kollektivet. Det blir därmed billigare för företagen att anställa dessa individer 13

i länder som inte har en motsvarande lönepolitik, även om deras löner i sig är högre där. 5. Investeringar i forskning och utveckling Den positiva svenska inställningen till företags utlandsinvesteringar motiveras till viss del med att dessa företag fortfarande lokaliserar en stor del av sin forskning och utveckling (FoU) i Sverige, snarare än i de utländska dotterbolagen. Även om andelen fallit över åren (från 91 % 1970 till 75 % 1994 se Braunerhjelm & Ekholm [1998]), dominerar moderbolagen fortfarande företagens FoU-aktiviteter. Och så länge som forskningen inte lämnar landet i större utsträckning, finns det, enligt den gängse uppfattningen, ingen anledning till oro. Detta synsätt bygger emellertid på en missuppfattning. Forskning framhålls ofta som en nyckelkomponent för ett lands ekonomiska utveckling. Många regeringar har därför med olika ekonomisk-politiska åtgärder försökt förmå företagen att forska mera. Så har även svenska regeringar gjort, kanske t o m mer än andra, med resultatet att Sverige sedan slutet av 1970-talet har legat i världstopp vad beträffar FoU-utgifter i relation till BNP. Trots denna satsning förefaller avkastningen i form av tillväxt eller utveckling av hög-teknologisk produktion ha varit mager och en rad studier har frågat varför. De hittills mest uppmärksammade undersökningarna av Sveriges låga avkastning på forskning och utveckling har fokuserat på själva FoU-verksamheten. Så har t ex OECD [1986] hävdat att den svenska forskningen varit relativt ineffektiv och för lite inriktad på hög-teknologisk industri. Det har också påståtts att en alltför stor del av 14

svensk FoU går till att rationalisera produktionen av låg- och mellan-teknologiska produkter, som papper och pappersmassa, och till annan verksamhet som inte genererar högteknologisk produktion och export (t.ex bostads- och energiforskning) (Blomström m fl [1990]). Ytterligare en förklaring till det låga teknikinnehållet i svensk export, vilken framförts av den s k Produktivitetsdelegationen, baseras på den "tekniska handelsbalansen". Det faktum att Sverige är nettoexportör av licenser, patent och know-how tyder enligt Produktivitetsdelegationen på att landets export är mer högteknologisk än den verkar om man bara studerar den vanliga handelsstatistiken (SOU 1991:82). Det gemensamma i alla dessa förklaringar till det svenska FoU-mysteriet är uppfattningen att om bara företagens forskning är framgångsrik (i bemärkelsen att nya, högteknologiska produkter genereras), så ökar landets högteknologiska produktion (givet att man inte säljer produktionsrättigheterna, t ex i form av patent, till utlandet). Något sådant självklart samband existerar emellertid inte. Senare års forskning har nämligen visat att Sveriges konkurrenskraft har utvecklats annorlunda än de svenska företagens konkurrenskraft, eftersom de senare har delar av sin produktion förlagd utomlands. Medan Sverige som land förlorade över 20 % av sin andel av världsexporten av industrivaror mellan 1965 och 1986, ökade svenska multinationella företag sin andel med 16 % (Blomström & Lipsey [1989]). Förklaringen är att samtidigt som Sveriges konkurrensförmåga avtog, ökade svenska företag sin konkurrenskraft genom att expandera sin produktion utomlands. Detta visar att konkurrensfaktorer av typen forskningsresultat, som är flyttbara över geografiska gränser inom företag, och som kan utnyttjas i produktionen såväl hemma som utomlands, inte kan garantera ett lands långsiktiga konkurrensförmåga. Ett 15

