TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

Transkript

1 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI Geologi Fundament Hydrologi Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN 3 6 RÅDANDE SEISMISKA FÖRHÅLLANDEN JORDBÄVNINGSRISK 4 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 4 8 REFERENSER 7 TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 BILAGOR Bilaga A Vindkraftsanläggningens placering Bilaga B Föreslagen placering för vindkraftverken Bilaga C Geologiska kartor Bilaga D Karta över grundvatten Bilaga E Aeromagnetisk karta Bilaga F Urankarta Bilaga G Tabeller över klimatförhållanden Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bilaga H Seismiska förhållanden i Europa Europa-Medelhavsområdets seismologiska centrum Bilaga I Begränsningar Originalrapport på engelska finns i ansökan. Översättning av Tranflex AB, mars ME50231 RE Contents

2 GEOTEKNISK OCH GEOLOGISK SKRIVBORDSSTUDIE FÖR FÖRESLAGEN VINDKRAFTSANLÄGGNING PÅ LAND VÅSBERGETS VINDKRAFTSANLÄGGNING 1 INLEDNING jnpgroup fick i uppdrag av Renewable Energy Systems Limited (RES) att utföra en geoteknisk och geologisk skrivbordstudie för en föreslagen vindkraftsanläggning i Våsberget. Åtta vindkraftverk ska enligt förslaget byggas på platsen. De föreslagna vindkraftverkens exakta placering framgår av ritning med ref. nr D i bilaga B. Syftet med skrivbordsstudien är att fastställa förekomsten av eventuella miljömässiga, geologiska och geotekniska begränsningar i samband med underliggande jordarter och tidigare användningsområde(n) för platsen och omkringliggande områden och att identifiera alla eventuella hinder för ett framgångsrikt uppförande av vindkraftsanläggningen. Skrivbordsstudien bygger på information från geologiska kartor som visar kvaternära avlagringar och berggrund, information från Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska institut, internet och geologisk litteratur. Läsaren hänvisas till begränsningarna som anges i bilaga I. 2 BESKRIVNING AV PLATSEN Platsen där vindkraftsanläggningen ska uppföras är belägen i Gävleborgs län, cirka 60 km nordväst om Ljusdal och fem km öster om byn Tavensjö. Platsen kan anges med nätreferenserna mE, mN (koordinater i rikets triangelnät RT90 Gon V). Området består för närvarande av öppen hed. Den högsta punkten ligger cirka 581 meter ovan havsytan. Läsaren hänvisas till kartorna i bilaga A för detaljer om platsens belägenhet. 3 GEOLOGI, HYDROLOGI OCH HYDROGEOLOGI 3.1 Geologi Platsens geologi har fastställts med hjälp av Sveriges Geologiska Undersöknings kartor över berggrund och kvaternära jordlager. Utdrag ur kartorna över berggrund och kvaternära jordarter ingår i bilaga C. Geologin under platsen består av följande: ME50231 RE

3 Kvaternär geologi Enligt den kvaternära kartan förekommer det morän på platsen. Sammansättningen varierar från olika leror till blandningar av lera, sand, grus och blockig sten. Platsen ligger i ett område med ett tunt eller uppsprucket jordtäcke på berggrunden och i vissa områden anges att berggrunden ligger i eller nära ytan. Torvlager kan finnas på de föreslagna platserna för T1, T2, T6 och T7. Torvlagrens omfattning kommer att fastställas genom ett besök på platsen. Vi anser att risken för jordskred är mycket låg, med reservation för resultaten från en Geoteknisk och Geologisk undersökning på plats. Berggrunden Enligt kartan består berggrunden på platsen av sura till medelsura paleoproterozoiska intrusiva bergarter, främst granit och granodiorit. Granit och granodiorit är intrusiva magmatiska bergarter med en medelgrov till grov struktur. Granit är nästan alltid massiv (saknar intern struktur), hård och motståndskraftig. Typiska tätheter för granit och granodiorit är 2,75 g/cm 3 respektive 2,78 g/cm 3. Kartan över magnetiska anomalier visar att platsen ligger i ett område med en magnetisk bakgrundsstrålning på mellan -183 nt till -32nT (nanotesla). Den aeromagnetiska kartan återges i bilaga E. 3.2 Fundament De geologiska kartorna visar inte jordlagrens djup, men det är troligt att jordtäcket är tunnare nära bergstopparna. Att döma av den tillgängliga informationen om geologiska och geotekniska förhållanden verkar både gravitationsfundament och förankrade fundament vara tänkbara alternativ. Ytterligare geotekniska undersökningar behöver göras innan ett beslut fattas om rätt typ av fundament för varje vindkraftverk. 3.3 Hydrologi Sandbäcken, som rinner ut i Brinnasensjön, ligger cirka 300 meter nordväst om den föreslagna platsen för T2. En å utan namn finns cirka 400 m norr om den föreslagna platsen för T4. En sjö, Stor-Sticklen, ligger vid den föreslagna platsens södra gräns. Dessa vattendrag riskerar att utsättas för eventuellt avrinningsvatten i samband med uppförandet av T2, T4 och T8 och anläggning av eventuella tillfartsvägar. 3.4 Hydrogeologi Grundvattenkartan som erhållits från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ger en generell bild av akvifärerna och deras kapacitet. Kartan bygger på SGU:s kvaternära kartor och kartor över ME50231 RE

