Utprovning av testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar på elever i årskurs 8 och 9

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 51 Utprovning av testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar på elever i årskurs 8 och 9 Galatia Olsson-Bolonassos och Linda Sundfors Examensarbete i logopedi, 30 hp Höstterminen 2008 Handledare: Jan van Doorn Mia Lindgren Öman

Abstrakt Bakgrund: Den språkliga utvecklingen fortsätter från barndomen upp i vuxen ålder. I tonåren utvecklas högre språkliga funktioner och språket blir mer komplext och förfinat. Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar är ett svenskt material som används för att utreda svårigheter gällande de högre språkliga funktionerna hos vuxna. Man tänker sig att materialet också kan vara användbart för att upptäcka subtila språkliga svårigheter hos ungdomar. Syfte: Syftet var att utprova Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar på svenska ungdomar utan språkliga svårigheter i årskurs 8 och 9. Metod: Testbatteriet utprovades på 11 ungdomar i åldrarna 13-16 år utan kända språkliga svårigheter. Efter varje deltest utvärderade deltagarna deltestets svårighetsgrad genom att fylla i en enkät. I studien undersöktes också sambandet mellan deltagarnas uppskattade språkförmåga och resultat på testbatteriet. Resultat: Deltagarna presterade sämre jämfört med en äldre normalgrupp (Holmbro & Olsson, 2000) på majoriteten av deltesten i Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar. Den självskattade språkförmågan korrelerade med resultaten på en del av deltesten. Ett visst samband sågs också mellan prestation och uppskattad svårighetsgrad på deltesten. Slutsatser: Studien visar att testbatteriet är användbart på ungdomar i årskurs 8 och 9. Författarna rekommenderar ändå vissa förändringar för att anpassa testet för ungdomar. Man rekommenderar en normering av testbatteriet på ungdomar utan språkliga svårigheter samt fortsatta studier på testbatteriets användbarhet vid testning av ungdomar med språkliga svårigheter.

Abstract Background: Linguistic development continues from childhood into adulthood. During adolescence further linguistic features are developed and language becomes more complex and refined. Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Test Battery for Assessment of Subtle Language Disorders) is a Swedish material used for assessing high-level language functions in adults. It is assumed that the material also would be useful in detecting subtle linguistic difficulties in adolescents. Aim: The aim of the study was to trial Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar on Swedish adolescents in grades 8 and 9. Method: The test battery was administered to 11 adolescents, without linguistic difficulties, aged 13-16 years. After each subtest within the battery the participants evaluated the degree of difficulty by filling out a questionnaire. The study also examined the correlation between the participants self-estimated language ability and performance on the test battery. Results: When compared to a group of adult participants without linguistic difficulties (Holmbro & Olsson, 2000) the adolescents performance was worse on the majority of subtests. Self-estimated language ability correlated with performance on some of the subtests. Some correlation was also seen between performance and estimated degree of difficulty of the subtests. Conclusions: The result of the study shows that the test battery is suitable for assessing adolescents in grades 8 and 9. However, the authors recommend some changes to adapt the test for adolescents. A norming of the test battery on typical adolescents and further studies on the test's suitability for use with adolescents with language difficulties is also recommended.

Etisk prövning Detta projekt har utfärdats i enlighet med riktlinjer för etikprövning av studentarbeten vid Umeå universitets medicinska fakultet (2007-05-14). Forskningsplanen begrundades för försäkran om att grundläggande etiska forskningsprinciper upprätthölls, särskilt att: Forskningen kunde förväntas göra ett bidrag till ökad kunskap och att den baserades på studier av relevant aktuell litteratur och kunskapsbas. Forskningen utfördes och handleddes av personer med erfarenhet, kvalifikationer och kompetens tillräcklig för studien i fråga. Respekt för integritet och välmående för försöksdeltagarna upprätthölls. Deltagandet i studien skedde på helt frivillig basis och rekryterandet av försöksdeltagarna skedde på lämpligt sätt. Försöksdeltagarna informerades om syftet med studien, att deltagandet var frivilligt och att de utan följder kunde dra sig ur studien om de så önskade. Deltagarna informerades även om att de måste ge sitt skriftliga medgivande och att anonymitet försäkrades. Forskningsdata förvarades på ett sådant sätt att anonymitet försäkrades och data var endast tillgängligt för de forskningsansvariga. Efter slutförd studie arkiverades rådata på institutionen ansvarig för forskningen och åtkomst av data finns bara för personer som är behöriga.

Ett stort tack till Jan van Doorn som delat med dig av ditt kunnande och spridit lugn och inspiration Mia Lindgren-Öman för dina värdefulla synpunkter och din uppmuntran Anders Asplund för ditt engagemang och din hjälpsamhet du gör oss glada! deltagarna som gjort studien möjlig våra kurskamrater för oersättliga fikapauser! och alla andra som gjort det här arbetet möjligt!

Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Normal språklig förmåga... 1 Högre språklig förmåga och subtila språkliga svårigheter... 1 Språkstörning... 2 Dyslexi... 2 Språkliga svårigheter vid dyslexi... 3 Högre språklig förmåga... 3 Ordmobilisering och ordförråd... 3 Semantik och syntax... 3 Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Signifikans... 5 Metod... 5 Deltagare... 5 Material... 6 Pilotstudie... 8 Procedur... 8 Databehandling... 9 Interbedömarreliabilitet... 9 Resultat... 9 Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar... 9 Jämförelse av deltest... 10 Uppskattad svårighetsgrad... 11 Subjektiv uppfattning om språkförmågan... 11 Diskussion... 12 Resultat... 12 Diskussion av metod och material... 14 Metod... 14 Material... 15 Testbatteriets användbarhet på ungdomar... 16 Slutsatser samt förslag på fortsatt forskning... 18 Referenser... 19

Bilagor Informationsbrev och medgivandeformulär Deltagarformulär Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (protokoll) Underlag för bedömning Inledande instruktion Formulär för skattning av svårighetsgrad