exempel från Volvo kan illustrera detta. Företagets 800-serie togs i huvudsak fram i Sverige, men bilarna producerades länge enbart i Belgien. Distinktionen mellan land och företag är viktig ur nationell ekonomisk-politisk synvinkel om företagen är multinationella. Ekonomisk politik som syftar till att förbättra ett lands konkurrenskraft kan mycket väl misslyckas om den enbart skapar (eller minskar kostnaderna för) sådana tillgångar som kan utnyttjas i produktionen såväl hemma som i de utländska dotterbolagen. Ett typiskt exempel på sådana åtgärder är statliga bidrag till forskning och utveckling. Det är därför viktigt att skilja mellan FoU (t.ex framtagandet av en ny micro-processor) och FoU-intensiv produktion (tillverkningen av micro-processorn). Så länge som FoU utförs av multinationella företag är det inget som garanterar att den FoU-intensiva produktionen förläggs till samma land i vilket själva forskningen utförs. Olika faktorer bestämmer huruvida ett land har komparativa fördelar inom forskning och utveckling eller inom FoU-intensiv produktion. 6. Hur påverkas mottagarlandet av direktinvesteringar? De senaste åren har en del utländska företag börjat intressera sig för Sverige som lokaliseringsland, även om det i huvudsak handlar om att köpa upp svenska företag. Några avslutande ord om effekterna på mottagarländerna av utländska investeringar är därför motiverade. Att inkommande direktinvesteringar generellt sett är bra, är de flesta överens om idag (se Blomström & Kokko [1998]). Utländska investerare bidrar med kunskap och teknologi som oftast saknas i mottagarlandet. En del av dessa tillgångar spiller över 16

till lokala företag i dotterbolagens värdländer och ökar dämed deras produktivitet. De främsta kanalerna för dessa effekter verkar vara arbetskraftsrörlighet från utlandsägda till inhemska företag samt underleverantörsrelationer. Dessutom bidrar utlandsägda företag till ökad konkurrens och därmed ökade ansträngningar för att upprätthålla marknadsandelar och produktivitet i inhemska företag. Hur signifikanta dessa positiva effekter är beror dock på näringsklimatet i mottagarlandet. Om detta är gott, blir effekterna stora; i andra fall kan regleringar och snedvridningar begränsa de positiva effekterna. Man kan därför ifrågasätta om det svenska klimatet är det bästa tänkbara i det här sammanhanget. Om inte svenska företag vill lokalisera avancerad produktion i Sverige, varför skulle då utländska göra det? 7. Slutsatser. Från politiskt håll hävdas det ofta att utlandsinvesteringar, och nu senast försäljning av svenska företag till utlandet, inte är något att oroa sig för så länge som arbetstillfällen och forskningen stannar kvar i Sverige. Jag har i den här uppsatsen pekat på ett antal faktorer som gör att man bör ställa sig frågande till sådana påståenden: -För det första, tyder våra undersökningar på att det är den kvalificerade verksamheten inom de svenska multinationella företagen som lokaliseras utanför Sveriges gränser. Detta är ett relativt nytt fenomen, och motsvarande utveckling har vi inte kunnat hitta i andra länder som vi studerat. 17

-För det andra, garanteras inte Sveriges långsiktiga konkurrenskraft av den svenska forskningsverksamheten, så länge som denna verksamhet sker inom storföretagen. Svenska företag har under senare år bedrivit en intensiv forskningsverksamhet hemma, men utnyttjat forskningsresultaten i sina dotterbolag utomlands. I den utsträckningen forskningen är subventionerad av den svenska staten, gynnas alltså andra länder på vår bekostnad. Att företag flyttar delar sin verksamhet utomlands är ofta nödvändigt för deras långsiktiga överlevnad. Den politiska slutsatsen av våra resultat är därför naturligtvis inte att man ska försöka hindra företagens internationalisering. Istället gäller det att skapa bättre förutsättningar för företagen så att de lokaliserar sina mest attraktiva verksamheter i Sverige. I vissa fall kan det handla om forskning och utveckling, men generellt är det den FoU-intensiva produktionen som är den viktiga. En viktig förutsättning för sådan produktionsverksamhet är god tillgång på utbildad arbetskraft. För att Sverige skall kunna återta sin konkurrensposition på det här området är det nödvändigt att förbättra det svenska individklimatet. Löneskatterna måste ner och nyckelgrupper (personer) måste tillåtas att få rejäla lönelyft utan att övriga delar av kollektivet skall kompenseras för detta. 18

