SLUTRAPPORT ANIARAPROJEKTET Funktionsprofiler på Galaxenanställda

SLUTRAPPORT ANIARAPROJEKTET Funktionsprofiler på Galaxenanställda EN RAPPORT FRÅN AB PREVIA Eva Hammarskjöld 7-1-19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 METOD... 5 RAPPORTENS UPPBYGGNAD... 6 DEN UNDERSÖKTA GRUPPEN... 7 RESULTAT... 9 LIVSSTIL OCH HÄLSA... 9 ARBETET OCH BESVÄRSFÖREKOMST... 11 RÖRELSETEST... 17 STYRKETEST... SJÄLVSKATTNINGAR...23 DISKUSSION... 27 SLUTSATS 28 RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 2(3)

SAMMANFATTNING Den undersökta gruppen Funktionsprofiler har utförts på 25 galaxenanställda personer och jämförelser har gjorts med resultatet för 194 av personerna vid en första uppföljande profil efter 6 månader. Därefter har gjorts en jämförelse av av resultat för 85 av dessa då den fjärde uppföljningen gjordes ca 1½ år senare. Medelåldern är 48 år med en spridning från 19 till 64 år. Fyra av deltagarna är kvinnor, resten män. Den vanligaste yrkestillhörigheten är byggnadsträarbetare eller snickare, därnäst kommer bygg- och anläggningsarbetare följt av murare, betongarbetare och VVS-montörer. Således de vanligaste men också tyngsta typerna av arbeten inom byggbranschen. Många var arbetslösa då de gick in i Galaxen. Livsstil och Hälsa Endast 27 anser sig fullt friska vid starten av anställningen, vilket får anses naturligt eftersom de fått sin lönebidragsform som galaxenanställda pga besvär. Vid första uppföljningen anser sig 36 fullt friska och vid den fjärde är det 38. Medicinerandet minskar något för varje uppföljning liksom även nikotinbruket. Andelen med fetma förskjuts mot övervikt i stället. Motionerandet verkar inte öka men konditionen ökar! Knappt hälften har ländryggsbesvär och runt har besvär från nacke-axlar-armar. Därpå följer besvär från knän, bröstrygg och från höfter. Detta stämmer naturligtvis överens med de funktionshinder som föranlett galaxenanställningen. Det vanligaste funktionshindret i deras tidigare arbete har varit ryggbesvär av olika allvarlig art, följt av nack- och/eller skulderbesvär med eller utan besvär och svaghet i armar och händer. På tredje plats kommer knäbesvär. Några har också uttalade höftledsförslitningar. Man ser vid studien av profilerna en minskning i besvärsförekomsten med uppföljningstillfällena så till vida att fler anser sig ha besvär mindre ofta. Och dom är i arbete! Även sjukfrånvaron pga besvären sjunker med uppföljningarna. Om Arbetet Mellan 3 och arbetar i sina galaxenjobb ofta/mycket ofta med tunga lyft, framåtböjda arbetsställningar, arbete ovan axelhöjd, knästående eller med ensidiga arbetsrörelser. Det verkar som om jobbet anpassas efter hand och dom tvingas nog också att lära sig minska sina ambitioner, för det ses en klar förskjutning mot ibland eller t o m sällan. Vid starten säger 82 att de har lämplig utrustning att arbeta med, vid första uppföljningen 84 och vid fjärde 9. Och andelen som anser sig ha tillräckliga ergonomiska kunskaper stiger från 57 vid start till 84 vid fjärde uppföljningen. Rörelsetest Hälften har normal rörlighet generellt i sina leder och ryggar. Ungefär 1/3 har nedsatt rörlighet i lederna utan alltför mycket smärta medan resten har smärthämmad, nedsatt rörlighet. Mellan 3 och har strama lårmuskler på fram- och baksidan vilket är mycket vanligt och hos många ger påfrestningar på framför allt ländryggen i arbetet. Många har fått tips och program för att försöka åtgärda dessa brister. Vid uppföljningen ses också re- RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 3(3)

sultat i form av ökad rörlighet, mindre strama muskler och mindre smärta, med undantag för axlarna där en viss ökning av smärtan medför minskad rörlighet. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 4(3)