Introduktion Förmågan att använda språkliga funktioner tillsammans med andra kognitiva processer beskrivs som högre språklig förmåga (Lethlean & Murdoch, 1997). Brister i högre språklig förmåga kan yttra sig som subtila språkliga svårigheter. Man har i studier på vuxna sett att personer med bland annat multipel skleros, Parkinsons sjukdom och lindrig afasi kan lida av subtila språkliga svårigheter (Berg & Björnram, 2000; Brunnegård & Laakso, 1998; Bucht & Enblom, 2002). Forskning visar att liknande svårigheter också kan finnas hos yngre personer med bland annat dyslexi (Catts, 1996; Roth & Spekman, 1989). Bakgrund Normal språklig förmåga De språkliga förmågorna utvecklas, förfinas och blir mer komplexa med åren. Med ökad ålder används bland annat mer avancerade meningskonstruktioner där man i större utsträckning använder sig av underordnade satsdelar. Antalet ord och morfem i satserna utökas också (Scott & Stokes, 1995). Under tonåren utvecklar man en allt större förståelse för figurativt språk, en utveckling som pågår från barndomen upp till vuxen ålder. Även förmågan att förklara ordspråk utvecklas under samma period bland annat som följd av längre tid av utbildning (Nippold, 1985; Nippold, Uhden & Schwarz, 1997). Forskning visar att olika aspekter av ordlagring också utvecklas under tonåren. Bland annat blir åtkomsten av ord snabbare och lagringen förbättras som en följd av ökad ordkunskap och individuella minnesstrategier. Ordkunskapen utvecklas genom aktivt läsande och verbal kommunikation (Nippold, 1992). Högre språklig förmåga och subtila språkliga svårigheter Man kan dela in språkliga färdigheter i två områden, lägre språkliga processer, som innefattar fonologisk medvetenhet och färdigheter i ljudproduktion samt högre språkliga processer (Supple, 2000). De högre språkliga processerna kan beskrivas som förmågan att använda olika delar av språket tillsammans med andra komplexa kognitiva processer (Lethlean & Murdoch, 1997). Högre språkliga processer innefattar semantisk och syntaktisk bearbetning samt bearbetning på textnivå (Catts, 1996). Även morfologiska färdigheter räknas ofta till dessa högre språkliga förmågor (Roth & Spekman, 1989). Subtila språkliga svårigheter som yttrar sig vid högre språklig svaghet kan således bland annat ta sig uttryck i litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, svårigheter att förstå ords betydelser, reducerad meningslängd, högre förekomst av syntaktiska fel samt svårigheter att formulera och förstå komplexa meningar (Supple, 2000). En störning i de lägre språkliga processerna kan också blockera tillgången till högre språkliga processer och bland annat begränsa läsförståelsen (Shaywitz m.fl., 1999). Subtila språkliga svårigheter kan även påverka färdigheter som bygger på det språkliga systemet, bland annat kan bristande verbalt minne påverka den intellektuella kapaciteten (Crosson, 1996). Vid subtila språksvårigheter kan också förmågan att förstå figurativt språk vara nedsatt. Figurativt språk är en språklig form som är abstrakt och inte ska tolkas bokstavligt (Roth & Spekman, 1989). Subtila språkliga svårigheter är svåra att upptäcka med traditionella språkliga test. Svårigheterna syns däremot i uppgifter som kräver problemlösning, planering, förmåga att fatta beslut samt kognitiv/lingvistisk flexibilitet (Lethlean & Murdoch, 1997). Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar, TBSS (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) är ett svenskt material som ställer krav på dessa förmågor och mäter högre språkliga färdigheter. Det finns ett engelskt material, The Test of Language Competence, TLC (Wiig & Secord, 1989) som används för 1

att mäta högre språkliga förmågor. TLC är ett av de material som inspirerade vid skapandet av TBSS. Språkstörning En språkstörning innebär uttalade svårigheter att producera och ofta också svårigheter att förstå språk, medan den övriga utvecklingen är relativt opåverkad (Leonard, 1998). Problemen kan yttra sig på många olika sätt och svårigheterna kan variera över tid och få olika konsekvenser under olika åldrar (Nettelbladt & Salameh, 2007; Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Ors, 2008). Svårigheterna kan kvarstå i skolåldern och ibland även i vuxen ålder. Vid språkstörning kan olika språkliga områden såsom fonologi, grammatik, semantik och pragmatik drabbas, och problem kan finnas inom en eller flera av dessa områden. Svårigheterna kan variera i grad från lätta, övergående problem till grava eller mycket grava problem (Nettelbladt & Salameh, 2007). Ju svårare språkstörningen är, desto fler språkliga områden är involverade (Bishop, 1997). I den svenska versionen av ICD-10 1 definieras språkstörning som: störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dyslexi Dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter innebär svårigheter med avkodning, läsförståelse och rättskrivning (Høien & Lundberg, 1999). Enligt Høien och Lundberg är dyslexi en ihållande störning av kodningen av skriftspråket, förorsakad av en svaghet i det fonologiska systemet och kan enligt dem finnas på alla intelligensnivåer. Høien och Lundberg utesluter inte att det finns andra orsaksfaktorer utöver de fonologiska men anser att det är svårt att veta om dessa svårigheter orsakas av de fonologiska svårigheterna, eller om de är oavhängiga orsaksfaktorer till dyslexi. Enligt DSM-IV 2 innebär läs- och skrivsvårigheter att: Läs- och skrivförmågan mätt med standardiserade, individuellt genomförda tester, är klart under den förväntade nivån för personer i samma ålder, med motsvarande intelligensnivå och åldersrelevant utbildning (American Psychiatric Association, 1995). Definitionen är nedkortad av författarna. Enligt Catts och Kamhi (2005) är begreppet läs- och skrivsvårigheter mer övergripande och inkluderar alla som har läs- och skrivsvårigheter. Begreppet innefattar dyslexi, språkstörning, språkförsening och hyperlexi. Det som enligt författarna skiljer läs- och skrivsvårigheter som följd av språkstörning från dyslexi är att personer med språkstörning också har svagheter gällande verbal kognition, semantik, syntax samt impressiv förmåga. Dyslexia is a developmental language disorder whose defining characteristic is difficulty in phonological processing. This disorder, which is often genetically transmitted, is generally present at birth and persists throughout the lifespan. Phonological processing difficulties include problems in storing, retrieving and using phonological codes in memory as well as deficits in phonological awareness and speech production. A 1 ICD-10, International Classification of Diseases, är Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av diagnoser. ICD-10 är det diagnossystem som används i Sverige och det uppdateras fortlöpande av Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) är den senaste versionen. 2 DSM-IV publiceras av American Psychiatric Association. Manualen beskriver alla nu kända psykiatriska tillstånd. 2

