Pejas sjukhus KNÄ- PROTES- OPERATION Ta med de här anvisningarna när du kommer på besök inför operationen och till operationen.
INNEHÅLL Allmänt om knäprotesoperation 4 Förberedelser inför operationen 5 Allmänkondition och medicinering 5 Motion och muskelstyrka 5 Övervikt 6 Behandling av inflammationer och hudvård 6 Tandvård 6 Hjälpmedel, att klara sig hemma 6 Inskrivningsbesök och operation 8 Laboratorieundersökningar 8 Förberedelser för operation 8 Operationsdagen 8 Avdelningens dagsprogram 9 Smärtbehandling 9 Välkommen till knäprotesoperation vid Pejas sjukhus! Syftet med denna vägledning är att hjälpa dig att förbereda dig för operationen och för återhämtningen och rehabiliteringen efter den. Vård och rehabilitering efter operationen 10 Att röra sig efter operationen 10 Övningar efter operationen 11 Utskrivning 16 Anvisningar för vården hemma 17 Sårvård 17 Förebyggande av infektioner 18 Smärtbehandling 18 Förebyggande av venblodproppar 19 Svullnader och blåmärken 19 Näringsintag 19 Stödtjänster 19 Risker i anslutning till en ledprotesoperation 20 Livet med en ledprotes 21 Karta och trafikförbindelser 23
Förberedelser inför operationen Långt framskriden ledförslitning i vänster knä. Ledspringan på knäts inre sida har blivit lägre och lindrig hjulbenthet (varusställning) har utvecklats i knät. Allmänt om knäprotesoperation Ledförslitning i knät behandlas i första hand konservativt, dvs. med smärtstillande läkemedel, fysioterapi, injektioner som ges i leden och knästöd. En knäprotesoperation utförs när en ändamålsenligt genomförd konservativ behandling inte har gett tillräcklig lindring av symtomen och det syns en klar förändring på röntgenbilden. Den främsta orsaken till knäprotesoperation är primär artros, dvs. ledförslitning av okänd orsak. Ledförslitning kan orsakas av olika reumatiska sjukdomar samt tillstånd efter olycksfall och vissa ledsjukdomar. Röntgenbild efter operationen. Den inopererade knäprotesen syns på bilden. En knäledsprotes består av metalldelar som fästs vid lårbenets och skenbenets yta med bencement samt av polyetenplast som fästs vid metalldelen på skenbenet och som ledas mot metalldelen på lårbenet. Vid behov opereras också knäskålen. Syftet med operationen är att lindra smärta och öka funktionsförmågan. En del patienter upplever sporadisk smärta i knät efter operationen. Vid operationen korrigeras en eventuell felställning i knät. Det är i allmänhet inte möjligt att öka knäts rörlighet genom operation. Knäts rörelseomfång före operationen är i allmänhet den främsta faktorn som prognostiserar rörligheten efter operationen. En knäledsprotes begränsar livet på olika sätt. Det är exempelvis i allmänhet inte möjligt att springa med en knäprotes, och det är svårt att gå ned på knä eller på huk. Allmänkon dition och läkemedel En bra allmänkondition gör att du återhämtar dig snabbare från operationen och att din fysiska funktionsförmåga förbättras snabbare. Eventuella primärsjukdomar (t.ex. diabetes, blodtryckssjukdom) bör vara i god balans före operationen. Förhöjt blodsocker ökar risken för inflammation efter operationen. Om du har diabetes, är det viktigt att du kontrollerar din behandlingsbalans med din egen läkare eller diabetesskötare i god tid före operationen. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för sårinfektioner. Därför är det viktigt att sluta röka före operationen (gärna mer än 4 veckor tidigare), då läks operationssåret bättre. Riklig, kontinuerlig alkoholkonsumtion kräver adekvat vård i god tid före den planerade operationen. Abstinenssymtom försvårar i betydande grad återhämtningen efter operationen. Kontinuerlig daglig alkoholkonsumtion kan vara ett hinder för en ledprotesoperation. Om en patient får hjärtinfarkt några månader före en planerad ledprotesoperation måste operationen vanligen senareläggas. Ta vid behov kontakt med din behandlande läkare. Knäledsprotes Motion och muskelstyrka God muskelkondition underlättar återhämtningen efter operationen. Att sköta om sin muskelkondition och ledens rörlighet är en del av förberedelserna inför operationen. Det är viktigt att stärka musklerna och upprätthålla ledens rörlighet före operationen i den mån som smärtorna tillåter. Lämpliga motionsformer är t.ex. gymträning, stavgång och gång, vattengymnastik, simning, cykling och gymnastik. Du kan tryggt fortsätta att motionera fram till operationen. Motionera lättare under de sista dagarna före operationen. Kontakta din hälsovårdscentral för träningsinstruktioner. Syftet med operationen är att lindra smärta och öka funktionsförmågan. 4 5
Övervikt Redan en liten viktminskning kan lindra knäpatientens smärta. Kontakta din hälsovårdscentral för instruktioner om kost och bantning. Betydande övervikt kan göra det tekniska utförandet av operationen svårare, öka riskerna som förknippas med sårläkningen, förlänga konvalescensen och öka risken för att ledprotesen lossnar. Kommunens hälsovårdscentral svarar för tandvården. FPA-ersättning betalas också för vård hos privat tandläkare (separat remiss behövs inte). Det lönar sig du kommer till operationen ett par kryckor från din egen kommuns hjälpmedelsutlåning. Det kostar inget att låna hjälpmedel. Fysioterapeuten ger dig handledning i ärenden som gäller hjälpmedel. Du kan sluta använda kryckorna när det är tryggt att gå och du haltar så lite som möjligt. Behandling av inflammationer och hudvård En ledprotes är ett främmande föremål som bakterier i organismen lätt söker sig till, särskilt under konvalescensen. Inflammationer och infektioner kan förhindra operationen och därför är det viktigt att sköta om urinvägsinfektioner och inflammationer i tänderna som ger symtom före operationen. Dessutom ska inflammerade eksem, sår mellan tårna och i hälarna samt nagelvallsinflammationer behandlas före operationen. Det får inte finnas sår, kvisslor eller sårskorpor på huden. Tandvård När du kommer till sjukhuset för ledprotesoperation ska munnen och tänderna vara omskötta. Det kan finnas dolda inflammationer i tänderna och de kan endast upptäckas med röntgen. Om en tand måste dras ut kan ledprotesoperationen göras tidigast 3 veckor efter ingreppet. Eftersom vårdtiden på sjukhuset är kort (cirka 2 dygn), är det bra att fundera på hur du sköter de normala sysslorna hemma efter operationen redan på förhand: butiksbesök, matlagning, personlig hygien. Det är bra att bedöma behovet av och tillgången på hjälp i förväg. Stöd från de närmaste är en viktig del av återhämtningen, och du kan ta närstående med redan till den första träffen och till handledningsbesöket. Du får köra bil när du säkert kan trycka ner pedalerna tryggt. Det dröjer i allmänhet cirka 6 8 veckor, men tiden är individuell. Du kan färdas i bil genast när knäts rörlighet och smärtan tillåter det. Det är bra att fundera på vardagslivet efter operationen redan på förhand. På inskrivningsbesöket träffar du en sjukskötare, fysioterapeut samt eventuellt anestesiläkare och opererande läkare. 6 7
Inskrivningsbesök och operation Det är möjligt att du får en tid för operation redan vid det första poliklinikbesöket. Vid behov kallas du till inskrivningsbesök ännu 1-2 veckor före operationen. Vid det här besöket tas röntgenbilder på knät. Vid besöket träffar du sjukskötaren och fysioterapeuten som kontrollerar att du är i skick för operationen och ger dig individuella anvisningar inför operationen. Anestesiläkaren och den opererande ortopeden träffar du vid behov. Laboratorieundersökningar Besök hälsostationens laboratorium för blodprov några dagar före inskrivningsbesöket, så att svaren