Tekniska utbildningar och kvinnor

Tekniska utbildningar och kvinnor Varför är tekniska utbildningar mansdominerade?

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Frågeställningar... 3 1.2 Metod... 3 2 Vad är genus?... 4 2.1 Likhetsfeminismen och särartsfeminismen... 4 2.2 Genuskontrakt... 4 2.3 Har genus något med teknik att göra?... 4 2.4 Teknik domineras av män... 5 3 Kvinnor och tekniska utbildningar genom historien... 6 4 Det moderna teknikprogrammet... 7 5 Gymnasieskolor... 8 5.1 Curt Nicolin gymnasiet... 8 5.2 Ebersteinska gymnasiet... 9 6 Diskussion... 10 7 Referenslista... 11 7.1 Tryckta källor... 11 7.2 Elektroniska källor... 11 7.3 Muntliga källor... 11 2

1 Inledning Vi har valt att skriva vår uppsats om genusfördelning på tekniska utbildningar på gymnasienivå. Enligt våra erfarenheter så är de tekniska utbildningarna klart mansdominerade, vi vill ta reda på varför det är så och om det håller på att förändras. Beror mansdominansen på att gymnasieskolorna marknadsför sina utbildningar på ett sådant vis att det bara är i ögonfallande för män eller är det samhällets syn på vem som är teknisk som avgör vem som väljer de tekniska utbildningarna. 1.1 Frågeställningar Skiljer sig intresset för teknik mellan kvinnor och män. Är tekniska utbildningar på gymnasienivå mansdominerade och i så fall varför? Har fördelningen av tjejer och killar på tekniska utbildningar förändrats med tiden? Arbetar man aktivt på gymnasieskolor för att locka fler tjejer till de tekniska utbildningarna? 1.2 Metod Först kommer vi att fördjupa oss i vad genus och genuskontrakt egentligen innebär, detta gör vi för att få en djupare förståelse för vad som är kvinnligt respektive manligt. Detta kommer i sin tur leda till att vi kan analysera om gymnasieskolornas marknadsföring av de olika tekniska utbildningarna riktar sig till män eller kvinnor. Vi kommer också få en inblick i vad samhället anser vara manligt och kvinnlig. Sedan kommer vi att titta på hur kvinnor har förhållit sig till tekniska utbildningar ur ett historiskt perspektiv. Vi kommer även titta på hur det moderna teknikprogrammet utvecklades för att locka fler tjejer till tekniska utbildningar. I det avsnittet kommer vi också titta på statistik över hur många tjejer som väljer tekniska utbildningar. Därefter kommer vi att göra intervjuer med studievägledare från två gymnasieskolor i Östergötland. I intervjuerna kommer vi försöka reda ut om dessa skolor jobbar för att minska mansdominansen på de tekniska utbildningarna. Avslutningsvis kommer vi att sammanställa fakta och göra en analys av hur könsfördelningen på de två skolorna har förändrats med tiden och om detta beror på skolornas marknadsföring eller om det beror helt på samhällets utveckling. 3

2 Vad är genus? Ordet genus är latin för sort eller släkte, men under slutet av 1900-talet började ordet, inom feminismen, att användas istället för könsroll (Bonniers lexikon 23, 2000). Det är detta begrepp vi nu ska försöka reda ut. Klart är att samhället ser på genus som olika könsroller, men vad skillnaderna mellan dessa är svåra att komma överens om. De olika könsrollerna förändras även över tid och vad som anses vara manligt respektive kvinnligt är därför föränderligt. Likhetsfeminismen och Särartsfeminismen är två olika inriktningar inom feminismen, vilka har olika syn på vad begreppet genus innebär. Detta eftersom dessa åskådningar har olika uppfattning om de båda könens egentliga skillnader. (feminetik.se) 2.1 Likhetsfeminismen och särartsfeminismen Likhetsfeminismen är en inriktning inom feminism som menar att skillnader mellan män och kvinnor mestadels består av sociala konstruktioner och därför är kulturbetingade. Med detta menas att en människa inte föds in i sitt kön, utan snarare uppfostras till det. Särartsfeminismen är en feministisk åskådning som till skillnad från likhetsfeminismen bygger på de biologiska olikheterna, vilka enligt detta synsätt även ger könen olika egenskaper. Genus bygger enligt detta synsätt på könens olikheter, vilket inte stämmer med likhetsfeminismen där genus står för miljöpåverkan. Frågan: Vad är genus? får således olika svar beroende på vem man frågar. (feminetik.se), (Elin Wägner. (2005). Elin Wägners särartsfeminism får en ny chans. Svenska Dagbladet, 10 augusti) 2.2 Genuskontrakt Yvonne Hirdman har i Genus- om det stabilas föränderliga former från 2001, myntat ett begrepp, som hon kallar genuskontrakt. Kontraktet pekar på männens överordning över kvinnor. Enligt Hirdman hålls manliga och kvinnliga egenskaper i så stor utmärkning som möjligt isär. Detta medför ett kvinnligt och ett manligt område, dessa ska och får inte blandas. Både män och kvinnor upprätthåller de olika könsområdena, medvetet eller omedvetet. Dem som frångår dessa osynliga gränser ses av omgivningen ofta som udda och riskerar att bli utstötta. Även förväntningarna på individen är, enligt Hirdman, olika beroende av kön. Genuskontraktet innehåller oskrivna regler och normer för manligt respektive kvinnligt beteende. 2.3 Har genus något med teknik att göra? Många använder idag teknik allt mer i det dagliga samspelet med andra människor. Att teknik är ett socialt förankrat fenomen är därför allmänt accepterat. Däremot motsätter sig många att teknik skulle vara ett könspräglat fenomen, något som enligt Boel Berner är underligt. Enligt Berner finns genus överallt. Därmed menar Berner att teknik, vars utveckling, dominerats, och fortfarande domineras, av män också borde ha genusrelationer. (Boel Berner, Teknikens kön, s. 279. I P. Gyberg och J. Hallström. (Red.), Världens gång, teknikens utveckling, 2009 ) 4

