Säker Mat. Egenkontrollprogram för hemtjänstutförare. SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo 2010-02-01 1 (20) www.solna.



Relevanta dokument
SÄKER MAT I ÖPPEN HEMTJÄNST & PÅ SERVICEHUS

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Rutiner för livsmedelshantering

Hur ska livsmedel hanteras?

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Godkända leverantörer

Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Hem- och konsumentkunskap år 7

Förslag till: Hygienrutiner för maten på sjukhusavdelningen

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Tips och råd för trygg matlagning

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Tips och råd för trygg matlagning

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Nutritionspärm Region Skåne

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för hemtjänsten i Sandvikens kommun. Äldreomsorgen

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

Läsa och förstå text på förpackningar

FUTURE KITCHEN Introduktion del

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

Mat för äldre inom vård och omsorg

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen

Inspirationshandledning - Energidepå 2 Uppgift 2. Årskurs 4-6

Projekt Bacillus cereus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR RESTER. eller: så gör du vardagen till en restfest!

14.1 Övergripande åtaganden

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Tikka masala meatballs. vecka 5

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Inspirationshandledning - Energidepå 2 Uppgift 2. Årskurs F-3

Kalvfärssås med senap och persilja. vecka 6

familj Ärtplättar med cottage cheese och tomatsallad Gräslöksstekt lax med blomkålsmos Hoisinkyckling med edamamebönor

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Pasta med fetaost och bacon. vecka 20

Information till dig som arbetar med livsmedel

för plånboken och miljön.

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Tillfällig hantering av livsmedel

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Krämig skinkgryta med gröna bönor. vecka 21

Pasta med rökt lax och salladsärter. vecka 40

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

familj Kalkonpasta med senap och timjan Kycklinglår i ugn med lök, paprika och oliver Stekt torsk med äggsås

Thaigryta med broccoli. vecka 46

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

familj Stekt fi sk med citronsås Järpar med tzatziki BBQ-kyckling med rostad majskolv Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Tillfällig hantering av livsmedel

Registrering av livsmedelsverksamhet Anmälan artikel 6.2 i Förordning (EG) nr 852/2004 och 8 LIVS FS 2005:20

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Saffranspasta med räkor. vecka 7

Tortellini med ricotta och basilika. vecka 42

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48

Kalla fakta för fräschare mat.

Säker livsmedelsverksamhet

Paprikapasta med korv. vecka 39

Paprikapasta med hyvlad halloumi. vecka 14

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

TOTALA UTGIFTERNA

Så här genomförs riskklassningen

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Fiskkakor med krassesås. vecka 33

Fusilli med kyckling, kapris och dill. Vecka 3

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest!

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Transkript:

SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo 2010-02-01 1 (20) Säker Mat Egenkontrollprogram för hemtjänstutförare Postadress Besöksadress Telefon Org.nr. 212000-0183 Telefax Bankgiro Webbplats E-post: www.solna.se

2 (20) Administrativa uppgifter Datum för upprättande av egenkontrollprogram Hemtjänstföretag Verksamhetschef Besöksadress Telefon/fax Verksamhetsbeskrivning Verksamheten utför omvårdnads- och serviceinsatser till personer som beviljats biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen. I verksamheten ingår följande mathantering inköp av livsmedel mottagning av livsmedel i personallokal förvaring av livsmedel i personallokal distribution av livsmedel distribution av kylda matlådor distribution av varma matlådor förvaring av kylda matlådor i personallokal förvaring av varma matlådor i personallokal matlagning tillredning av frukost/mellanmål

