Den ökade miljömedvetenheten och klimatförändringar

ENERGI & MILJÖ Det går att bygga så att energibehovet blir lågt. Det framgår när energieffektiva byggnader listas och jämförs. Fortsatta insatser behövs dock när flerbostadshus ska byggas om till lågenergibyggnader eller när lokaler ska uppföras. Byggbolag redo för tuffare krav på energiförbrukning Av charlotta winkler, civilingenjör, WSP Den ökade miljömedvetenheten och klimatförändringar är en aktuell fråga som leder till att aktiviteterna kring hållbart byggande ökar i Sverige. Aktörer som vågar ta steget vidare och bygger hus med mycket bättre energiprestanda än vad dagens byggregler kräver ser till att i god tid anpassa sig för ett nytt slags byggande. De byggbolag, som sedan flera år har gått vidare och vågar ställa högre krav på komponenter och leverantörer har redan förberett sina led i ett nytt tänkande. De har därigenom säkrat ett gott försprång och tidigt anpassat sig till de kommande, strängare byggkraven, som nu ställs på EUs medlemsstater. EUs nya byggnormer säger att år 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll energi-byggnader Near Zero Energy Buildings. Vad de kraven kommer att innebära i Sverige är ännu inte beslutat, men faktum är att utvecklingen mot en mycket låg energiförbrukning för byggnader redan är på god väg. De koncept och tekniksystem, som tidigare endast användes och spreds av eldsjälar för exempelvis passivhus, är nu inom kort de krav som ställs på nybyggnation. Låg energiåtgång fullt möjlig Det är fullt möjligt att nå mycket lågt energibehov i bebyggelsen. Det har visats flera gånger om i olika projekt. Flerbostadshus har kommit långt i utvecklingen mot en mycket låg energianvändning. Demoprojekt inom den sektorn kan övergå till storskalig produktion. Men för ombyggnader av flerbostadshus till lågenergibyggnader och koncept för nybyggnad av lokaler behövs fortfarande förstärkning, ökad uppföljning och vidareutveckling av insatserna. FÖRFATTAREN Charlotta Winkler är civilingenjör med inriktning energiteknik och arbetar med hållbara energikoncept och energieffektivisering på konsultföretaget WSP i Stockholm. Tidigare har hon arbetat i Österrike med energieffektivitet i byggnader. Energieffektiva byggnader Följande sammanställning visar exempel på energieffektiva byggnader i Sverige, där i huvudsak flerbostadshus beskrivs. Vissa av byggnaderna i artikeln har följts upp med energimätningar och för andra av byggnaderna pågår mätningar för närvarande. Kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad, flerbostadshus i Stockholm I stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm har ByggVesta, som byggherre, byggt ett flerbostadshus med 59 lägenheter. Inflyttning ägde rum under slutet av 2009. Energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var projekterat till 55 kwh/m 2 och år, och ByggVesta kallar sitt energisnåla hus för Egenvärmehus. Utformningen av byggnaden baserades på de erfarenheter som projektteamet gjorde i ett flerbostadshus som byggdes i Malmö år 2008, se beskrivning nedan. Vägen till egenvärmehusets låga energibehov går via ett mycket effektivt ventilationssystem med från- och tilluft samt värmeåtervinning (FTX-aggregat) med en värmeåtervinningsgrad på 90 procent (SP testad), höga krav på lufttäthet, en värmetrög stomme och tjockare isolering. Lägenheterna har inga traditionella radiatorer, utan värms upp med hjälp av ventilationsluften och separata värmebatterier för varje lägenhet. Rumstemperaturen hålls till 20 22 C. Mätningar har gjorts för ett halvt år och de uppräknade värdena för 12 månader ger att den totala, uppmätta, energianvändningen var densamma som den projekterade, 55 kwh/m 2 och år. Tappvarmvattenvärmningen har mätts till 25 kwh/m 2 och år och uppvärmningen står för 18 kwh/m 2 och år. Fastigheten har individuell mätning och debitering av tappvarmvattenförbrukningen, vilket har bidragit till det låga energibehovet. Flera genomförda studier visar att energianvändningen sänks med 10 30 procent när hushållens energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten synliggörs. 20 husbyggaren nr 6 B 2010

