Elevers rätt till särskilt stöd

Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Mora kommun November 2011 Louise Cedemar Hanna Franck

Mora kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 3 1.2 Revisionsfråga 3 1.3 Avgränsning 3 1.4 Metod 4 2 Utgångspunkter 5 2.1 Statens styrning 5 2.2 Kommunens styrning 6 3 Granskningsresultat 7 3.1 Är organisationen ändamålsenlig? 7 3.2 Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? 11 3.3 Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? 16 3.4 Är resursfördelningen ändamålsenlig? 17 3.5 Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? 19 3.6 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 21 3.7 Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 22

Sammanfattning På uppdrag av Mora kommuns förtroendevalda revisorer har granskat för och grundskolenämndens samt gymnasienämndens styrning och uppföljning gällande barn i behov av särskilt stöd (granskningens huvudfokus har varit grundskolan). Grundskola Efter genomförd granskning är vår revisionella bedömning att för- och grundskolenämndens styrning och uppföljning delvis är tillfredsställande och behöver förbättras för att säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd. Vi grundar vår bedömning på följande: det i intervjuer framkommer att behoven inte fullt ut kan tillgodoses det i intervjuer framkommer att insatserna i åtgärdsprogrammen (i vissa fall) skrivs utifrån vilka insatser som bedöms ha möjlighet att ges och inte de insatser som eleven har behov av det påtalas en brist på specialpedagogresurser och psykologresurs vilket innebär att väntetiden på utredningar är lång utvärdering och analys av arbetet och de insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd kan utvecklas den resursfördelningsmodell som idag används inte fullt ut stödjer att resurser fördelas efter elevernas behov den samverkan som sker mellan Elevhälsa/grundskolan och andra aktörer som exempelvis HAB, BUP och socialtjänsten behöver förbättras för- och grundskolenämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument 1 av 25

Gymnasieskola Efter genomförd granskning är vår revisionella bedömning att gymnasienämndens styrning och uppföljning i huvudsak är tillfredsställande. Det finns dock områden som nämnden behöver förbättra för att säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd. Vi grundar vår bedömning på följande: elevhälsans uppdrag och mål som grupp upplevs som otydliga den resursfördelningsmodell som idag används inte fullt ut stödjer att resurser fördelas efter elevernas behov gymnasienämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument 2 av 25

1 Inledning 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Nya skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De förtroendevalda revisorerna i Mora kommun har givit uppdraget att granska grundskolans samt gymnasieskolans styrning och uppföljning gällande elever i behov av särskilt stöd. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer för och grundskolenämnden samt gymnasienämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd? Kontrollmål/granskningsmål: 1. Är organisationen ändamålsenlig? 2. Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? 3. Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? 4. Är resursfördelning ändamålsenlig? 5. Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? 6. Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 7. Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla kommunal förskoleklass, grundskola t o m gymnasiet. Granskningen värderar inte insatserna i enskilda elevärenden, utan bedömer förutsättningarna för ett gott resultat, dvs. medvetenhet, styrning, struktur och rutiner. 3 av 25

Intervjuer med pedagoger har skett på Noretskolan (F-9), Färnäs skola (F-6), Morkarlby skola (F-6), Morkarlbyhöjden (7-9) samt St: Mikaelsskolan (gy). Urvalet av skolor har skett i samråd med kommunrevisorerna. Intervjuer med föräldrar till elever som har insatser inom det särskilda stödet har skett på Noretskolan, Morkarlby skola, Morkarlbyhöjden, Färnäs skola samt St:Mikaelskolan. Urvalet av föräldrar har skett av rektorer. 1.4 Metod Granskningen har genomförts genom dokumentgranskning (se avsnitt 3.2 riktlinjer och rutiner) samt genom intervjuer med: Skolchef Gymnasiechef Chef för Elevhälsa (även biträdande skolchef) grundskola Chef för Elevhälsa Gymnasieskola Ordförande i för- och grundskolenämnden Ordförande i gymnasienämnden Representanter från Elevhälsan grundskola Representanter från Elevhälsan gymnasieskola Rektorer från Östra och Västra området grundskola (9 st.) Rektorer gymnasieskola (5 st.) Lärare grundskola (ca 30 st.) Lärare gymnasieskola (ca 8 st.) Föräldrar grundskola (6 st. varav 1 förälder har 3 barn med behov av särskilt stöd) Föräldrar gymnasieskola (2 st.) 4 av 25

2 Utgångspunkter 2.1 Statens styrning Enligt ny skollag (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Skollagen reglerar ansvar och former för särskilt stöd. Den nya skollagen ska tillämpas fr. o m 1 juli 2011. Nytt är att rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Nytt är också att förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras. Elevhälsan har en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag förtydligas i nya skollagen. Nya skollagens inledande skrivningar om uppdraget är tydliga: Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det innebär i praktiken att huvuduppgiften är att ge barnen och eleverna en god pedagogisk miljö som skall leda till att nya skollagens kunskaps- och värdegrundsuppdrag utförs utifrån att en likvärdig utbildning erbjuds. I nya skollagen finns bestämmelser som pekar på att det ska finnas en elevhälsa i skolan från och med förskoleklass och begreppet en samlad elevhälsa införs. Den samlade elevhälsan ska tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen preciserar också vilka yrkeskategorier som det ska finnas tillgång till inom ramen för elevhälsan. Dessa yrkeskategorier är skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Avseenden den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan anges att det ska finnas tillgång till personal inom denna kompetens. Vilken kompetens denna personal ska ha framgår däremot inte lika klart. 5 av 25