3 (20) Ansvarsfördelning Kundens ansvar Primärt har kunden eget ansvar. I de fall hon/han inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin mathantering ansvarar hemtjänstpersonalen för att maten hanteras enligt egenkontrollprogrammet. Om kunden inte vill att maten ska hanteras enligt egenkontrollprogrammet, tex inte vill att gammal mat slängs, är det viktigt att hemtjänstpersonalen förklarar hur mat hanteras på bästa sätt. Om kunden är kapabel att förstå eventuella följder av olämplig hantering av mat, så är det hans/hennes beslut om hur maten ska hanteras som gäller. Om han/hon däremot inte är kapabel att förstå följderna ska problemet diskuteras med verksamhetschefen. Verksamhetschefen ansvarar för att Registrera samt meddela förändringar i verksamheten till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Överklaga beslut tagna av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Betala avgifter för registrering, årlig kontrollavgift, samt eventuella extra kontroll- och bötesavgifter Ställa krav som säkerställer att hemtjänstföretaget kan hantera maten enligt lagstiftningen vid upphandling/inköp/överenskommelser Verksamheten har ett anpassat egenkontrollprogram Tillhandahålla utrustning så att egenkontrollen kan utföras Personal introduceras och utbildas i livsmedelshygien och rutiner (egenkontrollprogram) samt att det dokumenteras Spara dokumentation i 2 år (blankett 1) Följa upp att egenkontrollen efterlevs inom verksamheten Besluta om och vidta åtgärder för att undanröja brister/problem i livsmedelshanteringen tex vid tid och/eller temperaturavvikelser Vid behov se till att egenkontrollprogrammet revideras Anmäla misstänkta livsmedelsburna sjukdomsfall till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Dokumentera kring livsmedelsburna sjukdomar. Spara i 2 år (blankett 7) Sjuk eller smittad personal inte sysselsätts i hantering av livsmedel så att eventuell smitta inte överförs till kunderna via maten Hemtjänstpersonalen ansvarar för att Följa egenkontrollprogrammet Meddela verksamhetschef vid problem/brister som han/hon inte kan åtgärda på egen hand Föregå som gott exempel för och vid behov informera kunder om hur mat hanteras på ett säkert sätt. Spara all dokumentation i minst 2 år.

4 (20) Utbildning Introduktion Innan nyanställda/vikarier börjar arbeta i verksamheten introduceras de enligt Checklista för introduktion, (bilaga 1). Dokumentation sker på blankett 1. Utbildning All ordinarie personal som hanterar livsmedel får utbildning om smittkällor, kontaminering, risker och rutiner i egenkontrollprogrammet. Dokumentation sker på blankett 1.

5 (20) Personlig hygien Handtvätt Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, mellan hantering av olika råvaror tex tillredning av sallad och hantering av färdig mat, efter toalettbesök, efter du slängt soppåsen, efter du klappat husdjur samt efter du snutit dig Tänk på att inte gå från att utföra personlig omvårdnad direkt till att hantera mat utan att tvätta händerna innan Tvätta händerna i första hand med handsprit Kläder, smycken, naglar och hår Långt hår ska vara ihopsatt vid hantering av oförpackad mat Naglarna ska vara kortklippta och omålade Ringar ska inte bäras i samband med hantering av mat. Om armband, klockor, halsband, örhängen eller piercingsmycken riskerar att komma i kontakt med livsmedel ska de inte bäras Långa ärmar ska kavlas upp vid hantering av oförpackad mat Sår på händer/ förkylning, halsont/ diarré Ta inte i oförpackad mat Använd plasthandskar om du måste ta i mat Tvätta händerna med handsprit före och efter handskarna tas på Tänk på att byta handskar lika ofta som händerna skulle behöva tvättas Vid diarré rengör där du tagit med händerna tex spolknapp och kranar Hosta/nys inte rakt ut i luften - håll armen för Magsjuka Meddela verksamhetschefen om du har magsjuka Salmonella, Shigella, EHEC, Hepatit A, Hepatit E Meddela verksamhetschefen om du har Salmonella, Shigella, EHEC, Hepatit A, Hepatit E Arbete med oförpackade livsmedel får inte äga rum förrän smittfrihet föreligger, oavsett allmäntillstånd. Se Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad

6 (20) Inköp från butiken till hemmet I butiken Kolla så att varan/förpackningen ej är skadad. Köp ej buckliga konserver. Kontrollera datummärkning på varor (bilaga 2) Kontrollera innehållsförteckning vid allergi/intolerans (bilaga 3) Plocka kyl- och frysvaror sist Packa kylda/frysta varor för sig och varma varor för sig Varorna ska packas i termoväska Från butiken Kylda och frysta livsmedel ska transporteras direkt till kunden/hemtjänstlokalen efter inköp. Det innebär att andra ärenden som tex bank- och Apoteksärenden ska ske före inköp i livsmedelsbutik Kyl- och frysvaror ska levereras till kunden/hemtjänstlokalen inom 20 minuter Ställ in kyl- och frysvaror i kylskåp/frys direkt. Följ förvaringsanvisningarna på förpackningen Förvaring i hemtjänstlokal Ställ in varorna i kylskåp/frys direkt Om varor till kunder förvaras i kylskåp i hemtjänstlokalen Mät temperaturen i kylskåpet 1 gång per vecka. Temperaturen får ej överstiga +6 C. Använd en lös termometer. Dokumentera på blankett 2 Rengör kylskåpet 1 gång per månad. Använd vatten och diskmedel. Dokumentera på blankett 2 Om varor till kunder förvaras i frys i hemtjänstlokalen Mät temperaturen i frysen 1 gång per vecka. Temperaturen får ej överstiga -18 C. Använd en lös termometer. Dokumentera på blankett 3 Rengör frysen 1 gång per halvår. Använd vatten och diskmedel. Dokumentera på blankett 3 Från hemtjänstlokalen Kyl- och frysvaror ska levereras till kunden inom 20 minuter efter att de tagits ur kylskåp/frys Ställ in kyl- och frysvaror i kylskåp/frys direkt. Följ förvaringsanvisningarna på förpackningen

7 (20) Hemma hos kunden Förvaring av livsmedel Märk öppnade förpackningar med öppningsdatum Släng gammal och möglig mat (bilaga 4) I kylskåp Temperaturen i kylskåpet bör inte vara högre än +6ºC Förvara mat i slutna kärl eller väl inslagen i tex plast- eller metallfolie Se till att ingenting ligger och droppar eller kletar i kylskåpet I frys Genom att frysa in livsmedel kan hållbarheten förlängas (bilaga 5) Temperaturen i frysen ska inte vara högre än 18ºC Förvara maten i slutna kärl eller väl inslagen i tex plast- eller metallfolie Märk gärna förpackningen med vad den innehåller Upptining av fryst mat Tina fryst mat i kylskåp. Det går även bra i kallt vatten eller i mikrovågsugn. Fryst mat bör inte tinas i rumstemperatur Var noga med att den vätska som bildas vid upptiningen, inte droppar på andra livsmedel. Tina alltid upp i ett kärl med kanter på kylskåpets nedersta hylla så att upptiningsvätska inte droppar ned på andra livsmedel Matsedelsplanering kan underlätta att komma ihåg att livsmedel ska tinas i kylskåpet till nästa dag Helt upptinat kött ska aldrig frysas om på nytt om det inte tillagats innan

8 (20) Matlagning Ta redskap till hjälp Använd alltid redskap då det är möjligt istället för att ta i maten med händerna Smaka aldrig av maten med fingrarna, använd en ren sked Håll arbetsredskapen rena Använd alltid rena redskap vid matlagning Använd olika skärbrädor till olika slags råvaror eller diska ordentligt emellan Undvik att sprida bakterier Tvätta händer, arbetsredskap tex knivar och skärbrädor, och arbetsytor vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat Skölj grönsaker och rengör rotfrukter väl i rinnande vatten före tillredning Ta alltid bort dåliga delar av livsmedel (bilaga 4) Varmhållning av mat Varmhåll mat så kort tid som möjligt. Om maten förvaras varm alltför länge, blir den torr och kvaliteten (smak, konsistens och näringsinnehåll) försämras Om maten serveras senare än inom 1 timme efter tillagning bör maten snabbt kylas ned, förvaras kallt och värmas upp senare Servering och matning Hjälp kunden att, om han/hon vill, tvätta händerna Smaka av med sked när du behöver avgöra om maten har rätt temperatur. Blås och peta aldrig i maten Plocka fram maträtter/livsmedel som ska serveras kalla precis före servering Plasthandskar ska ej användas vid matning. Kom ihåg att tvätta händerna noggrant innan matning Spara matrester Kyl ned maten snabbt Kyl ned varm mat som ska sparas så snabbt som möjligt Nedkylningen går långsammare om maten är täckt tex med ett lock När enstaka portioner sparas bör de ställas in i kyl eller frys inom 1 timme När varm mat ställs in i kylen/frysen höjs temperaturen på livsmedel som redan står där

