Platsundersökning Forsmark

Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2004

Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2004

ISBN 91-974708-6-4 EnaInfo/Edita Februari 2005 Fotografer Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, SKB arkiv

Innehåll Platsundersökning i Forsmark 2 Undersökningar i skog och mark 8 Ytnära ekosystem 9 Jordlagren 16 Hydrogeologi 22 Vattenkemi 24 Undersökningar av berget 28 Berggrunden 29 Vi grävde och granskade 34 Om borrningar 42 Borrhålsmätningar 45 Vi undersöker borrkärnan 48 Transport av radionuklider i berget 66 Bergmekanik 68 Bergspänningar viktig fråga i Forsmark 70 Platsmodellering 76 Projektering 80 Påverkan på miljö och samhälle 86 Samråd 88 Information 90 Det är vi som undersöker 96 Platschefen reflekterar 98 Vi blickar framåt 101 Ordförklaringar 105 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 1

Platsundersökning i Forsmark Östhammars kommun, 2004 2002. 2003. 2004. Platsundersökningen för ett eventuellt djupförvar för använt kärnbränsle i Forsmark har lagt tre år bakom sig. Efter tre år ser vi nu att vårt arbete går i en viss riktning mot nordväst. Här, i området närmast kärnkraftverket, tror vi oss kunna placera ett djupförvar, förutsatt att området uppfyller vissa krav. Dessa krav fokuserar vi på nu. Flygbild över undersökningsområdets nordvästra del. Bostadsområdet i förgrunden och kärnkraftverket i bakgrunden. 2 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Platsundersökningens tredje år har tillfört mycket ny Ett uppdrag i tiden kunskap. Kartläggningen av markytan är till stora delar avslutad. Vi har nu borrat totalt sju kilometerlånga kärnborrhål. Vi har samlat på oss så stora datamängder att vi hand om det radioaktiva SKB:s uppdrag är att ta avfallet från de svenska kan inleda arbetet med att dra slutsatser, bedöma den kärnkraftverken.vi tar också långsiktiga säkerheten och uppskatta miljökonsekvenserna hand om radioaktivt avfall av ett djupförvar i Forsmark. från sjukvård, forskning och industri. Det är SKB:s uppgift att utveckla och förverk- Bilden har klarnat. Med det menar vi att det inte längre är någon överraskning när ett nytt borrhål visar att berget liga en metod för att på ett är ovanligt sprickfattigt och att det ger ovanligt lite vatten säkert sätt ta hand om detta på större djup. Med data från sju djupa borrhål törs vi avfall. Vi gör platsundersökningar för en eventuell lokalisering av ett djupförvar för nu säga att förhållandena på förvarsdjup karaktäriseras av ett sprickfattigt och torrt berg. Vi vet också att bergspänningarna är förhöjda, och att vi måste få fram mer kommuner, Östhammars använt kärnbränsle i två kommun i norra Uppland data för att veta vad de betyder för bygge och drift av och Oskarshamns kommun djupförvaret. Vi vet inte om den sammanlagda volymen i östra Småland. bra berg är tillräcklig för förvaret. Fler borrhål behövs. Dessutom måste vi visa att platsen är lämplig ur andra aspekter. I Forsmark, med den fina naturen och vallonbruket som granne, måste vi visa att förvarets anläggningar på markytan inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt och att transporterna till och från anläggningarna kan lösas på ett bra sätt. Kärnavfallsfrågan handlar om mer än bara teknik. Det krävs säkra lösningar och en god demokratisk förankring. Claes Thegerström, vd Tre års undersökningar I denna årsrapport lägger vi vårt tredje år till handlingarna. Med rapporten vill vi ge allmänheten i Östhammars kommun, kommunpolitiker, myndigheter och andra intresserade, en överblick av verksamheten under 2004. Vi ger också en övergripande bild av våra planer för de närmaste åren. Svaret om Forsmarks lämplighet som djupförvarsplats har vi i slutet av 2008. För att SKB ska klara detta måste undersökningarna på plats i Forsmark vara slutförda sommaren 2007. En platsundersökning är komplicerad, mångskiftande och berör många ämnesområden, från ekologi och geologi till konsekvenser för de människor som bor i närheten och för hela samhället. Att ge en översiktsbild av detta är en uppgift som ibland kräver vissa facktermer. För att underlätta förståelsen av dessa har vi i slutet av årsrapporten en ordlista. Skulle det ändå vara oklart vad vi menar hoppas vi att läsaren hör av sig till oss i Forsmark. Vi förklarar gärna. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 3