finns tillgängliga vid besöket. Du behöver inte avstå från att äta eller dricka före proven. Om du ordinerats läkemedel som påverkar blodets koagulation, får du anvisningar om läkemedlet av anestesiläkaren. Om du använder Omega 3-produkter, bör du sluta ta dem när du placeras i operationskön. Fyll omsorgsfullt i alla blanketter som kommer med kallelsen till operationen. Ta med de ifyllda blanketterna, eventuella recept och eventuellt intyg av tandläkare till inskrivningsbesöket. Besöket kan ta flera timmar i anspråk. Sår i huden kan förhindra operationen. Även sår i hudveck och mellan tårna ska beaktas. Om du upptäcker problem med huden, ta kontakt med avdelningen redan innan du kommer till sjukhuset. På inskrivningsbesöket får du recept på en nässalva, som är avsedd att minska infektionsrisken. Du ska börja använda salvan 5 dagar före operationen och du stryker den på näsans slemhinnor två gånger om dagen. Operationsförberedelserna Duscha hemma på kvällen före operationen och på operationsdagens morgon och tvätta dig noga med tvättmedel (hela kroppen, underlivet, operationsområdet, naveln och håret). På morgonen behöver du inte tvätta håret. Syftet med tvätten är att minska mängden bakterier på huden. Låt bli att äta eller dricka efter klockan 02 på natten före operationen. Ta de läkemedel som anestesiläkaren ordinerat med en liten mängd vatten. Ta med kryckorna, egna stadiga inneskor som sitter bra på foten och är lätta att ta på, samt hygienartiklar t.ex. tandborste och tandkräm. Ta med dig de mediciner som du kommit överens om med sjukskötaren, till exempel astmasprej, insulin (också blodsockermätare), hormonläkemedel och ögondroppar. Det är bäst att lämna värdeföremål och smycken hemma. Sjukhuset ansvarar inte för försvunna värdeföremål. Ta med lite pengar t.ex. till taxi. Ta också med de här anvisningarna. Operationsdagen Kom till sjukhuset på operationsdagens morgon. Ät eller drick inte något efter klockan 2 på natten. Ta de läkemedel som anestesiläkaren ordinerat med en liten mängd vatten. Före operationen klär du dig i operationskläderna och får den premedicinering som anestesiläkaren ordinerat. Operationen tar 1 2 timmar. Före operationen får du antibiotika som minskar infektionsrisken. Operationen utförs i allmänhet med ryggbedövning. Under ingreppet hörs ljud som orsakas av operationen och därför får du öronproppar för operationen, om du vill. Utöver bedövningen får du vid behov också lugnande läkemedel som också hjälper dig att sova vid behov. Efter operationen flyttas du till uppvakningsrummet, där man observera hur du mår medan bedövningen släpper. Från uppvakningsrummet flyttas du till vårdavdelningen, där man regelbundet följer upp hur du mår. När du kommer till avdelningen får du något att dricka, och serveras middag eller kvällsmat beroende på din ankomsttid. Berätta för personalen om det sker förändringar i hur du mår. När du kommer till avdelningen får du din egen mobiltelefon, för att kunna hålla kontakt med dina närstående. Ta med också egen laddare till telefonen. När du själv kan röra på dina fötter, ska du börja röra på vristerna för att stimulera blodcirkulationen i benen. Det förebygger Pumpande rörelse med fotleden ökar venåterflödet efter operationen. uppkomsten av venblodpropp, påskyndar att bedövningsämnena försvinner från kroppen och minskar svullnaden i benen. Böj och sträck ut vristerna och tårna ofta när du är vaken, och effektivisera lungventilationen genom att andas djupt. Dagsprogrammet på avdelningen kl. 7-8 laboratorieprover vid behov frukost kl. 8, på veckosluten kl. 8.30 morgonsysslor; tvättning, rehabilitering, behandlingsåtgärder, undersökningar, utskrivningar osv. lunch kl. 12, på veckosluten 12.30 besökstid kl. 14 19 middag kl. 16.30, på veckosluten kl. 16 kvällsmål kl. 19 Smärtbehandling Under återhämtningen efter operationen kan du uppleva till och med stark smärta och svullnad i det opererade området. 8 9