Kvarteret Kommendörkaptenen. Foto: WSP Byggnadens U-värden är: 1,0 W/m 2 K för fönster, 0,1 W/m 2 K för taket och 0,18 W/m 2 K för ytterväggarna. Lufttäthet hölls till 0,4 1/h vid 50 Pa. Kvarteret Kajutan. Foto: Ingar Lindholm, Energi och miljö Egenvärmehuset har följande U-värden: 1,0 W/m 2 K för fönster, 0,1 W/m 2 K för taket, golvbjälklag har 0,2 W/m 2 K och 0,17 W/m 2 K för ytterväggarna. Lufttäthet hålls till 0,3 0,4 1/h vid 50 Pa. Kvarteret Kommendörkaptenen, flerbostadshus Malmö Detta flerbostadshus med elva lägenheter byggdes av ByggVesta som pilotprojekt för kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad och företagets övriga Egenvärmehus. Principen är densamma: god lufttäthet, värmeåtervinning i ventilationssystemet och energieffektivt klimatskal. Det projekterade energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var 65 kwh/m 2 och år. Mätningarna visade att den verkliga energianvändningen är 70 kwh/m 2 och år, där andelen för uppvärmningen av tappvarmvatten är 25 kwh/m 2 och år och för uppvärmning åtgår 27 kwh/m 2 och år. Inflyttning ägde rum i juni 2008 och mätningar utfördes i fyra lägenheter i samband med Bygga-Bo-Dialogens miljöklassning under februari och mars 2009. I denna byggnad, liksom i Kvarteret Kajutan genomfördes täthetsprovningar och termograferingar. Inomhustemperaturen i Kommendörkaptenen mättes till mellan 20,4 och 22,8 C. Byggnadens FTX-aggregat har en värmeåtervinning på 63 procent. Under den första mätperioden var även sex andra byggnader anslutna till samma undercentral. Vintern 2010 fick byggnaden bland annat en separat shunt och nya mätningar under kommande vinter (2010/2011) beräknas ge ett lägre energibehov. Radhus i Glumslöv Detta projekt med 35 radhus byggdes år 2004 som det andra passivhuset i Sverige, med Landskronahem som byggherre. Radhusens projekterade totala energibehov (inklusive hushållsel) var 60 kwh/m 2 och år och uppvärmningen bygger på ett FTX-ventilationssystem, som enligt tillverkaren har en verkningsgrad på 85 procent. Mätningar har genomförts, och den totala energianvändningen för tappvarmvatten, uppvärmning, fastighetsel och hushållsel uppgick till 260 000 kwh för den totala bostadsarean på 3 450 m 2. Det innebär således en total uppmätt energianvändning på 75 kwh/m 2 och år. Hushållselen per radhus är uppskattad till 5 000 kwh/år och driften för ett FTX-aggregat är uppskattat till 700 kwh. Enligt uppgift har livscykelkostnaderna för fastigheterna sänkts med cirka 25 procent, samtidigt som investeringskostnaderna för bygget endast höjts marginellt. Byggnadernas U-värden är följande: 0,10 W/m 2 K för golv, 0,10 W/m 2 K för ytterväggar, 0,08 W/m 2 K för tak. Det totala värdet på fönster ligger på 0,9-1,0 W/m 2 K. Kvarteret Oxtorget, flerbostadshus i Värnamo År 2006 färdigställdes 40 lägenheter i två 1,5-plans byggnader i Värnamo på beställning av Finnvedsbostäder. Byggherren ville bygga energieffektiva lägenheter med låg driftskostnad och därmed också låg hyreskostnad. Kv. Oxtorget projekterades efter passivhuskriterier, där bland annat den maximala installationen för värme (exklusive tappvarmvatten) är 10 W/m 2 och tätheten på klimatskalet < 0,2 l/s, m 2. Fastigheternas U-värden är följande: golv 0,09 W/m 2 K, väggar 0,095 W/m 2 K, tak 0,07 W/m 2 K, fönster (medelvärde) 0,94 W/m 2 K och ytterdörr 0,60 W/m 2 K. Fortsättning s. 22 P nr 6 B 2010 husbyggaren 21

