Befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun Maj 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se COWI AB Hamntorget 5 252 21 Helsingborg www.cowi.se Rapporten har upprättats av Marianne Lausten och Maria Andersson, COWI AB För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/14

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tillstånd 4 1.3 Samråd 4 2 Studerade alternativ 5 2.1 Befintlig ledning i nuvarande lokalisering och utformning 5 2.2 Nollalternativ 5 2.3 Alternativa lokaliseringar och utföranden 5 3 Beskrivning av berörda intressen 6 3.1 Landskapsbild 6 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 6 3.3 Natur- och vattenmiljö 6 3.4 Kulturmiljö 7 3.5 Friluftsliv 7 3.6 Infrastruktur 8 3.7 Elektromagnetiska fält 8 3.8 Kumulativa effekter 9 4 Konsekvensbedömning 10 4.1 Landskapsbild 10 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 10 4.3 Natur- och vattenmiljö 10 4.4 Kulturmiljö 11 4.5 Friluftsliv 11 4.6 Infrastruktur 11 4.7 Elektromagnetiska fält 11 4.8 Kumulativa effekter 12 5 Preliminär utformning MKB 13 6 Bilagor 14 sid 3/14

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB innehar nätkoncession för linje för en 40 kv-luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun. Koncessionen (tillståndet) är tidsbegränsat och därför lämnades en förenklad ansökan om förlängning av nätkoncession in till Energimarknadsinspektionen år 2011. Kompletteringskrav i ärendet har därefter inkommit från Energimarknadsinspektionen. Samrådsunderlaget syftar till att vara en del i processen att förlänga koncessionen för den befintliga ledningen i nuvarande utförande mellan Holma och Kaxholmen. Ledningen omfattar ca 5,5 km 40 kv-luftledning. Ledningssträckan är en viktig del i E.ON Elnäts regionnät och överför el till underliggande nät, och är av stor betydelse för elförsörjningen i regionen. Ledningssträckans anläggningsnummer är 8705 AQ och E.ON Elnätskoncessionsnummer är 7022. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett. Samråd kommer ske genom utskick via mail eller per post till berörda samrådsparter. Samrådstiden kommer vara ca 6 veckor då samtliga parter har möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på samrådsunderlaget. sid 4/14

När samrådstiden löpt ut kommer samtliga yttranden och E.ON Elnäts bemötande att sammanställas i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen i Skåne. Samrådsunderlaget kommer finnas tillgänglighet på E.ON Elnäts hemsida under samrådstiden. 2 Studerade alternativ 2.1 Befintlig ledning i nuvarande lokalisering och utformning Luftledningen sträcker sig mellan befintlig transformatstation i Kaxholmen och vid avgreningsskarv från annan 40 kv-luftledning i Holma, se karta i bilaga 1. Ledningssträckan är totalt ca 5,5 km och är i huvudsak byggd i träportalutförande med impregnerade furustolpar. Andra utföranden kan förekomma vid t.ex. vinklar. Stolparnas höjd är ca 15-20 m. Ledningens faslinor är horisontellt orienterade och avståndet mellan faslinorna är ca 2 m. Längs ledningen finns en ledningsgata med en bredd om ca 40 m, vilket kontinuerligt underhållsröjs för att säkerställa att ingen vegetation kan växa sig så hög att den kan nå ledningen. Ledningen har en systemspänning om 40 kv och är utförd enligt, vid tidpunkten för uppförande, gällande svensk standard. Anläggningen har därefter i tillämpliga delar anpassats till bestämmelserna i Elsäkerhetsverkets författningssamling. 2.2 Nollalternativ En utebliven koncessionsförlängning innebär att aktuell ledning får tas ur drift och raseras. Detta s.k. nollalternativ medför en förlust av överföringskapacitet i E.ON Elnäts regionnät, vilket får konsekvenser för elnätskunder i regionen. Det skulle innebära överföringen av el måste ske med andra befintliga ledningar eller med nya ledningar. Raseringenav ledningen medför framför allt buller och utsläpp till luft till följd av maskinarbete och transporter. För landskapsbilden innebär inte rivningen så mycket, då en ny ledning skulle behöva uppföras. Detta skulle i sin tur medföra nya anspråk på mark, nya markarbeten och eventuella konflikter med olika enskilda och allmänna intressen. E.ON Elnät anser att nollalternativet skulle innebära större konsekvenser och större miljöpåverkan än en förlängd koncession för ledningen i befintlig sträckning och utförande. 2.3 Alternativa lokaliseringar och utföranden Då fortsatt drift och underhåll av den befintliga ledningen, i enlighet med vad som framgår närmare av avsnitt 3 nedan, inte bedöms stå i konflikt med några berörda intressen, så bedömer E.ON Elnät att det inte finns skäl att närmare utreda alternativa lokaliseringar eller utföranden för ledningen. Skulle det i samband med samrådet eller länsstyrelsens bedömning huruvida koncessionsförlängningen kan anses medföra betydande sid 5/14