Styrketest Hand-, buk- och lårmuskelstyrkan är god hos över 7. Vadmuskelstyrkan är sämre men den ökar med bedömningarna. Endast 3- klarar rygg- och armstyrketesten vid starten. Dessa senare test är tuffa för personer med ryggbesvär och nack-skulderbesvär så resultatet är inte oväntat. Man ser dock en viss ökning av styrkan vid uppföljningarna. Självskattningar Man har skattat jobbet, fritiden och livskvalitén vid första funktionsprofilen, gjort nya skattningar vid första uppföljningen och sedan igen även vid den fjärde uppföljningen. Vad gäller skattningen av hur man klarar sitt arbete så anser en klar majoritet att förmågan ökat eller kvarstår oförändrad både vid första och fjärde uppföljningen. Detsamma gäller också bedömningen av hur man klarar sina fritidsintressen och hur högt man skattar sin livskvalitet. Ökningarna hänger säkert ihop med att man mår bättre, har ett jobb och arbetskamrater och har mindre besvär. Minskningarna kan bero på viss missnöjdhet med arbetet, med lönen men framför allt att man har så pass mycket besvär som trots allt provoceras fram av arbetet. Kommentarerna till förändringar efter galaxenanställningen är till allra största delen mycket positiva. Den allra vanligaste handlar om att ha ett arbete igen, att ha arbetskamrater, att vara behövd, att göra något meningsfullt, att få vara kvar i sin tidigare firma. Galaxen erbjuder en mycket positiv lönebidragsform för arbetsskadade byggnadsarbetare och funktionsrofilerna utgör ett bra instrument för att bedöma och följa deras arbetsförmåga. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 5(3)

INLEDNING Under hösten 1 startade Centralgalaxen Aniaraprojektet. Det går ut på att arbetslösa byggnadsarbetare med funktionsnedsättning som ska få eller har fått en galaxenanställning ska genomgå en funktionsprofil hos företagssjukgymnast vid Previa. Funktionsprofilen är en metod där man bedömer en persons fysiska funktioner och den kan ge en samlad bild av hans aktuella kapacitet. En bedömning görs också av arbetsförmågan i det tilltänkta arbetet i förhållande till arbetshandikappet. Den anställde följs upp fortsättningsvis med 6 månaders intervall, så länge anställningen kvarstår. Tanken är att man ska få bra underlag för bedömning av arbetsförmågan i det planerade/nya arbetet samt att man kan följa upp om förändringar av arbetskapaciteten sker. År 4 visade en första utvärdering försiktigt positiva resultat för då 64 personer. I Aniaraprojektet deltar Previa i fem län, Gotlands, Jönköpings, Västra Götalands (sedan 3), Sörmlands samt Västerbottens län. Projektledare är Centralgalaxens VD Berndt Stenlund. Övriga deltagare är företagssjukgymnaster från respektive län samt Galaxens kontaktpersoner i dessa län. Projekttiden löpte ut i juni 7. För att slutligen utvärdera Aniaraprojektet vill man dels göra en sammanställning av hur funktionsprofilerna beskriver gruppen av galaxenanställda, dels jämföra resultaten från starttillfällena med första och fjärde uppföljningarna. METOD Funktionsprofilen omfattar en kartläggning av rörlighet, styrka och kondition. Vid bedömningen får individen direkt en återkoppling på de olika momenten som ingår och en rådgivning med instruktioner om eventuella åtgärder. En individuell handlingsplan upprättas utifrån resultatet och de behov individen har. Den testade får med sig både skriftlig handlingsplan och sin profil. Man har tillsammans i Aniaraprojektet utarbetat bedömningsformulär som besvaras vid varje funktionsprofil, och återförs till aktuell Galaxenansvarig i byggmästarföreningarna. Här noteras funktionshinder som nedsatt förmågan i tidigare arbete, samt den anpassning av arbetssituationen som krävs, och den enskilde galaxaren får via skattningsskalor bedöma arbetsförmågan i jobbet, hur han klarar fritiden samt även hur han bedömer aktuell livskvalitet. Inledningsvis studerades skillnaden för samtliga parametrar mellan starttillfälle och uppföljning 1, år 4 (då 64 personer) samt starttillfälle och uppföljning 1 år 7 (då 194 st). Mönstret som redovisades 4 återkom utan större avvikelser 7. Fortsättningsvis studerades profilerna församtliga genomgångna starttillfällen och jämförelse gjordes för de 85 som genomfört både uppföljning 1 och uppföljning 4. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 6(3)

RAPPORTENS UPPBYGGNAD Resultaten presenteras under följande rubriker: Den undersökta gruppen Livsstil och Hälsa Arbetsmiljö och arbetsställningar Besvärsförekomst Rörlighetstest Styrketest Självskattning Under de olika rubrikerna presenteras resultaten för överskådlighetens skull i tre kategorier: grönt, gult och rött. En markering i grönt fält betyder att förhållandena och mätvärdena är tillfredsställande. Gult innebär att värdet inte är helt tillfredsställande och rött innebär att det finns anledning att överväga åtgärder för att förbättra situationen. Som jämförelsematerial har används funktionsprofiler på 4118 byggnadsarbetare i hela landet. Deras medelålder är 43 år med en spridning från 18 år till 7 år. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 7(3)