Kvarteret Oxtorget. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Oxtorget från baksidan. Foto: Passivhuscentrum P Lägenheterna värms via ett FTX-ventilationssystem med en angiven verkningsgrad på 85 procent. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet med maxeffekter på 900 eller 1 800 W, beroende på lägenhetsstorleken. Även i detta fall tillämpas individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten. Byggnaderna är uppförda med betongstomme för att åstadkomma en inomhustemperatur som reagerar trögare på temperatursvängningar utomhus. Den projekterade energianvändningen för uppvärmning var 12,8 kwh/m 2 och år vid en inomhustemperatur på 22 C. Mätningar och uppföljningar som har genomförts av Lunds tekniska högskola visar resultat på 8,1 kwh/m 2 och år. Mätta värden för hushållsel, värme och tappvarmvatten normalår korrigerades och gav för kv. Oxtorget 36 kwh/m2 och år för hushållsel, 8 kwh/m 2 och år för uppvärmning och 15 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten. Normalårskorrigerad fastighetsel var 11 kwh/ m 2 och år. Hushållselen var 36 kwh/m 2 och år. Ett solvärmesystem med 24 m 2 solfångararea per byggnad har installerats och dimensionerats för att täcka sommarhalvårets tappvarmvattenbehov. Övrig energi för uppvärmning av varmvattnet fås med en elpatron. Andelar i en vindkraftpark har köpts för att garantera att man använder sig av 100 procent förnybar energi. Kvarteret Hamnhuset, flerbostadshus i Göteborg År 2008 färdigställdes Sveriges största passivhus på beställning av Älvstrandens utveckling AB. Fastigheten består av 116 lägenheter och använder 70 procent mindre värmeenergi än de konventionella byggnader som byggdes under samma år. Projektets målsättning var att minimera energianvändningen och dess miljöbelastning. För att nå målen låg fokus på att klimatskalet utformades med god värmeisoleringsförmåga och minimering av köldbryggor. Klimatskalet utfördes även med hög lufttäthet. Vidare installerades värmeväxling mellan ute- och inneluften med hög verkningsgrad, och välisolerade fönster med goda U-värden användes. Byggnaden värms primärt av dess interna laster, det vill säga de boende, apparater och passiv solinstrålning. Som kompletterande värmekälla används fjärrvärme. Hyresvärden garanterar en inomhustemperatur på 21 C. Om en högre temperatur önskas debiteras den extra energianvändningen separat. Fastigheten har individuell mätning och debitering av varm- och kallvatten och hushållsel. Projekterad värme- och tappvarmvattenförbrukning var 28 kwh/m 2 och år, och för elförbrukning beräknades behovet till 29 kwh/m 2 och år. Mätningar som gjordes under första drift året visade på cirka 76 kwh/m 2 och år för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel. Med anledning av ett högre uppmätt energibehov än vad som projekterats genomfördes optimeringar som ledde till en sänkning av fjärrvärmebehovet med 45 procent för motsvarande period under andra året. Det totala energibehovet under nästkommande år uppmättes till 61 kwh/m 2. Vidare mätningar görs månadsvis och utvärdering sker en gång per kvartal. Fastigheten har en energiprestandagaranti på fem år. Under denna första tid arbetar förvaltare, konsulter och entreprenörer tillsammans för att garantera en optimal drift av fastigheten. Det har visat sig tillföra en värdefull energieffektivisering och ett meningsfullt arbetssätt för att nå högt satta mål på energieffektivitet. En solfångaranläggning är installerad på fastighetens tak. Den täcker sommarhalvårets tappvarmvattenbehov på 135 000 kwh/år. Eventuellt överskott av solvärmen matas ut i fjärrvärmesystemet. Enligt uppgift var investeringarna för de energibesparande åtgärderna 2,5 procent av de totala investeringskostnaderna. Fortsättning s. 24 P Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Hamnhuset. Foto: Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum 22 husbyggaren nr 6 B 2010

Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson Hertings gård. Foto: Bengt Björnehammar Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson Kvarteret Seglet. Foto: Karlstads bostads AB P Hertings gård, flerbostadshus i Falkenberg Falkenbergs bostads AB var byggherre för 54 lägenheter i två åttavåningshus som slutfördes år 2008. Inflyttning skedde i december 2009 varefter uppföljning med mätningar genomfördes. Resultaten visar ett värmebehov inklusive tappvarmvatten på 35,4 kwh/m 2 och år och att behovet av fastighetsel var 14,8 kwh/m 2 och år. Anläggningen har även en luftsolvärmare installerad. Denna används för uppvärmning av den friskluft som värmer byggnaden. Kvarteret Seglet, flerbostadshus i Karlstad På beställning av Karlstads bostads AB färdigställdes 44 lägenheter i ett 12-våningshus i Karlstad år 2007. Intentionen var inte att nå passivhusstandard enligt den svenska definitionen, men byggnaden följde ändå standardens kvalitetssäkringsåtgärder gällande täthet och fönster och fasader. En termografering genomfördes när fastigheten stod färdig för att hitta eventuella värmebryggor som skulle kunna åtgärdas. Vidare tillämpas även här individuell mätning och debitering av tappvarmvatten för att åstadkomma en minskning av energianvändningen. De tekniska installationerna för värme, tappvarmvatten och ventilation baserades på energieffektivitet, driftsäkerhet och lågt underhåll. Fastighetens värme- och tappvarmvattensystem utnyttjar returvärmen i fjärrvärmenätet från ett intilliggande område. Nyttjandet resulterar i en sänkning av temperaturen i fjärrvärmens returledning, vilket i sin tur ökar återvinningsgraden och förbättrar rökgasreningen hos Karlstad energi. Ett golvvärmesystem installerades för att komplettera värmesystemet och för att säkerställa inomhustemperaturen till 20 C när lägenheterna är tomma. Energibehovet beräknades till 50 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel. Byggnaden har följande U-värden: Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum 24 husbyggaren nr 6 B 2010

Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum Fönster inklusive ramar: 1,0 W/m 2 K Tak: 0,05 W/m 2 K Yttervägg: 0,11 W/m 2 K Golv: 0,13 W/m 2 K En lufttäthet på 0,13 l/h vid 50 Pa/(l/s, m 2 omslutningsarea) har uppnåtts. Mätningar från Karlstads universitet visar att det faktiska energibehovet är 19 kwh/m 2 och år för tappvarmvattnet, 15 kwh/ m 2 och år för uppvärmning respektive 15 kwh/m 2 och år för fastighetselen. Hushållselen har uppmätts till 30 kwh/m 2 och år i fastigheten, vilket medför att det sammanlagda energibehovet för fastigheten är 79 kwh/m 2 och år. Flerbostads hus i Frillesås, Kungsbacka I Frillsesås utanför Kungsbacka har Eksta bostads AB låtit bygga tolv lägenheter enligt passivhusprincipen. Byggnaderna färdigställdes år 2006. I varje lägenhet är FTX-aggregat installerade med en återvinningsgrad på 85 procent enligt tillverkaren. Fjärrvärme ger den kompletterande energin till eftervärmningsbatterierna. Byggnaderna har även en egen solenergianläggning som bidrar till uppvärmning av tappvarmvattnen under sommarhalvåret. Resterande energibehov för tappvarmvatten täcks av fjärrvärme. Den projekterade energiförbrukningen för värme var 12,6 kwh/m 2 och år vid en inomhustemperatur på 22 C. Uppföljningar och mätningar har genomförts av Lunds tekniska högskola och de mätta medelvärdena för energibehovet för värme på 14,5 kwh/m 2 och år (efter att en felinställning korrigerats), 15 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten respektive 43 kwh/m 2 och år för hushållselen. Radhuslägenheter i Misteröd, Uddevalla År 2008 färdigställdes för Uddevallahem AB 27 radhuslägenheter och tolv lägenheter enligt Passivhuscentrums passivhuskriterier. Uppvärmning sker med FTX-aggregat med ett spetsvärmebatteri på 900 W. Tappvarmvattnet värms med vattenburen el. Uppföljning och mätningar genomförs av Skanska, men resultaten har ännu inte blivit offentliggjorda. Stadsskogen, flerbostadshus i Alingsås År 2009 uppförde Alingsås kommunala bostadsbolag AB Alingsåshem 32 hyreslägenheter i tre huskroppar á tre våningar plus takvåning samt ett souterrängplan för en av byggnaderna. Fastigheterna byggdes enligt Passivhuscentrums kriterier för passivhus, vilket medför att målen för de färdigställda byggnaderna är