En smärtmätare används för att mäta smärtan efter operationen. Smärtan behandlas med smärtstillande läkemedel som ska intas regelbundet. Smärta och svullnad kan också lindras med kylbehandling. Hur starka smärtor patienter upplever efter operationen varierar. Vi kan hjälpa dig om du berättar om dina smärtor i ett så tidigt skede som möjligt. Smärtan bedöms med olika metoder, till exempel numeriskt. Noll betecknar ingen smärta alls medan 10 avser svåraste tänkbara smärta. Om smärtan blir brännande eller påminner om elstötar, berätta för vårdpersonalen om detta. En tillräcklig behandling med smärtstillande läkemedel hjälper dig att komma i rörelse och återhämta dig. Vård och rehabilitering efter operationen Målet med rehabiliteringen är att du rör dig så normalt som möjligt. Vanligen får man stiga med hela vikten på den opererade extremiteten. För att stödja gåendet och förhindra haltning är det bra att till en början använda kryckor eller rollator. Utöver gångövningarna ordnas även handledda rörelseövningar på avdelningen. Med övningarna stimuleras blodomloppet, aktiveras musklerna och återfås knäts rörelseförmåga. Målet är att från första början sträcka ut knät fullt ut och att böja knät så mycket det går. Övningarna nedan har utvecklats med tanke på god funktion i den opererade leden. Du kan tryggt börja övningarna genast efter operationen. När du gör rörelserna kan du känna spänning i musklerna, men övningarna får inte orsaka ökade starka smärtor. Efter operationen ökas antalet upprepningar och ansträngningen gradvis eftersom det tar tid för vävnaderna att läka. Innan ansträngningen ökas borde smärtan vara under kontroll. Övningar efter operationen 1. Gång med kryckor: passgång. Sätt kryckorna framåt. För det opererade benet mellan kryckorna. Ställ därefter det friska benet bredvid det opererade benet. Den första morgonen efter operationen avlägsnar skötarna dräneringsröret och urinkatetern, om sådana har använts. De hjälper dig också med morgontvätten. Du får gå på toaletten med vårdpersonalens hjälp genast när ditt tillstånd tillåter det. Du får duscha dagen efter operationen. På grund av att vårdtiderna är korta uppmuntras du till självständighet på avdelningen. Ditt aktiva deltagande hjälper din återhämtning och rehabilitering. Om du har ordinerats läkemedel som förhindrar uppkomsten av blodpropp, får du handledning i hur injektionen ska utföras på avdelningen. Läkemedelsbehandlingen fortsätter hemma enligt läkarens anvisningar. När du ligger på rygg, ska du undvika att använda en kudde under knävecket, eftersom det är viktigt att du sträcker ut knät helt. När du vilar på sidan kan du ha en kudde mellan knäna. Vårdpersonalen ger instruktioner för att hitta en bra ställning. Vid måltider rekommenderas det att du sitter på sängkanten eller framför ett bord. Röra sig efter operationen Smärtan får inte hindra att du rör på dig. Måttlig smärta hör till, be vid behov om mera smärtstillande läkemedel. Det är tillåtet att sitta, men till en början ska du undvika att sitta länge för att förebygga svullnad. 10 11
2. Gång med kryckor: diagonalgång. För fram motsatt krycka och fot samtidigt. Du kan lämna bort kryckorna gradvis när du inte längre haltar när du går. Lämna först bort den ena kryckan. Du håller kvar kryckan på den friska sidan. 2 4. Knäböjning För att öka knäts rörlighet, böj det opererade knät genom att föra fotsulan bakåt på golvet. 4 3. Lårmuskelspänning Böj upp foten vid vristen och sträck ut knät genom att trycka det mot underlaget. Med övningen aktiveras knäts sträckmuskler. 5. Sätta sig på en stol och stiga upp igen Stig upp från en stol. Spänn båda benen när du gör rörelsen. Sätt dig sedan långsamt tillbaka. Med övningen stärks kraften i lårmusklerna. 5 3 12 13
