Klimat och ekosystem i förändring



Relevanta dokument
Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Mat, miljö och myterna

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Ekologisk hållbarhet och klimat

Sårbara platser. Sårbara platser

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Naturen till din tjänst

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Vårt ansvar för jordens framtid

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Höga livsmedelspriser

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Christl Kampa-Ohlsson

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Med miljömålen i fokus

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Sverige, klimatet och andra miljöförändringar

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen

Sveriges miljömål.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Vad innebär egentligen hållbar

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan


Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Forum Syds policy för miljö och klimat

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Transkript:

Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image

Källa: IGBP

Storskaliga störningar

Storskaliga störningar

Direct Observations of Recent Climate Change Global mean temperature Global average sea level Northern hemisphere Snow cover Source: IPCC 2007

Några effekter av en klimatförändring Initialt kan 1-3 graders fortsatt lokal temperaturhöjning, både gynnas och missgynnas jordbruket beroende på region. De negativa konsekvenserna uppstår först i en del tropiska områden. Fortsatt temperaturhöjning leder till negativa konsekvenser även i en del andra regioner Ev. fördelar (Sverige) Mer vattenkraft Större skördar Bättre fiske i haven Minskad energiförbrukning Källa: IPCC 2007

Några effekter av en klimatförändring Största hoten: Klimat förändringen slår ojämnt- de fattigaste drabbas hårdast (sub Sahara). 1 miljard människor hotas av svält Afrika och Australien drabbas av torka Hälften av Afrikas regnberoende jordbruk kan komma att slås ut Vattenbrist hotar 75-250 miljoner människor i Afrika 2020 Skördarna i centrala och södra Asien kan minska med 30% Upp till 30% av alla växt och djurarter hotar att dö ut Glaciärer och smältvatten minskar och länder beroende av smältvatten drabbas. Låglänta länder som Bangladesh hotas av översvämning Källa: IPCC 2007

Global kartläggning av tillståndet i världens ekosystem och deras betydelse för samhälle och ekonomi Över 1300 ledande forskare och andra experter från 95 länder Beställd av FN:s generalsekreterare år 2000 Resultat publicerades under 2005-2006 Mer information: www.maweb.org

Naturens gratistjänster i fokus Till exempel: havets förmåga att producera fisk luft- och vattenrening pollinering av grödor naturlig skadedjursbekämpning generering av fertila jordar förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer Resultat: 60 % av de undersökta tjänsterna håller på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart sätt

Ekosystemtjänster (exempel) Tjänster: Pollinering Luft och vattenrening Nedbrytning Vattencykeln Erosionsskydd Varor: Mat, mediciner, natur fibrer, timmer, firewood, natural oils www.albaeco.com

Markanvändningsförändring Mer land har omvandlats till jordbruksmark under de senaste 30 åren än under de än vad som skedde under 150 år mellan 1700 och 1850. Uppodlade system år 2000 täcker 25% av jodens terrestra yta (Definierat som områden där minst 30% av landskapet är odling, skiftesbruk, inhägnad boskapsproduktion eller vattenbruk, sötvatten)

Välfärd och ekonomi Snabb ökning i efterfrågan av vissa ekosysstemtjänster sedan 1960: Världens befolkning har mer än dubblerats från 3 till över 6 miljarder Den globala ekonomin har mer än 6 dubblats Matproduktionen har ökat med 2 ½ gånger Dubblerat vattenuttag Timmerproduktion mer än dubblerats Vattenkraft dubblerats Dessa vinster har uppnåtts med ökade kostnader som kan komma att hota tjänster för framtida generationer

Hoten mot ekosystemtjänsterna: Vattenbrist Klimatförändring Övergödning Förlust av biologisk mångfald

Betydande och irreversibla förluster i biologisk mångfald Utbredningen av arter över planeten blir alltmer homogen Människan har gjort att artutrotningen idag är mellan 500 och 1000 gånger snabbare än det naturliga. 10 30% av antalet arter däggdjur, fåglar och amfibier är idag utrotningshotade

Några ytterliggare effekter av en klimatförändring Fortsatta klimateffekter, i kombination med andra miljöeffekter och överutnyttjande av naturresurserna tär på världens ekosystem Kolinbindningen i terrestra ekosystem blir mindre effektiv, och dessa system kan på sikt även förvandlas till en koldioxidkälla Vid en fortsatt global uppvärmning med mer än ett par grader ökar risken för att 20-30% av jordens växt- och djurarter kommer att dö ut. Med stora förändringar i ekosystemens funktion, negativa effekter på biodiversitet och ekosystemstjänster Källa: IPCC 2007

Over 90% of all flowering plants and over three-quarters of the staple crop plants that feed humankind rely on animal pollinators (Buchmann and Nabhan, 1996)

Image Äppelodling i södra Kina. Penslas för hand för att pollinerande bin försvunnit

Från mångfald till monokultur De senaste 10 000 åren har människan använt >7000 växtarter Idag utgör fyra arter: ris, majs, vete och potatis för 50% av den mäskliga energikonsumtionen, 12 grödor står för 80% av den globala mat energin Detta innebär stora mängder färskvatten, konstgödsel och bekämpningsmedel Upp till 70% av världens färskvatten används av jordbrukssektorn

Genom styrning och kontroll Vill undvika naturens oförutsägbarhet och föränderlighet Satsar på en gröda, besprutar, bevattnar, konstgödslar, bygger dammar för att undvika översvämningar, samt konstruerar större och effektivare fiskebåtar På kort sikt fås större och jämnare skördar och fångster. Ekonomisk tillväxt på bekostnad av miljö och natur

Från mångfald till monokultur Image

Ekologiska tröskeleffekter Ekosystemtjänster Miljöbelastning/artförlust www.albaeco.com

MA resultat: En ökad sannolikhet för icke linijära förändringar Exempel på tröskeleffekt: Kollapsen av torskbeståndet i Atlanten utanför Newfoundland Canada, 1992

Ekosystem och fattigdomsbekämpning Torra områden särskilt sårbara: Täcker 41% av jordens landyta och mer än 2 miljarder människor bor här, till 90% i utvecklingsländer

Några slutsatser och rekommendationer: Det går att vända den pågående utarmningen av ekosystemen och samtidigt tillgodose den ökade efterfrågan på mat, vatten, trä m m. Detta kräver betydande politiska och institutionella reformer, men dessa lyser med sin frånvaro idag. Öka samarbetet mellan olika brukar-/nyttjandegrupper samt vår kunskap om värdet av ekosystemtjänster Ta bort subventioner som leder till överexploatering och omfattande monokulturer. Omdirigera till att stimulera positivt förvaltade områden. Dvs. de som tillhandahåller höga skördar samt positiva synergieffekter för andra ekosystemtjänster

Huvudbudskap från MA: De senaste 50 åren har människan förändrat jordens ekosystem i grunden svårt nå FN:s Millennniemål Produktionen av grödor, boskap, trä har ökat ökat välstånd för många Men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekosystemtjänster Att värna om fungerande ekosystem och nyttja dess resurser varsamt är ofta en ekonomiskt lönsam affär

www.albaeco.com www.maweb.org