4 berggrunden. Enligt grundvattenkartan har den underliggande berggrunden en exploateringspotential på l/h. Den underliggande berggrunden är medelproduktiv. Sprickflöden och lagring dominerar. Sprickflöde beskrivs enligt följande: Skydd erbjuds i regel bara av lager som ligger ovanför akvifern. Där förekomst av ytliga sedimentlager inte har angetts kommer grundvattnet som lagras i berggrunden att få lite skydd. Grundvattennivåerna uppskattas vara mer än fem m i kullarna och under fem m på lägre nivåer. I torvområden kan grundvattennivån ligga nära ytan. Grundvattenkartan återges i bilaga D. 4 URANHALT Urankartan visar den spatiala fördelningen av uran i de översta jordlagren och berggrunden. Uranhalten i marken på platsen är mellan cirka 25 och 49 Bq/kg. Sådana halter anses vara säkra bakgrundsnivåer. Halter på upp till 400 Bq/kg betraktas som säkra. Urankartan återges i bilaga F. 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN En studie av rådande klimatförhållanden gjordes med information från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Data från två stationer, Torpshammar och Fränsta 11, har beaktats. Följande information anses vara relevant för den planerade platsen: Tabell 1 Klimatförhållanden Fränsta 11 Genomsnittstemperatur ( ) och ( C) Torpshammar ( ) Månad Genomsnittlig högsta temperatur ( C) Genomsnittlig lägsta temperatur ( C) Genomsnittlig nederbörd (mm) Genomsnittligt antal dagar med lägsta temperatur <0 C Januari -8,7-4,3-13,3 32,4 30,2 Februari -7,5-2,3-12,5 22,2 27,5 Mars -2,7 2,8-7,9 26,4 29,1 April 2,9 8,6-2,7 30,0 22,1 Maj 8,8 15,2 1,8 37,1 10,2 Juni 13,3 19,4 6,8 62,5 0,8 Juli 15,7 21,7 9,7 78,1 0 Augusti 13,9 19,7 8,4 83,3 0,3 September 9,0 14,4 4,3 51,1 5,1 Oktober 3,2 7,5-0,3 48,7 16,7 November -2,6 0,7-5,9 38,7 25,7 December -7,4-3,4-11,5 36,2 29,3 ME50231 RE