2.2 Kommunens styrning För- och grundskolenämnden ansvarar för verksamheterna inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola samt grundsärskola. Grundskolan är organiserad i 13 skolenheter fördelade inom de olika kommundelarna. Merparten av skolorna är byskolor med ett elevantal från ca 50 till 150 elever. På den största skolan som ligger i centralorten uppgår elevantalet till ca 600. Gymnasienämndens verksamhet startade 2011-07-01 och är en gemensam nämnd mellan Mora Orsa - Älvdalen. Gymnasienämnden ansvarar fr. o m läsåret 2011/12 för bl. a all gymnasieutbildning. Mora kommun är värdkommun. S:t Mikaelsskolan i Mora erbjuder: Gymnasieskola med 13 nationella program samt introduktionsprogram Idrottsutbildningar Gymnasiesärskola Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns en Elevhälsa (se mer under avsnitt 3.1) I Kommunplanen 2011 (antagen i KF 2010-06-21 40, revidering KF 2010-12-14 169) anges kommunövergripande mål samt nämndmål (åläggande/åtagande) för för- och grundskolenämnden samt för gymnasienämnden. För- och grundskolenämnden anger ett nämndmål avseende det särskilda stödet; Barn och elever i behov av särskilt stöd skall vara prioriterade Något mått för att mäta målets uppfyllelse finns inte angivet i kommunplanen. Gymnasienämnden anger även de ett nämndmål avseende det särskilda stödet; Barn och elever i behov av särskilt stöd skall vara prioriterade Det är otydligt vilket mått som ska användas för att mäta målets uppfyllelse. I förutsättningarna för verksamheten skriver gymnasienämnden att elevernas förkunskaper i vissa ämnen har sjunkit de senaste åren vilket föranleder ett behov av ökade stödinsatser för att eleverna ska nå kursmålen. 6 av 25

3 Granskningsresultat 3.1 Är organisationen ändamålsenlig? Som tidigare nämnts har Elevhälsan en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag finns förtydligat i nya skollagen. Grundskola Mora kommun har en elevhälsoorganisation som bygger på bestämmelserna i nya skollagen. Den samlade elevhälsan leds av en ansvarig verksamhetschef och ingår som en del i Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamheten bedrivs utifrån ett förebyggande hälsofrämjande perspektiv, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevhälsan arbetar mot förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, till viss del gymnasieskolan (se uppdelning nedan). Elevhälsoorganisationen i kommunen består av en centraliserad del och en decentraliserad del. Den centrala delen av elevhälsan Elevhälsans organisation omfattar skolpsykolog (fördelad på 0,7 grundskola och 0,3 gymnasieskola), familjepedagog, talpedagog, 3,4 specialpedagoger, 4 kuratorer, 5,25 skolsköterskor, 0,3 skolläkare samt 0,4 kontaktlärare hörsel. Det finns befattningsbeskrivningar för respektive kompetens/funktion. Skolpsykolog: arbetar med råd och stöd i psykologiska frågor, stöd till föräldrar med hur de kan hjälpa sitt barn vidare i skolsituationen. Arbetar både på individ-, gruppoch organisationsnivå. Skolpsykologen delar sin heltid mellan grundskola och gymnasium. Kurator: alla Moras kuratorer är socionomer. Arbetar med psykosociala frågor utifrån en helhetssyn där elevens behov och önskemål står i centrum. Arbetar både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kuratorerna ansvarar för samtliga skolor från förskoleklass t o m gymnasieskolan. Familjepedagog: fungerar som en länk mellan familjen och skolan, genomför föräldrautbildning samt Kometutbildning för lärare. Talpedagog: arbetar med elever som har svårigheter inom tal, språk och kommunikation. Arbetet sker i samverkan med skolans personal, elev och vårdnadshavare. Skolsköterska, skolläkare: skolhälsan arbetar utifrån Socialstyrelsens riktlinjer och en lokal metodbok. Arbetsuppgifterna är främst förebyggande. Skolhälsan ger stöd och hjälp till elever som är i behov av särskilt stöd, har psykosociala eller medicinska problem eller är i svåra livssituationer. Specialpedagog: har till uppgift att i samverkan med vårdnadshavare, pedagoger och ansvariga chefer/rektorer, identifiera och analysera orsaker till 7 av 25

barns/elevers/gruppers svårigheter. Arbetar både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kontaktlärare Hörsel: arbetar i samverkan med skolans personal, elev och vårdnadshavare för att underlätta och förbättra elevens möjligheter till utveckling inom skolan fr. o m åk 1 t o m gymnasiet. Den decentraliserade delen av Elevhälsan På grundskolorna i kommunen finns resurslärare och speciallärare som organisatoriskt ligger under respektive rektor. Antal resurslärare och speciallärare varierar mellan skolorna. Under rektor ligger även assistenter och deras kompetens kan skifta från att vara helt outbildade till att de är barnskötare. Det finns även lokala elevhälsoteam (EHT) förlagda ute på skolenheterna, bestående av rektor, specialpedagoger (från den centrala Elevhälsan), resurslärare och speciallärare. Beroende på geografiskt läge och skolans storlek ingår även skolsköterska och kurator (från den centrala Elevhälsan). Vid behov deltar skolpsykologen vid de lokala elevhälsoteamens möten. Inkludering För kommunens skolor gäller ett inkluderande synsätt, d v s att elever med särskilda behov så långt som möjligt ska inkluderas i den ordinarie skolmiljön. Uppfattningen är att detta med automatik inte innebär att elever i behov av särskilt stöd helt och hållet ska hållas inom den ordinarie klassen. Utgångspunkten är att elevens behov ska tillgodoses och detta kräver ibland anpassningar i form av t ex mindre undervisningsgrupper eller individuell undervisning. Särskilda undervisningsgrupper finns på Noretskolan (2 st.), Morkarlbyhöjdens skola (3 st.), Utmelands skola (1 st.), Färnäs skola (1 st.). Övriga iakttagelser Den nya skollagen anses ha stärkt Elevhälsans ansvar och uppdrag. Vid intervjuer framkommer att de olika funktionerna i Elevhälsan anses ha tydliga uppdrag och roller men att Elevhälsans uppdrag och mål som grupp är mer otydligt. Enligt uppgifter pågår ett arbete med att förtydliga uppdraget för Elevhälsan. Uppföljning av de insatser som Elevhälsan utför har hittills inte genomförts på gruppnivå. Utredningsbehovet, som utförs av specialpedagogerna, bedöms vara stort. Det innebär att det idag är elever som står i kö till utredningar vilket inte anses som tillfredsställande. Det framhålls även i intervjuer att det är kö till psykologutredningar. Ett par av de föräldrar som intervjuats upplever att det tagit tid att få en utredning av deras barn genomförd. Vid intervjuer med skolpersonal framkommer att det upplevs som att det tar lång tid för olika tjänster hos Elevhälsan och framförallt framhålls utredningar. Elevhälsan har en regel att det får gå högst 14 dagar tills skolorna får en återkoppling av deras ärende. Vidare framkommer i intervjuer med lärare en stor frustration avseende möjligheter med att tillgodose elevers behov. Lärarna instämmer i att elever ska 8 av 25