prominent characteristic of the disorder in school-age children is difficulties learning to decode and spell printed words. These difficulties, in turn, often lead to deficits in reading comprehension and writing (Catts & Kamhi, 2005). Dyslexi och språkstörning har i många år behandlats som två skilda svårigheter. Svårigheterna har också olika diagnoskoder i ICD-10. Studier har dock visat att dyslexi och språkstörning kan vara olika uttryck för samma underliggande problem (Bishop & Snowling, 2004). Bishop och Snowling refererar till studier av barn med expressiva språkliga svårigheter som visar att svårigheter med semantik och syntax också påverkar läs- och skrivinlärningen. Språkliga svårigheter vid dyslexi De flesta anser idag att läsning och skrivning är språkbaserade aktiviteter och att det vid dyslexi är språkliga system som är drabbade (Bishop & Snowling, 2004; Catts, 1996; Greene, 1996; Kamhi & Catts, 1989; Magnusson & Nauclér, 2000; Supple, 1998). Det finns många studier som visar på språkliga svårigheter i samband med dyslexi, utöver avkodnings- och rättstavningsvårigheterna som ofta ses som kärnsymptomet (Rispens, Roeleven, & Koster, 2004; Stirling & Miles, 1986; Swan & Goswami, 1997). Flera menar att alla språkliga system, inklusive fonologi, morfologi, syntax och semantik är involverade vid dyslexi (Greene, 1996; Rispens, Roeleven, & Koster, 2004; Scarborough, 1990), förutom bristande ordförråd (Catts, 1996; Supple, 2000) och ordmobiliseringssvårigheter (Swan & Goswami, 1997) som ofta ses som klassiska särdrag till följd av otydligt inlagrade fonologiska representationer. Enligt Bishop och Snowling (2004) tycks majoriteten av barn med läsproblem också ha verbala svårigheter. Svårigheterna som kan ses i det talade språket hos personer med dyslexi är ofta subtila och påvisas endast med specifika typer av test (Rispens, Roeleven, & Koster, 2004). Vid misstanke om dyslexi är det därför viktigt med en utredning av den allmänna språkliga förmågan (Høien & Lundberg, 1999; Johnsen, 2007; Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Ors, 2008; Roth & Spekman, 1989). Högre språklig förmåga När man utreder barn i skolåldern som har läs- och skrivsvårigheter bör man undersöka både de lägre och de högre språkliga funktionerna. Det finns de som till en början har svagheter som är begränsade till fonologiskt processande och ordigenkänning, men som med åren presterar sämre på test som mäter högre språkliga funktioner till en följd av bristande läserfarenhet och således mindre språklig erfarenhet (Catts, 1996). Ordmobilisering och ordförråd Personer med dyslexi har ofta brister i ordförrådet. Detta kan utöver otydligt inlagrade fonologiska representationer också förklaras av lässvårigheterna som leder till färre språkliga erfarenheter och därmed en sämre tillväxt av ordförrådet (Catts, 1996; Supple, 2000). Många studier visar också på ordmobiliseringssvårigheter hos personer med lässvårigheter (Lundberg, 1998; Roth & Spekman, 1989). Swan och Goswami (1997) anser att den nedsatta ordmobiliseringsförmågan hos individer med dyslexi som visar sig bland annat i bildbenämningstest grundar sig dels i en svårighet att få åtkomst till orden från det mentala lexikonet och dels på brister i ordförrådet. I en studie av Lundberg (1998) kan man se att individer med dyslexi presterar sämre än typiska läsare i uppgifter som mäter ordflöde. Störst skillnad ses vid fonologiskt ordflöde, men skillnader ses även vid ordflöde utifrån semantiska kategorier. Semantik och syntax Ungdomar med dyslexi tycks uppvisa språklig omognad och osäkerhet i talat språk jämfört med typiska läsare i samma ålder (Rispens, Roeleven & Koster, 2004; Stirling & Miles, 1986). Studier visar att ungdomar med dyslexi använder fler oavslutade meningar, utfyllnadsord, pauser samt felaktiga verbformer och prepositioner än typiska läsare (Catts 3

1996; Stirling & Miles, 1986). Catts (1996) anser att dessa särdrag har sin grund i den bristande fonologiska bearbetningen. I en studie av Rispens med flera (2004) där uppgiften var att avgöra om meningar som presenterades auditivt var grammatiskt korrekta eller inte, såg man att individer med dyslexi presterade sämre än både åldersmatchade och läsmatchade kontroller. Bristande semantisk förmåga påverkar också förmågan att tolka ord med flera betydelser (Roth & Spekman, 1989). Även nedsatt morfologisk förmåga kan ofta ses vid dyslexi och Elbro (1990) menar att dessa brister kan vara en av orsakerna till dyslexi. Han har i sina studier sett att bristerna i morfologisk förmåga när det gäller talat språk kvarstår även vid 15 års ålder. Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar Testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar, TBSS är ett verktyg för att utreda svårigheter gällande de högre språkliga funktionerna. Testbatteriet har utformats för att upptäcka mer subtila språkliga brister än vad tidigare svenska bedömningsmaterial klarat. Testbatteriet innehåller deltesten Bedömning av subtila språkstörningar, BeSS (Brunnegård & Laakso, 1998), FAS (Spreen & Benton, 1969), Boston Naming Test (Kaplan, Goodglass & Weintreaub, 1983) samt Meningsanalys och Morfologisk komplettering (Elbro, 1990). När testbatteriet utformades gjordes en pilotstudie på nio patienter med multipel skleros (Brunnegård & Laakso, 1998; Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000). Vid multipel skleros är språksvårigheterna ofta så pass milda att de kan vara svåra att upptäcka med traditionella språkliga test som till exempel används vid afasibedömning. Johansson och Ljungsfors (2002) undersökte i sitt examensarbete sambandet mellan trötthet, talfunktion och högre språklig förmåga hos personer med multipel skleros. I studien ingick 15 deltagare vars subjektiva skattning av trötthet jämfördes med resultat på Dysartritestet och TBSS samt anamnestiska uppgifter. Holmbro och Olsson (2000) normerade TBSS på en äldre normalgrupp. Syftet var att jämföra sambanden mellan testresultaten och individernas ålder, utbildning och kön, samt att undersöka korrelationen mellan resultaten och personernas subjektiva uppfattning om den egna språkförmågan. Testbatteriet användes även på afatiker i ett examensarbete av Bucht och Enblom (2002). I sin studie jämförde de resultaten på TBSS mellan en grupp väl återställda afatiker och en matchad normalgrupp. Man jämförde också afatikernas resultat på TBSS och A-ning. Berg och Björnram (2000) använde TBSS i sitt examensarbete för att undersöka art och grad av språkstörning hos 30 deltagare med Parkinsons sjukdom. Försöksgruppens resultat jämfördes med resultaten hos en matchad kontrollgrupp. Nellie och Petterson (2008) använde i sitt examensarbete delar av TBSS för att undersöka skillnader i språklig förmåga hos vuxna, friska individer. Man undersökte även hur dessa skillnader avspeglar sig i neural aktivitet. Den neurala avbildningen gjordes vid en funktionell magnetkameraundersökning (fmri). I flera av de examensarbeten som gjorts angående TBSS har man undersökt sambandet mellan deltagarnas subjektiva uppfattning om den egna språkförmågan och resultat på testet. I Holmbro och Olssons studie (2000) fann man en signifikant skillnad i testresultat på BeSS mellan de som ansåg sig läsa mycket och de som ansåg sig läsa lite, där de som läste mycket presterade bättre. Störst var skillnaden mellan grupperna på deltesten repetition av långa meningar, förståelse av logikogrammatiska meningar samt definitioner av ord. Motsvarande samband gällde också för FAS och Boston Naming Test. Man såg däremot inga samband mellan uppfattade läs- och skrivsvårigheter och resultat på något av deltesten i testbatteriet. Bucht och Enblom (2002) visade i sin studie på samband mellan läsvanor och resultat på deltesten meningskonstruktion, förståelse av metaforer, definitioner av ord samt FAS bland försökspersonerna. För kontrollgruppen i samma studie korrelerade läsvanorna med totalresultatet på BeSS samt deltesten tvetydigheter och morfologisk komplettering. 4