hög energieffektivitet och låga energikostnader. Mätningar pågår och beräknas kunna redovisas efter uppvärmningsperioden 2010/2011. Kvarteret Portvakten, flerbostadshus i Växjö Hyresbostäder AB i Växjö är byggherre för 64 hyresbostäder i två åttavåningshus. Husen har en stomme av trä och är byggda för att nå en beräknad energianvändning för värme och tappvarmvatten på 38 kwh/m 2 och år. Hyresgästerna har individuell mätning av el, varm- och kallvatten och kan på så sätt själv påverka sin totala månadskostnad. Inflyttningen ägde rum hösten 2009. Mätningar pågår, resultat har ännu inte presenterats. Radhus på Höjden i Lerum Förbo AB i Mölnlycke har låtit upprätta tolv tvåvånings hyresradhus på vardera 104 m 2. Radhusen byggs med passivhusstandard enligt Passivhuscentrum och värms med fjärrvärme. De har en solfångaranläggning som levererar värme till tappvarmvattnet, minst 50 procent av årsbehovet av energi för tappvarmvatten beräknas täckas. Vidare sker individuell mätning av debitering av varmt och kallt vatten. Värmen ingår i hyran, men kommer att kunna avläsas individuellt för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Inflyttningen ägde rum i februari 2009. Mätningar genomförs för närvarande och beräknas vara klara hösten 2010. Stadsskogens förskola, Alingssås Det i Alingsås kommunalägda företaget Fabs AB beställde år 2006 en förskola på 937 m 2. Skolan byggdes med passivhusteknik och är därmed den första passivhusskolbyggnaden i Sverige. År 2008 stod förskolan klar. Den beräknade energianvändningen för uppvärmning var 40 kwh/m 2 och år och det uppmätta värdet visade på 50 kwh/m 2 och år. Fortsättning s. 26 P nr 6 B 2010 husbyggaren 25

P Renoveringsprojekt Flerbostadshus Brogården i Alingsås Alingsåshem AB äger och förvaltar cirka 300 lägenheter i bostadsområdet Brogården. Fastigheterna byggdes under miljonprogrammets i början av 1970-talet. År 2007 påbörjades ombyggnaden och 2009 stod den första etappen färdig. Planerna för renoveringen var att mer än halvera energibehovet för uppvärmning, hushållsel och fastighetsel. De befintliga byggnaderna använde 216 kwh/m 2 och år, vilket skulle reduceras till 92 kwh/m 2 och år. Tabellen visar energianvändningen i ett av husen före renovering, efter renovering respektive de uppsatta energimålen. De uppmätta värdena avser ett halvt år och är inte korrigerade för den kalla vintern 2009/2010. Efter renoveringen har byggnaderna följande U-värden: Väggar: 0,11 0,095 W/m 2 K Golvfundament: < 0,09 W/m 2 K Fönster > 1,2 W/m 2 K Lufttätheten är 0,1 l/s, m 2. Uppvärmningen sker via ett FTX aggregat med en värmeåtervinning på 85 procent. En solfångaranläggning och fjärrvärme med flisförbränning förser lägenheterna med energi för tappvarmvatten och den spetsvärme som kommer att behövas till uppvärmningen. Vidare ska ett småskaligt vindkraftverk installeras i området. Vargbroskolan i Storfors Storfors kommun har renoverat Vargbroskolan i Storfors. Renoveringen färdigställdes år 2008. Energikonceptet för Vargbroskolan har utretts med hjälp av Karlstads universitet. De gjorde beräkningar som visade att energianvändningen skulle kunna sänkas från cirka 250 kwh/m 2 och år i den gamla skolan till ett så lågt värde som 40 kwh/m 2 och år efter renovering. För att klara de uppsatta målen krävdes en mycket god isolering och exceptionell noggrannhet vid byggandet. Under bottenplattan lades 300 mm cellplast, vilket ger ett U-värde på 0,12 Före renovering Efter renovering Energimål [kwh/m 2,år] [kwh/m 2,år] [kwh/m 2,år] Uppvärmning 115 27 27 Tappvarmvatten 42 18 25 Hushållsel 39 28 27 Allmän el 20 21 13 Total energianvändning 216 94 92 Total exkl. hushållsel 177 66 65 Tabell: Energianvändning i Brogården. W/m 2 K. Ytterväggarna har ett U-värde på 0,11 W/m 2 K, och takets U-värde är 0,08 W/m 2 K, vilket uppnås med en isolering av 545 mm lösull. U-värdet på fönstren är 1,1 W/m 2 K. Inomhustemperaturen regleras separat i varje rum och mätningar