inkluderas så långt som möjligt men anser att för att det ska fungera på ett optimalt sätt behövs mer resurser i klassrummen. Lärarna efterlyser till exempel hjälp av specialpedagoger avseende vilka pedagogiska material och verktyg som kan användas till elever med olika problematiker. Många lärare framhåller att det är ett tufft arbete med att kunna tillgodose behoven och de får göra tuffa prioriteringar i det stöd som kan ges till elever i behov av stöd. Ofta är det elever som är utåtagerande som får stöd i första hand. Rektorerna anser att det är svårt att svara ja eller nej på frågan om de klarar av att tillgodose de behov som finns. Att ha möjlighet att tillgodose behov kan bero på flera faktorer enligt rektorerna, till exempel elevens behov, pedagogens behov av kompetensutbildning, behovet och kunskapen om de alternativa verktygen utifrån elevens behov och de material som de har på skolorna samt den ekonomiska möjligheten att införskaffa dem. En sammanfattande bild som intervjuerna med föräldrar ger är att skolorna arbetar så långt det går med att försöka tillgodose behoven men att rektorerna är styrda utifrån det ekonomiska läget. Några föräldrar framhåller att de själva fått ligga på för att deras barn skulle få det stöd de har rätt till. De flesta föräldrar anser att kontakten och dialogen har fungerat bra med rektorer, lärare och resurser från Elevhälsan. Det som nämns som förbättringsområde är återkoppling från skolan när någon förändring i stödet sker. Det framkommer även i intervjuerna att kontakten mellan föräldrar och skola fungerat bättre upp till åk 6 för att under högstadiet ha försämrats. Elevhälsans organisation har utformats genom dialog mellan skolledning och främst för- och grundskolenämndens presidium. Nämndens ordförande anser att organisationen är väl rustad för att kunna tillgodose de behov som finns. Gymnasieskola Elevhälsoarbetet på St: Mikaelsskolan leds av rektorn för Elevhälsan. I organisationen ingår 3 specialpedagoger, 2 speciallärare (varav en är hörsel- och synpedagog), 4 studie- och yrkesvägledare samt tjänster som de köper från grundskolans Elevhälsa. De funktioner som köps in är kurator, 1,5 skolsköterskor, 0,1 skolläkare samt 0,3 skolpsykolog. Elevhälsan arbetar med att stödja eleverna i medicinska, psykosociala och pedagogiska frågor. Elevhälsan arbetar utifrån en helhetssyn där de ser elevens hela nätverk som en resurs. Detta förutsätter ett nära samarbete med eleven och dennes föräldrar, skolpersonal samt externa samarbetspartners som t ex grundskolan, socialtjänsten, habiliteringen och ungdomsmottagningen. Elevhälsan genomför uppföljningar av betyg, andel elever som går ett fjärde år etc. för att se hur ändamålsenlig deras organisation är. Samtliga lärare har avsatt mellan 5-25 % av sin tid till resurstid, då de ska kunna stödja verksamheten antingen som resurslärare eller som vikarier. Tidigare har man haft två insatser för elever som är i behov av särskilt stöd; Språkverkstaden och Stjärngruppen. Nu håller Språkverkstadens verksamhet på att fasas ut och styrningen till Stjärngruppen stärks. Till Stjärngruppen ska endast 9 av 25

elever med åtgärdsprogram tas emot. Dock är verksamheten flexibel och de lärare som arbetar mot Stjärngruppen ska också gå in i klasser som resurspersonal. Övriga iakttagelser Vid intervju med Elevhälsans chef framkommer att organisationen och sättet att arbeta har förändrats till ht2011 utifrån den nya skollagens krav på en samlad Elevhälsa. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer att de uppfattar Elevhälsans uppdrag som otydligt. Det upplevs som otydligt vilket stöd lärare kan få kring elever som har någon typ av problematik. Vid intervju med gymnasiechefen avseende om de har en ändamålsenlig organisation för att kunna tillgodose elevernas behov av särskilt stöd så har han inte hunnit skapa sig en rättvis bedömning av detta utifrån att han endast arbetat i denna roll i några veckor vidtiden för granskningen. Ett första intryck är dock att det är för få resurser utifrån den mängd elever de har i de tre kommunerna (Mora, Orsa och Älvdalen). Dock handlar det även om att använda de resurser de har på mest optimala sätt, enligt gymnasiechefen. Vid intervju med föräldrar framkommer att det särskilda stödet tidigare fungerat väldigt bra. Specialpedagoginsats har uppskattats mycket och specialpedagogen har stått för trygghet för eleverna. Sedan förändringar genomförts i organisationen avseende Stjärngruppen och Språkverkstaden har det påverkat elevernas stöd negativt. Enligt föräldrarna upplever deras ungdomar ingen tillhörighet i Stjärngruppen då det går elever där med annan problematik än vadderas ungdomar har. En förälder framhåller att eleven upplever att lärarna i Stjärngruppen saknar kunskap för att hjälpa eleven. En av föräldrarna framför även att dialogen med skolan tidigare fungerat bra men har även den påverkats sedan förändringen av stödet genomfördes. Dock framförs att rektorn ska kontakta eleven för att höra elevens åsikter om det särskilda stödet. Vid intervju med föräldrar framkom även att de upplever att de måste ligga på för att få stödet till deras ungdomar, upplevs inte som om att det kommer automatiskt. Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att Elevhälsans organisation både inom grundskolan och inom gymnasieskolan är ändamålsenlig utifrån Skollagens krav. Vi ser positivt på att grundskolans Elevhälsa påbörjat ett arbete med att tydliggöra deras uppdrag och mål som grupp samt hur de ska kunna mäta vilka effekter deras insatser får. I detta arbete är det viktigt att Elevhälsan utvecklar rutiner för att systematiskt följa och dokumentera elevernas lärande, utveckling och hälsa för att kunna bedöma Elevhälsans kvalitetsarbete. En utmaning för kommunerna är organisationen av Elevhälsan där en stor utmaning ligger i att skapa tillgänglighet till de kompetenser som ingår i Elevhälsan. Till exempel är det viktigt att elever med psykisk ohälsa så fort som möjligt behöver få kontakt med kurator eller psykolog. Vad gäller grundskolan påtalas en brist på specialpedagogresurser och psykologresurs vilket innebär att väntetiden på utredningar är lång. Vi bedömer att för- och grundskolenämnden bör analysera 10 av 25