Bakgrunden till dagens situation med två platsundersökningskommuner, hur vi arbetar, vilka metoder och strategier vi använder och hur arbetet med platsundersökningen hittills har avlöpt finns samlat i rapporter. Alla rapporter finns att hämta på vår webbplats www.skb.se. Det gäller även de drygt 150 rapporter som producerats vid platsundersökningen i Forsmark 2004. Platsen i Forsmark Platsundersökningen i Forsmark genomförs i ett område sydost om Forsmarks kärnkraftverk. Den del av området som vi kallar kandidatområdet, det vill säga det område där ett djupförvar kan placeras, är ett område på cirka tio kvadratkilometer. För att kunna genomföra undersökningar i fält har vi upprättat nyttjanderättsavtal med markägarna som är Forsmarks Kraftgrupp AB, Vattenfall Fastigheter AB, Sveaskog och en privat markägare. För att lära oss så mycket som möjligt om kandidatområdet måste vi sträcka våra undersökningar även utanför, både på land och till havs. Ett exempel på detta är jordskalvsutredningar som omfattar hela regionen, ett annat exempel är när vi utreder hur grundvattnet strömmar in och ut i området. Området avgränsat med rött är det vi kallar kandidatområdet, det vill säga det område där ett djupförvar kan placeras. Innanför den bruna avgränsningen bor de vi kallar särskilt berörda av platsundersökningen. 4 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Miljöhänsyn viktiga Området där platsundersökningen genomförs har höga naturvärden. Kandidatområdet är av riksintresse för naturvården och det gränsar till Kallriga naturreservat. Detta ställer särskilda krav på hur platsundersökningen genomförs; i alla lägen måste vi visa hänsyn. Ändå är det ofrånkomligt att en platsundersökning påverkar naturmiljön. Det är SKB:s sak att denna påverkan begränsas. Därför tar vi hjälp av sakkunniga när vi planerar och genomför undersökningarna, bland annat har platsundersökningen i Forsmark en egen platsekolog. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 5

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för natur- och kulturmiljö och kontrollerar därmed att SKB genomför undersökningarna i enlighet med lagstiftningen. Enligt kapitel 12 paragraf 6 i miljöbalken gör vi en anmälan till länsstyrelsen för alla aktiviteter som kan påverka naturmiljön. Vid planering av exempelvis en ny borrplats eller en ny väg måste länsstyrelsen godkänna planerna innan vi påbörjar arbetet. Under året har vi haft flera ärenden som krävt länsstyrelsens tillstånd. De flesta men inte alla har beviljats. Ett exempel är att länsstyrelsen inte beviljade tillstånd för alla så kallade lineamentsdiken som vi ville gräva för att kontrollera möjliga sprickzoner. Ett av dikena ansågs utgöra ett för stort ingrepp i en känslig miljö. Regler i fält Platsundersökningen för med sig att många entreprenörer och forskare arbetar ute i fält. För att de ska ta nödvändig hänsyn till natur och miljö i området ger vi dem en kort utbildning, en så kallad SKB-introduktion. Tyngdpunkten i den handlar om hänsyn till närboende och naturmiljön. Efter avslutad De åtta borrplatser som vi hittills har anlagt. På sju av dem har vi kärnborrat. 6 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