DEN UNDERSÖKTA GRUPPEN Från 1-1-1 till 7-6-3 har totalt 258 personer, blivande eller redan galaxenanställda i de fem länen gått igenom en Funktionsprofil. Av dessa har 4 personer deltagit även vid minst ett första uppföljningstillfälle och 88 av dessa följt med ända upp till minst fjärde uppföljningen. Studien omfattar fyra kvinnor och resten män. Tabell 1. Fördelning i antal per län av 132 funktionsprofiler Län Startprofil Uppföljning 1 Uppföljning 2 Uppföljning 3 Uppföljning 4 Uppföljning 5 Uppföljning 6 Gotland 38 25 19 17 14 7 4 Jönköping 11 11 9 6 4 4 2 V:a Götaland 9 75 49 38 18 1 Sörmland 23 14 8 2 Västerbotten 92 79 68 57 52 36 16 Summa 254 4 153 1 88 48 22 Vid projektets slut har totalt 889 funktionsprofiler utförts. Några profiler har försvunnit under åren som gått. I databearbetningen ingår 25 startprofiler, 194 profiler från uppföljning 1 och 85 från uppföljning 4. Antal Ålder 3 25 15 1 5 3 96 114 1-35 år 36-5 år 51 år - Ej svar Medelåldern för deltagarna vid starttillfället är 48 år, med en spridning från 19 till 64 år. Bland dem som gjort fjärde uppföljningen är medelåldern 52 år. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 8(3)

De vanligaste funktionshindren i tidigare arbete är: 1) Ryggbesvär i alla dess former 2) Nack- och /eller skulderbesvär med eller utan besvär armbåge hand 3) Knäbesvär av olika slag 4) Höftledsförslitningar 5) Häl- eller fotskador 6) Ögonproblem 7) Övrigt De vanligaste förekommande yrkena hos deltagarna är: byggnadsträarbetare eller snickare bygg- och anläggningsarbetare murare betongarbetare VVS-montörer byggnadsingenjör/-tekniker golvläggare målare plåtslagare elektriker lagerassistenter vaktmästare/fastighetsskötare enstaka yrkeskategorier Många har varit arbetslösa då de fått sin galaxenanställning. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 9(3)

RESULTAT LIVSSTIL OCH HÄLSA Dagens folksjukdomar kan på ett eller annat sätt kopplas till livsstilen. Vår livsstil kan påverka vår hälsa både positivt och negativt. Rökning och dåliga motionsvanor ökar risken att drabbas av sjukdom. Besvär från rörelseorganen tillhör de stora folksjukdomarna och är vanligare bland dem som utsätts för tung belastning, höga, böjda eller vridna arbetsmoment i arbetet. För att klara tungt arbete utan att ta skada krävs bl a både god styrka och kondition. På frågan Anser Du Dig vara fullt frisk? svarar 27 ja och 73 nej vid starttillfället. Hos referenserna (4118 byggnadsarbetasre) är läget det motsatta dvs 77 har svarat ja och 23 nej. Vid första uppföljningen anser sig 36 fullt friska och vid fjärde uppföljningen 38 fullt friska. Hela 59 medicinerar i olika former vid starten. Vid första uppföljning tar är det 47 och vid fjärde uppföljningen 48 som medicinerar. Livsstil Motion 27 32 41 Tobak 52 25 23 6 8 1 Figur 1. Fördelning i procent av den undersökta gruppen beträffande levnadsvanor (n=25) Drygt en fjärdedel av deltagarna motionerar regelbundet 3 ggr/v eller mer, en knapp tredjedel motionerar 1-2 ggr/v och resten motionerar inte alls. Hela 52 är i dag ickerökare. 25 snusar och 23 röker. Bara 19 av referenserna motionerar 3 ggr/v och 49 inte alls. Bland referenserna röker 18 och 33 snusar. Hela 54 svarar först ja på frågan om de är intresserade av att delta i någon form av träning. Vid första uppföljningen är det 47 och vid fjärde 33. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 1(3)

Följande grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första uppföljningen och vidare till fjärde tillfället för de 85 personer som hunnit med detta. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 Motion 1 Tobak 8 6 27 3 33 32 36 3 22 39 41 35 37 39 8 6 52 63 61 66 25 28 25 21 23 9 13 13 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Man tycks bli sämre på att motionera Andelen ickerökare och ickesnusare ökar! Prover BMI 38 35 27 Systoliskt blodtryck 86 1 4 Diastoliskt blodtryck 83 12 5 Kondition 5 29 21 6 8 1 Figur 2a. Fördelning i procent av den undersökta gruppens provsvar (n=25 utom för konditionstestet)). Det är 38 som har ett BMI <= 25 kg/kvm ( ref 42) vilket betyder att resten skulle vara överviktiga (ref 58). Men medelvärdet för hela gruppen är 26,5 kg/kvm, och 26 kg/kvm brukar i byggbranschen betraktas som ett acceptabelt värde för en tungt arbetande person. Dock ligger 27 på >= 3 kg/kvm vilket klassas som fetma. Blodtrycket ligger för majoriteten (86) under 15/9 (grönt). Medelvärdet för hela gruppen är 129/79. Medan drygt 1 ligger mellan 15-16/9-95 så har 5 över 16/95 (rött). Detta resultat är något sämre än referensernas där ca 9 är grönt. Konditionen är inte testad på alla. Många tar blodtryckssänkande medicin och har inte testats eftersom det inte lönar sig av mättekniska skäl då de har en falskt låg puls av medicinen. Eventuella pågående infektioner kan också ha hindrat utförandet. Det är bara 58 av de 85 jämförda som har cyklat. Hälften av de testade har medelgod till hög kondition, vilket är något sämre än i referensgruppen där 57 har god kondition. Bland Galaxarna har 21 mycket låg kondition och bland referenserna. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 11(3)