behovet av psykolog- och specialpedagogresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar. Vidare är vår bedömning att det i arbetet med inkludering är viktigt att skapa delaktighet, förståelse och acceptans hos klasslärarna. Rektorerna har ett stort ansvar och de behöver ta ansvar att vara den pedagogiska ledaren i detta arbete. Mot bakgrund av att det inte finns en samlad bild/uppföljning av elever i behov av särskilt stöd är det svårt att i granskningen göra en bedömning av om alla behov kan tillgodoses. Dock framkommer i intervjuer med lärare och föräldrar att behoven anses vara större än tillgången till medel och att behoven inte kan tillgodoses fullt ut vilket bör uppmärksammas av för- och grundskolenämnden utifrån rektors ansvar för arbetet med särskilt stöd. Vi bedömer att Elevhälsan inom gymnasieskolan bör förtydliga uppdrag och mål som grupp för att utveckla uppföljningen och kunna mäta vilka effekter deras insatser får. Det är även viktigt att förtydliga Elevhälsans uppdrag för rektorer och lärare. Vi kan utifrån att vi endast intervjuat två föräldrar på gymnasiet inte dra några rättvisa slutsatser. Dock kan vi med hänvisning till det som framfördes i intervjuerna framhålla att det är viktigt att följa upp de elever som fått sitt stöd förändrat, utifrån den nya organisationen, för att säkerställa att det inte blivit några försämringar i det särskilda stödet för eleverna. 3.2 Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? Ett övergripande styrdokument - Elevhälsoplan - håller på att tas fram. Bedöms vara färdigt vid terminsslutet 2011. Elevhälsoplanen grundar sig på Skollagen, nationella och kommunala styrdokument samt för- och grundskolenämndens plan 2012-2014. Det finns en förhoppning om att Elevhälsoplanen även, i vissa delar, ska gälla för gymnasieskolan. Dock behöver detta beslut tas i gymnasienämnden. Syftet med Elevhälsoplanen är att skapa ett pedagogiskt verktyg för att synliggöra och stödja en planering och utvärdering av de särskilda stödåtgärder som behövs stärka elevers och dennes vårdnadshavares inflytande, delaktighet och förståelse påverka förutsättningarna för den enskilda elevens aktiva deltagande i gruppens ordinarie arbete oavsett vilket särskilt stöd han eller hon därutöver behöver alla inblandade kan se och följa upp förändringar och framsteg 11 av 25

ge ökad möjlighet att lämna skolan med fullständiga betyg Elevhälsoplanen innehåller följande mål för Elevhälsans arbete Vi vill främja barns fysiska och psykiska hälsa Vi vill främja skolframgång, trivsel och närvaro Vi vill skapa studiero och positiv atmosfär Vi vill stärka social kompetens Diskussion om vilka mått som ska användas för mätning av målen fördes vid granskningstillfället. Grundskola De riktlinjer och rutiner som finns dokumenterade avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd är; Ärendegång elev i behov av särskilt stöd Beskriver hur Elevhälsan och skolan ska arbeta tillsammans kring elever som har behov av särskilt stöd. Ärendegången visar vilken dokumentation som ska ske i de olika stegen samt vilken/vilka som ansvarar för de olika stegen. Alla steg i ärendegången sker i samråd med elevens vårdnadshavare. Status på dokumentet: En ny ärendegång har tagits fram utifrån den nya Skollagen samt att det behövdes göras ett antal förbättringar, bl. a avseende kommunikationsvägar. Dokumentet är ute på remiss hos rektorerna och när de givit sitt godkännande så ska den nya ärendegången implementeras i verksamheten. Tidplan för screening av elever från förskola åk 9 Beskriver olika typer av test och prov som lärare har som stöd i arbetet med att uppmärksamma elevers kunskapsnivå i svenska och matematik. Tidpunkt för när testerna ska göras anges i dokumentet. Status på dokumentet: Gäller fr. o m februari 2010 Plan för samverkan/överlämningsrutiner mellan förskola och förskoleklass skola/fritidshem. Gäller även för enskild förskoleverksamhet Beskriver ett antal steg kring hur samverkan och överlämning ska gå till samt vilken som är ansvarig. Status på dokumentet: Daterat 2011-02-28 Plan för samverkan/överlämning mellan grundskola och de gymnasiala utbildningarna Beskriver ett antal steg kring hur samverkan och överlämning ska gå till samt vilken som är ansvarig. Status på dokumentet: Daterat 2011-02-28 12 av 25