utbildning delar vi ut ett SKB-bilpass som är ett kvitto på att personalen har nödvändiga kunskaper vid fältarbete. I samråd med kommunen Östhammars kommun har sedan förstudietiden och starten av platsundersökningen aktivt följt vårt arbete. Kommunen har egna arbetsgrupper som noga informerar sig om vad som händer i Forsmark. Nu har vi nått så långt att frågorna inte bara gäller geologi, teknik och miljöhänsyn. Nu gäller det också hur förvaret påverkar samhället. Utredningarna om konsekvenserna för Östhammars kommun och dess invånare har inletts. Förteckning över utredningarna finns på sidan 87. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 7

Undersökningar i skog och mark I skog och mark, på stränder och på sjöbottnar, ute till havs och djupt nere i berget pågår våra undersökningar. I detta avsnitt redovisar vi undersökningar i luft, på markytan, i jordlagren och i sjöar och hav. Under året har vi i stort sett avslutat kartläggningen av markytan. 8 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Ytnära ekosystem De ytnära ekosystemen kartläggs i detalj av flera skäl. Ett är att en beskrivning av platsen i dag och hur den kommer att utvecklas är nödvändig för att kunna göra en säkerhetsanalys och en miljökonsekvensbeskrivning. Ett annat skäl är att vi måste veta var känsliga områden och arter finns för att kunna undvika att påverka dem när vi utför platsundersökningen ute i fält. Ytvattenundersökningar Kartläggningen av vattensystemen (akvatiska system) har fortsatt under 2004. Förutom provtagning av ytvatten, som nu övergått till ett övervakningsprogram, har vegetationen och djurlivet på bottnarna undersökts i Bolundsfjärden och Fiskarfjärden. Även några grunda havsvikar har undersökts. I dagsläget jobbas det för fullt med att artbestämma det vi hittat och räkna ut hur mycket det finns av olika arter. Generellt kan vi säga att bottenvegetationen är ovanlig med flera sällsynta arter. I många svenska sjöar finns en bård av flytbladsväxter (näckrosor och gäddnate) utanför vassbältet. Detta saknas nästan helt i sjöarna i vårt undersökningsområde. Stora delar av bottnarna täcks i stället av kransalger, en kalkgynnad art som trivs i skyddade förhållanden. Kransalgerna finns även i de grunda havsvikarna. Lite djupare ner (2 3 meters djup) täcks stora delar av bottnarna av s k slangalger. Djuren i proverna är inte färdigbestämda ännu men preliminära resultat pekar åt att samhällena av kransalger rymmer en rik mångfald av djur som söker skydd och mat där, ungefär på samma sätt som i blåstångens skogar. Få undersökningar har gjorts i grunda havsvikar och kransalgssamhällen i sjöar och hav. De data som platsundersökningen genererar är därför mycket intressanta, inte minst för forskare, som redan nu ser fram emot att ta del av de resultat som årets undersökningar leder fram till. Vi har också kartlagt vegetationen i områdets vattendrag. En axslinga (Myriophyllum spicatum) under ytan i Forsmark. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 9

Mätstationer till havs I havet har några mätstationer placerats ut för att registrera olika parametrar i vattnet. Det som mäts är vattenströmmarnas hastighet och riktning. På några platser mäts hur temperatur och salthalt varierar med djupet. Dessa mätningar ska pågå under ett års tid och de data som erhålls ska användas för att sätta upp en modell över hur vattnet rör sig i Öregrundsgrepen under en årscykel. Samarbete om fisken För att få en bild av hur fiskfaunan ser ut i kustområdet har vi kontaktat Fiskeriverket. De håller på att sammanställa de data som tagits fram tidigare och som kan vara av intresse för SKB. Det finns en hel del fiskdata från området närmast kärnkraftverket som Fiskeriverket samlat in inom verkets kontrollprogram. Från Kallrigafjärden finns inte alls lika mycket data. Därför genomförde Fiskeriverket ett provfiske På sex platser till havs utför vi oceanografiska mätningar. 10 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