Följande grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första och fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 8 BMI 1 8 86 85 91 9 Systoliskt 6 38 35 35 35 3 39 43 51 27 26 22 6 1 13 6 9 4 3 3 1 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Det sker en förskjutning mot överviktsklassen Det systoliska trycket ändras knappt 1 8 6 83 85 85 88 Diastoliskt 1 8 6 5 56 65 72 Kondition 12 9 9 9 5 6 6 3 29 33 23 24 21 11 12 3 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Det diastoliska trycket sjunker marginellt Andelen med god kondition ökar! ARBETET OCH BESVÄRSFÖREKOMST Den fysiska arbetsmiljön kan orsaka besvär från rörelseorganen och sådana besvär är vanligare bland de som utsätts för tung belastning eller böjda eller vridna arbetsmoment i arbetet. Det är väl känt att byggbranschen är en utsatt grupp. De jobb som här syftas till är dock arbeten som är valda att passa för galaxenanställda, dvs personer med besvär och särskilda behov. I samband med Galaxenanställningen har också uttalats de särskilda behov som föreligger för varje enskild person. I de allra flesta fallen handlar det om att undvika vissa arbetsuppgifter, positioner eller arbetssätt. Dessa rekommendationer finns beskrivna i de protokoll som testande sjukgymnast återsänder till Galaxen efter genomförd profil, och de är även undertecknade av den anställde. Det kan handla om att undvika: Tunga lyft (18 pers) Arbete över axelhöjd (69) Böjda, vridna arbetssällningar (46) Knästående/låga jobb (36) Statiskt/repetitivt/monotont arbete (29) RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 12(3)

Stress (19) Stegar/bockar/trappor (15) Påfrestning för händer/armbågar (8) För högt tempo (6) Långvarigt sittande i maskin (5) Heltidsarbete (5) Lutande plan/tak (4) Ensamarbete (2) Alkohol (1) Fysisk arbetsmiljö Tunga lyft 29 37 33 Smärt-/tröttsamma arbetsställningar 27 36 37 Händer ovan axlar 33 29 38 Knästående 25 35 41 Ensidiga rörelser 35 34 31 Stillasittande 73 15 12 Bildskärmsarbete 83 9 8 Bilkörning > 2 tim/dag 69 18 13 6 8 1 Figur 3. Fördelning i procent av den undersökta gruppens upplevelser av deras fysiska arbetsmiljö. (n= 25) Drygt en tredjedel arbetar ofta/mycket ofta med tunga lyft, tröttsamma höga, låga eller ensidiga arbetsmoment. Motsvarande andel hos referenserna är ca 5. Följande grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första och fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 13(3)

1 Tunga lyft 1 Smärt-/tröttsamma arbetsställningar 8 8 6 29 35 49 47 37 39 31 39 33 27 14 6 27 29 33 37 46 49 36 37 37 33 15 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Andelen tunga lyft minskar. Jobbet blir lättare och arbetsställningarna förbättras! 1 Händer ovan axlar 1 Knästående 8 8 6 33 37 46 38 29 33 24 38 39 21 21 6 25 27 34 33 35 34 38 41 39 26 29 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Arbetstiden över axelhöjd minskar liksom andelen tid i knästående 1 Upprepade ensidiga rörelser 1 Stillasittande 8 8 73 67 66 7 6 35 34 38 33 34 38 33 31 31 29 33 31 6 22 15 18 12 16 12 12 18 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Endast marginell skillnad Stillasittandet varierar lite 1 8 83 76 79 76 Bildskärmsarbete 1 8 69 65 Bilkörning mer än 2 tim/dag 7 68 6 6 16 9 1 8 8 9 12 15 18 19 14 16 13 15 15 15 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) En liten ökning? Ingen förändring RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 14(3)

På frågan om man har lämplig utrustning och rätt hjälpmedel för att utföra sitt arbete har 82 svarat ja vid starten (ref 87), 84 vid uppföljning 1 och 9 vid fjärde uppföljningen. Nästa fråga lyder: Anser Du Dig ha tillräckliga ergonomiska kunskaper om hur Du i Ditt arbete kan förebygga besvär i muskler och leder? Här svarar 57 ja (ref 52) vid start, 7 vid uppföljning 1 och 84 ja vid uppföljning 4. Leder något/några arbetsmoment till besvär/smärta/värk i muskler och leder? Här svarar 76 ja vid start (ref 59), 77 ja vid första uppföljningen och och 63 vid fjärde. Symtom Nacke 35 28 37 Skuldror/axlar 29 29 43 Armbågar 62 18 Handleder/händer 59 23 18 Ryggens övre del 49 28 23 Ryggens nedre del 26 26 48 Höfter 58 22 Knä 41 27 32 Fotleder/fötter 64 18 18 6 8 1 Figur 4. Fördelning i procent av den undersökta gruppens upplevda fysiska smärta under de senaste tolv månaderna (n= 25) Knappt hälften av deltagarna har ofta/mycket ofta besvär från ländryggen (ref 29). Ca känner lika ofta av nacke och/eller axlar (ref ca 25). På tredje plats kommer knäbesvär och därnäst bröstrygg och höfter. Knappt en femtedel känner ofta av fötter, händer eller armbågar (ref 1-15). RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 15(3)