Blankett elevöverlämning från åk 6 till åk 7 (daterat 2011-02-28) Blankett ärende till elevhälsoteam (EHT) (daterat 2010-06-09) Blankett ansökan om undervisning i särskild undervisningsgrupp (saknar datering) Blankett pedagogiskt utvecklingsblad (daterat 2010-02-17) Mall och förslag till innehåll åtgärdsprogram (daterat 2010-09-10) Mall pedagogisk observation (daterat 2010-09-10) Det pågår ett arbete med att uppdatera blanketterna ovan. Det finns en blankettgrupp som har i uppdrag att se över blanketter så att de innehållsmässigt följer lagstiftningens krav. I gruppen ingår personal från Elevhälsan samt ett antal rektorer. Rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp Specialpedagogerna har tagit fram en rutin som stöd till att uppmärksamma. Rutinen beskriver en tidplan för screening av elever från Fsk åk 9. Tidplanen anger förslag på olika tester och prov inom svenska och matematik, där några är obligatoriska. Exempel på test är DLS som är ett screeninginstrument för läs- och skrivdiagnostik. I rutinen anges att det är viktigt, enligt Skolinspektionen, att skolorna använder normerade och standardiserade prov och diagnosmaterial. I intervjuer med föräldrar framkommer att det i de flesta fall var skolan som uppmärksammade problematik för deras barn gällande skolsituationen. Avseende utredning, dokumentation samt uppföljning beskrivs och förklaras detta hur det ska gå till i den nya ärendegången. Alla vi intervjuat har känt till att det finns en ärendegång för elever i behov av särskilt stöd, att det finns en mall för åtgärdsprogram, att det finns överlämnande rutiner samt tidplan för screening. Dock varierar det mellan lärarna hur pass tydlig de ansåg ärendegången vara. Det varierade även mellan lärare i kännedom om att ärendegången är under omarbetning samt hur långt detta arbete kommit. Det framkommer i intervjuer att det inte är helt tydligt när åtgärdsprogram ska skrivas samt vad som ska skrivas i åtgärdsprogrammen. Klasslärarna tar ibland hjälp av speciallärare eller specialpedagog vid upprättande av åtgärdsprogram. Det framkommer även i intervjuer med lärare att de insatser som skrivs in i åtgärdsprogrammen är de insatser som de vet att eleven kan få och inte de insatser eleven behöver, utifrån att lärarna vet att inte finns möjlighet att tillgodose behovet. I intervjuer med föräldrar framkommer att flertalet är osäkra på om deras barn har åtgärdsprogram upprättade. Dock framhåller de att dokumentation kring deras barn finns och även att de varit delaktiga i att diskutera vilka åtgärder deras barn behöver men att de litar på specialpedagog ifråga om vilka pedagogiska insatser som är bäst utifrån problematik. 13 av 25

Gymnasieskola De riktlinjer och rutiner som finns dokumenterade avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd är; Handlingsplan elevvårdsarbetet Beskriver definitionen av elevvård, arbetsformer för elevvårdsteamet m.m. Status på dokumentet: Daterat 2005-03-08 Rutiner - åtgärdsprogram Beskriver ärendegången vid upprättande av åtgärdsprogram. Status på dokumentet: Upprättat 2007, reviderat 2011-10-19 Mall - åtgärdsprogram Mall - utvärdering av åtgärdsprogram Mall lärares utredning Mall elevhandledarens övergripande utredning Mall beslut om upprättande av åtgärdsprogram Mall - utredning i enlighet med likabehandlingsplanen Mall pedagogisk observation Mall - Elevfrånvaro Vid intervjuerna har det framkommit att det pågår ett arbete på gymnasieskolan avseende uppdatering av rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd för att anpassa dessa till de nya kraven i skollagen. Det förs diskussioner kring utformningen av blanketter, ärendehänvisningar, diareföring etc. Det har även genomförts ett informationsmöte för personalen med fokus på förändringarna i skollagen. Rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp När en ny kull kommer till gymnasiet genomförs en screening i svenska för att upptäcka elever som har behov av särskilt stöd. Efter screeningen kontaktas eleverna som befaras att inte uppnå kunskapsmålet av specialpedagogerna och erbjuds stöd. Enligt uppgift pågår diskussioner om huruvida denna screening skall fortsätta. Inom matematik och engelska används diagnoser för att uppmärksamma elevers kunskapsnivå i förhållande till kunskapsmålen. 14 av 25

Gymnasiet har haft vissa problem med frånvaro hos elever. Frånvaron har försvårat möjligheterna att ge eleverna extra stöd. För att öka närvaron har skolan infört ett automatiskt frånvaromeddelande. Detta går ut till föräldrarna när eleven varit frånvarande i mer än 40 minuter. Vid intervjuerna framhålls att personalen inom gymnasieskolan arbetar för att eleverna ska få särskilt stöd men att problemet ligger i att alla elever inte vill ta emot detta. Avseende åtgärdsprogram finns en rutin som beskriver de olika stegen från det att en lärare initierar en utredning. Denna rutin har kommunicerats med skolpersonalen. När ett åtgärdsprogram har upprättats beslutas även om tid för uppföljning av de beslutade åtgärderna. Uppföljningarna uppges dock inte alltid ha genomförts strukturerat. I de fall Elevhälsan varit inblandade har uppföljningen varit mer noggrann enligt uppgifter. Det framkommer vid intervjuer att det är känt att det finns en mall framtagen för utvärdering av åtgärdsprogram. Elevhälsan ska utgöra ett stöd för personalen i upprättandet av åtgärdsprogram. Efterfrågan av stöd i detta uppges vara stor hos personalen bland annat avseende innehållet och formuleringar. Vid intervjuer med föräldrar framkommer att en av dem är osäker på om eleven har ett åtgärdsprogram upprättat. Föräldern har inte varit delaktig vid upprättandet av åtgärdsprogrammet (elev är myndig). Den andra föräldern uppger att eleven har åtgärdsprogram samt att de som föräldrar varit delaktiga vid framtagandet av åtgärdsprogrammet. Alla handlingar (anmälningar, åtgärdsprogram etc.) kring elever i behov av särskilt stöd förvaras i diariet. För spårbarheten får alla handlingar som rör en elev får samma diarienummer. En intendent ansvarar för diariet. Kommentarer och bedömningar: Vi bedömer att det i allt väsentligt finns styrande och stödjande dokument i tillräcklig utsträckning för arbetet med elever i behov av särskilt stöd både inom grundskolan och också gymnasieskolan. Vidare bedömer vi att dokumenten är kända och tillämpas i verksamheterna. Vi bedömer det som positivt att en Elevhälsoplan håller på att tas fram som stöd till att tydliggöra Elevhälsans uppdrag och mål samt stärka elevens möjligheter att lämna skolan med fullständiga betyg. Gymnasienämnden bör besluta om Elevhälsoplanen även ska gälla för gymnasieskolan eller om de själva ska uppdatera deras gamla handlingsplan eller upprätta en egen Elevhälsoplan för gymnasieskolan. I intervjuer framkommer att det råder en viss osäkerhet i arbetet med åtgärdsprogram. Vår bedömning är att ansvar och arbetsfördelning behöver tydliggöras. I detta arbete är det också viktigt att rutiner tas fram för handläggning av ärenden enligt förvaltningslagens bestämmelser, eftersom det nu finns möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram. 15 av 25