åt SKB i denna vik under sensommaren. I april respektive augusti undersöktes strömmingsbeståndet i tre olika områden. Man använde sig av ett ekolod och dataprogram som tolkar om retursignalerna så att varje individuell fisk räknas och storleksbestäms. Man trålar också i samma område som man ekolodat för att se att uppgifterna man fått stämmer. På våren mäter man den lekande strömmingen medan sensommarmätningen registrerar årets yngelproduktion. Resultaten från dessa båda studier är i dagsläget inte klara. Undersökningar på land På land har bland annat fågelfaunan inventerats på samma sätt som 2002 och 2003. Generellt sett var antalet fåglar inom området något lägre än föregående år. Sju rödlistade arter har följts upp inom det regionala modellområdet. Bestånden för dessa har i princip varit oförändrade under perioden 2002 2004. Resultat från häckningar varierar mellan olika arter, för vissa har 2004 varit ett bra år medan det för andra har varit ett sämre. Thomas Loreth, Uppsala universitet, räknar fisk vid inflödet till Bolundsfjärden. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 11

Vem trodde att vintern var fågelfri? I Forsmark kan vi ha två ton fåglar mitt i vintern. Sara Karlsson Platsekolog Under 2004 har även rastande simfåglar inventerats en gång per månad på våren och hösten. Som mest räknades nära 7 000 simfåglar vid ett enskilt tillfälle. De högsta antalen noterades strax efter islossningen samt under senhösten. Betydande koncentrationer av storskarv, vigg, knipa och storskrake rastar i området. Så kan fåglar också räknas Mycket fåglar blir det SKB:s fågelinventerare har gjort beräkningar på hur mycket fågel som produceras under en häckningssäsong i Forsmarksområdet: cirka tio ton! Innan häckningen består fågelbeståndet av cirka 25 000 par häckande fåglar = 7,5 ton fåglar. Simfåglarna väger mest cirka 4,2 ton men småfåglarna är flest. Efter reproduktionen finns det uppåt 18 ton fåglar i området! Siffran varierar från år till år beroende på hur lyckad häckningen har varit. Ser man på vinterns siffror så varierar den totala fågelvikten i januari mellan 500 och 2 000 kilo beroende på hur hård vintern är. Biomassa - exemplet Forsmark 25 000 par häckande fåglar Ca 7 500 kg biomassa (innan reproduktion!) Huvuddelen av antalet individer är småfåglar! Huvuddelen av biomassan är simfåglar! 12 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Löv fångas i särskilda förnafällor. Växter vägs och mäts När det gäller vegetationen har växtbiomassa insamlats och vägts i olika vegetationstyper (myrar, olika typer av skog, hagmarker, stränder). Dessa data är viktiga för våra terrestra ekosystemmodeller. På tre av platserna kommer även rötternas utbredning i djupled att studeras. Prover för detta har insamlats under hösten. Djur inventeras Viltundersökningarna i Forsmark fick en flygande start redan i januari. Då räknades älg och vildsvin från helikopter. Forsmarksområdet var en del av ett större område som undersöktes. Resultaten (tätheten av älg) redovisas på sidan 14. Något som inte gick lika bra var räkningen av räv och grävling. Våra utförare satte ut ett antal fällor för att uppskatta räv- och grävlingpopulationens storlek. Tyvärr fungerade inte detta, vi fick inte någon räv i fällorna och antalet fångade grävlingar var för få för att kunna utgöra ett statistiskt underlag. I platsundersökningen i Oskarshamn provade man under 2004 en annan metod för att räkna räv och grävling, men den fungerade inte heller. Vi har PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 13