2.4 Teknik domineras av män Teknik domineras av män: Om man stoppar in detta påstående i de båda feministsynerna, särartsfeminism och likhetsfeminism så finner enkelt skillnaderna i uppfattning. Särartsfeministerna skulle enkelt kunna hävda att teknik är ett manligt område och att det inte finns något anmärkningsvärt med detta. Likhetsfeministerna däremot skulle säga att teknik endast är ett manligt område beroende av samhällspåverkan. Att diskutera kring genus och teknik samt att eventuellt finna lösningar för att få in fler kvinnor på exempelvis tekniska utbildningar blir därför en fråga om vad man egentligen tror är orsaken. Likhetsfeministen anser att eftersom det är samhällets fel att mer män är intresserade av teknik än kvinnor så är det även, för att nå jämlikhet, upp till samhället att se till att mer kvinnor intresserar sig för teknik. Särartsfeministerna däremot vill uppnå jämlikhet mellan könen genom att belysa kvinnans egenskaper, vilka särartsfeministerna anser vara annorlunda än männens, är av samma värde för samhället i stort. 5

3 Kvinnor och tekniska utbildningar genom historien En vanlig uppfattning, enligt Berner, på tekniska högskolor är att teknik är en sorts tillämpad naturvetenskap. Att det främst handlar om teorier, kalkyler och avancerad fysik, men hon skriver även att det kan uppfattas som något praktiskt. Vilket betyder att teknik betecknas genom ting, maskiner och dess funktion. Den första nämnda teorin härstammar ifrån 1600-talets vetenskapliga revolution, då de manliga naturforskarna hävdade att deras tankesätt var byggt på teorier, rationella analyser och abstrakt tänkande. Något som i jämförelse med kvinnans vidskepliga tänkande vägde tyngre. Det vanligaste området att forska inom när det gäller genus, genusvetenskap och teknik är huruvida kvinnor förhåller sig till teknik. Den återkommande frågeställning man har är varför det finns så få kvinnor inom tekniken och hur man ska arbeta för att få det att bli mer könsneutralt på tekniska utbildningar, både inom grundskolan och på universitet och högskolor. På 1600-talet togs det avstånd från kvinnans syn på vetenskap, då det sågs ner på hennes sätt att vara nära naturen och en typ av emotionell varelse som helt saknade kunskap om att ta till sig mer avancerade intellektuella uppgifter. Uteslutandet av kvinnors vetenskapstankar gjordes för att få fram en mer riktig vetenskaplig kunskap. Dessa argument användes senare på 17- och 1800-talet då kvinnor helt uteslöts från studier på de mest framstående universiteten och högskolorna i Sverige. Något som också innebar att banden till teknisk och naturvetenskaplig utbildning och karriär klipptes. Allt som ger vår teknik, vår ekonomi, vår epok dess distinkta karaktär är av manligt ursprung Citerat av Eugen Diesel, son till uppfinnaren av dieselmotorn, början av 1900-talet. Det var här den stora vågen med män i spetsen som teknik och ingenjörskap lyftes fram. Anledningen var främst att kvinnor inte hade samma förutsättningar att faktiskt kunna få tillgång till den typen av utbildning. I Sverige var det ingen självklarhet för kvinnor att läsa högre tekniska utbildningar förens 1921, men även då sågs det som något lustigt och onormalt som Boel Berner skriver. Idag består Sveriges ingenjörer av 20 procent kvinnor. Dock existerar fortfarande bilden av att teknik och maskiner är någon manligt. (Boel Berner, Teknikens kön, s.283-284. I P. Gyberg och J. Hallström. (Red.), Världens gång, teknikens utveckling, 2009 ) I början av 1990-talet lyckades skolorna genom mentors- och rekryteringskampanjer öka andelen sökande kvinnor till datavetenskap med nästan trettio procent. Men utan dessa kampanjer sjunker ansökningarna avsevärt, och det är då frågan om kvinnor och deras ointresse för teknik och naturvetenskap dyker upp samt den motsatta om varför mäns intresse för samma ämnen är större. (Ulf Mellström, Teknik och Genus, s.275. I P. Gyberg och J. Hallström. (Red.), Världens gång, teknikens utveckling, 2009 ) 6