Hur många dagar sammanlagt under de senaste 12 månaderna har man behövt vara hemma från arbetet pga. muskel/ledbesvär? Inga dagar alls för 59 vid starten, 71 vid uppföljning1 och 73 vid den fjärde uppföljningen. Mer än 1 dagar har 34 angivit vid starttillfället, 18 vid uppföljning 1 och 14 vid uppföljning 4 (jämförelsegruppen 47 respektive ). Alltså betydligt mindre frånvaro i galaxen-anställningen. Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första och fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 Nacke 1 Skuldror/axlar 8 8 6 35 45 33 36 28 23 25 37 37 31 31 6 29 29 29 29 24 21 24 35 43 5 47 42 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Andelen nackbesvär liksom skulder/axelbesvär förflyttas från rött till gult i viss mån. 1 Armbågar 1 Handleder/Händer 8 6 62 67 67 63 8 6 59 56 64 61 23 26 16 18 17 11 11 23 17 27 18 19 18 19 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Detsamma gäller armbågar, handleder, 1 Ryggens övre del 1 Ryggens nedre del 8 8 6 49 48 55 54 28 23 25 29 23 29 17 6 26 23 24 26 21 29 48 5 37 39 38 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) samt bröstrygg och ländrygg RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 16(3)

1 Höfter 1 Knän 8 6 58 58 63 57 26 22 22 22 16 17 8 6 41 35 38 32 33 35 27 37 32 32 27 31 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Besvär från höfter och knän förskjuts något mot gult fält, 1 Fotleder/fötter 8 6 64 57 58 58 18 21 21 23 18 21 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) medan fotbesvär inte verkar förändras. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 17(3)

RÖRELSETEST En god rörlighet behövs för att lederna ska fungera utan onödig belastning. En stel led kommer lättare till sitt yttersta läge med de påfrestningar som då följer på ledband, ledkapslar och senor. En stel led medför också ofta att man kompenserar genom att ta ut för mycket rörelse i en annan led eller i flera leder. Rörelserna blir då ej helt naturliga och man kan få sekundära problem. Man kan genom enkla rörelser hålla sina leder och muskler smidiga. I testerna vägs också in eventuell smärtregistrering under rörelsen. Rygg och höfter Bröstrygg 55 36 9 Ländrygg 53 3 17 Höft vänster 47 42 12 Höft höger 47 41 11 6 8 1 Diagrammet visar andelen individer som är "besvärsfria" till "har smärtor" Figur 5. Fördelning i procent av den undersökta gruppens rörlighet i rygg och höfter (n=25). Majoriteten av deltagarna har en god till hyfsad rörlighet både i bröst- och ländrygg. En mätbar stelhet förekommer hos ca 1/3. Stelhet förenat med smärta i ländryggen noteras för 17. Hela har korta strama lårmuskler viket ger stelhet i höftregionen och kan påverka ländryggsbelastningen oförmånligt. Detta har inget med höftledsförslitningar att göra. Endast för 5 har nedsatt höftledsrörlighet och smärta noterats. Denna förväntas inte kunna förbättrats nämnvärt om den hänger ihop med höftledsförslitning. Referenserna är rörligare i länd- och bröstrygg men nästan lika strama i sina lårmuskler. Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första och fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 Rörlighet bröstrygg 1 Rörlighet ländrygg 8 6 55 5 6 52 36 35 34 37 9 15 6 11 8 6 53 49 54 51 3 26 29 36 17 25 17 13 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Bröstryggar kanske stelnar men ländryggarna blir något rörligare eller mindre smärtande RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 18(3)

1 Rörlighet höft vänster 1 Rörlighet höft höger 8 6 47 66 51 43 42 45 35 32 12 12 15 2 8 6 47 7 53 45 41 44 37 24 11 11 1 6 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Stramheten i den posturala muskulaturen har minskat tydligt! Nacke och axlar Nacke 44 3 26 Axel vänster 57 28 14 Axel höger 49 33 18 6 8 1 Diagrammet visar andelen individer som är "besvärsfria" till "har smärtor" Figur 6. Fördelning i procent över den undersökta gruppens rörlighet i nacke och axlar (n= 25). Hela 56 har nedsatt rörlighet och/eller smärta i nacken vid rörelsetesten (ref 41). Axlarna och ffa vänster axel visar ett något bättre resultat men en hel del har smärta vid testen (ref 7-8). Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första respektive fjärde uppföljningen. Vid fjärde uppföljningen tycks smärtan ha ökat igen i nacke/axlar. 1 Rörlighet nacke 1 Rörlighet axel vänster 8 6 44 43 35 38 34 37 36 3 26 28 23 26 8 6 57 51 58 53 28 33 25 27 14 15 17 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 19(3)