Utifrån att det går att överklaga innehållet i åtgärdsprogrammen är det viktigt att säkerställa kvaliteten på innehållet. Vi rekommenderar Elevhälsan/skolorna att stämma av den nuvarande mallen för åtgärdsprogram mot Skolverkets nya allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram för att se om mallen behöver uppdateras. De nya allmänna råden beräknas vara klara under 2012. För- och grundskolenämnden bör uppmärksamma och följa upp att det i intervjuer framkommer att insatserna i åtgärdsprogrammen (i vissa fall) skrivs utifrån vilka insatser som bedöms ha möjlighet att ges och inte de insatser som eleven har behov av. Utifrån intervjuerna med lärarna uppfattar vi att de inte anser att behoven kan tillgodoses fullt ut. 3.3 Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? Grundskola Rektorerna följer upp och utvärderar arbetet med barn i behov av särskilt stöd i samband med träffar i elevhälsoteamen på skolenheterna, vid elevkonferenser samt vid nätverksmöten. Rektorerna anser att utvärderingar och uppföljningar utgör stöd till identifiering av förbättringsområden som till exempel planering och utveckling av deras systematiska kvalitetsarbete, fortbildningar och organisationsförändringar. Gymnasieskola Rektorerna har sedan tidigare deltagit vid Elevhälsoträffar men i varierande grad framkommer vid intervjuer. Vid dessa tillfällen följs ärenden upp. Rektorernas närvaro vid dessa träffar upplevs av personalen som väsentlig för att arbetet i Elevhälsoteamet ska fungera. Åtgärdsprogrammen följs upp vid ett bestämt tillfälle. Dock har detta inte genomförts så strukturerat. När Elevhälsan varit inblandad följs det upp mer noggrant. Tidigare har gymnasieskolan följt upp arbetet med elever i behov av särskilt stöd i kvalitetsredovisningen. Detta måste de hitta en ny systematik kring enligt rektorerna. Den nya gymnasiechefen bedömer att det finns ett förbättringsområde i att skapa en gemensam syn på hur gymnasieskolan ska kunna nå bättre resultat och nå kunskapsmålen i högre utsträckning än idag. Idag har gymnasiet en handlingsplan som säger att adekvat stöd ska ges, det räcker inte menar gymnasiechefen utan de måste tillsammans definiera vad som är adekvat stöd. På ledningsnivå träffas gymnasiechef, ekonom och rektorerna en gång per vecka och stämmer av. Gymnasiechefen kommer då att begära uppföljning kring åtgärdsprogram och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kommentarer och bedömningar: 16 av 25

Vi kan konstatera att rektorerna följer upp ärenden kring elever i behov av särskilt stöd genom träffar i olika grupperingar. Vi bedömer att arbetet med att utvärdera och analysera arbetet och de insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd kan utvecklas. Rektorerna har ett stort ansvar i detta att använda utvärderingar och analyser som stöd till utveckling och planering av sina verksamheter. I arbetet med elever i behov av särskilt stöd sker tuffa prioriteringar avseende vilket stöd som kan erbjudas och det är därför viktigt att detta så långt som möjligt bygger på ett systematiskt utvärderings- och analysarbete. 3.4 Är resursfördelningen ändamålsenlig? Grundskola Elevhälsan tilldelas en budget som omfattar medel för personal och kompetensutveckling. Grundskolan betalar inget för att nyttja Elevhälsans tjänster/personal. Däremot köper gymnasieskolan ett antal tjänster av Elevhälsan (se avsnitt 3.1 Organisation). Grundskolan tillämpar en resursfördelningsmodell där fördelning av resurser till skolenheter sker utifrån nyckeltalen antal elever och skolans storlek. Modellen tar inte hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer. Rektorernas budget omfattar resurspersonal i form av resurslärare och speciallärare. Vid intervjuer framkommer att den resursfördelningsmodell som tillämpas inte anses vara tillfredsställande. För- och grundskolenämnden tog 2011-04-13 29 ett beslut att se över fördelningskriterierna så att fördelningssystemet till grundskolan upplevs som transparent och rättvist i verksamheten. Uppdraget ligger hos skolchefen och ska presenteras för nämnden under hösten 2011. Den nya modellen beräknas att gälla senast fr. o m läsåret 2012/2013. Elevhälsans skolsköterskor och kuratorer fördelas ut till skolorna enligt geografisk modell med anpassning efter antal elever. Specialpedagogerna har en mer geografisk fördelning vilket innebär att antal elever kan skilja mycket per individ. Dessutom försöker Elevhälsan mer och mer fördela efter att kompetens och behov ska styra i ärenden och tanken med ny Elevhälsoplan (se avsnitt 3.2 riktlinjer och rutiner) är att det ska bli tydligare. Skolläkare fördelas efter elevernas behov och skolpsykolog prioriteras efter behov av handledning/utredning. Rektorerna lyfter behoven i elevhälsoteamet (EHT)och ofta används den elevhälsogrupp som finns på skolområdet men i en del ärenden lyfter de frågan på Elevhälsan och styr om fördelning av resurser efter ärendets dignitet. Chefen för Elevhälsa bedömer att de måste vi bli bättre på att fördela efter behov och enligt ny skollag måste även Elevhälsans resurser förstärkas om de ska klara uppdraget. Vid intervjuer med rektorer framkommer att de upplever att resursfördelningen är för statisk, de efterlyser mer flexibilitet och kontinuitet. Om nya behov av särskilt stöd uppstår inom löpande budgetår så ska dessa hanteras inom tilldelad ram eller får de äska medel hos förvaltningschef. 17 av 25

