Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin"

Transkript

1 Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin Ett välkommet inslag under konferensens många föreläsningar var undersökning och behandling av patienter med axelbesvär. Det är imponerande att både som patient och terapeut ställa sig inför 500 personer, varav de flesta är tämligen välutbildade kliniska sjukgymnaster eller erkända forskare. Detta inslag är något som är återkommande på dessa konferenser, men denna gång hade vi nöjet att se vad många sammanfattande som konferensens höjdpunkt-undersökning, behandling och kliniska diskussioner av Jeremy Lewis, sjukgymnast från London. Det var första gången en sjukgymnast utanför MDT systemet utförde en live-demonstration. Jeremy hade tidigare under dagen två föreläsningar om skulderdiagnostik av rotatorcuffsskador och inklämningsbesvär. Jeremy har tagit fram en systematiskt undersökningsoch behandlingsalgoritm av axelbesvär som han beskriver i en artikel i British Journal of Sports Medicine 2009 (1). I artikeln beskriver Jeremy ett subklassifikationssystem av denna patientgrupp som liknar det system som Jill Cook presenterade i samma tidskrift (2). Mycket läsvärda artiklar som väcker diskussion! En påtaglig skillnad från vad många av oss har lärt oss vid behandling av axelpatienter är att Jermy gärna tillåter patienter med subacromiella besvär att utföra övningar och aktiviteter ovanför axelplanet. Jeremys demopatient hade långvariga terapiresistenta axelbesvär. Genom systematisk anamnes och undersökning enligt sin algoritm, visade Jeremy hur enkel korrektion av hållning och övningar ovanför axelplanet kunde resultera i dramatiskt positiva effekter inom några minuter, något som vi är vana att se vid derangementtillstånd. Det var många som blev förvånade över de påtagliga förbättringarna som patienten uppvisade. Om du vill veta mer om Jeremy Lewis så läs på Här finner du väldigt bra information till patienter och till dig som vårdgivare. Bild 1: Professor i klinisk anatomi Susan Mercer i samtal med ständigt Sverigeaktuella Grant Watson och Jeremy Lewis.

2 Vi fick även se de två amerikanska diplomalärarna Scott Herbowy och Mark Miller undersöka och behandla patienter. Scott hade en axelpatient med långvariga besvär som klassificerades som ett derangement, där patienten kunde egenbehandla sig och vid uppföljning dagen efter var såväl smärtan som rörligheten återställd. Självklart är det intressant att veta långtidsresultatet men Scotts erfarenhet är att vid snabb reduktion så är långtidsresultatet bra. Han beskrev att till skillnad från i ryggen så behöver derangementpatienter med extremitetsbesvär ofta fortsätta med sina reducerande övningar under betydligt längre tid. Bild 2: Scott tar anamnes på en patient med långvariga axelbesvär. Vid extremitetsbesvär kan patienten ofta bara ange vad som förvärrar besvären och ej redogöra för någon riktningspreferens. Jag hade själv nöjet att spendera några dagar med Scott på sjukhuset i Austin där den 9 veckor långa kliniska delen av Diplomautbildningen genomförs. Hit kommer sjukgymnaster från hela världen för att genomgå den högsta kliniska utbildningsnivån inom MDT. Vid besöket träffade jag den första studenten från Norge, Tomm som tyckte att utbildningen varit mycket givande. Syftet med studiebesöket var att diskutera med Diplomalärarna inför uppstarten av den kliniska Diplomautbildningen i Sverige Scotts sätt att undersöka och behandla extremitetspatienter var mycket intressant och för mig väldigt logiskt. Många pusselbitar föll på plats och extremitetsundersökning och behandling enligt MDT, som av många (inklusive mig själv) uppfattats som ganska svår och otydlig (inte minst efter de första E kurserna!), kändes nu enklare och spännande. För mig var det en liknande upplevelse som efter A och B kursen jag gick på Linköpings universitet; strukturerad, patientcentrerad och problemlösningsbaserad undersökning, där de flesta patienterna med långvariga besvär snabbt kunde få dramatiska förbättringar. Varför har ingen förklarat och redogjort extremitetslederna på så enkelt sätt förut?