visar att sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltemperaturen i klassrummen varierat mellan 20,2 och 20,7 C. Maxtemperaturen har varit 20,3 21,3 C. Uppföljning och mätningar har genomförts av Karlstad universitet under en period på tvår år. Resultatet visar på ett fjärrvärmebehov på 35 kwh/m 2 och år. Även elanvändningen har reducerats rejält. Den köpta elenergin för Vargbroskolan uppgår till 24,6 kwh/m 2. Den totala köpta energin utgör på så vis 59,6 kwh/m 2 och år. Vidare är en solcellsanläggning med 130 m 2 solcellsarea installerad på skolans tak. Den står för cirka 16 procent av skolans totala elanvändning. Överskottsel under sommartid används av intilliggande byggnader som har högre elenergianvändning året runt. Även en solfångaranläggning är installerad, varifrån överskottsvärme matas in i det kommunala fjärrvärmenätet. Kostnaderna för renoveringen av Vargbroskolan, inklusive projektering och byggkredit, uppgick till 70 miljoner kronor. Omräknat motsvarar det cirka 17 400 kr/m 2. Det låga energibehovet innebär en besparing på en (1) miljon kronor per år i driftskostnader jämfört med energibehovet före renovering. Flerbostadshus Brogården, före renovering. Foto: Passivhuscentrum Flerbostadshus Brogården, efter renovering. Foto: Petter Rydsjö, Efem arkitekter 26 husbyggaren nr 6 B 2010

Pågående byggprojekt Följande avsnitt visar kortfattade exempel på pågående byggprojekt i Sverige. Kvarteret Blå Jungfrun, flerbostadshus i Hökarängen 97 lägenheter i fyra hus började på beställning av Svenska bostäder byggas år 2008 och inflyttningen sker nu, under år 2010. Den projekterade energianvändningen är cirka 50 kwh/m 2 och år för värme och tappvarmvatten. Ett väl utfört klimatskal med god isolering samt fönster med U-värde på 0,9 W/m 2 K ska möjliggöra energieffektivitet och medföra låga energikostnader. Kvarteret Sjöliljan, flerbostadshus i Visby Gotlandshem har låtit bygga 45 lägenheter i tre byggnader som planeras vara färdigställda till våren och hösten 2010. Projektet är Gotlands första flerbostadshus i lågenergistandard. Den projekterade energianvändningen ligger på 55 kwh/m 2 och år för uppvärmning och tappvarmvatten. Solfångare ska installeras för att värma tappvarmvattnet. Uppföljning på energianvändningen är planerad. Pärllöken, flerbostadshus i Örebro Örebrobostäder AB bygger flerbostadshus med en beräknad energianvändning på cirka 23 kwh/m 2 och år. De byggs med en tung stomme med betong och homogen lättbetong. U-värden på byggnadens konstruktion är följande: Fönster: 0,9 W/m 2 K Yttervägg: 0,19 0,32 W/m 2 K Tak: 0,1 W/m 2 K Uppvärmningssystemet ska bli ett lågtempererat golvvärmesystem. Man planerar för en solvärmeanläggning med cirka 40 m 2 solfångaryta och en ackumulatortank på 6 m 3, tillsammans med bergvärmepump (utan spets). FTX-ventilation ska användas för uppvärmning och trappbelysning består av lysdiodarmaturer (LED). Fläktar, pumpar och hissmotor ska vara energioptimerade. Inflyttning är beräknad till våren 2011. Stöd till energieffektiva byggnader Följande program och instanser erbjuder olika former av stöd för genomförandet av energieffektiva byggnader i Sverige: Energimyndighetens Programmet för passivhus och lågenergihus Boverket (Bygga-Bo-Dialogen) Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning, Cerbof Program för energieffektiva byggnader (Västra Götaland) Smart energi (Västra Götaland) D Källor: Individuell mätning och debitering i flerbostadshus, Boverket 2008 Kunskapssammanställning Lågenergihus i ett svenskt perspektiv, Boverket, 2010 Utkast till rapport Livscykelkostnader Till Vilken Nytta för miljön och plånboken?, Nordiska Ministerrådet, 2010 Karlstad universitet Uppföljning av innemiljö och energianvändning vid renovering av ett miljonprogramsområde, SP Passivhuscentrum Örebrobostäder Forum för energieffektiva byggnader Vargbroskolan. Foto: NCC Pärllöken. Skiss: Örebrobostäder AB nr 6 B 2010 husbyggaren 27