9 (20) Mindre mängder mat tex mat på en tallrik kan ställas in direkt i kylen om kylskåpet är modernt och håller kylan väl Täck maten med tex plastfolie eller lock innan den ställs in i kylskåp eller frys Märk gärna förpackningen med innehåll och tillagningsdatum Hetta upp matrester/färdiglagad mat helt igenom Hetta upp maten så att den bubblar och ångar Det behövs ca 2-3 minuter på full effekt för att värma en portion mat i mikrovågsugnen. Följ alltid anvisningarna på förpackningen. Se upp med mikrovågsugnen. Den värmer ofta ojämnt. Rör om eller låt rätten stå några minuter så att värmen fördelar sig jämnt Mat bör inte återuppvärmas mer än 1 gång. Värm därför bara den mängd mat som ska ätas Undvik att blanda nylagad mat med rester Håll rent o snyggt i köket Håll disktrasan ren och byt ut den tillräckligt ofta. Disktrasan bör bara användas för att torka av arbetsbänkar, spis och bord, inte för något annat! Vanliga disktrasor kan tvättas i maskin i +60ºC Håll rent på arbetsbänkar/bord där mat ska tillagas/ätas Husdjur bör inte vistas på diskbänk eller köksbord Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdryck Häll upp den mängd näringsdryck som går åt, i ett glas, och förvara resten i kylskåp En öppnad näringsdrycks-förpackningen bör konsumeras inom 1 dygn Sondnäring (enteral nutrition) Följ instruktioner från sjuksköterska/läkare/dietist

10 (20) Varma matlådor Märkning av matlådor Matlådor som är avsedda att ätas samma dag som de levereras behöver endast vara märkta med maträttens namn tex kalops med potatis och rödbetor Den som är ansvarig för märkningen ska kunna lämna fullständiga märkningsuppgifter till kunden. Om matlådor lämnas för flera dagar samtidigt måste matlådorna vara fullständigt märkta. Det innebär att uppgifter om ska stå på förpackningen. Hämtning från restaurang Kontrollera att matlådans innehåll stämmer överens med vad kunden ska ha Packa i termoväska Packa varmt för sig och kylt för sig Matlådan ska levereras till kunden inom 15 minuter Om leveransen sker med termobox med eluttag ska matlådan levereras till kunden inom 30 minuter Kalla vinterdagar är det fördelaktigt att använda värmeplattor i termoväskan Matlådan får endast lämnas utanför kundens ytterdörr om en skriftlig överenskommelse om det finns. Om det inte finns någon överenskommelse ska matlådan slängas Mottagning i personallokal Ställ direkt in kylda tillbehör i kylskåpet Ta inte ut tillbehören ur kylskåpet förrän precis innan de ska levereras till kunden Tiden som matlådorna förvaras i värmeskåp bör begränsas så att de ej varmhålls längre än 2 timmar efter de är tillagade Om tillbehör till kunder förvaras i kylskåp Mät temperaturen i kylskåpet 1 gång per vecka. Temperaturen får ej överstiga +6 C. Använd en lös termometer. Dokumentera på blankett 2 Rengör kylskåpet 1 gång per månad. Använd vatten och diskmedel. Dokumentera på blankett 2 Leverans hem till kund Kontrollera att matlådans innehåll stämmer överens med vad kunden ska ha Packa i termoväska Packa varmt för sig och kylt för sig Matlådan ska levereras till kunden inom 15 minuter

11 (20) Om leveransen sker med termobox med eluttag ska matlådan ska levereras till kunden inom 30 minuter Kalla vinterdagar är det fördelaktigt att använda värmeplattor i termoväskan Matlådan får endast lämnas utanför kundens ytterdörr om en skriftlig överenskommelse om det finns. Om det inte finns någon överenskommelse ska matlådan slängas Uppvärmning av matlådor Ingen uppvärmning bör ske i personallokalen Temperaturmätning Varje personalgrupp ska 1 ggr/halvår mäta temperaturen i en extra matlåda Beställ en extra matlåda Använd en digital termometer och en klocka vid temperaturmätningarna Följ instruktionerna på blankett 4