4 Det moderna teknikprogrammet För att teknikprogrammet skulle bli relevant för eleverna som senare skulle välja denna utbildning så utgick skolverket från tre viktiga punkter under utvecklingsfasen av programmet. Merith Fröberg beskriver dessa tre punkter på sidan 91 i sin avhandling Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. utbildningens tekniska innehåll, om ungdomars önskemål och referensramar, samt om livet efter gymnasieutbildningen. De utgör de grunder på vilka Skolverket utformar sin version av teknikprogrammet. Som en punkt skulle skolverket alltså utgå från ungdomars önskemål på utbildningen oberoende av kön, vilket skulle innebära att teknikprogrammet skulle vara format så att både killar och tjejer skulle finna det intressant. Skolverket visste dock sedan innan att rent generellt så är killar mer intresserade av teknik, detta fanns också i åtanke när upplägget för utbildningen gjordes. Fröberg nämner att åtgärderna som antogs för att få tjejernas önskemål uppfyllda för den tekniska utbildningen var att det skulle introduceras nya teknikinriktningar och moderna arbetssätt. Det blev dock inte som skolverket ville. Andelen killar som valt teknikprogrammet är fortfarande långt mycket större än vad det är tjejer. I statistiken till höger går det att utläsa antalet avgångna elever från teknikprogrammet 2008/09 består av mer än 80 % pojkar. Jämfört med statistik från tidigare år från statistiska centralbyrån så går det också se att dessa siffror inte har förbättrats sedan 2002 (www.scb.se). 7

5 Gymnasieskolor Vi har valt att skriva lite allmänt om två olika gymnasieskolor som finns i Östergötland. Dessa två skolor är Curt Nicolin och Ebersteinska gymnasiet. Vi kommer även i detta kapitel att skriva lite om vad dessa skolor gör för att förbättra fördelningen mellan flickor och pojkar på deras tekniska utbildningar. 5.1 Curt Nicolin gymnasiet Curt Nicolin gymnasiet bildades i Finspång 1996 och är på det sättet ett av Sveriges första friskolegymnasium. På skolan finns tre olika program, teknikprogrammet, elprogrammet och industriprogrammet. Skolans teknikprogram är förhållandevis nytt då de tog över det från en annan skola år 2008. Skolans utbildningar är några av landets bästa och 2008 blev det certifierat teknik collage, som betyder att kriterier på bra utbildning och bra utbildningsmiljö uppfylls. De har bra samarbete med ortens stora industriföretag och tillsammans med dem ger de alla elever i årskurs två och tre möjligheten att sommarjobba minst tre veckor (Curt Nicolin, informationsbroschyr 2008). På Curt Nicolin är personalen mycket medveten om att bristen på tjejer och kvinnor i tekniska utbildningar och de vill försöka ändra på det. Just nu går det 14 tjejer på skolans teknikprogram fördelat över de tre årskurserna, detta av ca 75 elever totalt. Curt Nicolin jobbar mycket med att marknadsföra skolan på alla sätt men de gör även speciella insatser för att locka tjejer till skolan. Informationsansvariga Emma Ryman, före detta elev på elprogrammet, berättar att de anordnar tjejkvällar på skolan för tjejer i årskurs nio. De har även andra projekt för tjejer på högstadieskolor i Finspång. Det för att försöka få upp deras ögon för teknik och förhoppningsvis få några att söka sig till deras utbildningar. Skolan ska också utöka programmets inriktningar genom att starta en inriktning som ska heta Design och Produktutveckling och Ryman hoppas att det ska göra utbildningen mer attraktiv. Tjejkvällar anordnas av eleverna själva där de har roliga aktiviteter och information om skolan. Utöver dessa tjejkvällar jobbar Emma Ryman själv med ett projekt som kallas bältesspänneprojektet. Hon är då ute i en högstadieskola och har 45 stycken tjejer i ett teknikprojekt där de ska med hjälp ett särskilt dataprogram designa deras eget bältesspänne. De är riktigt svårflirtade och är svåra att få intresserade. Enligt henne faller tjejerna mycket för grupptrycket och redan innan har de en negativ inställning till projektet och teknik. Ryman säger även att många av tjejerna är väldigt duktiga och mycket går bra så länge hon stöttar dem, men annars tror de inte att de kan. (Intervju med Emma Ryman, Informationsansvarig på Curt Nicolin gymnasiet, 2010-09- 20 samt 2010-10-01) I en broschyr som skolan har tagit fram finns det ett helt uppslag med rubriken Industrin behöver tjejer tjejer behöver industrin där finns bilder och citat från tjejelever där en bland annat säger att det verkligen inte är någon killgrej att jobba inom verkstad och att det visst passar tjejer.(curt Nicolin, informationsbroschyr 2008) På skolan ser de positivt på framtiden och tror på att de insatser som de gör kommer göra fler tjejer intresserade av teknik och tekniska utbildningar. 8