Referenser Belderbos, R.A. [1992], Large Multinational Enterprises Based in a Small Economy: Effects on Domestic Investment, Weltwirtschaftliches Archiv, Band 128. Blomström, M. & G. Fors [1999], Outward FDI and Relative Wages, Stecil. Blomström, M., G. Fors & R.E. Lipsey [1997], Foreign Direct Investment and Employment: Home Country Experience in the United States and Sweden, Economic Journal, Vol. 107. Blomström, M. & A. Kokko [1994], Home Country Effects of Foreign Direct Investment, i S. Globerman (red) Canadian-Based Multinationals, Calgary: Calgary University Press. Blomström, M. & A. Kokko [1998], Multinational Corporations and Spillovers, Journal of Economic Surveys, Vol. 12. Blomström, M. & R.E. Lipsey [1989], The Export Performance of U.S. and Swedish Multinationals, Review of Income and Wealth, Vol. 35. Blomström, M., R.E. Lipsey & K. Kulchycky [1988], U.S. and Swedish Direct Investment and Exports, i R.E. Baldwin, (red) Trade Policy Issues and Empirical Analysis, Chicago: Chicago University Press. Blomström, M. R.E. Lipsey & L. Ohlsson [1990], What do Rich Countries Trade with Each Other? R&D and the Composition of U.S. and Swedish Trade, Banca Nazionale del Lavoro, No. 173. Blomström, M., R.E. Lipsey & M. Zejan [1996], Is Fixed Investment the Key to Economic Growth?, Quarterly Journal of Economics, CXI (1). Braunerhjelm, P & K. Ekholm [1998], The Geography of Multinational Firms, London: Kluwer. Buckley, P. & M. Casson [1976], The Future of the Multinational Enterprise, London: Macmillan. Dunning, J. [1981], Explaining the International Direct Investment Position of Countries: Towards a Dynamic or Developmental Approach, Weltwirtschaftliches Archiv, Band 117. Hymer, S. [1960], The International Operations of National Firms: A Study of Direct Foreign Investment, PhD Thesis, M.I.T (Published by M.I.T. Press, 1976) ISA [1999], Klimatet för utländska investeringar i Sverige, Stockholm: Regeringskansliets Offsetcentral. 19

Kravis, I. B. & R.E. Lipsey [1988], The Effects of Multinational Firms Foreign Operations on their Domestic Employment, NBER Working Paper 2760. Lipsey, R.E. & M.Y. Weiss [1984], Foreign Production and Exports of Individual Firms, Review of Economics and Statistics, Vol. 64. OECD [1986], OECD Science and Technology Indicators, Paris: OECD. Reddaway, W.B. [1968], Effects of U.K. Investments Overseas: Final Report, Cambridge University, Department of Applied Economics, Occasional Paper 15. Rodríguez, F. & D. Rodrik [1999], Trade Policy and Economic Growth: A Sceptic s Guide to the Cross-National Evidence, NBER Working Paper 7081. Sachs, J. & A. Warner [1995], Economic Reform and the Process of Global Integration, Brookings Papers on Economic Activity. SOU 1981:33, Effekter av investeringar utomlands, Stockholm: Liber Förlag. SOU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet och välstånd, Stockholm: Liber Förlag. Stevens, G. & R.E. Lipsey [1992], Interaction Between Domestic and Foreign Investment, Journal of International Money and Finance, Vol. 11. Swedenborg, B. [1982], Den svenska industrins investeringar utomlands, Stockholm: Industriens Utredningsinstitut. Svensson, R. [1996], Effects of Overseas Production on Home Country Exports: Evidence Based on Swedish Multinationals, Weltwirtschaftliches Archiv, Band 132. 20