TBSS har i tidigare studier kunnat upptäcka subtila språkliga svårigheter hos vuxna personer. Forskning visar att subtila språkliga svårigheter även finns hos ungdomar med språkliga svagheter, bland annat dyslexi. Man tänker sig att TBSS är användbart på ungdomar i högstadieålder eftersom de språkliga färdigheterna som testet avser mäta i stor utsträckning har utvecklats i den åldern. Vid utredning av dyslexi kan materialet användas som ett komplement till de test som mäter lägre språkliga förmågor. Eftersom testbatteriet inte har använts på ungdomar tidigare bör man först undersöka om materialet lämpar sig för åldersgruppen för att sedan samla in normaldata. Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att utprova TBSS på svenska ungdomar i årskurs 8 och 9. Man undersökte också sambandet mellan resultaten på TBSS och den subjektiva uppfattningen om den egna språkförmågan. Frågeställningarna var: Är TBSS användbart på ungdomar i åk 8 och 9? Hur presterar en grupp ungdomar utan tal- och språksvårigheter i åk 8 och 9 på TBSS? Vad anser en grupp ungdomar utan tal- och språksvårigheter i åk 8 och 9 om svårighetsgraden på deltesten i TBSS? Kan man se samband mellan subjektiv uppfattning om läs- och skrivförmågan och testresultat? Kan man se samband mellan läsvanor och testresultat? Signifikans Det finns väldigt få test för att mäta språklig förmåga som är normerade på svenska ungdomar över 13 år. Det är därför mycket viktigt att ett sådant material tas fram. Utprovningen görs för att se om det aktuella testbatteriet lämpar sig för ungdomar i högstadieålder. Materialet skulle då kunna användas i samband med språkliga utredningar på ungdomar, främst vid dyslexi eftersom de språkliga svårigheterna då ofta är subtila. Efterfrågan på ett dylikt test är stort hos kliniskt verksamma logopeder. Metod Deltagare I undersökningen deltog 11 personer i åldrarna 14:1-15:11 år (M=14:10). Tre av dessa var pojkar och åtta var flickor. Deltagarna kom från fem olika skolor i Västerbottens län. Rekryteringen skedde i sex fall via personliga kontakter samt i fem fall genom kontakt med skolor i länet. För att få vara med i studien skulle deltagarna uppfylla följande inklusionskriterier: elever i årskurs 8 och 9 ålder 13-16 år normal hörsel ingen känd språkförsening, språkstörning eller dyslexi svenska som modersmål I de fall deltagare rekryterades via skolan skedde kontakten genom rektorer och lärare. Efter kontakt med berörda lärare besökte författarna klasserna för att presentera sig och ge information kring studien. Eleverna hade då möjlighet att ställa frågor. Under besöken i 5

klasserna delade författarna ut ett informationsbrev angående studien samt ett medgivandeformulär (se bilaga 1). De deltagare som rekryterades via personliga kontakter kontaktades per telefon och i samband med detta gavs muntlig information om studien. Även dessa deltagare fick skriftlig information samt gav sitt medgivande genom att skriva på ett medgivandeformulär. De elever som fyllt 15 år kunde själva ge sitt medgivande till att delta i studien medan elever under 15 år behövde en förälders medgivande. Bland de deltagare som gett sitt medgivande till att delta skedde inga bortfall. Innan testningen inleddes ombads deltagarna fylla i en enkät (se bilaga 2). I enkäten bads deltagarna uppge födelsedata, kön och modersmål. Deltagarna uppskattade också sin egen läs- och skrivförmåga på en skala i fem steg. Skalstegen räknades om till siffror där 5 motsvarade mycket bra, 4 motsvarade bra, 3 motsvarade medel, 2 motsvarade dålig och 1 motsvarade mycket dålig. Enkäten innehöll också en fråga om läsvanor. Läsvanorna kodades om till siffror mellan 1 och 3 inför resultatberäkningen. 1 innebar att deltagaren läser upp till 6 böcker per år, 2 innebar att deltagaren läser 7-10 böcker per år och 3 innebar att deltagaren läser 12 eller fler böcker per år. Indelningen av läsvanor har gjorts av författarna för att åskådliggöra hur mycket deltagarna läser. Deltagarna besvarade i enkäten också frågor om eventuell dyslexidiagnos samt om de fått hjälp av logoped, talpedagog eller specialpedagog. Deltagarnas uppgifter behandlades anonymt. I enkäten med bakgrundsuppgifter frågade man efter födelseår och -månad samt kön, men utöver detta fanns inga identifierande uppgifter. Inspelningarna som gjordes under testningen förstördes efter att inspelningarna analyserats. Forskningsmaterialet lagrades på ett sätt så att obehöriga inte hade tillgång till det. Testningen var helt frivillig och eleverna fick själva ta ställning till om de ville delta i undersökningen. Material Testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar, TBSS (se bilaga 3) var det material som användes i studien. Nedan följer en beskrivning av de 10 deltesten som TBSS består av. BeSS består av sju deltest som vardera innehåller 10 uppgifter som poängsätts på en skala med tre steg (0, 1 och 3 poäng). Ett fullständigt svar ger 3 poäng medan ett lätt avvikande svar ger 1 poäng. Denna typ av skala används för att skapa en större skillnad i resultat mellan de individer som ger ett korrekt svar och de som ger svar som är något avvikande eller felaktiga. På detta sätt kan man urskilja personer med subtila språksvårigheter. Det finns en tidsgräns för alla deltest förutom repetition av långa meningar. Tidsbegränsningen är 30 sekunder med undantag av uppgiften meningskonstruktion där tidsgränsen är 1 minut. Nedan följer en beskrivning av de sju deltesten i BeSS (beskrivning delvis tagen från Holmbro och Olsson (2000) samt Bucht och Enblom (2002)): Repetition av långa meningar Meningar bestående av 9-16 ord ska repeteras. För maximal poäng skall meningen återges ordagrant, enstaka omtagningar eller omstarter medges. Exempel: Enligt kvällstidningarna förväntas julhandeln i år slå alla rekord. Meningskonstruktion Deltagaren ska med hjälp av tre givna ord bilda en syntaktiskt, semantiskt och pragmatiskt korrekt talakt som passar i en given situation. Exempel: Deltagaren ska använda orden skyndar, sent och om i situationen vid frukosten. Möjligt svar: Om du inte skyndar dig kommer du för sent. 6