5.2 Ebersteinska gymnasiet Ebersteinska gymnasiet finansierades av brukspatronen Christian Eberstein 1857, som på sin tid var en av Sveriges rikaste män. Skolan döptes då till Norrköpings Tekniska Elementarskola. Skolan kom att kallas Teknis i folkmun och blev med tiden en av Sveriges populäraste teknikinriktade skolor, som lockade elever från hela landet. Under alla år som skolan har funnits har den dock hunnit byta både lokaler och namn ett antal gånger. Det var under 1990-talet som skolan bytte namn till Ebersteinska gymnasiet. I och med detta namnbyte utökade skolan också sitt utbud av program. Idag finns drygt 1500 elever på skolans elva gymnasieprogram. (http://www.ebersteinska.norrkoping.se/skolhistoria.htm/) Teknikprogrammet på skolan har idag fyra lokala inriktningar, där eleven inom varje inriktning kan välja två vägar. Antingen läses kurser i matematik och fysik för att bli behörig till bland annat olika civilingenjörsutbildningar, eller så läser eleven flera kurser inom sin inriktning. De fyra olika inriktningarna är; datorteknik, teknik och design, teknikutveckling samt teknik, miljö och samhällsbyggande. Skolan har under flera år haft problem med att locka tjejer till utbildningen. Anna Lindell, studie- och yrkesvägledare på Ebersteinska gymnasiet, tror detta beror på att ungdomar över lag är osäkra på vad de egentligen är intresserade av vilket i sin tur leder till att de väljer att gå natur- och samhällsprogrammet, som är en blandning av samhäll och natur. Många baserar sina tankar om teknik och tekniska utbildningar från högstadiets teknikundervisning, vilket inte alls är densamma som på gymnasiet, menar Lindell. Arbetet med att försöka få in fler tjejer har gått allmänt trögt för skolan. Ebersteinska ansökte förra året om att skolan skulle få bidrag till ett genusprojekt för att underlätta arbetet, men trots att skolan hade lagt upp tydliga och målmedvetna underlag för detta blev det avslag. Information från Ebersteinska gymnasiet visar att av totalt 173 elever som läser teknikprogrammet är det endast 21 av dessa tjejer. Majoriteten av dessa läser då inriktningen Teknik, miljö och samhällsbyggande. Lindell tror att detta beror på tjejernas intresse för att i framtiden bli något inom design eller arkitektur. Information från Ebersteinska gymnasiets hemsida säger att skolan har ett speciellt nätverk endast för tjejer. Lindell bekräftar detta, men menar också att det inte finns något sådant endast för tekniktjejerna, utan det är mer kuratorerna på skolan som ordnar med detta till förmån för tjejer med vissa sociala problem. Lindell själv uppmuntrar de få tjejer som läser teknikprogrammet väldigt mycket till att de ska fortsätta läsa tekniska utbildningar på universitet och högskolan. (Intervju med Anna Lindell, Studie- och yrkesvägledare på Ebersteinska gymnasiet, 2010-09-29) 9