Tierp 6,9 älgar/1000ha Hållnäs 6,5 älgar/1000ha Florarna 8,4 älgar/1000ha Vendel 6,5 älgar/1000ha Gimo 6,1 älgar/1000ha Resultat av flyginventeringen av älg. 14 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

nu bestämt oss för att inte lägga ner mer resurser utan i stället använda oss av generiska data vid våra modellberäkningar. Förra årets smågnagarundersökning upprepades i oktober. Data från denna har inte hunnit ställas samman. Nio fladdermusarter Under sommaren genomfördes en fladdermusinventering i Forsmarksområdet. Syftet var att kartlägga arter, uppskatta antal kolonier och individtäthet samt definiera viktiga jaktområden. Totalt hittades sju arter. Vid tidigare undersökningar har nio arter registrerats. Av dessa nio är tre rödlistade: trollfladdermus, fransfladdermus och mustaschfladdermus. Intressantast är kolonin med trollfladdermus vid Kallerö. Vanligtvis förekommer inte trollfladdermusen norr om Kalmar varför denna nordliga koloni är unik. Sofia Gylje från länsstyrelsen på fladdermusjakt i Forsmark. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 15

Jordlagren Under året som gått har kvartärgeologerna sammanställt och utvärderat information från undersökningar som genomfördes under den inledande platsundersökningen. Huvuddelen av de stora projekten är genomförda, till exempel den detaljerade karteringen av jordarter på land och till havs, undersökning av sediment på botten av sjöar och två torvmarker. De undersökningar som utförts under året har därför till stor del bestått av att samla in kompletterande information i samband med andra aktiviteter i Forsmark, till exempel vid borrningar och grävningar. Flera borrningar Under februari och mars utfördes borrningar för att sätta ut kompletterande grundvattenrör, bland annat i några av områdets sjöar. Vid fältarbete på sjöarna under vintertid är det avgörande att isarna är tillräckligt tjocka för att bära den tunga utrustningen. Under förra vintern var isen för tunn för att använda den stora borrbandvagnen, i stället fick vi nöja oss med en handburen, lättare borr. Trots den tunna isen var projektet lyckat och resulterade, förutom i nya grundvattenrör, även i prover av moränen som finns under de finkorniga sedimenten i sjöarna. Analyser av jordarterna visar att moränen under Fiskarfjärden och Bolundsfjärden är av den något grövre sorten som finns i Forsmarksområdet, det vill säga den innehåller relativt stora mängder sand och silt. Leif Lundholm installerar ett grundvattenrör i den norra delen av Fiskarfjärden. På isen ligger den handburna Pionjärborren som används för att trycka ner röret. Genom att spola vatten genom röret kommer jordprover upp från jordlagren under sjöns botten. 16 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Omlagrade pollenkorn Vid grävningar och borrningar under 2003 togs prover för att undersöka om det i moränen finns pollenkorn som kan ge en uppfattning om avlagringens ålder. Nu är analysen av dessa prover klar. När de preparerade proverna lades under mikroskop visade det sig att det finns bevarade pollenkorn som till artsammansättningen visar att de ursprungligen har avlagrats under den förra mellanistiden, alltså för ungefär 120 000 år sedan. Detta ger en uppfattning om den högsta åldern avlagringen kan ha eftersom moränen har deponerats av inlandsisen efter det att pollenkornen avlagrats. Till exempel analyserades prover från en hård lerig morän som då och då dyker upp i Forsmark. Den blev bekant för många redan när Forsmarksverket byggdes på 1970-talet och i SKB:s platsundersökning har den presenterat sig några gånger. Den är osedvanligt hård och grävskoporna har i vissa fall gått bet. Vi kallar den för Gamle Blå. Och gammal är den analyserna är samstämmiga med pågående forskning som indikerar att Gamle Blå bildades under en tidig fas av den senaste nedisningen, alltså för cirka 70000 år sedan. Mer om den Gamle Blå finns på sidorna 34 40 där vi beskriver arbetet i våra två specialschakt. Vid grävningarna som utfördes redan under 2003 togs prover för att undersöka om det fanns omlagrade pollenkorn i moränbäddarna. Docent Ann-Marie Robertsson från Stockholms universitet undersökte proverna i mikroskop och påträffade omlagrade pollenkorn från föregående mellanistid. Detta indikerar att jordlagren har avsatts efter denna värmetid som inträffade för ungefär 120 000 år sedan. På bilden också geologen Martin Sundh. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 17