Inferens Deltagaren ska dra slutsatser av innehållet i en kortare text genom att läsa mellan raderna. Exempel: Maria hade skrivit det hon skulle och fotografen hade tagit fina bilder som verkligen passade ihop med det. Hon plockade ihop sina saker och vinkade till ett par kollegor när hon gick. Solen sken, vindarna var ljumma för första gången på länge och hon behövde inte ta hem arbete ikväll. Utifrån texten ska deltagaren avgöra vilket yrke Maria har. Förväntat svar: Journalist. Förståelse av logikogrammatiska meningar Deltagaren ska följa uppmaningar eller svara på frågor för att visa förståelse för komplexa grammatiska konstruktioner. Exempel: Peka först på dörren, ge mig sedan pennan innan du vinkar och Om jag tvättade händerna innan jag borstade tänderna, vad gjorde jag då sist?. Tvetydigheter Deltagaren ska ge två tolkningar av lexikalt eller syntaktiskt tvetydiga meningar. Tal, skrift och gester är tillåtna. Exempel: Hon fick en dunk i ryggen och Han slog till mannen med käppen. Förståelse av metaforer Deltagarna ska med egna ord förklara vad olika metaforer betyder. Korrekt eller vedertagen metaforisk betydelse krävs för full poäng. Exempel: Han har tummen mitt i handen. Möjligt svar: Han är opraktisk. Definitioner av ord Deltagaren ska ge en synonym eller förklara vad olika givna ord betyder. Exempel: föremål. Möjligt svar: ting eller sak. FAS är ett ordflödestest där deltagarna ska nämna så många ord som möjligt på respektive bokstav F, A och S under en minut (Spreen & Benton, 1969). Här räknas alla ord utom namn på personer. I denna studie har deltagaren även fått nämna så många ord som möjligt under en minut inom den semantiska kategorin djur. Uppgifterna som mäter ordmobilisering benämns i detta arbete som fonologiskt respektive semantiskt ordflöde. FAS finns normerat på svenska för åldersgrupperna 16-29 år, 30-64 år och 65-89 år i ett examensarbete av Ivachova och Tinghag (2007). I normeringen har man använt delvis andra instruktioner och rättningskriterier än i föreliggande examensarbete. I normeringen av Ivachova och Tinghag ingår också den semantiska kategorin djur för ovannämnda åldersgrupper. Boston Naming Test är ett benämningstest som består av 60 bilder (Kaplan, Goodglass, & Weintreaub, 1983). Deltagaren ska med ett ord benämna det som syns på bilden. Man har inte utprovat Boston Naming Test i detta examensarbete eftersom det redan finns en svensk normering av testet för ifrågavarande åldersgrupp (Brusewitz & Gómez-Ortega, 2005). Meningsanalys innebär att deltagaren ska repetera en mening och sedan tala om hur många ord meningen innehåller (Elbro, 1990). Morfologisk komplettering innebär att deltagaren ska skapa ord med ledning av initiala eller finala morfem (Elbro, 1990). Exempel: fre- och -nuft. Möjliga svarsalternativ: fredag och förnuft. 7

Pilotstudie Innan testningen inleddes, gjordes en pilotstudie på tre personer. Pilotstudien gjordes dels för att träna på att administrera testet och dels för att diskutera bedömningskriterier och därmed skapa en gemensam bedömningsgrund. Då det inte fanns någon manual för testbatteriet utformade författarna en enkel manual i samband med pilotstudien för att säkerställa att testet utfördes lika av testledarna. Manualen vidareutvecklades senare till ett skriftligt bedömningsunderlag (se bilaga 4). Man gjorde också en del ändringar i testprotokollet innan testningen inleddes. Detta gjordes för att försöka göra testet mer konsekvent och tydligt. Bland annat valde man ut lämpliga symboler för att tydligt visa på vilket sätt de olika deltesten skulle presenteras och om det rekommenderades att svaren skulle audioinspelas inför bedömningen. En högtalarsymbol innebar att uppgiften skulle spelas upp från band, en textbladssymbol betydde att uppgiften presenterades skriftligt och en kassettbandssymbol innebar att svaren lämpligen skulle audioinspelas för att underlätta poängsättningen. Instruktionerna till vissa av deltesten förtydligades i protokollet och en inledande instruktion inför hela testbatteriet utarbetades (se bilaga 5). Procedur Testningen som tog omkring en timme skedde individuellt i skolans utrymmen i de fall eleverna kontaktades via skolan och i elevernas hem i de fall de rekryterades via personliga kontakter. Man strävade efter att utrymmet för testningen skulle vara så tyst som möjligt. Deltagarna som kontaktades via skolan fick utföra testet under lektionstid, medan de som gjorde testet i sitt hem fick göra det under helgen på eftermiddagen. För att minska testledareffekter alternerade man vilken testledare som administrerade vilka testuppgifter. Testuppgifterna presenterades också i varierande ordning för att undvika effekter av trötthet. Instruktionerna lästes innantill direkt ur protokollet. I de fall det behövdes gavs dock ytterligare förklaringar. Efter varje deluppgift fyllde deltagarna i en skala där de utvärderade uppgiftens svårighetsgrad. Skalan var graderad i fem steg från mycket lätt till mycket svår (se bilaga 6). Stegen räknades inför resultatberäkningen om till siffror där mycket lätt motsvarade 1, lätt motsvarade 2, medel motsvarade 3, svår motsvarade 4 och mycket svår motsvarade 5. Författarna valde att presentera större delen av uppgifterna enbart auditivt eftersom förhoppningen är att kunna använda TBSS för att undersöka ungdomar med språkliga svårigheter, och då bland annat dyslexi. Deltesten meningskonstruktion, definitioner av ord samt morfologisk komplettering gavs dock även skriftligt. För de två första deltagarna presenterades alla uppgifter utom repetition av långa meningar och förståelse av logikogrammatiska meningar skriftligt. Man förinspelade uppgifter där intonation, betoning och andra uttalsvariationer var avgörande vid presentationen. Vid testtillfället spelades uppgifterna upp från bandspelare för att garantera att deltagarna fick samma stimuli. De uppgifter som presenterades på detta sätt var repetition av långa meningar, förståelse av logikogrammatiska meningar samt tvetydigheter. Det finns en tidsbegränsning på alla deluppgifter förutom repetition av långa meningar. Testdeltagarna var omedvetna om dessa tidsgränser med undantag av de fall där deltagare under någon enstaka uppgift uttryckligen frågade om det fanns en tidsbegränsning. Under testets gång var båda testledarna med i rummet. Den testledare som för tillfället inte genomförde testningen förde anteckningar, skötte bandspelare, assisterade samt ansvarade för tidtagning. Audioinspelning av hela testet gjordes på samtliga deltagare. Båda testledarna gjorde vid varje testtillfälle enskilda bedömningar. Poängsättningen jämfördes efteråt varefter man diskuterade fram en gemensam bedömning. I de fall där poängsättningen skiljde sig åt tog man hjälp av audioinspelningen. Bedömningarna kontrollerades upprepade gånger eftersom bedömningskriterier som påverkade poängsättningen specificerades under arbetets gång. 8