6 Diskussion De tekniska utbildningarna på gymnasienivå är överrepresenterade av män, detta kunde vi se när vi tittade på statistik från statistiska centralbyrån. Där går det att utläsa att mer än 80 % av de avgående eleverna från de typiskt tekniska utbildningarna består av män. Vi tror att det beror på att teknik över lag anses vara typiskt manligt. Redan i tidig ålder särskiljer man tjejer och killar genom t.ex. leksaker, där killars leksaker är mer tekniskt inriktade jämfört med tjejers. Detta tror vi kan vara en anledning till att killar i senare ålder är mer insatta och därmed blir mer intresserade av vad teknik är och hur det fungerar. När sedan killar och tjejer ska välja gymnasieutbildning så faller det sig därför mer naturligt att killarna väljer en teknisk utbildning. En annan anledning tror vi kan vara att rent historiskt sett har tekniska utbildningar varit mansdominerade. Ytterligare en anledning är att vissa tjejer blir avskräckta av att välja tekniska utbildningar på grund av att de är rädda för att komma som ensam tjej i en klass med bara killar. Tekniska utbildningar har förändrats mycket över tid, de har bland annat gått från att vara helt stängda för tjejer till att vara öppna för alla. Dock har fördelningen mellan tjejer och killar stannat av de senaste 8 åren. Snedfördelningen är ett faktum på Curt Nicolin går det bara 18 % tjejer på redas tekniska program och på Ebersteinska är motsvarande siffra endast 12 %. Vi tror att denna snedfördelning kan av tjejer och killar kan jämnas ut genom mer information om teknik samt bättre undervisning i teknik redan i småskolan, istället för att det kommer som ett nytt ämne på högstadiet. Vi tycker att Curt Nicolin gymnasiet i Finspång har tagit till sig problemet med att tjejer är underrepresenterade på tekniska utbildningar väldigt bra. Detta genom att de faktiskt har en utarbetad plan på hur de ska få in fler tjejer på sina program. De ska starta en ny inriktning, design och produktutveckling, där skolan hoppas på att fler tjejer än vanligt ska komma att söka till linjen. Skolan anordnar som tidigare nämnt tjejkvällar för att på så sätt locka tjejer till programmet, något som Ebersteinska gymnasiet i Norrköping inte arbetar med. Efter intervjun med Anna Lindell, studie- och yrkesvägledare på Ebersteinska gymnasiet fick vi fram att något sådant arbete inte heller planeras. Om skolan inte hade fått avslag om ett genusprojekt skulle kanske deras arbete effektiviseras och hela skolan skulle fått upp ögonen för den snedfördelning som faktiskt finns. Jämför man dessa två gymnasier så är Curt Nicolin långt före i deras arbete för att få in tjejer på skolan. Hela skolan arbetar aktivt med detta jämfört med Ebersteinska där vår uppfattning är att endast ett fåtal personer drar i trådarna för ett med att få det mer fördelat mellan tjejer och killar. Ebersteinska borde se Curt Nicolin som ett föredöme och ta efter en del av deras arbetssätt. 10

7 Referenslista 7.1 Tryckta källor Hirdman. Y (2001), Genus- Om det stabilas föränderliga former, Upplaga 2:1. Malmö, Liber AB, Gyberg. P och Hallström. J (Red.) (2009), Världens gång, teknikens utveckling. Lund, Studentlitteratur AB Bonniers lexikon 23, (2000). Bonniers Curt Nicolin, informationsbroschyr (2008) 7.2 Elektroniska källor http://www.ebersteinska.norrkoping.se/skolhistoria.htm, (Hämtad: 2010-09-29) Wägner. E (2005). Elin Wägners särartsfeminism får en ny chans. Svenska Dagbladet 2005-08-20. Tillgänglig på internet: http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/elin-wagners-sarartsfeminismfar-en-ny-chans_449065.svd (Hämtad: 2010-09-26) Definitionen av likhetsfeminism (2009). Tillgänglig på internet: http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?sub=4&mid=354056 (Hämtad: 2010-09-25) Fröberg. M (2010) Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Linköpings Universitet. Tillgänglig på internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:304728/fulltext01 (Hämtad 2010-09-25) Statistiska centralbyrån (2002) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2002 Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjId=20 (hämtad 2010-09-26) Statistiska centralbyrån (2010) På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 2010 Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjId=12049 (Hämtad 2010-09-26) 7.3 Muntliga källor Emma Ryman (Intervju), Informationsansvarig, Curt Nicolin gymnasiet, 2010-09-20 samt 2010-10- 01 Anna Lindell (Intervju), Studie- och yrkesvägledare, Ebersteinska gymnasiet, 2010-09-29 11