12 (20) Kylda matlådor Hämtning från restaurang Kontrollera att matlådans innehåll stämmer överens med vad den enskilde ska ha Packa i termoväska Matlådan ska levereras till den enskilde inom 25 minuter Varma sommardagar är det fördelaktigt att använda kylklampar i termoväskan Matlådan får endast lämnas utanför kundens ytterdörr om en skriftlig överenskommelse om det finns. Om det inte finns någon överenskommelse ska matlådan slängas Mottagning i personallokal Ställ direkt in matlådorna/tillbehör i kylskåpet Ta inte ut maten ur kylskåpet förrän precis innan de ska levereras till kunden Kontrollera att matlådans innehåll stämmer överens med vad kunden ska ha Packa i termoväska Matlådan ska levereras till kunden inom 25 minuter Varma sommardagar är det fördelaktigt att använda kylklampar i termoväskan Matlådan får endast lämnas utanför kundens ytterdörr om en skriftlig överenskommelse om det finns. Om det inte finns någon överenskommelse ska matlådan slängas Om matlådor och tillbehör till kunder förvaras i kylskåp Mät temperaturen i kylskåpet 1 gång per vecka. Temperaturen får ej överstiga +6 C. Använd en lös termometer. Dokumentera på blankett 2 Rengör kylskåpet 1 gång per månad. Använd vatten och diskmedel. Dokumentera på blankett 2 Uppvärmning av matlådor Ingen uppvärmning bör ske i personallokalen Temperaturmätning Varje personalgrupp ska 1 ggr/halvår mäta temperaturen i en extra matlåda. Beställ en extra matlåda Använd en digital termometer och en klocka vid temperaturmätningarna Följ instruktionerna på blankett 5

Om den enskilde misstänks blivit sjuk av maten Prata med kunden och släng eventuella rester Meddela verksamhetschefen 13 (20)

14 (20) Bilaga 1 Checklista för introduktion Följande punkter ska tas upp med nyanställd personal/vikarier innan de hanterar livsmedel: Vad är syftet med egenkontrollen? Vilka rutiner gäller för personlig hygien? Vad ska göras i det dagliga arbetet? Vad ska dokumenteras? Vad ska göras vid avvikelser?

15 (20) Datummärkning Bilaga 2 De flesta livsmedel ska vara märkta med "bäst före-datum" eller i vissa fall "sista förbrukningsdag", så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tillverkad och hur den har förpackats och förvarats. Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas med uppgiften "förpackat i en skyddande atmosfär". Bäst före-dag Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Efter uttrycket "bäst före" ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå "bäst före 07 02 2009". För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel "bäst före utgången av 2009". Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2009. Sista förbrukningsdag Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fisk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket "sista förbrukningsdag" ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Förpackningsdag och bakdag Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Detta görs ändå av många företag med hänsyn till att konsumenten vill veta livsmedlets ålder. Det kan då stå "bakdag 07 02 2009".

16 (20) Glutenintolerans Bilaga 3 Gluten finns/kan finnas i mjöl flingor och gryn av vete, råg korn och havre bröd pasta mannagryn, grahamsmjöl redda soppor, såser och stuvningar, soppor med pastaprodukter frukostflingor, välling, gröt färdiglagade rätter och halvfabrikat blandade köttprodukter t ex leverpastej, blodpudding, stångkorv, isterband, pölsa köttbullar och köttfärsrätter fiskbullar, fiskfärs, crabsticks, panerad fisk, fiskgratäng vit sirap, baksirap kryddblandningar vissa glassorter konfektyr, kexchoklad, lakrits festmassa vissa chips och lättsnacks. Litet lexikon för gluten Innehåller inte gluten (glutenfritt) Bovete Glutaminsyra E 620 Glutamat E 621-E 623 Maltarom Maltodextrin Maltsocker Polenta Sojasås Vetegroddsolja Majs Ris Hirs Sojamjöl Potatis Arrowrootmjöl Quinoa Innehåller gluten Bulgur Cous-cous Durumvete Malt Maltsirap Semolina Vetesirap Kontrollera alltid innehåll i alla produkter!