6 7 8a 8b 6. Böja knät på trappa Ställ det opererade benet på ett trappsteg och för vikten framåt för att böja knät. Gör övningen efter din egen känsla och öka böjningen gradvis. 7. Viktförflyttning Flytta vikten från ena foten till den andra. Du kan effektivisera rörelsen genom att turvis lyfta fötterna från golvet. Syftet med viktförflyttningen och stegövningarna är att förbättra kontrollen av höften och benen. Samtidigt övar du dig att lägga vikt på det opererade benet. 8 a och b. Stegövning Ta ett steg bakåt med det opererade benet och lägg vikten på benet. Ta därefter ett steg framåt med det opererade benet med hälen framåt och flytta vikten på det opererade benet. 9 Ni kan tryggt börja övningarna genast efter operationen. 9. Tänja vaden För det ben som ska tänjas bakåt med rakt knä och tryck hälen i golvet. Böj det främre knät lite, håll tänjningen minst 30 sekunder. 14 15
10 11 13 Svullnaden kan lindras genom att hålla benet i högläge och göra pumpande rörelser med vristen Du åker hem med personbil, taxi eller invalidtaxi. Om du åker taxi, betalar du självriskandelen för färden. Ingen behöver hämta dig och ingen mottagare behövs i hemmet. 10. Gå upp för trappor Du kan ta stöd av handräcket. Då ska du placera kryckan på handräckets sida på det sätt som visas på bilden. Ta ett steg uppåt med det friska benet. Flytta det opererade benet bredvid det friska. Flytta kryckan till samma trappa som benen. 12. Om du använder kyla på benet, kan du förstärka effekten av kylan genom att hålla benet lite högre under behandlingen. 11. Gå ned för trappor Ta stöd av handräcket. Börja med att ställa kryckan på det lägre trappsteget. Flytta sedan det opererade benet till samma trappsteg som kryckan. Stig sedan med friska benet bredvid det opererade benet. Ta ett trappsteg i taget. 12 13. Sträcka ut knät Sitt på en stol och lägg det opererade benet på en annan stol. Låt knät sträckas ut i denna ställning. Utskrivning En skötare skriver ut dig med hänsyn till hur du mår efter cirka 2 dygn. När du åker hem måste smärtorna vara under kontroll med smärtstillande läkemedel som intas genom munnen, gången fungera med hjälpmedel och det får inte avsöndras alltför mycket sekret från operationssåret. Hemfärden kan ske vilken tid som helst på dagen och också under veckoslut. När du åker hem får du de läkemedelsrecept som du behöver, eventuellt sjukskrivningsintyg och rehabiliteringsanvisningar samt en tid för efterkontroll på polikliniken för ortopedi cirka 2 3 månader efter operationen. När du kommit hem, räcker det till en början med att du motionerar genom att gå inomhus. När du mår bättre kan du också gå ute och öva på egen hand enligt de instruktioner som du fått från sjukhuset. Det är nyttigt att öka motionerandet så småningom. Du får göra det enligt din kondition och de begränsningar som operationen medför. Det kan förekomma svullnad i det opererade benet flera månader efter operationen. Svullnaden ökar i allmänhet om du sitter länge eller anstränger benet för mycket. Du kan lindra svullnaden genom att hålla benet i högläge och göra pumpande rörelser med vristen. Det opererade knät är ofta varmare än det övriga benet och det andra knät. Skillnaden kan finnas kvar i upp till ett år efter operationen. Vid operationen uppstår ett litet område utan känsel på knäts yttre sida. Både temperaturskillnaden och avsaknaden av känsel är normala fenomen efter en operation. 16 17