1 Rörlighet axel höger 8 6 49 48 46 48 33 28 32 28 18 24 22 24 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Armbåge vänster Armbåge, handled och epikondylittest 93 6 1 Armbåge höger 88 1 2 Handleder vänster 88 11 1 Handleder höger 78 2 Epikondylittest 81 11 8 6 8 1 Diagrammet visar andelen individer som är "besvärsfria" till "har smärtor" Figur 7. Fördelning i procent av den undersökta gruppens rörlighet i armbågar och handleder (n= 25). Handleder/händer och armbågar utgör inga större problem. Tio personer har sk tennisarm eller golfarm (epicondylit). Resultatet är likt referensernas. Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första respektive fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 93 94 Rörlighet armbåge vänster 95 93 1 88 91 Rörlighet armbåge höger 93 93 8 8 6 6 6 5 4 5 1 1 1 2 1 7 6 6 2 1 1 1 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 (3)

1 8 88 89 Rörlighet handleder vänster 88 88 1 8 78 77 Rörlighet handleder höger 78 83 6 6 11 1 11 1 1 1 1 2 17 21 12 2 6 1 5 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Rörligheten är oförändrad i armbågar och handleder (utom högerhandled). STYRKETEST God styrka behövs vid byggnadsarbete. En god styrka medför att man kan använda sina leder under stabilitet utan att behöva belasta dem felaktigt. Det innebär således att man kan minska risken för belastningsskador. Och ju större styrka man har desto lättare blir jobbet, relativt sett. Hand Hand vänster 72 25 3 Hand höger 71 24 6 6 8 1 Figur 8. Fördelning i procent av den undersökta gruppens styrka i händerna (n=25). Greppstyrkan är god för en klar majoritet av deltagarna. Grönt fält innebär att man ligger över 1 kpa. I det gula fältet ligger man på 5-1 kpa innebärande fortfarande en hyfsad styrka. Rött fält ligger under 5 kpa vilket innebär klart nedsatt styrka. Resultatet ligger nästan i nivå med referensernas vars gröna fält är 81. Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första respektive fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 21(3)

1 Hand - vänster 1 Hand - höger 8 6 72 68 7 62 8 6 71 64 69 7 25 32 26 34 3 4 4 24 3 25 27 6 6 6 4 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Greppstyrkan minskar något för vänster hand och ökar aningen för höger hand. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 22(3)

Knä och Vad/Fot Knä vänster 72 13 15 Knä höger 72 14 14 Vad och fot vänster 66 12 23 Vad och fot höger 65 13 22 6 8 1 Figur 9. Fördelning i procent av den undersökta gruppens styrka i lår och vader (n=25) De allra flesta klarar med lätthet lårmuskeltestet att på ett ben resa sig från sittande utan hjälp med armarna, medan 13 procent gör det med svårighet, och 15 klarar det inte alls (ref 7 resp 4). Omkring 23 klarar inte vadmuskeltestet att göra 3 tåhävningar på ett ben (ref 5) Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första respektive fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 8 72 73 73 74 Knä - vänster 1 8 72 72 78 78 Knä - höger 6 6 13 12 12 13 15 15 14 13 14 13 14 15 1 1 12 12 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Ingen skillnad vad avser lårmuskelstyrkan 1 Vad och fot - vänster 1 Vad och fot - höger 8 6 66 57 56 63 8 6 65 59 63 71 12 11 19 16 23 32 26 21 13 11 3 22 17 11 18 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Vadmuskelstyrkan bättrar sig påtagligt. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 23(3)

Rygg, skuldra/bål och mage Rygg 44 25 31 Skuldra/bål 37 21 42 Mage 76 11 14 6 8 1 Figur 1. Fördelning i procent av den undersökta gruppens styrka i rygg, skuldra/bål och mage (n=25). Många har ju ryggbesvär och ryggstyrketestet avslöjar att endast 44 har fullgod styrka i sina ryggmuskler, dvs. klarar 2 minuters uthäng från brits (ref 81). Mellan 1-2 minuter klarar 25. Ännu färre klarar armhävningar dvs. har god och smärtfri styrka i skuldror/axlar (ref 69). Bukmuskelstyrkan är bättre och 76 gör sit-ups i den standardiserade testpositionen (9 hos ref). De röda fälten är här 4 ggr större hos Galaxarna än hos referenserna. Nedanstående grafer illustrerar förändringen från starttillfället till första repektive fjärde uppföljningen. Korta kommentarer under dem beskriver eventuell förändring. 1 Styrka rygg 1 Styrka skuldra, bål 8 6 44 67 6 25 28 12 24 31 31 21 16 8 6 37 39 5 65 21 17 18 11 42 44 32 24 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) Ryggstyrkan ökar, liksom armstyrkan, 1 8 76 72 8 76 Styrka mage 6 11 12 15 13 14 16 11 5 Start Totalt (n=25) Start /4 (n=85) men bukmuskelstyrkan ökar inte! RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 24(3)