17 (20) Laktosintolerans Laktosinnehåll i olika produkter 0 g Mindre än 0,1 g 0,1-1 g mjöl gryn fisk kött frukt smältost knäckebröd hårdost vitmögelost grönmögelost låglaktosmjölk låglaktosfil låglaktosvälling kaffebröd fetaost, svensk grönsaker fetaost, grekisk fetaost, dansk rotfrukter gräddersättning smör potatis olja mjölkfritt margarin socker öl mineralvatten bröd bakat utan mjölktillsats lakrits marmelad pasta lättmargariner margarin mjukt bröd bakat på mjölk 1-3 g Mindre än 3 g konfektyr mesost vispgrädde messmör créme fraiche välling keso mjölkchoklad pannkaksmix mjuk nougat majonnäs glass philadelphiaost lättgröt korv mjölkprodukter leverpastej filprodukter vissa ljusa knäckebröd lätt- och lagom Kontrollera alltid innehåll i alla produkter!

18 (20) Komjölksproteinallergi Vilka ingredienser betyder att det finns komjölksprotein i produkten? Mjölk, yoghurt, gräddfil, grädde, ost etc Torrmjölk, mjölkpulver Mjölkprotein, mjölkalbumin Kasein, kaseinat Vassle, vasslepulver Laktos/mjölksocker (kan finnas rester av mjölkprotein kvar) Komjölkprotein finns/kan finnas i Alla mjölkprodukter såsom mjölk, fil, grädde, yoghurt, glass Alla sorters ost såsom hårdost, mjukost, smältost, färskost samt rätter där ost används t ex gratänger Margariner, smör Blandade charkvaror och panerade produkter t ex korv leverpastej, schnitzlar. Hel- och halvfabrikat där mjölk/margarin med mjölk kan tänkas ingå t ex köttbullar Soppor Blandade och panerade produkter t ex fiskbullar, fiskpinnar, gratänger Rätter där mjölk ingår t ex äggstanning Färdiga potatisprodukter t ex potatismospulver, potatispuffar, rotmospulver Vissa chips Desserter där mjölk ingår t ex mousse och fromage Mjöl- och grynrätter där mjölk ingår t ex pannkaka, stuvningar, puddingar Matbröd bakat med mjölk och/eller margarin med mjölk, penslat med brödglans Kaffebröd och konditori varor som innehåller mjölk t ex vetebröd, mjuka kakor, kex Mjölkchoklad, praliner, konfektyr Maränger Kryddblandningar, buljongpulver/tärning, majonnäs, ketchup, senap Sötningsmedel i tablettform Kontrollera alltid innehåll i alla produkter!

19 (20) Bilaga 4 Vad gör man med mögliga livsmedel? Bröd Undvik att äta mögligt matbröd. Bröd kan dock ätas om smärre enstaka mögelfläckar på ett tidigt stadium kan skäras bort med god marginal. Bär Släng mögliga eller ruttna bär. Använd endast friska, fasta bär till sylt och saft. Frukt Vid mindre ytliga mögelangrepp bör de angripna partierna skäras bort med marginal. Vid mer utbredda angrepp, då frukten fått djupa rötskador, bör den kastas. Använd endast frisk frukt vid beredning av mos eller must. Sylt Har man tillsatt minst 500 g socker per kg bär eller mos kan sylten konsumeras efter det att mögelskiktet avlägsnats med god marginal. Har man tillsatt mindre sockermängd bör dock den mögliga sylten kasseras. Om man vill ha en lättsockrad sylt men slippa mögelproblem är ett alternativ att frysa in sylten i mindre förpackningar. Då kan man ta fram så mycket sylt man behöver för dagen och undvika att sylten står i kylskåpet och möglar. Saft Saft som har angripits av mögel bör slängas. Kokar man saft med 500 g socker per kg bär eller frukt och med rekommenderad mängd konserveringsmedel minskar risken för mögelväxt och toxinbildning i saft (toxin=gift; vissa sorters mögel kan bilda toxin). Använder man mindre socker bör hållbarheten säkras med hjälp av konserveringsmedel, frysning eller värmekonservering. Nötter Mögliga kärnor kasseras. Observera särskilt att paranötter ofta är mögliga i mitten. Hård ost Skär bort mögelfläckar plus en centimeter runt det angripna stället.