Anvisningar för vården hemma Sårvård Håll såret rent och torrt. Förbandet på såret förhindrar att clipsen fastnar i kläderna. Därför rekommenderas att du använder förband fram till dess att clipsen tas bort. Byt ut förbandet när du duschar. Du kan köpa sårförband på apoteket. När du lämnar avdelningen får du ett förband av lämplig storlek med dig som modell. Du får duscha och såret får bli vått, men undvik att skrubba eller gnida såret. Det är inte nödvändigt att duscha varje dag med det är att rekommendera åtminstone med 2-3 dagars mellanrum. Lite sekret från såret är normalt i ca en vecka efter operationen Du får bada bastu, bada i badkar och simma först dagen efter att clipsen har tagits bort. Clipsen tas bort vid hälsocentralen två veckor efter operationen, dvs. / / 201 När du har kommit hem, ska du ringa till hälsovårdaren/sjukskötaren vid din egen hälsocentral och beställa tid för att ta bort clipsen. Om såret blir rött, känns varmt eller utsöndrar sekret efter att du kommit hem från sjukhuset, eller om du får feber eller känner stark smärta i sårområdet, ska du ringa skötarens rådgivningstelefon: avdelning K2, tfn 050 428 7371. Telefontid vardagar kl. 12.30-13.30. avdelning K3, tfn 09 471 67851. Telefontid vardagar kl. 12-13. Kontakta Pejas sjukhus vid alla problem i det opererade området som uppkommer före efterkontrollen. På grund av infektion eller misstanke om infektion, ska behandling med antibiotika som intas via munnen inte inledas inom den öppna hälso- och sjukvården. Förebyggande av infektioner Iaktta god handhygien. Tvätta händerna och torka dem med en ren handduk innan du byter sårförbandet. Undvik att röra vid såret i onödan. Sköt om sår, eksem, inflammerade nagelvallar, tänder, urinvägsinfektioner och mellanrummen mellan tårna omsorgsfullt. Undvik rökning och alkohol eftersom de gör att såret läker långsammare. Om du har primärsjukdomar, se till att de är under god kontroll. Smärtbehandling Använd de av läkaren ordinerade smärtstillande läkemedlen till en början regelbundet och i tillräcklig mängd. Du kan minska användningen av smärtstillande läkemedel gradvis när smärtorna avtar. De smärtstillande läkemedlen är avsedda för vård enligt symtomen. Smärta får inte förhindra dig att röra på dig eller störa din nattsömn. Användningen av antiinflammatoriska medel kan orsaka magbesvär. Vid behov kan du på apoteket utan recept skaffa läkemedel som skyddar magen. Vissa smärtstillande läkemedel kan orsaka förstoppning. Om magen annars inte fungerar, kan man på apoteket köpa laxermedel. Smärta kan även lindras med kylbehandling. Det är bra att lägga t.ex. en handduk mellan kylförpackningen och huden. Kylförpackningen kan vara ett gelpaket från apoteket, eller exempelvis en grönsakspåse från frysen. Det rekommenderas att man håller kylförpackningen på i 15-20 min åt gången. Se till att du vilar tillräckligt och håll benet i högläge när du vilar. Avkoppling, humor och musik kan föra tankarna bort från smärtan. Förebyggande av venblodproppar Gör pumpande rörelser med benen flera gånger om dygnet och rör på dig dagligen. Din läkare har ordinerat dig ett profylaktiskt läkemedel mot blodpropp som injiceras eller intas via munnen. Ta kuren till slut. Fortsätt att injicera läkemedlet/ta tabletten för att förhindra blodpropp hemma enligt läkarens anvisningar. Behandlingen i hemmet fortsätter i allmänhet i 10 dygn. Ta injektionen/tabletten vid samma tidpunkt under dygnet. Det kan uppstå blåmärken på injektionsställena, men du behöver inte oroa dig för dem. Samla in nålarna i en burk med lock och lämna burken på apoteket. Iaktta läkarens anvisningar om hur du ska börja använda andra läkemedel. Svullnader och blåmärken Det kan förekomma svullnad i det opererade benet i flera månader. Det är i allmänhet normalt. Svullnaden rinner nedåt, också vristen och tårna kan bli svullna. Du kan lindra svullnaden genom att lyfta benet i högläge, vila, röra på dig, göra pumpande rörelser med vristerna, behandla svullnaden med kyla och inta smärtstillande läkemedel. Det uppkommer ofta blåmärken i området kring operationssåret. De kan vara smärtsamma och det kan dröja länge innan de läker. Blåmärkena syns mest 1-2 veckor efter operationen och de kan breda ut sig ända ned till vristen. Blåmärkena läker av sig själva. Kost Ät tillräckligt mångsidig mat. Ditt behov av proteiner ökar efter en operation. Du får protein från kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, bönor, ärter och spannmål. 18 19