3 Från att tidigare varit tämligen skeptisk och obekväm med MDT undersökning på extremitetsleder så har jag nu hellre sådana patienter än ryggrelaterade-bara för att få se så många bli påtagligt bättre med specifika rörelseövningar. Att undersöka och behandla efter mekaniska och symptomatiska testsvar känns väldigt befriande istället för att försöka testa vilken struktur som är smärtprovocerande. Men...jag befinner mig fortfarande i det lätt tveksamma stadiet- kan det vara så enkelt och kan patienterna verkligen bli så snabbt bättre? Liksom vid reduktion av derangment i ländryggen så uppvisar många patienter svaghet, rörelseinskränkning och smärta under rörelse i extremitetslederna (exempelvis svaghet och smärta vid isometriska test av rotatorkuffen i utåtrotation och abduktion). Vid undersökning av extremitetspatienter med MDT utförs ett antal tester som utgångsvärden; aktiv och passiv rörlighetsförmåga samt isometriska test av kontraktil vävnad. Patienten ombeds efter utgångstesterna att utföra upprepade rörelser aktivt, aktivt med övertryck eller passivt. Därefter testas utgångstesterna om igen för att undersöka om någon symptomatisk eller mekanisk förändring har skett. Efter upprepade rörelser uppvisar många patienter en påtagligt förbättrad eller normaliserad kontraktionsförmåga med minskad eller ingen smärta samt bättre röreseförmåga. Det finns ju som bekant många vägar till staden Rom, och samma parallell kan dras vid behandling av behandling av rygg och extremitetsbesvär. Inom MDT diagnosticerar vi ofta tillstånd som derangement, dvs det föreligger något fel i rörelsesegmentet i ryggen eller i extremitetsleden. Med denna störning följer ofta sekundära fynd och symptom som smärta, triggerpunkter, stört rörelsemönster och inskränkt rörlighet. Det som är intressant ur klinisk synvinkel är att dessa sekundära fynd och symptom ofta återgår till det normala efter upprepade rörelser. Bild 3:Scott argumenterade för betydelsen för klassifikation innan behandling påbörjas. Många patienter med axelbesvär kan klassificeras som reducerbara derangement och uppvisar snabba förändringar av upprepade rörelser.

4 Under många år har vi gett patienter specifika rotatorkuffsövningar med syfte att förbättra styrka och skulderkontroll. Troligen uppvisar patient efter patient falskt positiva testsvar, exempelvis att isometriska skuldertest är positiva med smärta och svaghet innan test med upprepade rörelser. Om inte upprepade rörelser utförs är det därför lätt att dra slutsatsen att testsvaret visar på någon form av dysfunktion på rotatorkuffens delar. Om samma isometriska test utförs både före och efter upprepade rörelser så visar resultatet däremot att testet var falskt positivt, dvs att efter upprepade rörelser så är styrkan återställd och smärtan eliminerad. Eftersom det troligen är flertalet patienter som kan klassificeras som reducerbara derangment med tillfällig och snabbt reducerar svaghet i cuffen behöver vi bli allt mer selektiva i vilken patient som behöver vad i behandlingsväg. Är detta ett nytt sätt att behandla extremitetsbesvär? Sjukgymnaster har använt detta undersöknings- och behandlingssätt sedan 60-talet. Robin Mckenzie beskrev i sin första bok The Lumbar Spine att mekanisk terapi enligt MDT är lämpligt för såväl columna som extremitetsbesvär. För att få bättre behandlingsresultat behöver vi därför framöver vara mer selektiva i behandlingen av axelbesvär genom att fortsätta använda muskulär träning för kontraktila dysfunktioner men också använda rörelseövningar i riktningspreferens för de som klassificeras som derangement. Det är viktigt att vara systematisk i undersökningen, uteslut derangement som är snabbt reducerar före du ställer diagnosen kontraktil dysfunktion (smärta och svaghet från dysfunktion i muskel-senkomplex). Risken är annars att alltför många patienter diagnosticeras som kontraktila dysfunktioner och erhåller behandling för detta utan att förbättras när den egentliga diagnosen är en störning i leden, derangement som behöver specifik mekanisk rörelseterapi i riktningspreferens. De första studierna gällande klassifikation av extremitetsbesvär visar på att kontraktila dysfunktioner är tämligen vanliga och att derangement ej så vanligt. Författarna till studien skriver i studiens diskussionsdel att detta kan bero på att fysioterapeuterna inte ännu är tillräckligt kunniga i att diagnosticera derangementtillstånd i extremiteterna (3). Detta påstående är något både Scott och Mark håller med om. De menar att upp till 60-80% av patienter med extremitetsbesvär har reducerbara tillstånd, vilket är nästan dubbelt så mycket som de första studierna har visat. Efter några dagar i kliniken med Scott så är resultaten (läs patienternas mekaniska och symptomatiska testsvar) slående. Dock dras samma slutsats som vanligt, fler studier behövs, men också bättre utbildning i diagnostik och behandling av extremitetsbesvär. Hur många patienter med extremitetsbesvär undersöker du idag med upprepade rörelser? Troligen ganska få. Hur många patienter ger du idag rörelseövningar i riktningspreferens vid rygg- och nackbesvär? Troligen ganska många. Hur många patienter ger du idag rörelseövningar i riktningspereferens vid extremitetsbevär? Troligen väldigt få. De flesta patienter med extremitetsbesvär kan troligen klassificeras som snabbt reducerbara derangement. Det är nog så att det är vi som terapeuter som inte har tänkt i de banorna, vetat hur de ska undersökas eller behandlas. Men när man väl har börjat, är det svårt att sluta. Det är logiskt, roligt och intresseväckande. Bilder: Egenbehandlingsböcker enligt MDT vid extremitetsbesvär. Knäboken är nyutkommen.