Gymnasieskola Gymnasieskolan tillämpar en resursfördelningsmodell där fördelning av resurser till program sker utifrån nyckeltalet antal elever. Modellen tar inte hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer. Rektorernas budget omfattar läromedel, kompetensutveckling samt en gemensam reservpott. Den gemensamma reservpotten uppges kunna användas vid behov av särskilt stöd. Dock är reservpotten inte specifikt riktad till särskilt stöd utan kan fungera som en behovsreserv. Den resursfördelningsmodell som tillämpas anses inte vara en bra modell. Gymnasieförvaltningen har en ny ekonom som fått i uppdrag att se över modellen. Vid granskningens genomförande hade Elevhälsan inte någon egen budget. Detta kommer att ändras inför 2012 då Elevhälsan kommer att tilldelas en egen budget. Specialpedagogerna och speciallärarna från Elevhälsan arbetar mot alla klasser. Fördelning av Elevhälsans resurser görs utifrån de ärenden som kommer in till Elevhälsan. Utifrån den ärendegång som finns så visar den vilka insatser som beslutas för eleverna som behöver särskilt stöd. Inom gymnasieskolan erbjuds allmänna stödtimmar i kärnämnena. Detta är en följd av att ett antal elever inte nådde kunskapsmålen i matematik och engelska. Efter ett nämndsbeslut erbjuds elever som inte klarar av att nå betyget godkänt och som genomgått en prövning, 20 extratimmar matematik och 10 extratimmar engelska. I befintliga lärartjänster har det inför innevarande verksamhetsår på prov lagts in resurstid. Tanken är att skapa utrymme för lärarna att kunna ge stöd till eleverna. Resurstiden varierar, mellan 30 100 timmar och fördelningen ska hanteras inom arbetslagen. Kommentarer och bedömningar: Enligt skollag och läroplan ska elevernas behov styra utlägget av resurser och det är rektor som har ansvaret för att varje elev får stöd och hjälp efter behov. Vår bedömning är att de resursfördelningsmodeller som idag används inom grundskolan och inom gymnasieskolan inte fullt ut stödjer att resurser fördelas efter elevernas behov. En resursfördelningsmodell inom respektive skolform bör därför tas fram med till exempel fastställda prioriteringar, exempelvis socioekonomiska. Nämndernas resursfördelning ska bidra till att säkerställa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever. Vi kan konstatera att resursfördelningsmodellen håller på att ses över både inom grundskolan och inom gymnasieskolan, vilket är positivt. Vi bedömer att det bör följas upp och analyseras hur en mer flexibel fördelning av resurser skulle kunna utvecklas inom grundskolan och som stödjer utgångspunkten att ge eleverna likvärdiga förutsättningar. 18 av 25

Vi kan konstatera att den resursfördelning som sker inom gymnasieskolan upplevs som att den stödjer utgångspunkten att ge eleverna likvärdiga förutsättningar. 3.5 Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? Grundskola I ärendegången finns viss rutin för samverkan mellan Elevhälsan och Habilitering (HAB), Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt socialtjänsten. Elevhälsan har regelbundna träffar med HAB. När det gäller BUP och socialtjänsten sker dessa träffar utifrån ett specifikt individärende. Det sker även gemensamma elevhälsoträffar på chefsnivå inom Landstinget i Dalarnas län. Alla psykologer som arbetar med barn och elever i Norra Dalarna ska börja träffas. Den samverkan som sker mellan de olika aktörerna ovan fungerar inte helt tillfredsställande framkommer vid intervjuer. Samverkan bygger mer på personberoende än på formella rutiner. Framförallt är det samverkan med socialtjänsten som lyfts fram som ett förbättringsområde. En samverkan mer på lika villkor med socialtjänsten efterfrågas från skolan där också dialogen och kommunikationen behöver utvecklas. Elevhälsans chef ser över möjligheter till förbättringar kring samverkan bland annat genom att jämföra med hur andra kommuner har lyckats med detta. Det upplevs bland dem vi intervjuat att samverkan mellan Elevhälsan och skolan fungerar bättre och bättre och att den nya ärendegången kommer att förbättra samverkan ännu mer. Under 2011 har familjepedagogen inom Elevhälsan startat ett föräldrastödsprogram där ca 200 föräldrar har deltagit i olika program. Förutom pedagoger och samtalsledare medverkar även elever från gymnasiet. Det finns fyra olika projekt där deltagarna träffas upprepade gånger för att arbeta preventivt och det har visat sig att investeringar i stödet redan lönar sig på kort sikt. Programmet har blivit framgångsrikt och väckt intresse från forskare i Uppsala framkommer i intervjuer med Elevhälsan. En samverkan som socialnämnden och för- och grundskolenämnden beslutat om är att starta ett skoldaghem 1, beslut i kommunfullmäktige 2011-06-20 44. För detta 1 Skoldaghem är särskilda undervisningsgrupper som finns för elever som behöver en annan skolgång och undervisningssituation än vad den ordinarie grundskolan kan erbjuda. Skoldaghemmen erbjuder ett mindre antal elever undervisning i mindre grupp, med större personaltäthet och mer stöd i undervisningen än vad de kan få i den ordinarie grundskolan. Skoldaghemmen är i regel förlagda till andra byggnader än den ordinarie hemskolan. 19 av 25