Det är också viktigt att få tillräckligt med kolhydrater (spannmål, potatis, rotsaker, bär, grönsaker, frukt). Vitaminer och mineralämnen, särskilt zink behövs för läkningen av såret. Det finns i spannmål, mjölkprodukter och kött. Rött kött och gröna grönsaker innehåller mycket järn. Stödtjänster Socialarbetaren ger dig information om eventuella stödtjänster; t.ex. måltidstjänster och hemservice. Vid behov kan sjukskötarna beställa hemhjälp till exempel för att hjälpa till med sårvården. Be också grannar, närstående eller vänner hjälpa dig med dina vardagliga sysslor. Risker i anslutning till en ledprotesoperation Lindrig brist på känsel i trakten av operationssåret förekommer ofta, men en del av detta försvinner med tiden, och patienter upplever sällan det som ett problem. En ledprotes tar vanligen bort ledsmärtan och gör det möjligt att leva ett normalt liv. Såsom namnet säger är det fråga om en konstgjord led. Dess funktion är inte helt likadan som funktionen i ett eget friskt knä, och det opererade knät kan kännas annorlunda. Det tar tid att återhämta sig från en ledprotesoperation, och operationens slutliga resultat kan bedömas först cirka ett år efter operationen. Ledprotesernas kvalitet och hållbarhet har förbättrats under årens lopp, men en ledprotes är en mekanisk reservdel som kan utsättas för slitage eller lossna från benet. Enligt uppskattningar är cirka 95 procent av knäledsproteserna fortfarande på plats och fungerar normalt 10 år efter operationen. Trots omsorgsfulla förberedelser förknippas kirurgiska ingrepp alltid med risker för komplikationer. smärta djupt inne vaden, i synnerhet när fotleden rörs uppåt, kan emellertid vara ett symtom på venblodpropp. Livet med en ledprotes Det opererade området kan infekteras. Om det ännu kommer sekret från operationssåret efter cirka en vecka efter operationen eller om sårets rodnad ökar efter att du kommit hem från sjukhuset, eller om du får feber (över 37,5 grader) utan någon annan förklarande orsak ska du ta kontakt med avdelningen. Ibland blir det nödvändigt att rengöra operationssåret eller området kring ledprotesen i operationssalen. Vid kronisk ledprotesinfektion måste den infekterade ledprotesen tas bort. En ny ledprotes opereras in cirka 6 12 veckor efter den första operationen, när infektionen har försvunnit. Det finns alltid svullnad i en opererad extremitet. Avvikande svullnad vid vristen eller kring smalbenet, eller tryckande Om du misstänker att du har en venblodpropp, kontakta avdelningen. Vid misstanke om venblodpropp görs en ultraljudsundersökning för att bekräfta saken. Ledprotesoperationer ger den bästa hjälpen vid smärtor, och ger goda resultat. En liten del av patienterna känner tidvis smärta även efter operationen. Orsaken till denna smärta kan inte alltid upptäckas ens vid ingående undersökningar. En ledprotes är en mekanisk reservdel. Det är vanligt att det hörs svagt slammer eller smällar från det opererade knät. Mer sällsynta problem efter operationen är nervskada och brist på känsel och kraft i leden till följd av den. Denna risk förknippas särskilt med korrigering av kobenthet i knät (valgus). Det är viktigt att förebygga infektioner och att behandla dem omsorgsfullt även i fortsättningen eftersom infektioner kan spridas med blodet till ledprotesen. Det är bra att