Torvmarksundersökningar Under året pågick arbetet med att sammanställa och bearbeta resultaten från den torvmarksundersökning som utförts under hösten 2003. De två torvmarker som undersöktes var båda väldigt grunda, endast en av 16 borrningar nådde ner till tre meters djup. Jordarterna som påträffades på botten av Stenrösmossen ger information om utvecklingshistorien från havsvik till dagens skogsbeklädda tallrismosse. För ungefär 1 200 år sedan fanns där en grund sjö som ganska snart växte igen med vass. Detta återspeglas av jordarterna gyttja och vasstorv som förekommer längst ned i sedimentlagren. Därefter följer torv som huvudsakligen är uppbyggd av starr och senare vitmossa. Denna ordningsföljd avspeglar en förändring mot en näringsfattig miljö. Med tanke på torvslagens sammansättning och nutida krav, bedöms framtida användning av torven i Stenrödsmossen till bränsle som mindre trolig. Däremot kommer den fortsättningsvis att vara lämpligt underlag för skog. På jakt efter jordskalv Jordlagren undersöks också i jakten på spår efter händelser längre ner i berggrunden. En jordbävning djupt nere i berget kan lämna tydliga spår efter sig i jordlagren ovanpå. Dessa undersökningar har pågått under tre år och avslutades under fyra veckor i höstas. Årets undersökningar innefattade grävningar spridda inom norra Uppland på större avstånd från Forsmark än tidigare. Schakten uppvisade i stor utsträckning samma fenomen som iakttogs utmed Börstilåsen vid tidigare grävningar. På många platser påträffades glidningar eller skred i finkorniga sediment men det fanns också spår av omfattande erosion av strömmande vatten. Störningar som kan vara orsakade av jordskalv påträffades på två platser: vid Torkelsbo norr om Uppsala och vid Runhällen norr om Heby. Sannolikheten för att dessa eventuella skalv ska ha orsakats av rörelser i Forsmarksområdet bedöms dock som minimal. Vi anser oss kunna avsluta jobbet, något klokare men med nya frågor, säger Robert Lagerbäck, geolog på Sveriges geologiska Ett av de långa dikena vid Torkelsbo-Läby som Robert Lagerbäck med kolleger från Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersökte i jakten efter spår av forna jordbävningar. 18 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Stenrösmossen är en av de äldre torvmarkerna i området. För ungefär 1 200 år sedan fanns här en grund sjö som sedan dess har vuxit igen. I dag täcks ytan av starr, vitmossa och pors. undersökning. Under 2005 kommer han att sammanställa och utvärdera resultatet från det tre år långa projektet. Jorddjupet bestäms När det gäller att undersöka områdets jorddjup, det vill säga djupet från ytan ner till berget, får geologerna hjälp av geofysikerna. De har tolkat sina markradarmätningar och elektriska mätningar för jorddjupsbestämningar med stöd av information från bergoch jordborrhål. Även data från tidigare utförda reflektionsseismiska undersökningar har nyttjats för att bestämma jorddjupet. Metoderna ger information om jorddjup längs profiler och i enstaka punkter. Mer heltäckande information har tagits fram genom tolkning (så kallad inversion) av de elektromagnetiska mätningar från helikopter som utfördes redan 2002. Inversionen ger, förutom jorddjup och i havet vattendjup, information om exempelvis jordtäckets och berggrundens elektriska ledningsförmåga. Under hösten gjordes även jorddjupsbestämningar med hjälp av refraktionsseismik. Dessa mätningar kommer att fortsätta nästa år. Årsvarvig lera som bildats när den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 11 000 år sedan. Den skarpa gränsen i övre delen av bilden representerar erosion som klipper lerans varv. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 19

