Läs om sub-klassificeringsmodeller :



Relevanta dokument
Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (JA)

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Klinisk smärtfysiologi

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

Observerande Gånganalys

Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin

Funktionell anatomi Axel

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast

Funktionell anatomi Axel

EDS Seminarie

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Smärtmekanismer och samsjuklighet

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Rehabilitering efter Bankarts operation

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Schema, preliminärt, skrivet i oktober 2015 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk

Behandling av långvarig smärta

Välkommen till kursen. Från Rehab till Toppen Bosön 26/11-28/

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Rehabiliteringsgarantin

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Cervikogen huvudvärk. Huvudvärk; Cervikogen huvudvärk. Bakgrund

13 nov -12 Shane MacDonald

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Ortopedidagen Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Vad är det för skillnad? Sjukgymnasten Kiropraktorn Naprapaten

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING

Explosiv Fotbollsträning

Patella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Att bedöma samband efter olycksfall WAD. Kunskapsläge. Förekomst försäkringsmedicinska principer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Idrottsortopedi Folkrörelse. Idrottsskada

Motivation till förändring

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Abstrakt. Genomförande. Resultat

RESURSLITTERATUR FÖR FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET. KURS Fysioterapi vid funktionshinder I, 30hp. Termin 3

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

FLOWIN Friktionsträning

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Ortopedidagen Rehabilitering efter armbågsluxationer. Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Effektiv träning. Åldersanpassad Fysisk Träning. Prepubertalt-Pubertalt

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Keele StarT Back Screening Tool

Rehabilitering efter en whiplash skada. Fysioterapeut Kati Rajala, Rehabilitering ORTON

Datum. Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Tema Fysik. Henrik Löfås. Monday, 13 August, 2012

De 3 vanligaste orsakerna till bröstkorgssmärta under graviditeten

Akut och långvarig smärta (MF)

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

Att göra rätt från början

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Nack-specifikt träningsprogram

Träningsrekommendationer vid kroniskt trötthetssyndrom and fibromyalgi

Långvarig smärta september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Transkript:

Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy 2005;10(4):242e55. Bogduk N, Merskey H. Classification of chronic pain: descriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. 2nd ed. International Association for the Study of Pain; 1994. Latremoliere A, Woolf CJ. Central sensitization: a generator of pain hypersensitivity by central neural plasticity. The Journal of Pain 2009;10(9):895e926. O Sullivan P. Clinical instability of the lumbar spine: its pathological basis, diagnosis and conservative management. In: Boyling J, Jull G, editors. Grieve s modern manual therapy: the vertebral column. Churchill Livingstone, Elsevier; 2004. p. 311e32.

Fynd Behandling Rörelseinskränkning - Segmentell/artikulär -directional/multidirectional (myofasciell) motorisk kontroll - segmentell/artikulär -directional/multidirectional (myofasciell) - Utbildn: förstå sina problem, smärtmek - Minska rädsla - KBT - rehabilitera/återställa rörelseinskränkn. - Graded pain exposure - övningar - Återställd funktion - övningar - normalisera rörelsemönster - övningar -Utbildn: förstå sina problem, smärtmek -Motorisk kontroll - kognitiv motorisk kontr., globala stabiliserare, styrka? - Kontrollera smärta (undvik att provocera) - Återträna optimal hållning/ rörelsemönster - Lära sig kontrollera smärtan själv - Återställd funktion - övningar - normalisera rörelsemönster - övningar 2

Tidigare stabilitet - stabilitets dysfunktion clinical instability numera uncontrolled movements dysfunktion på segmentell nivå som en abnorm translatorisk rörlighet i ett enskilt rörelsesegment. dysfunktion i flera segment, multisegmentell dysfunktion. (myofasciella strukturer där längden eller rekryteringen är påverkad) hör ihop och uppträder ofta tillsammans (Comerford och Mottram 2001). Restriktion Kompensation Give Patologi Smärta 3

Skadad vävnad/akut vällokaliserad smärta Faktorer som kan påverka smärtan och motoriska svar: Fysiska, patoanatomiska, genetiska, neuro-fysiologiska, motorisk kontroll, psykosociala (copingstrategier, föreställningar, fear avoidance, ersättning) Återkommande besvär -Lagt sig till med ej anpassade (maladaptive) rörelsemönster - Dåliga copingstrategier -Förlängda neuromuskuloskeletala smärtsvar - Onormal vävnadsbelastning - Perifer/central sensitisering Rörelseinskränkning (Movement impairment) - segmentell spinal (artikulär) - directional/multi-directional (myofasciell) Läkning/ingen smärta Nedsatt motorisk kontroll (control impairment) - segmentell spinal (artikulär) - directional/multi-directional (myofasciell) 4

Adaptiv och skyddande motorisk respons till en underliggande skada - inflammation - Centralt medierad smärta - Autonoma nervsystemet sympatikus påslag - Neurogen påverkan, neurogenic - Fel på nervsystemet, neuropathic Felaktigt motorisk kontrollmönster som orsak till smärtan - Nedsatt motorisk kontroll - rörelseinskränkning Förändrad motorisk respons och centralt medierad smärta sekundärt till psykosociala faktorer Ej effektivt för att minska smärtan! Det är inte smärtan som gör mönstret tvärtom! 2011-03-20 5

Ulrika Aasa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik Indelning av muskler Lokala stabiliserare Globala stabiliserare Globala rörelsemuskler 2011-03-20 6

Lokala stabiliserare Deras funktionella uppgift vad gäller stabilitet är att alltid vara aktiva, även under låg belastning. i alla ledpositioner, och i alla riktningar av ledrörlighet denna ständiga aktivitet ökar lokal muskelstyvhet i segmentet för att förhindra för stora fysiologiska och translatoriska rörelser. Detta är framför allt viktigt i ledens neutralposition där den passiva supporten från ligament och kapsel är minimal. Anticipatorisk aktivitet 2011-03-20 7

Globala stabiliserare Generera vridmoment och svara för excentrisk muskelaktivitet och kontroll av inre och yttre bana i ledens rörlighet. Måste klara att: - Arbeta excentriskt i hela banan -isometriskt hålla en ledposition -excentriskt kontrollera och bromsa funktionell belastningen mot gravitations kraften. 2011-03-20 8

Globala rörelsemuskler Primärt mobiliserande funktion. - adekvat muskellängd så att en fullständig fysiologisk rörelse kan ske utan att någon kompensatorisk överbelastning kommer till stånd någon annanstans i systemet. Stabilitetssynpunkt - öka stabiliteten under hög belastning. Kan generera stora krafter Liten betydelse vad gäller att kontrollera rotationsbelastningar. 2011-03-20 9

* Low threshold (SMU) träning av lokala stabiliserare * Low threshold (SMU) träning av mer globala stabiliserare * High threshold/styrketräning (SMU) träning av stabiliserare * Styrketräning Rörelsekontrollträning Längd-tension Ulrika Aasa, Institutionen för 2011-03-20 samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik 10