informera din tandläkare om att du har fått en ledprotes inopererad. Vissa tandläkaringrepp kan kräva en skyddande antibiotikabehandling för att förhindra att ledprotesen infekteras via blodet. Hemkommunens hälsovård och idrottsverksamhet, medborgarinstitut och olika organisationer samt talrika privata företag ordnar motionstillfällen för individer och grupper på olika nivå, till vilka man kan söka sig efter efterkontrollen. Rekommendationer för hälsomotion per vecka finns på adressen www.ukkinstituutti.fi/liikuntapiirakka. Allmänt rekommenderade rullande motionsformer är gång, simning, cykling och skidåkning. Du kan ägna dig åt andra fritidsaktiviteter och verksamheter enligt hur du mår. Det är viktigt att du håller vikten under kontroll för att trygga att leden fungerar bra på längre sikt. Kraftig övervikt gör ledprotesen mer kortlivad. Om du genomgår fysikalisk behandling efter ledprotesoperationen får du inte ta emot djupvärmebehandlingar kring ledprotesen. po. matkustaminen LIVET MED EN LEDPROTES Ledprotesen kan utlösa larm vid säkerhetskontroller (t.ex. på flygplatsen). Du behöver dock inget särskilt tillstånd för att resa. 20 21
Bästa patient, Karta och trafikförbindelser Planerad operationsdag är. Du står i operationskö otill avdelning K2/K3 för operation. Operationen kommer att ske inom 6 månader från att du ställdes i operationskö. Meddela omedelbart köansvarig på K2, när du har fått intyg från tandläkaren att tänderna är i skick. Meddela antingen per telefon eller per e-post: k2peijas@hus.fi. E-posten är bara för meddelanden om tandvård. Meddela i samband med e-posten hela ditt namn och adress och/eller födelsedag (inte hela personbeteckningen), för att du ska kunna identifieras. Köansvarig har telefontid mån-tors kl. 9-11.. tfn 09 471 67839. Om du har fått vård någon annanstans, eller annars inte har behov av operationen, meddela också det till köansvarig. Operationsdagen Man ringer dig om ankomsttiden till kirurgiska polikliniken 3 den närmaste vardagen före operationen kl. 14-15. Om vi inte når dig per telefon, ska du komma kl. 7 på operationsdagens morgon till kirurgiska polikliniken 3. Kom på operationsdagens morgon till poliklinik 3 kl. 7.00 Kom via vårdavdelningen kl. 7. Pejas sjukhus. På bilden syns även Räckhals tågstation. Trafikförbindelser Information om trafikförbindelserna får du på internet https://www.hsl.fi/sv/tidtabeller-och-rutter Publiceringstillstånd för karta Nr 1/2013 / Vanda stad, Markanvändning och miljö 22 23
Avdelning K2 Avdelning K2 A 09 471 67830 Avdelning K2 B 09 471 67840 Besökstid klo 14 19 Sjukskötarens rådgivningstelefon 050 428 7371, arkisin klo 12.30 13.30 Avdelning K3 Avdelning K3 A 09 471 67850 Avdelning K3 B 09 471 67860 Besökstid klo 14 19 Sjukskötarens rådgivningstelefon 09 471 67851, arkisin klo 12 13 Gemensamma rådgivnings- och informationsnummer till båda avdelningarna: Förfrågningar om operationskön/ändringar 09 471 67839, ma to klo 9 11 Fysioterapeutens rådgivningstelefon 09 471 67841, ma-ke klo 12.30-13. www.hus.fi Stenbäcksgatan 9 PB 100, 00029 HNS tfn 09 4711 www.facebook.com/hus.fi twitter.com/hus_uutisoi www.youtube.com/husvideot www.issuu.com/husjulkaisut HNS är Finlands största aktör inom specialsjukvård och den näst största arbetsgivaren i hela landet. Vår kompetens är av hög kvalitet vid en internationell jämförelse. Vi producerar tjänster för nästan 1,6 miljoner invånare i de 24 medlemskommunerna och svarar för sjukvården inom några specialområden på riksnivå. Årligen får cirka en halv miljon patienter vård på våra 23 sjukhus. HNS omsättning överstiger 1,9 miljarder euro och antalet anställda är cirka 22 000. HNS är rökfritt. Pejas sjukhus Sjukhusgatan 1, Vanda PB 340, 00029 HUS 4041 0920 layout: Johanna Kojola tryck: Kopio Niini Oy 7/2016