miljöpåverkan uppkomma anledning att genomföra en alternativutredning kommer så att ske. 3 Beskrivning av berörda intressen Berörda intressen längs befintlig ledning har identifierats genom kartstudier. Digitala data har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Artportalen och den berörda kommunen. Intresseområdenas utbredning framgår av intressekartorna i bilaga 2. 3.1 Landskapsbild Ledningen ligger omväxlande i odlingslandskap och skogslandskap. Odlingslandskapet utgörs generellt av öppna flackare marker medans skogslandskapet är mera kuperat. Den befintliga luftledningen ger genom sin närvaro ett visuellt intryck i landskapet. I det öppna odlingslandskapet ligger ledningen mer synligt än i skogslandskapet. I skogslandskapet skär den befintliga ledningsgatan genom terrängen och skapar trädfria stråk. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen utgörs av skogs- och jordbruk. Det finns ingen samlad bebyggelse i ledningens närområde, utan endast några enstaka bostadshus och ekonomibyggnader. Vid Holma ligger ett hus ca 50 m från ledningen. Och norr om stationen vid Kaxholmen ligger det bostadshus ca 100 meter från stationen. Detta bostadsområde omfattas av detaljplan (DP Gestra 3:4 m.fl.). I Jönköpings översiktsplan redovisas ett par strategiska områden för bostäder i anslutning till det detaljplanerade området. Inom områdena tillåts endast pågående markanvändning, till dess kommunen i översiktsplan, detaljplan eller vid lokaliseringsprövning visat att annan markanvändning är lämplig. Som närmast ligger dessa områden ca 80 meter från stationen i Kaxholmen. Förutom huset vid Holma ligger samtliga bostadshus mer än 100 m från ledningen. 3.3 Natur- och vattenmiljö Beskrivs från Holma till Kaxholmen Vid Holma ligger en kärrsumskog, därefter går ledningen genom en mosse (Nedersta mossen, VMI-objekt klass 1). Inom våtmarksområdet ligger en tallsumpskog som sedan korsas.. Tallsumpskogen omges av lövskog. Tallsumpskogen är lokalt påverkad av kraftledningen. I anslutning till Visjön öster om ledningen finns ytterligare våtmarker. Vinterhämpling (VU) har noterats öster om väg 985 (Håkarpsvägen) vid Bockamålen i anslutning till kraftledningen. sid 6/14

I höjd med Bockamålen passerar två mindre vattendrag kraftledningen och korsar därefter ledningen flera gånger på en sträcka av ca 2,5 km mot Kaxholmen fram till Långeberg. Generellt strandskydd gäller 100 meter från sjöar och vattendrag. Ledningen korsar ett våtmarksområde, som inte ingår i våtmarksinventeringen, på en sträcka av ca 300 m i höjd med Hjälmstorp. På ledningens västra sida utgörs området av sumpskog. Området ligger ca 50 meter från ledningen. Vid Gestra passerar ledningen en nyckelbiotop som utgörs av hagmark med ekar. Inom området finns rikligt med död ved och jätteträd. Området ligger i stora delar på ett avstånd av mer än 100 m från befintlig ledning. Det går även en mindre lokalledning mellan området och befintlig ledning. Vid Gestra korsar ledningen södra hörnet av ett område som finns upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen (UTG-KGN). Området utgörs av hästbete om ca 2 hektar. Området är bergigt och anses ha låga natur- och kulturvärden. De sista 250 metrarna mot Kaxholmen finns tre skyddsvärda träd. Vid Västergården står en död vårtbjörk (44882) på ungefär 35 meters avstånd från kraftledningen. I närheten av björken på ungefär 47 meters avstånd står vid Karsnäs en ek (44882) med 350 cm omkrets. Vid Lunkalyckan, Kaxholmen finns en ek (44881) med omkrets på 302 cm som ligger ca 35 meter nordost om ledningen. De sista ungefär 500 metrarna mot Kaxholmen sträcker sig ledningen genom ett område av riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kapitel 6. Området som benämns Skärstadalen med Landsjön (NRO-06-008f) omfattar ca 4670 hektar och är ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet. Området ingår även i ett naturvårdsområde med nationell bevarandeplan för odlingslandskapet i sin helhet (F8002). Här finns både geologiska, botaniska, zoologiska samt kulturhistoriska värden. 3.4 Kulturmiljö Inga fornlämningar eller andra kulturlämningar finns inom 50 meter från ledningen enligt Riksantikvarieämbetets databas (FMIS). 3.5 Friluftsliv Landskapsbilden kring Vättern är utpekat i miljöbalkens 4 kapitel 2, Vättern med öar och strandområden. Området ska därför skyddas mot åtgärder och ingrepp som påtagligt kan skada natur- och kulturvärdena. Ca 450 meter av ledningen mellan Holma och Kaxholmen ligger inom riksintresset. John Bauerleden passerar ledningen sydost om Kaxholmen. John Bauerleden, som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna, har fått sitt namn efter den välkände konstnären John Bauer, som hämtade inspiration från trakten. sid 7/14