Cesiumrester. När platsundersökningens geofysiker gjorde mätningar från helikopter av naturlig gammastrålning i Forsmarksområdet beräknades beläggningen av det radioaktiva ämnet Cesium 137, orsakad av Tjernobylolyckan 1986. Bilden ser normal ut och de uppmätta värdena motsvarar cirka tio procent av motsvarande värden i Gävleområdet som utsattes för det kraftigaste nedfallet i Sverige. Runt delar av Forsmarksån kan man se svagt förhöjda värden (markerade med rött) som liknar de våtmarksanomalier som finns på flera andra håll. Orsaken till dessa är inte helt klarlagd. Öregrundsgrepen Forsmarks kärnkraftverk SKB:s platskontor Bolunds fjärden Forsmark Storskäret Johannisfors Forsmarksån Kandidatområde Helikoptermätt område 0 1,25 2,5 5 km Ur GSD Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle 2001, Medgivande M2001/5268 20 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 21

Hydrogeologi Mätningar av vattenföring och grundvattennivå fyller flera funktioner i platsundersökningen. Mätningarna ska ge ökad förståelse för hur vattenomsättningen i området sker och hur sambandet mellan yt- och grundvatten ser ut, det vill säga ge underlag för övergripande vattenbalansberäkningar. Mätningarna kommer dessutom att användas för kalibrering av de hydrologiska beräkningsmodeller som upprättas inom undersökningsprogrammet. De utgör också ett underlag för miljökonsekvensbeskrivningen där naturliga variationer i vattenföring och grundvattennivå ska ställas mot en eventuell påverkan på dessa vid bygget av ett djupförvar. Här berättar vi om hydrogeologiska undersökningar på ytan och i jordlagren. Grundvattenföringen i berggrunden redovisas i avsnittet om undersökningar av berget, sidan 51. Flera bäckar I det lokala undersökningsområdet (kandidatområdet) finns inga större vattendrag, men flera bäckar med ett vattenflöde under större delen av året. Fyra vattenföringsstationer har under året byggts för att mäta vattenflödet i de viktigaste bäckarna. Vid dessa stationer mäts vattennivån i mätrännor med väldefinierade samband mellan vattennivå och vattenflöde. Stora delar av det centrala undersökningsområdet avvattnas via Bolundsbäcken, Bolundsfjärden och Norra Bassängen till havet. Vattenföringsstationen i Bolundsbäcken strax före inflödet i Bolundsfjärden. 22 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Nära ytan Grundvattennivån i jordlagren mäts fortlöpande på ett 40-tal olika platser i området. Det sker i jordborrhål. Generellt kan man säga att grundvattenytan ligger mycket nära markytan under större delen av året (mindre än en meter). I flera rör kan man under sommaren se hur variationerna i växternas vattenupptag under dygnet påverkar grundvattennivån. Vi kan faktiskt se hur mycket växterna dricker under ett dygn. Per-Olof Johansson Hydrogeolog -0.40 3.0 Grundvattennivå (m under makytan) -0.50-0.60-0.70 SFM0034 Potentiell avdunstning Regn 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Potentiell avdunstning och regn (mm/tim) -0.80 7-Aug 9-Aug 11-Aug 13-Aug 15-Aug 0.0 Exempel på dygnsvariationer i grundvattennivån orsakade av växternas vattenupptag. SFM0034 är det jordborrhål som tryckregistreringen gjordes i. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 23