Databehandling Medelvärde, median, typvärde och standardavvikelse för olika resultat bearbetades i kalkylprogrammet Excel och presenteras i figurer och tabeller. För statistisk bearbetning använde man statistikprogrammet SPSS. Vid jämförelser mellan grupper användes Mann- Whitney U test. För korrelationsberäkningar användes Spearman s icke-parametriska test. Interbedömarreliabilitet Interbedömarreliabiliteten beräknades vid två tillfällen för samtliga deltest förutom deltestet som gäller ordflöde. Punkt-för-punktsamstämmigheten beräknades till 95 %. Bedömningarna skilde sig aldrig mer än ett skalsteg. Man beräknade ingen interbedömarreliabilitet för deltestet som gäller ordflöde, eftersom man vid bedömning av denna uppgift alltid använde sig av audioinspelningarna som gjordes. Resultat Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar Medelvärdet för hela gruppen på deltesten i BeSS var 21,7/30 poäng (72,3 %) med en standardavvikelse på 6,0. Gruppens medelvärde på meningsanalys var 45,7/54 (84,7 %) och standardavvikelsen var 6,6. På deltestet morfologisk komplettering var medelvärdet 41,5/48 poäng (86,6 %) och standardavvikelsen var 6,1. Medelvärdet på testbatteriet i sin helhet, exklusive uppgifterna som mäter ordflöde var 75 %. Gruppens medelvärde på fonologiskt ordflöde då samtliga bokstäver räknades ihop var 34,7 (max 60) och standardavvikelsen var 17. Medelvärdet för genomsnittliga antalet ord per minut var 11,6 och standardavvikelsen var 5,7. Uppgiften som mäter semantiskt ordflöde gav medelvärdet 23,4 (max 26) och standardavvikelsen 5,5. Resultaten för de olika deltesten kan utläsas i tabell 1. Resultaten på uppgifterna som mäter ordflöde har exkluderats från de beräkningar som gjorts i procent. En deltagares resultat på uppgifterna som mäter fonologiskt ordflöde har exkluderats. Tabell 1 Medelvärde, median, typvärde och standardavvikelse för deltesten som ingår i TBSS. De grå fälten beskriver de deltest som ingår i BeSS. Siffrorna står för den ordning som deltesten har i TBSS. Deltest Medelvärde Medelvärde Median Typvärde SD (%) (poäng) BeSS totalt 72,3 21,7 23,0 30,0 6,0 1. Repetition av långa meningar 63,6 19,1 18 17 4,6 2. Meningskonstruktion 89,4 26,8 28 30 4,3 3. Inferens 76,1 22,8 25 25 4,1 4. Förståelse av logikogrammatiska meningar 89,1 26,7 27 27 2,8 5. Tvetydigheter (totalt) 60,0 18,0 16 25 6,6 5. Tvetydigheter lexikala 65,2 11,7 12 15 3,1 5. Tvetydigheter syntaktiska 52,3 6,3 7 10 3,9 6. Förståelse av metaforer 64,2 19,3 21 26 5,5 7. Definitioner av ord 63,6 19,1 22 22 6,1 8. Fonologiskt ordflöde (F+A+S) 34,7 36,5 17,0 8. Fonologiskt ordflöde (genomsnitt per bokstav och minut) 11,6 12,2 5,7 8. Semantiskt ordflöde 23,4 24 24 5,5 9. Meningsanalys 84,7 45,7 47 6,6 10. Morfologisk komplettering 86,6 41,5 40 48 6,1 9