3.6 Infrastruktur Med början i Holma och 300 meter längs sträckningen ingår området i en korridor för beslutshandling förstudie Götalandsbanan Linköping Borås. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsjärnväg som kommer att passera bland annat Jönköping. Väg 985 är en statlig väg som passerar kraftledningen strax sydväst om Visjön. I området i övrigt förekommer enskilda vägar vilka merparten grusvägar. Från Nissamålen norrut mot Långeberg går aktuell ledning parallellt med en lokalnätsledning om 10 kv. Lokalledningen är en luftledning som ingår i E.ON Elnäts områdeskoncession för lokalnätet. Från stationen vid Kaxholmen går det en parallell lokalnätsledning om 10 kv söderut till Gestra. Lokalledningen är en luftledning som ingår i E.ON Elnäts områdeskoncession för lokalnätet. 3.7 Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskärmas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. Magnetfält från Holma - Kaxholmen 40 kv Strömlasten kan variera mycket över året och under ett dygn. Hög strömlast förekommer vanligen under t.ex. vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen strömföring. Strömlasten för magnetfältsberäkningarna är en årsmedelströmlast och baseras på representativa värden (förväntade), se figur 1. Diagrammet visar hur stort magnetfältet (μt) är på avståndet (meter) från ledningen. Siffran noll motsvarar sid 8/14

magnetfältet vid stolpens mitt. Magnetfältet har beräknats för nivån 1 meter ovanför markytan och visar att på ett avstånd av 10 meter uppgår magnetfältet till 0,2 μt, medan magnetfältet strax under ledningen uppgår till 0,55 μt. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från ledningen. Här beräknas magnetfältet uppgå till ca 0,012 μt. Figur 1. Diagrammet visar hur stort magnetfältet för aktuell luftledning är vid årsmedelströmlast. 3.8 Kumulativa effekter Aktuell luftledning löper parallellt med befintligt lokalnät på delar av sträckan. Spänningen i lokalnätet bedöms inte påverka det beräknade magnetfältet och bedöms således inte bidra till några kumulativa effekter avseende magnetfältet. Inga övriga kumulativa effekter bedöms vara aktuellt längs med befintlig ledningssträcka. sid 9/14