Vattenkemi Undersökningarna inom ämnesområdet vattenkemi (hydrokemi) kan delas in i två delområden: 1. Kemiska förhållanden i nederbörd, ytvatten och ytnära grundvatten ner till berget. Syftet är att förstå grundvattenbildningen och ge bakgrundsdata till hydrokemisk modellering. Dessutom behöver vi veta de kemiska förhållandena i ytvattnet för att beräkna transport av näringsämnen och biologisk produktion i de olika ytvattnen. 2. Kemiska förhållanden i grundvatten ner till cirka 1 000 meters djup i berggrunden, se avsnittet om Vattenkemiska prover på sidan 58. Syftet är dels att kunna beskriva grundvattnet med avseende på bland annat kemisk sammansättning, ursprung, huvudsakliga flödesvägar och uppehållstider, dels att erhålla representativa och tillförlitliga värden på vissa kemiska komponenter som kan påverka säkerheten hos eller designen av ett djupförvar. Vattenanalyserna omfattar huvudkomponenter, närsalter, organiskt kol och kisel, spårmetaller (bland annat sällsynta jordartsmetaller) samt stabila och radioaktiva isotoper. I djupa grundvatten bestäms dessutom lösta gaser, kolloider, humus- och fulvosyror samt mikrober. Både i ytvatten och i djupa grundvatten mäts ph, elektrisk konduktivitet, redoxpotential, syre och temperatur. Ytvatten och nederbörd En två år lång och omfattande provtagningskampanj för kartläggning av ytvatten i havsvikar, sjöar och vattendrag avslutades under våren. Kartläggningen har omfattat ett tjugotal provtagningspunkter och 40 provtagningstillfällen. Den kemiska kartläggningen övergick i juli 2004 till långtidsövervakning. I fortsättningen kommer vattenprover endast att tas på ett fåtal ytvattenpunkter. Jordborrhålen för bland annat vattenprovtagning står på många platser i vårt undersökningsområde. Både på land och i sjöarna, eller som här: mittemellan. 24 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Sommartid är det inga större bekymmer för Roger Huononen att ta prover av ytvattnet men vintertid när det är minus tio grader kan provtagningen vara förknippad med vissa svårigheter. Här pumpas provvatten ur ett jordrör. Ett provisoriskt tält håller värmen. Kartläggningen syftade till att ge kunskap om grundvattenbildning samt identifiering av utströmnings- och inströmningsområden liksom uppgifter om näringstransport och biologisk produktion. Den täta provtagningen (ungefär två gånger per månad) gav även information om variationer under säsongen. Kloridhaltens (= ett mått på salthalt) variation i de två mest extrema provtagningspunkterna presenteras i diagrammet nedan. Norr om dessa punkter (Bolundsfjärden och Norra Bassängen), är tröskeln mot havet låg och bräckt havsvatten tränger in vid vissa tidpunkter, därav de förhöjda kloridvärdena. 600 500 Bolundsfjärden Norra Bassängen Kloridhalt (mg/l) 400 300 200 100 0 2002-02-13 2002-09-01 2003-03-20 2003-10-06 2004-04-23 Datum Kloridhaltens variation i Bolundsfjärden och Norra Bassängen under två år av vattenprovtagning. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004 25

Ytnära grundvatten Med ytnära grundvatten inkluderas vatten från jordrör (det vill säga jordborrhål), privata brunnar samt en källa. En speciell typ av jordrör är de så kallade BAT-rören. Här tas vattenproven ut med hjälp av evakuerade glasrör och det är möjligt att få vattenprov även ur täta lerlager. Den två år långa kartläggande kampanjen för ytnära grundvatten (åtta provtagningstillfällen), som avslutas under våren 2005, omfattar provtagningspunkterna enligt kartan nedan. Vissa av provtagningspunkterna uppvisar högre salthalter än havet utanför Forsmark. Det kan tyda på att vatten av marint ursprung ligger kvar i isolerade fickor i sedimentlagren sedan Littorinastadiet eller att djupt och salt grundvatten tränger uppåt. Provtagningspunkter för ytnära grundvatten under den första två år långa kartläggande kampanjen. Provpunkter som uppvisar kloridhalter som ständigt är över 1 000 mg/l är markerade med kryss. 26 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004