ändamål tillförs respektive nämnd 750 tkr för ökade kostnader. Målet är att verksamheten ska startas till höstterminen 2012. Verksamheten vänder sig till elever med funktionsnedsättningar och psykosocial problematik med behov av heldagsomsorg. Det är rektor som beslutar om särskilda undervisningsgrupper som denna verksamhet. Arbetet med utformningen av verksamheten är fortfarande i planeringsstadiet. Fördelningen av tjänster mellan förvaltningarna har ännu inte diskuterats. Den personal som det handlar om är lärare och resurspersonal från socialförvaltningen. Tre av föräldrarna vi intervjuat har varit i kontakt med HAB. De framhåller att det fungerat bra men att det finns en känsla av att som förälder gäller att veta vilket stöd de behöver från HAB för att deras barn ska få den bästa hjälpen. En förälder upplever att det tog lång tid innan de fick komma till HAB. Gymnasieskola Elevhälsan har främst kontakter med habiliteringen, sociala myndigheter, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningen. Uppfattningen är att detta fungerar överlag bra. Ett problem som framhålls är att de elever som fyller 18 år riskerar att falla mellan stolarna i och med skiftet från BUP till vuxenpsykiatrin. Skolan har arbetat med att bygga upp ett samarbete med vuxenpsykiatrin kring dessa elever och upplever att det har blivit bättre. Kontakt med socialtjänsten sker endast i särskilda elevärenden. Återkoppling till skolan sker endast om eleverna eller deras föräldrar godkänner det eller själva berättar. Polisen har varit och informerat på skolan vid ett antal tillfällen. Kommentarer och bedömningar: Vi bedömer att samverkan mellan Elevhälsa/grundskolan och andra aktörer som exempelvis HAB, BUP och socialtjänsten behöver förbättras. Vi grundar vår bedömning på att det saknas gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd det saknas en tydlig struktur och formationer för samverkan mellan aktörer inom kommunen samt med externa aktörer dialogen och kommunikationen mellan framförallt skolan och socialtjänsten kan förbättras samverkan upplevs inte fungera tillfredsställande 20 av 25

Vi anser att det är positivt att ett föräldrastödsprogram startats i preventivt syfte. Avseende gymnasieskolan har vi utifrån intervjuer fått uppfattningen om att samverkan mellan skolan och andra aktörer sker i låg grad. Vi kan konstatera att den samverkan som sker bedöms i huvudsak fungera tillfredsställande. 3.6 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Riktlinjer och rutiner för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar finns i dokumenten; Plan för samverkan/överlämningsrutiner mellan förskola och förskoleklass skola/fritidshem Plan för samverkan/överlämning mellan grundskola och de gymnasiala utbildningarna Grundskola Dokumenten ovan är kända och rutinerna anses vara tydliga. Det framkommer dock i intervjuer att det kan skilja sig mellan skolorna hur överlämningsarbetet går till. Vid överlämnandekonferenser mellan förskola och förskoleklass gäller sekretess. Detta innebär att föräldrar alltid måste ge sitt medgivande till att information om barnet får lämnas vidare till nästa skolform. De elever som inom en skolform har särskilt stöd tas särskilt upp för diskussion vid övergångar. Vid övergångar skickas information om tidigare insatser med, dock medföljer inte resurser. Det är inte självklart att en elev som haft särskilt stöd i en skolform automatiskt får det i nästa skolform. Det som framkommer i intervjuer med föräldrar till elever som har särskilt stöd är att det finns en oro inför varje terminsstart samt vid övergångar mellan skolformer om det särskilda stödet ska finnas kvar. Det varierar i svaren på hur övergångar mellan skolformer har fungerat. Vissa anser att det fungerat bra och andra att det fungerat mindre bra. Det som tas upp av föräldrarna är att de saknar ett långsiktigt perspektiv på det särskilda stödet, men att de förstår att det beror på den ekonomiska situationen. Flera av föräldrarna påpekar vikten av kontinuitet i det särskilda stödet. I intervjuerna med lärare påtalas även där att det borde finnas ett mer långsiktigt tänk kring särskilt stöd till elever. Det skulle öka möjligheterna till ett bättre resultat för den enskilda eleven enligt lärarna. 21 av 25

Gymnasieskola Riktlinjer och rutin för överlämningar är kända och tillämpas. Den framtagna rutinen gäller endast överlämningar från grundskolor inom den egna kommunen. Det pågår en revidering av riktlinjerna då några brister i dessa har konstaterats. Om detta förs en diskussion mellan gymnasieskolans Elevhälsa och Elevhälsan inom grundskolan. Rutinen för överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola innebär att det är specialpedagogen från gymnasieskolan som deltar i överlämnandekonferenser och som sedan lämnar över informationen om elever till lärare och elevhandledare. Överlag är uppfattningen att överlämningarna av elever inom den egna kommunen fungerar relativt bra men att kvaliteten på överlämningarna varierar. Ett förbättringsområde som nämns är överlämningar från andra kommuner. Rutiner för detta anser gymnasiechefen att de måste förbättra och förtydliga framför allt vad gäller ansvarsfrågan. Ett problem som tas upp vid intervjuerna är att eleverna får en annan typ av stöd i grundskolan som inte är möjligt att fortsätta ge i gymnasiet. Detta gäller exempelvis undervisning i mindre grupper och skrivstöd. Kommentarer och bedömningar: Vi bedömer att det finns tillfredsställande riktlinjer och rutiner för överlämningar mellan skolformer och skolenheter. Vår bedömning är att dessa är kända men att tillämpningen kan skilja sig åt mellan skolorna. Det är viktigt att tydliggöra och följa upp tillämpningen av riktlinjer och rutiner för överlämningar så att det säkerställs att inga elever faller mellan stolarna. Vad gäller riktlinjer och rutiner för överlämningar till gymnasieskolan ska dessa uppdateras utifrån ett förbättringsarbete vilket är positivt. Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner även bör tas fram för överlämningar från andra kommuner. Vi bedömer att för- och grundskolenämnden behöver följa upp och analysera hur ett mer långsiktigt perspektiv ska kunna genomsyra arbetet med elever i behov av särskilt stöd. 3.7 Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? Grundskola För- och grundskolenämnden har antagit en verksamhetsplan för 2012 och framåt. Ordförande i nämnden anser att den nya verksamhetsplanen blir ett viktigt stöd till styrning och uppföljning av för- och grundskola. Verksamhetsplanen har stämts av 22 av 25