20 (20) Bilaga 5 Frysförvaring Hur länge kan man ha kött och andra livsmedel i frysen utan att de förstörs? Det är i första hand kvaliteten som försämras med tiden, alltså smak, konsistens, näringsinnehåll m.m. Frysta livsmedel blir inte "farliga" när rekommenderade förvaringstider överskrids. Dessa frysförvaringstider gäller under förutsättning att frystemperaturen är -18 C eller lägre. Magert kött 8-12 månader Fläskkött 4-6 månader Feta fiskar, tex lax, sill, makrill, ål, 2-3 månader Magra fiskar 6-12 månader. Frukt och grönt ett år eller mer. Grönsaker bör förvällas före infrysning genom att lägga livsmedlet i kokande vatten och låta det koka några minuter. Mjölk max 3 mån. Konsistensen och smaken kan dock förändras. Vad ska du göra om maten i frysen har tinat? Hur man tar hand om delvis upptinade matvaror beror på hur mycket de har tinat. Halvtinade varor kan återinfrysas. Om varorna har tinat men håller en temperatur som inte överstiger kylskåpstemperatur så kan man välja att frysa in dem igen eller att tillaga dem direkt. Kvalitén hos råvaror som tinat delvis kan försämras, men säkerheten påverkas inte. Känsliga varor (t ex kött, fisk eller kyckling) som utsatts för temperaturer över +8 C under längre tid än ett par timmar bör slängas.

Blankett 1 Genomförd introduktion och livsmedelshygienutbildning Namn Datum för introduktion Datum för utbildning

Blankett 2A Temperaturmätning och rengöring av kyl i hemtjänstlokal År Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Rengöring (signering) Vecka 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Om kylkåpstemperaturen överstiger +6 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i Rengöring (signering)

Blankett 2B Temperaturmätning och rengöring av kyl i hemtjänstlokal År Vecka 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Rengöring (signering) Vecka 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Om kylkåpstemperaturen överstiger +6 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i Rengöring (signering)

Blankett 3A Temperaturmätning och rengöring av frys i hemtjänstlokal År Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Rengöring (signering) Vecka 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Om kylkåpstemperaturen överstiger -18 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i Rengöring (signering)

Blankett 3B Temperaturmätning och rengöring av frys i hemtjänstlokal År Vecka 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Rengöring (signering) Vecka 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Datum Klockslag Temperatur (grader/ sign) Om kylkåpstemperaturen överstiger -18 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i Rengöring (signering)

Blankett 4 Temperaturmätning varm matlåda Mät temperaturen i potatisen, riset, pastan eller potatismoset. Det är matens kärntemperatur som ska mätas dvs temperaturen i mitten av livsmedlet. Tänk på att det tar ett litet tag innan termometern visar rätt temperatur. Mättillfälle Klockslag Temperatur 1. Vid leverans/hämtning av matlådor 2. Under eventuell förvaring i hemtjänstlokal 3. Precis innan avfärd från hemtjänstlokal 4. Vid leverans av sista matlåda Antal utdelade matlådor (avser endast de som delats ut vid samma leveransrunda som temperaturmätningen utförts vid): Dagens datum: Temperaturmätningen utförd av: Om temperaturen understiger +60 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i

Blankett 5 Temperaturmätning kyld matlåda Mät temperaturen i potatisen, riset, pastan eller potatismoset. Det är matens kärntemperatur som ska mätas dvs temperaturen i mitten av livsmedlet. Tänk på att det tar ett litet tag innan termometern visar rätt temperatur. Mättillfälle Klockslag Temperatur 1. Vid leverans/hämtning av matlådor 2. Under eventuell förvaring i hemtjänstlokal 3. Precis innan avfärd från hemtjänstlokal 4. Vid leverans av sista matlåda Antal utdelade matlådor (avser endast de som delats ut vid samma leveransrunda som temperaturmätningen utförts vid): Dagens datum: Temperaturmätningen utförd av: Om temperaturen överstiger +8 C ska Verksamhetschefen meddelas Åtgärdsplan (blankett 6) fyllas i

Blankett 6 Åtgärdsplan Datum Problem Åtgärd Ansvarig Åtgärdat (datum och sign)

Blankett 7 Livsmedelsburna sjukdomar Datum Antal misstänkt insjuknade Utlåtande från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Åtgärd Sign.