SJÄLVSKATTNINGAR I samband med funktionsprofilen har den undersökte ombetts att på en 1 cm AV (audiovisuell) skala skatta sin arbetsförmåga i galaxenarbetet (om han redan tillträtt det), vidare hur han klarar sina fritidsintressen samt till sist hur han bedömer sin livskvalitet just nu. Har det skett någon förändring till första och senare till fjärde uppföljningstillfället (n=8)? Tretton personer har inte påbörjat sin anställning än och kan således inte skatta arbetsförmågan vid starttillfället. Bland de resterande kan man jämföra skattningarna vid starttillfället och uppföljningen 6 månader senare för 153 personer samt efter ytterligare 1½ år för ca 8 personer. Resultatet redovisas som positivt om man skattar mer än,5 cm högre än gången innan, negativt om man skattar mer än,5 cm lägre än gången innan och +- dvs oförändrat om skattningen ej förändrats mer än,5 cm. Variationsvidden av skattningarna täcker in hela skalans vidd på1 cm. Förändring av arbetsförm ågan i aktuellt jobb m ellan start och uppföljning 1 (n=1) 6 5 Antal personer 3 1 1 2 3 Neg +- Pos Arbetsförmågan har förbättrats anser 56 st vid uppföljning 1, medan 34 st anser den oförändrad och 5 st att den försämrats. Således bättre eller oförändrat för 9 st av 1. Förändring av arbetsförm ågan i aktuellt jobb m ellan uppöljning 1 och 4 (n=82) Antal personer 35 3 25 15 1 5 1 2 3 Neg +- Pos RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 25(3)

Vid fjärde uppföljning deltar 82 st, 37skattar nu ännu högre arbetsförmåga, st oförändrad och 25 st sämre. Förändring av hur m an klarar fritidsintressen m ellan start och uppöljning 1 (n=153) Antal personer 8 7 6 5 3 1 1 2 3 Neg +- Pos Fritidsintressena klarar 75 st bättre vid uppföljning 1, 31 st oförändrat och 47 st sämre än vid starttillfället. Förändring av hur m an klarar av sina fritidsintressen vid uppöljning 1 och 4 (n=81) Antal personer 35 3 25 15 1 5 1 2 3 Neg +- Pos och vid fjärde uppföljningen klarar 35 st av 81 fritidsintressena ännu bättre, 22 st oförändrat och 24 st sämre RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 26(3)

Förändring av hur m an bedöm er sin livskvalitet vid start och vid uppöljning 1 (n=8) Antal personer 7 6 5 3 1 1 2 3 Neg +- Pos Hela 66 av 153 st har ökat sin livskvalitet vid första uppföljningen. OBS! n ska vara 153 (n=8 är fel) Förändring av hur m an bedöm er sin livskvalitet vid uppöljning 1 och vid uppföljning 4 (n=8) Antal personer 35 3 25 15 1 5 1 2 3 Neg +- Pos Vid fjärde uppföljningen har 36 av 8 ytterligare förbättrad livskvalitet, medan 19 skattar oförändrat och 25 st att den försämrats. Man har också fått besvara frågan hur livet förändrats - positivt eller negativt - sedan man började på Galaxen. De positiva svarsalternativen har sorterats ihop nedan: Det är positivt att: vara kvar i samma företag, vara kvar i branschen, ha regelbundet jobb och arbetskamrater, vara kvar i arbetslivet, ha det sociala stödet (47 st) få jobba i sin egen takt, med mindre krav, under mindre stress, i lugnare tempo, slippa tung hantering, slippa slitage, anpassning efter egen kapacitet (44st) att överhuvudtaget jobba ger ett säkrare liv, större trygghet, bättre ekonomi, normalt för kroppen att vara i arbete, ger bättre livskvalitet, mår bättre (21st) Galaxen har givit tillgång till t ex massage, träning, simning, vattengympa mm (14 st) få känna sig behövd, ha en uppgift, få känna uppskattning, arbetsgivaren accepterar mig, fått tillbaka arbetsglädjen (1 st) RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 27(3)