5 På det sätt som vi är vana vid från ryggundersökning utförda enligt MDT, så visade Scott på samma tillvägagångssätt vid extremitetsbesvär. En skillnad vid anamnesupptagning är att patienter med extremitetsbesvär sällan berättar vad de blir bättre av (riktningspreferens) utan oftast bara vad som gör dem sämre. Vid den kliniska undersökningen är principen enkel: ta utgångsvärden, utför upprepade rörelser och testa om symptomatiska och mekaniska värden. Som utgångsvärden innefattas aktivt och passivt rörelseomfång, förekomst av smärta under rörelse eller i ytterläge, test av muskulaturen isometriskt för smärta och svaghet. Utför därefter upprepade rörelser aktivt eller passivt i belastad eller avlastad position, med eller utan övertryck. Efter upprepade rörelser testas utgångsvärdena om gällande eventuell skillnad i rörelseomfång, smärta och svaghet. Använd trafikljusguiden; om smärtan tilltar och rörligheten försämras så byt rörelseriktning, om smärtan avtar och rörligheten ökar så fortsätt. Vid dysfunktionstillstånd, som i extremiteterna antingen kan vara av kontraktil eller artikulär typ, så sker ingen snabb förändring. Tillvägagångssätt vid undersökning enligt MDT: Utgångsvärden Upprepade rörelser Testa om utgångsvärden Bära väska VAS 5/10, ta på jacka VAS 7/10 kamma håret VAS 8/10 Bild 4: Exempel på reducerbart derangment i skuldran.

6 Det pågår för närvarande studier för att kartlägga riktningspreferens i olika leder. Klinisk erfarenhet visar på riktningspreferens i extension för axel-, höft, armbåge- och knäleder (ibland i kombination med rotation vid lateral komponent). Scotts erfarenhet gällande skulderleden är att den vanligaste rörelseriktningen som reducerar är inåtrotation följt av extension, men ofta kan dessa behöva kombineras. Det är även användbart att utforska horisontell adduktion och i ca 10% av fallen fungerar utåtrotation med axeln i flekterat läge. För fot-, tå- och fingerleder är oftast flexion användbart. Vid behandling av extremitetsbesvär kan ofta manuellt övertryck vara nödvändigt i det initiala skedet för att egenövningarna ska fungera bättre. Det är också väsentligt att (våga!) ta ut rörligheten till ytterläge för att någon reduktion ska ske. Undersökningen är enkel, spännande och patienten är garanterat involverad i problemlösningsprocessen. Scott intervjuades på konferensen av våra danska kollegar om hans erfarenheter av MDT och axelbesvär. Han beskriver bland annat att det finns tre undergrupper av derangement i skuldran med olika riktningspreferens. Du kan se inspelningen på YouTube, sök på Shoulder derangement in 3 distinct patterns. Rekommenderas starkt! Vi hoppas kunna bjuda in Scott till Sverige för föreläsning och workshop. Själv så ser jag fram emot att få börja handleda de första svenska Diplomastudenterna nästa år, inte minst gällande undersökning och behandling av extremitetspatienter! Lycka till, involvera patienten i undersökning och behandling och lyssna på testsvaren! Tobias Croner Högre examen i MDT Lärare i MDT 1. J Lewis: Rotator cuff tendinopathy/subacromial impingment syndrome: Is it time for a new method of assessment? British J Sports Med 2009;43: J L Cook, C R Purdam: Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. Br J Sports Med 2009;43: S J Maj, R Rosendale: A Survey of the McKenzie Classification System in the Extremities: Prevalence of Mechanical Syndromes and Preferred Loading Strategies. Physical Therapy September 2012 vol. 92 no

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning Utbildningsdagar 2013 erfarenhet forskning Dag 1 klinisk diagnostik av axeloch skulderbesvär Innehåll; Hur diagnosticerar vi och handhar sen- och muskelskador? Skuldrans (o-) normala rörelsemönster, finns

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik Immobiliseringstid Icke opererade Okomplicerad collum chirurgicum: 1 2 veckor Collum chirurgicum med tuberculum majusfraktur: 3 4 veckor Flerfragmentsfraktur: 3

Läs mer

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp SCHEMA ht 2014 Vecka 36-37 * Kolla