Bäst resultat fick gruppen på deltestet meningskonstruktion som gav ett medelvärde på 26,8/30 (89,4 %). Uppgiften förståelse av logikogrammatiska meningar gav det näst högsta medelvärdet 26,7/30 (89,1 %). Lägst medelvärde fick gruppen på deltestet syntaktiska tvetydigheter som gav 6,3/12 poäng (52,3 %). Även uppgifterna repetition av långa meningar (medelvärde 19,1 /30, 63,6 %), definitioner av ord (medelvärde 19,1/30, 63,6 %) och förståelse av metaforer (medelvärde 19,3, 64,2 %) gav relativt låga resultat. Spridningen var minst i deltestet förståelse av logikogrammatiska meningar, medan den var störst i uppgifterna tvetydigheter (totalt) och meningsanalys. Medelvärdet för uppgiften som mäter semantiskt ordflöde var avsevärt högre (23,4 poäng) än för uppgiften som mäter fonologiskt ordflöde (10,2-12,7 poäng). Samtliga deltagare som beaktats i resultatberäkningen presterade bättre på semantiskt ordflöde än fonologiskt ordflöde. Standardavvikelsen för ordflödesuppgifterna var jämn och varierade mellan 5,5 och 6,2. Resultaten för fonologiskt och semantiskt ordflöde presenteras i tabell 2. Tabell 2 Medelvärde, median, typvärde, standardavvikelse, högsta (max) och lägsta (min) resultatpoäng på ordflödestesten beräknat på hela gruppen. Deltest Medel Median Typvärde Standardavvikelse Max poäng Min poäng Fonologiskt ordflöde (F) 11,8 12 17 5,7 21 4 Fonologiskt ordflöde (A) 10,2 10 17 6,1 18 0 Fonologiskt ordflöde (S) 12,7 13 13 6,2 22 3 Semantiskt ordflöde 23,4 24 24 5,5 36 14 Jämförelse av deltest Deltestet meningskonstruktion var den uppgift där flest deltagare nådde full poäng men även på morfologisk komplettering och förståelse av logikogrammatiska meningar nådde några deltagare full poäng. I övrigt var det endast på deltesten syntaktiska tvetydigheter och meningsanalys som någon fick full poäng. Lexikala tvetydigheter var den uppgift som hade det lägsta maxresultatet. Syntaktiska tvetydigheter och en av uppgifterna som mäter fonologiskt ordflöde var de enda deltest där någon fick noll poäng. Förståelse av metaforer, repetition av långa meningar samt definitioner av ord hörde också till uppgifterna med lägst poäng. Resultaten redovisas i helhet i tabell 3. Tabell 3 Högsta (max) och lägsta (min) resultat på varje deltest i TBSS på gruppen totalt samt antal deltagare som fått respektive resultat. Procenttalen är avrundade till närmsta heltal. Deltest Resultat max Resultat min procent poäng n procent poäng n 1. Repetition av långa meningar 87 26/30 2 40 16/30 1 2. Meningskonstruktion 100 30/30 5 57 17/30 1 3. Inferens 93 28/30 1 47 14/30 1 4. Förståelse av logikogrammatiska meningar 100 30/30 3 70 21/30 1 5. Tvetydigheter totalt 90 27/30 2 30 9/30 1 5. Tvetydigheter lexikala 83 15/18 4 33 6/18 1 5. Tvetydigheter syntaktiska 100 12/12 2 0 0/12 1 6. Förståelse av metaforer 87 26/30 2 30 9/30 1 7. Definitioner av ord 90 27/30 2 40 12/30 2 8. Fonologiskt ordflöde (F) 21 1 4 1 8. Fonologiskt ordflöde (A) 18 1 0 1 8. Fonologiskt ordflöde (S) 22 1 3 1 8. Semantiskt ordflöde 36 1 14 1 9. Meningsanalys 100 54/54 1 63 34/54 1 10. Morfologisk komplettering 100 48/48 4 67 32/48 1 10

Uppskattad svårighetsgrad Enligt deltagarnas egen bedömning av svårighetsgraden på deltesten var meningsanalys, förståelse av logikogrammatiska meningar och morfologisk komplettering de uppgifter som var lättast. Deltesten meningskonstruktion, förståelse av metaforer och tvetydigheter uppskattades som svårast. De uppgifter som deltagarna uppskattade som lättast hörde till de uppgifter som de presterade bäst på. De uppgifter som de uppskattade som svårast stämde också väl överens med de faktiska prestationerna, förutom på uppgiften meningskonstruktion, som gruppen uppskattade som allra svårast men presterade bäst på. För att åskådliggöra gruppens bedömning av deltestens svårighetsgrad räknade man om den 5-gradiga skalan ( mycket svår, svår, medel, lätt och mycket lätt ) till värden mellan -2 och 2, där -2 och -1 stod för mycket svår respektive svår och 1 och 2 stod för lätt respektive mycket lätt. Medel fick värdet noll. Värdena för respektive deltest räknades sedan ihop. Resultaten redovisas i figur 1. Svårighetsgrad 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 4 5 3 9 12 2 1 3 3 14 12 Deltest Figur 1. Deltagarnas uppskattning av svårighetsgrad på deltesten i TBSS. Subjektiv uppfattning om språkförmågan Man kunde se samband mellan resultaten på TBSS och deltagarnas subjektiva uppfattning om sin läs- och skrivförmåga. De fem deltagare som uppskattade sin läs- och skrivförmåga som mycket bra (5) är också de fem deltagare som fick bäst resultat på testbatteriet som helhet, exklusive fonologiskt ordflöde. Av de två som uppskattade sin förmåga lägst av alla deltagare (3= medel ) var det en som hade ett av de lägsta resultaten i gruppen. Det fanns dock tre deltagare som skattade sin förmåga som bra (4) och som presterade bland de lägre i gruppen. Deras medelvärden på TBSS, exklusive ordflöde, var 58, 62 respektive 64 procent, jämfört med medelvärdet för hela gruppen som var 75 procent. Man kunde även se samband mellan deltagarnas egen uppfattning om sin läs- och skrivförmåga och resultaten på uppgifterna som mäter ordflöde, även om dessa inte var lika tydliga. Resultaten åskådliggörs i tabell 4. Beräkningar med Spearman s icke-parametriska test visade att deltagarnas självuppskattade läs- och skrivförmåga korrelerade signifikant med 11

medelvärdet på TBSS som helhet, exklusive deltestet som mäter ordflöde (r s =, 798, p =,009). Den självuppskattade läs- och skrivförmågan korrelerade också signifikant med deltestet som mäter fonologiskt ordflöde (r s =,753, p =,036). Inga signifikanta samband sågs mellan självuppskattad läs- och skrivförmåga och deltestet som mäter semantiskt ordflöde. P-värdet är justerat enligt Bonferoni för tre test. De deltagare som uppgav att de läser mycket (3) återfanns bland de deltagare som presterade bäst på testet. Det fanns dock deltagare som presterade högt på testet som angav att de läser lite (1). De två som presterade lägst på testet uppgav också att de läser lite. På uppgifterna som mäter ordflöde sågs inget tydligt samband mellan prestation och läsvanor. Resultaten redovisas i detalj i tabell 4. Inga samband sågs mellan deltagarnas läsvanor och deras resultat på TBSS som helhet (Spearman s icke-parametriska test). När man undersökte sambandet mellan läsvanor och deltagarnas resultat på de olika deltesten kunde man se att korrelationen mellan läsvanor och resultat var god för deltestet förståelse av metaforer, men endast närmade sig signifikans (r s =,598, p =,052). När det gäller deltestet morfologisk komplettering fann man också att korrelationen var god och även här närmade sig signifikans (r s =,543, p =,084). I övrigt sågs inga samband mellan deltagarnas resultat på deltesten och läsvanor. Tabell 4 Deltagarnas totala medelvärde på TBSS samt deras läsvanor och uppskattade läs- och skrivförmåga. I tabellen finns också resultaten för fonologiskt ordflöde för deltagare 9. Resultatet på denna uppgift har uteslutits från övriga resultatberäkningar. Procenttalen är avrundade till närmsta heltal. Deltagare Medelvärde (%) Fonologiskt ordflöde Semantiskt ordflöde Läsvanor Uppskattad förmåga 1 82 13,0 24 3 5 2 89 20,0 24 2 5 6 88 18,0 36 3 5 8 88 13,7 25 1 5 9 87 36,0 23 3 5 3 64 2,3 14 2 4 4 63 11,3 21 2 4 10 74 15,0 27 1 4 11 58 10,7 20 1 4 5 72 7,7 24 1 3 7 61 4,0 19 1 3 Diskussion Resultat Deltagarna presterade bäst på deltesten meningskonstruktion och förståelse av logikogrammatiska meningar. De höga resultaten på meningskonstruktion kan bero på att deltagarna var i en ålder då man både läser och skriver mycket i skolan och man kan då förvänta sig att de presterar bra på uppgifter som kräver förmåga att konstruera meningar. På uppgiften förståelse av logikogrammatiska meningar får man höra uppmaningarna och frågorna två gånger. Detta gav dels en mindre belastning av minnet och dels betänketid, vilket kan ha bidragit till de höga resultaten. De deltest som gav lägst medelvärde var tvetydigheter, repetition av långa meningar, definitioner av ord samt förståelse av metaforer. De låga resultaten på tvetydigheter samt repetition av långa meningar var väntade utifrån en tidigare studie där TBSS använts på en äldre normalgrupp, där dessa uppgifter också gav de lägsta resultaten. De två övriga deltesten som deltagarna presterade sämst på kan förklaras av deltagarnas låga ålder eftersom båda deltesten påverkas av erfarenhet. 12

Resultaten på ovannämnda deltest stämde väl överens med deltagarnas uppskattning av svårighetsgraden, med undantag av deltestet meningskonstruktion. Uppgiften upplevdes som allra svårast men var det deltest som gruppen presterade bäst på. Att meningskonstruktion ansågs som svår kan bero på att uppgiften krävde mer kreativitet och aktivitet av deltagarna än många andra uppgifter. Även deltesten tvetydigheter, definitioner av ord samt förståelse av metaforer som krävde mer av deltagarna upplevdes som svåra. I dessa uppgifter skulle deltagarna formulera förklaringar för att få poäng, medan det i uppgifterna som upplevdes som lätta ofta inte ställdes lika höga krav på kreativitet och aktivitet. Beträffande läsvanor och resultat på TBSS såg man att de deltagare som läser mycket presterade högt på testbatteriet. Man såg också att de som presterade lägst hörde till de som läser minst. Däremot såg man att det fanns deltagare som läser lite och ändå presterade högt på testet. Denna spridning kan bidra till att man inte såg några signifikanta samband mellan läsvanor och resultat på TBSS. Korrelation var god mellan läsvanor och resultat på deltesten förståelse av metaforer och morfologisk komplettering, men närmade sig endast signifikans. Det låga antalet deltagare kan vara en orsak till att man inte såg några signifikanta korrelationer. I likhet med tidigare studier (Bucht & Enblom, 2002; Holmbro & Olsson, 2000) verkar det även i denna studie finnas ett samband mellan den egna uppfattade läs- och skrivförmågan och testresultat på TBSS som helhet, exklusive ordflöde. Deltagarna verkade i många fall ha god uppfattning om den egna förmågan, trots att det fanns deltagare som skattade sin förmåga som såväl bättre som sämre än den faktiska prestationen på testbatteriet. En jämförelse med en äldre normalgrupps prestation på testbatteriet (Holmbro & Olsson, 2000) visar att gruppen i åldern 55-59 år hade ett högre medelvärde på TBSS, exklusive uppgifterna som mäter ordflöde, än deltagarna i denna studie. Medelvärdet för den äldre normalgruppen var 86 % medan medelvärdet för deltagarna i denna studie var 75 %. Den äldre normalgruppen presterade överlag bättre på testet, bortsett från deltesten meningskonstruktion och förståelse av logikogrammatiska meningar där den yngre gruppen i denna studie presterade bättre. De uppgifter där resultaten skilde sig mest mellan grupperna, till den äldre gruppens fördel, var tvetydigheter, förståelse av metaforer och definitioner av ord. Även på deltestet som mäter fonologiskt ordflöde såg man en tydlig skillnad mellan grupperna, där den äldre normalgruppen genererade 16,5 ord per minut jämfört med 11,6 ord per minut hos den yngre gruppen. Att den äldre normalgruppen presterade bättre på stor del av uppgifterna kan bero på att många av de förmågor som deltesten mäter är färdigheter som i många fall fortsätter att utvecklas även efter tonåren (Nippold, 1985; Nippold m.fl., 1997). Att resultaten skilde sig så pass mycket på deltestet tvetydigheter kan tyckas oväntat eftersom man i tonåren kan vara ganska flexibel i sitt sätt att se på saker. I den åldern har man också erfarenhet av att tolka bibetydelser exempelvis i skämt och gåtor. Det är dock ett faktum att språket fortsätter att utvecklas och bli mer komplext med åren (Scott & Stokes, 1995). Man utvecklar också en mer analytisk förmåga som gör att man lättare kan laborera med betydelser och skifta perspektiv. Den äldre gruppen presterade avsevärt bättre på deltesten förståelse av metaforer och definitioner av ord. Detta kan förklaras av att äldre personer ofta har större erfarenhet av metaforer och därmed kan betydelsen, vilket i detta test ger mest poäng. Det verkar som att ungdomar i allmänhet inte är lika bekanta med metaforer och inte heller kan betydelserna. Trots detta gav stor del av ungdomarna fullt tänkbara tolkningar av metaforerna, vilket dock endast gav 1 poäng och bidrog till att skillnaden i resultat mellan grupperna blev stor. Förståelse av ordspråk och metaforer hör till de förmågor som utvecklas senare i livet (Nippold, 1985; Nippold m.fl., 1997). Den typ av litteratur som de olika åldersgrupperna kommer i kontakt med påverkar såväl förståelsen av metaforerna som ordförståelsen. En del av orden som förekommer i testet används inte så frekvent i modernare litteratur eller i vardagligt tal. Skillnaderna i fonologiskt ordflöde kan relateras till åldersaspekten. Under tonåren utvecklas flera faktorer som berör ordlagring och ordåtkomst 13