4 Konsekvensbedömning E.ON Elnät avser söka förlängdkoncession för ledningen mellan Holma - Kaxholmen i befintligt utförande och med bibehållet utförande. I den MKB som kommer tas fram som en del i koncessionsansökan kommer ledningens miljöpåverkan att analyseras och beskrivas i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som ett bibehållande ändå kan förutses kunna ge upphov till. 4.1 Landskapsbild Vid fortsatt drift av befintlig ledning kommer landskapsbilden inte att förändras. Den visuella upplevelsen av landskapet kommer vara samma som tidigare. Ledningen kommer att kvarstå i samma sträckning och i samma utförande. Ledningsgatans bredd kommer att kvarstå vilket innebär att ytterligare avverkning än periodiskt underhåll inte är aktuellt. Påverkan på landskapsbilden ur denna aspekt förväntas bli obetydlig. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Pågående markanvändning, såsom skogs- och jordbruk bedöms kunna fortgå utan påverkan. Inga bostadshus ligger inom ledningens närområde. Det närmaste huset ligger på ett avstånd av ca 50 meter från ledningen och övrigt förekommande bostadsområden ligger på mer än 100 m från ledningen. Bostäderna ligger på ett sådant avstånd att befintlig ledning inte bedöms ge upphov till några konsekvenser för boende i området. Fortsatt drift av befintlig ledning bedöms inte stå inte i konflikt med några förekommande planer. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga. 4.3 Natur- och vattenmiljö Förlängd koncession innebär ingen påverkan på förekommande natur- och vattenmiljöer eftersom ledningen finns kvar i samma sträckning och utförande. Riksintresset, Skärstadalen med Landsjön vars värde utgörs av ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet bedöms inte påverkas av ledningens fortsatta existens. Detta eftersom områdets intentioner och syfte inte berörs av att ledningen finns kvar i samma utsträckning och utförande. Under drift förekommer röjning av ledningsgatan vilket görs löpande med ett underhållsintervall på ca 8 år. Då röjs växtligheten under ledningen och eventuellt tas större träd tas bort för att säkra ledningen från fallande träd. Arbetet sker normalt motormanuellt, dvs. till fots med hjälp av röjsåg etc. sid 10/14

Viss påverkan kan uppstå på natur- och vattenmiljön vid återkommande underhållsarbeten. Påverkan är emellertid lokal och drabbar endast en liten del av områdena. För att minimera påverkan kommer nödvändiga försiktighetsåtgärder att vidtas. Vid korsning av vattendrag, sankare markpartier och jordbruksmark kommer arbeten att ske med hänsyn till områdets markförhållanden. Där terrängkörning blir aktuellt ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Erforderliga tillstånd, dispenser och anmälningar kommer att sökas. Samråd med länsstyrelsen sker alltid inför åtgärder som kan antas medföra att naturmiljön väsentligen kan komma att förändras. Sammantaget bedöms påverkan på natur- och vattenmiljön bli liten. 4.4 Kulturmiljö Inga kända fornlämningar eller andra kulturmiljöer berörs av luftledningen. Underhållsentreprenörerna som utför röjningen är informerade om bestämmelserna i kulturmiljölagen och att arbete måste avbrytas och länsstyrelsen kontaktas om okänd fornlämning påträffas. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 4.5 Friluftsliv Riksintresset för friluftslivet och John Bauerleden kommer inte att påverkas av den befintliga luftledningen då ledningens kvarvarande inte bedöms ge upphov till någon påverkan på friluftslivets intressen och intentioner. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 4.6 Infrastruktur Befintlig och planerad infrastruktur bedöms inte påverkas av den befintliga ledningen. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 4.7 Elektromagnetiska fält Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,2 μt på ett avstånd av 10 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostad är ca 50 meter, där det beräknade magnetfältet uppgår till ca 0,012 μt. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa till obetydliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. sid 11/14

4.8 Kumulativa effekter Inga kumulativa effekter bedöms uppstå på de sträckor aktuell luftledning löper parallellt med befintligt lokalnät. Spänningen i lokalnätet bedöms inte påverka det beräknade magnetfältet och bedöms således inte bidra till några kumulativa effekter avseende magnetfältet. Det finns heller inga bostäder eller andra ställen där människor stadigvarande vistas i anslutning till ledningen som skulle kunna påverkas. sid 12/14

5 Preliminär utformning MKB Nedan redovisas ett förslag till disposition av kommande MKB: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 E.ON Elnät Sverige AB 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje 2.2 Samråd 2.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 2.4 Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) 3 Beskrivning av förordat huvudalternativ 3.1 Lokalisering och omfattning Error! Bookmark not defined. 3.2 Teknisk utformning 3.3 Drift och underhåll 3.4 Nollalternativ 4 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 4.1 Landskapsbild 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 4.3 Natur- och vattenmiljö 4.4 Kulturmiljö 4.5 Friluftsliv 4.6 Infrastruktur 4.7 Elektromagnetiska fält 5 Samlad bedömning 6 Referenser sid 13/14

6 Bilagor Bilaga 1 - Översiktskarta i skala 1:25 000 Bilaga 2 - Intressekartor i skala 1:10 000 sid 14/14