5 Inga uppgifter finns tillgängliga om marktemperaturen en meter under marknivå i området. Tabeller över klimatdata ingår i bilaga G. Läsaren hänvisas också till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituts webbplats ( 6 RÅDANDE SEISMISKA FÖRHÅLLANDEN JORDBÄVNINGSRISK Den seismiska aktiviteten på platsen betraktas som låg. Risken för skador på grund av jordbävningar är mycket låg. Ett diagram över seismiska förhållanden ingår i bilaga H. Läsaren hänvisas till webbplatsen för Europa-Medelhavsområdets seismologiska center ( 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Platsen utgörs för närvarande av öppen hed. Den högsta punkten ligger cirka 581 meter ovanför havsytan. Enligt den kvaternära kartan förekommer det morän på platsen. Platsen ligger i ett område med ett tunt eller uppsprucket jordtäcke på berggrunden och i vissa områden anges att berggrunden ligger i eller nära ytan. Under moränlagret består berggrunden av sura till medelsura paleoproterozoiska intrusiva bergarter, främst granit och granodiorit. Torvlager kan finnas på de föreslagna platserna för T1, T2, T6 och T7. Omfattningen av torvlagren kommer att fastställas genom ett besök på platsen. Vi anser att risken för jordskred är mycket låg, med reservation för resultaten från en Geoteknisk och Geologisk undersökning på plats. Att döma av den tillgängliga informationen om geologiska och geotekniska förhållanden verkar både gravitationsfundament och förankrade fundament vara möjliga alternativ. Ytterligare geotekniska undersökningar behöver göras innan beslut fattas om rätt typ av fundament för varje vindkraftverk. Två vattendrag, Sandbäcken och en å utan namn som rinner ut i sjöar i närheten, finns inom området. Dessutom ligger sjön Stor-Sticklen vid den föreslagna platsens södra gräns. Dessa vattendrag riskerar att utsättas för eventuellt avrinningsvatten i samband med uppförandet av T2, T4 och T8. Vi anser att risken för föroreningar till kontrollerade ytvatten från avrinningsvatten i samband med byggnadsarbetena är relativt liten. För att minska risken för försämring av ytvattnet rekommenderas att en plan för förvaltning av ytvattnet utarbetas och tillämpas under byggnadsarbetet. Enligt grundvattenkartan har den underliggande berggrunden en exploateringspotential på l/h. Frakturflöden och lagring dominerar i den underliggande berggrunden. Där förekomst av ytliga sedimentlager inte har hittats kommer grundvattnet som lagras i ME50231 RE

6 berggrunden att få lite skydd. På grund av den underliggande berggrundens låga lagringspotential bedöms risken för försämring av de exploaterbara grundvattenresurserna från byggandet av vindkraftsanläggningen som mycket liten. Underjordiska flöden/kalkstensmiljöer anses inte förekomma i denna typ av geologi. Den underliggande geologin bedöms sakna lösningskaraktär. I skrivande stund väntar vi fortfarande på ett formellt svar på frågor om historisk gruvverksamhet på platsen. När den väl mottagits kommer den informationen att redovisas i ett tillägg till denna rapport. Analyser av klimatstatistik för de senaste trettio åren visar att den genomsnittliga månadstemperaturen ligger mellan -8,7 C (januari) och 15,7 C (juli), den genomsnittliga nederbörden ligger mellan 22,2 mm (februari) och 83,3 mm (augusti). Det genomsnittliga antalet dagar med en lägsta temperatur under 0 C ligger mellan 0 dagar (augusti) och 30,2 dagar (januari). I Sverige är den seismiska aktiviteten låg. Risken för skador på vindkraftsanläggningen på grund av jordbävningar är mycket låg. Halten av radioaktivt uran i marken ligger mellan 25 och 49 Bq/kg. Halter upp till 400 Bq/kg anses vara acceptabla. Det anses med andra ord att de angivna halterna utgör säkra bakgrundsnivåer. Det rekommenderas att en utförlig undersökning görs för att bekräfta markförhållandena vid var och en av de platser där vindkraftverken ska uppföras samt längs tillfartsvägar och permanenta vägar. En sådan undersökning bör bestå av provgropar, borrhål och CBRprovning för vägbyggande. Den utförliga undersökningen bör också bekräfta förekomst och djup för ytlager och djup till berggrunden. Eventuellt kan infiltrationsbrunnar grävas i ytlagren, beroende på resultaten från den utförliga undersökningen och efterföljande infiltrationstester. Utarbetat av JIM TWADDLE BSc (Hons) FGS ME50231 RE

7 Medarbetare Godkänt av Andrew Lee BEng (Hons) CEng MIStructE FGS FPWS Partner ME50231 RE

8 8 REFERENSER Informationen i denna rapport har sammanställts från ett antal källor som sammanfattas nedan: Den geologiska och hydrogeologiska informationen bygger på följande källor: Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Rådande klimatförhållanden En sökning gjordes efter information i följande källor: 1. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Rådande seismiska förhållanden En sökning gjordes efter information i följande källor: 1. Europa Medelhavsområdets Seismologiska Center ME50231 RE