ha mindre värk, slippa vara sjukskriven, vara tvungen att röra på sig, jag måste hålla mig nykter (8 st) Galaxen finns, kontakten med Galaxen bra, mår bättre, bättre livskvalitet tack vare Galaxen (8 st) ha ett trivsamt arbete, ha intressanta arbetsuppgifter, få lära sig nya saker (5 st) De negativa svaren är inte lika många. De flesta ser inget negativt alls i anställningen, tvärtom. Negativa faktorer som angivits är: Kan ej ställa upp för fullt, vissa arbetsmoment förvärrar besvären, svårt låta bli att ta i. Besvären har ökat. Tablettkonsumtionen ökar (18 st) Trött, mer värk, dålig sömn (12 st) Lönen sämre/dålig ekonomi, billig resurs (8 st) Arbetsgivaren börja glömma bort mina problem, tar ej hänsyn till skadorna, kräver för mycket (8 st) Enstaka eller två svarade enligt följande: Svårare nå arbetsledningen (Galaxen) saknar personlig kontakt Saknar tidigare arbete och arbetskamrater Orkar ej med fritidsintressen Arbetsformen känns speciell Framtiden osäker Ensamarbete, mindre omväxlande arbete Svårt att få arbetskamraterna att förstå Mer stress Gått upp i vikt Många har inga negativa förändringar som dom kan komma på, utan det övervägande är positivt RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 28(3)

DISKUSSION OCH SLUTSATS Vid starttillfället Funktionsprofiler är gjorda på 25 galaxenanställda byggnadsarbetare. Medelåldern är 48 år vid starttillfällena. Knappt 3/4 anser sig ej fullt friska. Det är förväntat eftersom galaxenanställningen beror på någon form av framför allt fysiskt funktionshinder/handikapp. Andelen motionsidkare är fler än i referensmaterialet och andelen ickerökare är något högre. Hälften av deltagarna har god kondition så fritiden ägnas nog åt andra rörliga aktiviteter än det som traditionellt räknas till motion. Alltför många är dock överviktiga. Många har också fått rådet att träna för ökad kondition och minskad vikt. Nästan hälften har ofta/mycket ofta ländryggsbesvär, vilket också var den vanligaste inkörsporten till Galaxen. På andra plats kommer besvär från nacke - axlar och på tredje plats knäbesvär. Drygt hälften har normal rörlighet i ryggen, liksom referenserna. Ett flertal är t ex opererade (ofta stelopererade) och förväntas ha inskränkt rörlighet, som inte ska tränas upp utan tränas med stabilisering av ryggen i stället. Många hemprogram och träningsråd har givits för förbättrade rygg- och nack-skulderstatus. Hela har t ex strama lårmuskler som behöver stretchas för att inte orsaka onödig belastning på ryggen. Styrketesten avslöjar i allmänhet god handstyrka. Testen för lår- och vadstyrka klarar majoriteten bra. God armstyrka har bara en dryg tredjedel, men det är ofta som smärta i axlar, armar eller händer förhindrar möjligheten att göra armhävningarna. Ryggstyrkan är hälften så god som hos referenserna. Bukmuskelstyrkan är hos de flesta god. Jämförelserna vid uppföljngarna Positiva resultat är att andelen som anser sig fullt friska ökar, nikotinberoendet minskar och konditionen ökar. I jämförelsen med startprofilen och första uppföljningen 6 månader senare kan man se en försiktigt positiv besvärsminskning som ej försämrats vid 1½ år senare vid fjärde uppföljningen. Man kan tänka sig att många har följt sina råd för vid 1:a uppföljningen finner man viss ökad rörlighet och mindre smärta, vilket dock återgår till 4:e uppföljningen. Vid uppföljningarna klarar fler lårtestet (har man cyklat mera kanske?) och även vadtestet vittnar om större styrka liksom även ryggmuskeltestet. Arm-skulderstyrkan har ökat påtagligt. Antalet utförda armhävningar ökar med uppföljningstillfällena Sjukskrivningarna minskar något också. Jämförelsen av självskattningarna Resultatet av självskattningarna är svårtolkat. En majoritet mår bättre och orkar och klarar mer eller lika mycket både i jobbet och då det gäller fritidsintressen samt har högre eller lika hög livskvalitet vid både första och fjärde uppföljningarna. En del mår sämre, har mera ont, trivs inte lika bra. De positiva kommentarerna talar dock sitt tydliga språk om hur Galaxen värderas. Man får vara kvar i sitt företag, man har ett jobb, man har arbetskamrater, man är behövd och gör nytta. Det betyder oerhört mycket för många. Många var arbetslösa då de fick sin anställning i Galaxen. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 29(3)

SLUTSATS Galaxenarbetet ger många funktionshindrade byggnadsarbetare möjlighet att vara kvar i arbetslivet. Funktionsprofilerna avslöjar om försämringar uppstår, om arbetsförmågan sjunker eller förbättras, kanske blir normal. Profilerna visar att klara förbättringar kan ske under intervall på 6 månader, förbättringar som kan orsakas av naturlig läkning under galaxenanställningen med individuellt anpassat arbete och/eller att man följt de råd/handlingsplaner som gjorts upp vid funktionsprofilerna. Många blir bättre och mår bättre och dom är i arbete hela tiden. Galaxen erbjuder en mycket positiv lönebidragsform för arbetsskadade byggnadsarbetare och funktionsprofilerna utgör ett bra instrument för att bedöma och följa deras arbetsförmåga. RAPPORTANSVARIG: EVA HAMMARSKJÖLD / SKAPAD 7-1-19 3(3)