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071 HÄLSA 2000 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071 1 Vissa sjukdomar orsakar typiska symptom. I följande frågar jag

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Aug 2013 SCHEMA ht 2013 Vecka 36- * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR

spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR Frågor och svar Vilket vetenskapligt stöd finns? Ryggbesvär orsakas sällan av allvarliga bakomliggande sjukdomar. Stöd för att ryggbesvär

Läs mer

Skuldrans funktionella anatomi

Skuldrans funktionella anatomi Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Ledstatus. Patienten stående

Ledstatus. Patienten stående Introduktion till ledstatus Reumatologkliniken Danderyds sjukhus AB Screening-anamnes för problem i rörelseorganen 1. Känner du någon smärta eller stelhet i nacke, rygg, armar eller ben? 2. Kan du gå upp-

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

bli en bättre behandlare Är du intresserad av att hjälpa klienter må bättre?

bli en bättre behandlare Är du intresserad av att hjälpa klienter må bättre? bli en bättre behandlare Achieving Clinical Excellence Östersund 2 4 maj 2018 Målmedveten träning och Feedback Informed Treatment (FIT) Är du intresserad av att hjälpa klienter må bättre? International

Läs mer

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till! ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 15 hp Vårtermin 2011 Rörelseapparaten kapitel 6 11 FÖRELÄSNING Kapitel 6 och 10 Benvävnad och Muskelvävnad. Ingår i tentamen 12 hp EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 Skelettet. Ingår

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Spelarens namn Fröken X Antal Fynd Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Screening inom SvTF Texten nedan är hämtad från boken Screening 9+ SISU Idrottsböcker: Överbelastningsskador och traumatiska skador är

Läs mer

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)

Läs mer

Postoperativ rehabilitering

Postoperativ rehabilitering Postoperativ rehabilitering Pre-op info i grupp - Instabilitet (Bankart, AC ledslux, Latarjet) - Subakromiell smärta degenerativ RC dysfunction (SAD, Rotcuff sut, omvänd protes) Vad görs under op Funktionell

Läs mer

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare:

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare: Händelseanalys Patient med AC-ledsluxation December 2018 Analysledare: Vårdgivare med avtal Externa Region Gävleborg 1 Sammanfattning Analysteamet har fått i uppdrag att utreda händelseförlopp för patient

Läs mer

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25) Id.lär och Tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och biomekanik och styrketräning B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här

Läs mer

Rehab/förebyggande 2012-02-20

Rehab/förebyggande 2012-02-20 Rehab/förebyggande 2012-02-20 Innehåll Inledning... 3 Övningar... 4 Utan hjälpmedel... 4 Gummiband... 5 Exempel på pass... 8 Landbaserade... 8 Cirkulationsträning... 8 Vanliga problem... 8 Akut överbelastningssmärta...

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden Innehåll Axelleden... 3 Inklämningssyndrom... 4 Allmän behandling...

Läs mer

Axelpatient på vårdcentral

Axelpatient på vårdcentral Axelpatient på vårdcentral Vanligt 7-26 % prevalens Svårt? Skuldran utgörs av fyra leder, 20 muskler Stort rörelseomfång (ROM) Behov god koordination för att få stabilitet och styrka Rygg, bål och nacke

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor Pull-ups Klara tre pull-ups efter åtta veckor Vill du klara att lyfta din egen kroppsvikt? Det vill i alla fall Jonas. Friskispressens coach ska hjälpa honom till att klara sitt livs första pull-up. Pull-ups

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Patientinformation 2014

Patientinformation 2014 Patientinformation 2014 Nationella Kvalitetsregister - information till dig som är patient För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har din klinik valt att rapportera patientuppgifter till det nationella

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Kursutvärderingsformulär

Kursutvärderingsformulär Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.

Läs mer

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats: 2016-11-25 Ländrygg MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Kvinna Man Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats: 1 MEBA ländrygg MEBA ländrygg består av en screeningdel och en

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Dominerande neurologiskt symtom:

Dominerande neurologiskt symtom: Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen

Läs mer

Kapselshift vid axelinstabilitet

Kapselshift vid axelinstabilitet Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

FYSIOTERAPI. 15 högskolepoäng. Examinationsuppgift II

FYSIOTERAPI. 15 högskolepoäng. Examinationsuppgift II sjsju Sjukgymnastprogrammet Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Sjukgymnastprogrammet FYS 013, Fysioterapi fortsättningskurs II Nervsystemet och Rehabilitering

Läs mer

Forskningsdeltagarinformation. Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet

Forskningsdeltagarinformation. Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet Bilaga 1 Forskningsdeltagarinformation Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet Bakgrund och syfte Bäckensmärta under graviditet är ett vanligt förekommande besvär.

Läs mer

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Tibro vårdcentral

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer