Ta med er denna handbok till sjukhuset! Raseborgs sjukhus KNÄLEDS- OPERATION. handbok för patienten

Transkript

1 Ta med er denna handbok till sjukhuset! Raseborgs sjukhus KNÄLEDS- OPERATION handbok för patienten ö

2 Syftet med denna handbok är att förbereda er för den kommande operationen, den efterföljande återhämtningen och rehabiliteringen. Handboken beskriver också riskerna som är förenade med operationen. Vi önskar, att ni noggrant läser handboken hemma.

3 ALLMÄNT OM KNÄLEDSOPERATION... 4 FÖRBEREDELSE INFÖR OPERATION... 6 Allmäntillstånd... 6 Motion och muskelstyrka... 6 Övervikt... 6 Vården av infektion och hud... 6 Tandvård... 7 Hjälpmedel... 7 Att klara sig hemma... 7 KALLELSE TILL OPERATION... 9 Operationsförberedelser... 9 Operationsdagen Vård av smärta VÅRDEN EFTER OPERATION OCH REHABILITERINGEN Mobilisering efter operationen Övningar efter operationen Utskrivning EFTERVÅRD Sårvård Förebyggande av infektion Vården av smärta Blodproppsförebyggande åtgärder Svullnader och blåmärken Näring Stödtjänster RISKER I SAMBAND MED OPERATION AV EN KONSTGJORD LED ATT LEVA MED EN KONSTGJORD LED KARTA OCH FÖRBINDELSER KONTAKTUPPGIFTER

4 Bilden visar kraftig ledförslitning i vänster knä. Ledspringan har blivit mindre på knäets insida och i knäet har utvecklats en mild hjulbenthet (varus). Bilden visar en ny knäled på en röntgenbild tagen efter operation. ALLMÄNT OM KNÄLEDSOPERATION Ledförslitning är vanligen kopplat till åldrande, som i sig själv inte kräver operationsvård. Ledförslitning är inte livshotande eller en farlig sjukdom. Operationsvård för ledförslitning är ett så kallat ingrepp för att förbättra livskvaliteten. Operation görs endast för att sköta symptomen som hör ihop med ledförslitningen. Till att börja med är vården alltid konservativ, det vill säga smärtlindring och rehabilitering. Med hjälp av en röntgenbild kan ledens tillstånd kontrolleras. Röntgenbilden ska visa en betydande förslitning innan operation övervägs. Då symptomen förvärras och värkmedicinerna inte längre håller smärtorna i styr kan det bli fråga om operation. Den mest betydande orsaken till operation är av okänd anledning uppkommen ledförslitning. Ledförslitning kan också orsakas av olika reumatiska sjukdomar, medfödd höftluxation, följdtillstånd efter olycksfall eller följdtillstånd efter vissa ledsjukdomar. Det vanligaste symtomet till ledförslitning är smärta. Till att börja med kommer smärtan i rörelse och vid belastning. Ett annat betydande symptom är stelhet i leden. Därtill kan det förekomma felställningar och haltande samt att benet kan ge med sig. En konstgjord knäled består av en metalldel fastsatt i lårbenet med bencement och en del av polyetenplast fastsatt i skenbenet med bencement. Polyetenplastdelen och metalldelen fungerar som en led mot 4

5 varandra. Vid behov beläggs också knäskålen. Med en knäledsoperation eftersträvas det att lindra smärtorna och förbättra rörelseförmågan. En del av patienterna har efter operationen tillfälliga smärtor i knäet. En eventuell felställning av knäet korrigeras under operationen. Med operation går det vanligtvis inte att öka rörligheten. Rörelseomfånget före operation har stor betydelse för hur rörelsen är efter operation. En knäledsoperation begränsar livet på olika sätt. Med en konstgjord led är löpning, att gå ner på knä och att sätta sig på huk svårt. En konstgjord knäled 5

6 FÖRBEREDELSE INFÖR OPERATION Allmäntillstånd Ett gott allmäntillstånd försnabbar återhämtningen och tillfrisknandet av den fysiska funktionsförmågan efter operationen. Eventuella grundsjukdomar (t.ex. diabetes och blodtryckssjukdom) bör vara i god balans före operationen. Höga blodsocker (i dålig vårdbalans eller en ovårdad diabetes) ökar risken för infektion efter operationen och det är därför skäl att kontrollera vårdbalansen med egen läkare eller diabetesskötare i god tid innan operationen. Operationssåret läker bättre om man inte röker. Man borde sluta röka 6 veckor före operationen. Det är en risk att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Innan operation kan övervägas ska det ha gått minst 6 månader efter infarkten Motion och muskelstyrka Till förberedelserna för operation hör muskelstyrka och ledens rörlighet. Före operationen är det viktigt att stärka musklerna och upprätthålla ledens rörlighet. Lämpliga motionsformer är t.ex. (stav)gång, (vatten)gymnastik, simning och (konditions)cykling. Övervikt En märkbar övervikt ökar komplikationerna flerfaldigt i samband med operation. Den försvårar det tekniska utförandet samt fördröjer sårets tillfrisknande och orsakar därför en högre risk för infektion. Övervikt förlänger också konvalescenstiden och ökar risken för problem med protesen. Kroppsmasseindexet (BMI) borde vara under 35. Om det är över 40 måste operationen flyttas på grund av för stor risk. Patienten sätts i operationskö först när kroppsmasseindexet är på en godtagbar nivå. Råd om kost och bantning fås från den egna hälsovårdscentralen och från näringsterapeuten. Det finns vetenskapliga bevis på bantningens gynnsamma effekter mot ledförslitning. Egen rehabilitering tillsammans med 5-10 kg viktminskning har i vissa fall hjälpt så mycket att operation inte längre varit nödvändigt. Vården av infektion och hud En konstgjord led är ett främmande föremål dit organismens bakterier lätt söker sig under konvalescenstiden. Infektioner, såsom urinvägs-, luftvägs- och bihåleinflammation, ska skötas i god tid innan operationen eftersom en infektion kan vara ett hinder för operationen. Därtill bör infekterade utslag, skråmor och sår mellan tårna och på hälarna samt infektion i nagelbanden skötas. Det får inte finnas skråmor, sår, finnar eller sårskorpor på huden. En hud i dåligt skick kan vara ett hinder för operation. 6

7 Tandvård Munnens slemhinnor och tänderna skall vara skötta inför en knäledsoperation. Tändernas infektionshärdar kan vara osynliga. För att påvisa dessa behövs vanligtvis käk-röntgen. Då beslut om operation tas avgör kirurgen behovet av ett tandläkarbesök. Ifall tänder måste avlägsnas kan knäledsoperationen göras först 3 veckor efter ingreppet. För tandvården ansvarar egen kommuns hälsocentral. FPA-ersättning fås även för den privata tandvården (det behövs inte en skild remiss). Tid till tandläkaren lönar det sig att boka direkt då operationsbeslutet är taget. Hjälpmedel Låna kryckor från er kommuns hjälpmedelscentral före operationsdagen. Lånet är avgiftsfritt. Fysioterapeuten handleder er i frågor om hjälpmedel. Att klara sig hemma Vårdtiden på sjukhus är kort, ca 2 dagar. Därför är det bra att på förhand fundera över hur man klarar sig hemma efter operationen, t.ex. handlande, matlagning och tvättning. Möjligheten till hjälp av vänner och anhöriga är bra att planera i god tid innan operationen. Anhörigas stöd är en viktig del av tillfrisknandet. De kan även vara med på det preoperativa besöket. Tidigast 6 veckor efter operationen är det möjligt att köra bil. Det är möjligt att färdas i bil då knäets rörlighet och smärtorna tillåter det. Målet med operationen är att lindra smärtan och öka funktionsförmågan 7

8 Före operationen ordnas ett besök där ni träffar sjukskötare, fysioterapeut och den opererande läkaren samt vid behov anestesiläkaren. 8

9 KALLELSE TILL OPERATION Operationsbeslutet görs tillsammans med kirurgen på poliklinikbesöket. Efter detta går sjukskötaren tillsammans med er igenom det väsentliga såsom tidigare operationer och återhämtningen efter dem, nuvarande sjukdomar och medicinering. Därtill kartläggs andra påverkande riskfaktorer såsom rökning och användningen av alkohol. Kallelse till operation kommer oftast per brev, men ibland kan sjukskötaren ringa om det finns en annulleringsplats. Före operationen går alla patienter på ett så kallat preoperativt besök där ni träffar ortopeden, sjukskötaren och fysioterapeuten som kontrollerar ert operationstillstånd och av vilka ni får individuella anvisningar. Vid behov träffar ni också anestesiläkaren. I samband med besöket tas flera röntgenbilder, hjärtfilm samt blod- och urinprov. Reservera flera timmar till besöket. Av anestesiläkaren får ni anvisningar om hur ni ska avsluta mediciner som påverkar blodets koagulering. Omega-preparat ska avslutas två veckor innan operationen. Omega kan öka blödningen under operation ännu länge efter att den avslutats. Skadad hud kan vara ett hinder för operation. I samband med besöket kontrolleras huden mellan tårna och hudens tillstånd i allmänhet. Vid hudproblem är det bra att ta kontakt med sjukhuset före det egentliga besöket. Operationsförberedelser Duscha och tvätta er noggrant med tvål (hela kroppen, nedre delen, operationsområdet, naveln och håret) kvällen före eller gärna på morgonen innan operation. Meningen med tvätten är att minska bakteriemängden på operationsområdet. Ta bort eventuellt nagellack. Ät eller drick inget efter kl. 24 på natten. Ni får dricka 2dl vatten, saft som inte innehåller fruktkött, eller näringsdryck kl. 6 på morgonen. De hemmediciner som anestesiläkaren ordinerat kan ni ta med lite vatten. Ta med kryckorna, egna morgontofflor/sandaler, hygienartiklar, t.ex. tandborste och tandkräm. Ta med de hemmediciner som ni kommit överens om med vårdaren, t.ex. astmamediciner och ögondroppar. Värdesaker och smycken (även vigselring) är bra att lämna hemma. Kom ihåg att ta med FPAkortet och lite pengar till taxi. 9

10 Operationsdagen Kom fastande till sjukhuset, till 23h kirurgi avdelningen, på morgonen kl På avdelningen byter ni om till operationskläder och får de premediciner som anestesiläkaren ordinerat. Alla smycken och bl.a. hårspännen tas bort. De flesta får en urinkateter och huden kontrolleras ännu en gång. Stödstrumpa sätts på det ben som inte opereras. Ni träffar igen den opererande kirurgen som märker operationsområdet med tusch. Operationen varar i 1-2 timmar. Före operationen får ni antibiotika för att minska risken för infektion. Operationen görs oftast i ryggbedövning. Under ingreppet hörs ljud som beror på operationen. Om ni önskar får ni öronproppar eller så kan ni lyssna på musik under operationen. Efter operationen flyttas ni till uppvaket där ert mående övervakas och det kontrolleras hur bedövningen avtar. Bedövningen avtar vanligtvis inom några timmar efter operationen. En vårdare från avdelningen hämtar er från uppvaket och tar er till bäddavdelningen där ert mående fortsättningsvis kontrolleras. På avdelningen får ni något att dricka och beroende på när ni kommer, antingen middag eller kvällsmål. På kvällen av operationsdagen påbörjas blodproppsförebyggande medicin som injektion. Medicineringen fortsätter hemma men då oftast i tablettform. Rehabiliteringen börjar direkt efter operationen, beroende på måendet. Det sker genom att hjälpa patienten upp åtminstone en liten stund. Vård av smärta Efter operationen har alla patienter mer eller mindre smärta. Smärtan sköts med regelbunden värkmedicinering. Även kylbehandling används till smärta och svullnad. Vårdpersonalen kan inte exakt veta smärtans intensitet, det är alltid individuellt. Därför är det viktigt att ni informerar vårdpersonalen i tid när smärtan uppkommer, eftersom medicineringen då har bäst effekt. Tillräcklig värkmedicinering hjälper till vid mobiliseringen och återhämtningen. Vi önskar att ni berättar om förändringar i ert mående till personalen. 10

11 På avdelningen handleder fysioterapeuten er i mobiliseringen 11

12 VÅRDEN EFTER OPERATION OCH REHABILITERINGEN På morgonen första dagen efter operationen tar vårdarna bort dränen från operationsområdet och urinkatetern (om sådana använts) samt hjälper med morgontoaletten. Till wc kan ni gå med hjälp av vårdpersonalen direkt då ert mående tilllåter det. I dusch får ni gå andra dagen efter operationen. På grund av de korta vårdtiderna uppmuntras ni till egen aktivitet på avdelningen. Ett eget aktivt förhållningssätt främjar återhämtningen och rehabiliteringen efter operationen. Undvik att ha dyna under knäet då det är viktigt att ha knäet helt rakt. Ni kan ha en dyna mellan knäna då ni ligger på sida. Vårdpersonalen ger anvisningar om hur ni kan hitta en bra ställning. Mobilisering efter operationen Kort efter operationen påbörjas mobiliseringen ofta redan på operationsdagen, eftersom en tidig början påskyndar återhämtningen och minskar risken för bland annat blodpropp. Från sängen kan ni stiga upp från den sida som ni är van vid. Det är tillåtet att sitta men i början ska man undvika att sitta långa stunder för att förhindra svullnad. Rehabiliteringens mål är att mobiliseringen blir så normal som möjligt. Vanligtvis får man stiga med full vikt på det opererade benet. Till en början ska man använda kryckor eller rollator som stöd till gången och för att undvika haltande. Förutom gång handleds ni även i olika rörelseövningar på avdelningen. Övningarnas mål är att stimulera blodcirkulationen, aktivera musklerna och återställa knäets rörlighet. En fullständig sträckning av det opererade knäet och en så stor böjning som möjligt strävar man efter att uppnå direkt från början. Det är viktigt att vara uppe dagligen men till en början ska gångavstånden vara korta för att sedan bli längre i takt med träningen. Hellre korta avstånd oftare än långa avstånd mera sällan. Följande övningar är planerade med tanke på den opererade ledens funktion. De kan påbörjas direkt efter operationen. Vid utförande kan muskeln kännas spänd, men övningen får inte tillfoga mera smärta. Efter operationen ökas upprepningarna och belastningen gradvis, eftersom det tar tid för vävnaden att läka. Före belastningen ökas borde smärtan vara under kontroll och haltandet så litet som möjligt. Fysioterapikontroll sker på egen hemort 4 veckor efter operationen. Beställ själv tid till fysioterapin. 12

13 Övningar efter operationen 1. Pumpande rörelser Böjning av knäet För att öka knäets rörlighet, böj det opererade knäet genom att dra fotsulan längs med golvet. 3. Böj vristerna, tryck knävecket mot underlaget och spänn sätesmusklerna. Håll spänningen medan ni räknar till fem och slappna sedan av. Påbörja rörelserna redan i uppvaket, genast då bedövningen minskat. Upprepa övningen flera gånger dagligen. Övningen gör att bedövningsmedlen försvinner snabbare från kroppen, förebygger uppkomsten av blodproppar och påskyndar läkningen av sårområdet. 2. Spänna lårmuskeln Rörelseövning Böj det friska benet. Dra det opererade benets vrist mot dig, spänn lårmuskeln och lyft upp benet från underlaget. Håll spänningen i 5 sekunder och sänk sakta ner benet igen. 4. Dra vristen mot dig och sträck på knäet genom att trycka det mot underlaget. Målet med övningen är att aktivera muskeln som sträcker knäet. 13

14 5. Tänjning av vaden Rörelseövning Sitt på en stol eller på sängkanten. Dra det opererade benets vrist mot dig och sträck knäet rakt. Håll spänningen i 5 sekunder och sänk sakta ner benet. 6. För det ben som skall tänjas bakåt med knäet rakt och tryck hälen mot golvet. Böj lite på det främre knäet och håll tänjningen i minst 30 sekunder. 7. Sträckning av knäet Sitt på en stol och sätt det opererade benet på en annan stol. Låt knäet sträckas i den här ställningen. 7. Det är tryggt att börja med övningarna direkt efter operationen. 14

15 8. Gången Trappgång nedåt 10. För fram kryckorna och det opererade benet. Ta ett steg med det friska benet, antingen bredvid eller förbi kryckorna. Efter ca fyra veckor kan kryckan på den opererade sidan lämnas bort. Använd en krycka tills ni kan gå utan att halta. Vid gång stöder den motsatta sidans krycka det opererade benet. 9. Trappgång uppåt Med båda kryckorna: Lyft det friska benet upp på trappsteget. Stig upp på det friska benet så att kryckorna och det opererade benet kommer upp på samma trappsteg. Framskrid ett trappsteg i taget. Använd vid behov ledstången som stöd. Med båda kryckorna: För kryckorna och det opererade benet till trappsteget nedanför. För sedan det friska benet till samma trappsteg. Framskrid ett trappsteg i taget. Använd vid behov ledstången som stöd

16 Utskrivning Efter ungefär 2 dagar får ni åka hem. Vissa värkmediciner kan göra magfunktionen långsammare. Avföringsmedel kan köpas från apoteket ifall ni har problem med magfunktionen. Ni åker hem med personbil eller taxi. Ni betalar självriskandelen ( ) för taxiresan. När ni åker hem får ni med er: Recept Tid till efterkontroll Sjukledighetsintyg Remiss till fysioterapi Infektionsblankett Utvärderingsblankett Intyg för reseersättning Till att börja med räcker det hemma med mobilisering inomhus och när måendet blir bättre kan ni även gå ut. Det träningsprogram ni fått från sjukhuset ska ni träna aktivt. Mobiliseringen kan ökas gradvis enligt egen kondition. När ni åker hem ska ni kunna: Säker kryckgång i rummet och på avdelningen Självständig trappgång Sträcka knäet rakt så att knävecket tar i underlaget Böja knäet i nästan rät vinkel, 90 grader Träningsprogrammet; t.ex. stärkande av lårmuskulaturen och knäets rörlighet Svullnad i det opererade benet kan förekomma i flera månader. Överdriven belastning och att sitta länge ökar vanligtvis svullnaden. Svullnad kan skötas genom att ha benet i högläge, med pumpande rörelser med vristen och med kyla. Det opererade knäet är ofta varmare än det friska knäet. Skillnaden kan vara i till och med ett år efter operationen. Efter operationen blir det ett litet känslolöst område på knäets utsida. Svullnad i det opererade benet kan förekomma i flera månader. Värmeskillnad och området med känslolöshet är vanligt efter operation. 16

17 EFTERVÅRD Sårvård Håll såret rent och torrt. Sårförbandet hålls fast 5-7 dagar efter utskrivningen. Undvik att öppna förbandet under dessa dagar. Ni kan duscha men om förbandet blir fuktigt på insidan måste det bytas. Sårförband förhindrar att agrafferna tar fast i kläderna, varför det rekommenderas att använda förband tills agrafferna är borttagna. Förbandsmaterial kan köpas från apoteket. Speciellt att ligga länge kan irritera såret och medföra en risk för sårinfektion. I bastu och badkar får ni gå först dagen efter att agrafferna tagits bort. Agrafferna tas bort två veckor efter operationen på egen hälsovårdscentral, det vill säga / /201. Ring till er egen hälsovårdsstation när ni kommer hem och boka en tid till agraffborttagning. Ta kontakt med kirurgiska avdelningen, tfn (019) om såret börjar rodna, hetta, utsöndrar varigt och illaluktande sekret, ni får feber eller såret blir mycket ont efter att ni kommit hem från sjukhuset. Före första efterkontrollen, ta alltid kontakt med Raseborgs sjukhus gällande problem med operationsområdet. Alla infektionsmisstankar sköts på sjukhuset. Antibiotika munvägen ska inte påbörjas mot sårinfektion i öppna vården. Mot sårinfektion bör det inte påbörjas antibiotika munvägen. Förebyggande av infektion Ombesörj en god handhygien; tvätta händerna före förbandsbyte och torka med en ren handduk. Undvik att onödigt röra såret förrän det har läkt. Sköt noga om sår, utslag, infekterade nagelband, tänder, urinvägsinfektioner och mellan tårna. Undvik att röka och använda alkohol, eftersom det fördröjer sårläkningen. Ifall ni har grundsjukdomar, se till att de är i god balans. Kom ihåg att äta mångsidigt. 17

18 Vården av smärta Använd de värkmediciner läkaren ordinerat, till en början regelbundet och i tillräcklig mängd. Ni kan efterhand lämna bort värkmedicinerna enligt eget mående. Smärtan får inte hindra mobiliseringen och inte störa nattsömnen. Antiinflammatoriska värkmediciner kan medföra magproblem. Vid behov kan ni köpa magskyddsmedicin från apoteket. Kyla lindrar också smärtan. Mellan huden och kylpåsen är det bra att sätta t.ex. en handduk. Kylpåsen kan vara en gelpåse köpt från apoteket eller t.ex. en grönsakspåse från frysen. Kom ihåg att vila tillräckligt. Avslappning, humor och lyssnande till musik kan få bort tankarna från smärtan. Blodproppsförebyggande åtgärder Gör pumpande rörelser med fötterna flera gånger per dag och rör dig dagligen. Läkaren har ordinerat förebyggande medicin mot blodproppar, antingen i tablett- eller injektionsform. Fortsätt hemma med den blodproppsförebyggande medicinen enligt ordination. Vanligtvis varar medicineringen i ungefär två veckor. Stick injektionen eller ta tabletten samma tid varje dag. Vid insticksstället kan det bildas blåmärken, vilket är normalt. Samla nålarna i ett kärl med lock och återlämna dem till apoteket. Följ läkarens anvisningar angående påbörjandet av andra mediciner. Svullnader och blåmärken Svullnad i det opererade benet kan hålla i sig i flera månader, ofta 6 månader och först efter ett år ser man slutresultatet av operationen. Svullnaden kan minskas genom att vila, röra på sig, kyla, värkmediciner och med pumpande rörelser med vristerna och genom att ha benet i höglöge. Runt operationssåret bildas ofta blåmärken, de kan vara smärtsamma och läkningen kan ta länge. Blåmärkena läker ändå av sig själv. Näring Ät tillräckligt mångsidig mat. Proteinbehovet är större efter operationen. Protein fås från kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, bönor, ärter och spannmål. Kolhydrater (spannmål, potatis, rotsaker, bär, grönsaker, frukt) är också viktiga att äta. Vitaminer och mineralämnen, speciellt zink, behövs för sårläkningen och det fås från spannmål, mjölkprodukter och kött. Från rött kött och gröna grönsaker fås mycket järn. Mat som innehåller mycket grönsaker är även bra för magfunktionen. Stödtjänster Socialarbetaren kan vid behov hjälpa er med att ordna behövlig hemvård och ge information om sociala trygghetsärenden (t.ex. läkemedelskostnader, sjukhusbetalningar). Socialarbetaren kan även informera om eventuella stödtjänster; t.ex. måltidsservice och hemhjälp. Be om hjälp av grannar, anhöriga och vänner till de vardagliga sysslorna. 18

19 RISKER I SAMBAND MED OPERATION AV EN KONSTGJORD LED Trots noggranna förberedelser finns det alltid risk för komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Det kan bli infektion i operationsområdet. Infektionsrisken är 2 %, vilket betyder att i medeltal var 50:e patient får en infektion. Ta kontakt med sjukhuset om operationssåret utsöndrar sekret ännu då agrafferna tas bort eller börjar rodna kraftigare efter sjukhusvistelsen eller ni får feber (över 37,5 grader) utan förklarlig orsak. Ibland måste operationssåret eller området kring den konstgjorda leden putsas i operationssalen och ibland måste den infekterade konstgjorda leden tas bort. Efter det kan en ny konstgjord led sättas in efter ungefär veckor, när infektionen lugnat sig. I det opererade benet förekommer det alltid svullnad. Avvikande svullnad i vristen och benet eller en åtstramande smärta djupt i vaden speciellt då vristleden rörs uppåt kan ändå vara symptom på blodpropp. Ifall ni misstänker blodpropp, ta kontakt med sjukhuset. En konstgjord led är en mekanisk reservdel. Det är vanligt att det skramlar eller smäller lite efter operationen. Det är ovanligt att ett knä luxerar men däremot är det vanligt med ostadighet i knäet. Nervskada på grund av uttänjning av nerven är en möjlig, men sällsynt komplikation. Ett typiskt exempel på en nervskada är exempelvis droppfot (peroneuspares). Risken för nervskada är 1-2 %, vilket betyder att i medeltal var 50:e patient kan få en nervskada. Detta korrigerar sig ofta delvis eller helt efter 6-18 månader. Speciellt vid korrigering av kobenthet (valgus) är detta en risk. Såsom det framkommer ovan, finns det flera riskfaktorer i samband med operationen. En del av dem orsakar mindre och en del mer besvär efter operationen. Olika undersökningar visar att ungefär 20 % av patienterna i någon mån är missnöjda med slutresultatet av operationen eller åtminstone har deras förväntningar före operationen varit större än vad som har åstadkommits med operationen. Det här betyder att slutresultatet för ungefär var 5:e patient inte är helt perfekt. En konstgjord led motsvarar aldrig människans normala led och därför bör operation övervägas noggrant. Nyttan med operationen ska vara betydligt större än risken med operationen. Patienterna undersöks och väljs noggrant till operation. Trots det kan det ske överraskningar. Patienterna ska notera att det är fråga om en stor operation som belastar organismen och därför finns det även en risk för dödlig utgång i samband med operationen. Riskerna är större desto fler skadliga grundsjukdomar eller vanor patienten har (hjärt/kärlsjukdomar, sockersjuka, kraftig övervikt, stor alkoholkonsumtion, rökning o.s.v. 19

20 ATT LEVA MED EN KONSTGJORD LED En konstgjord led minskar vanligtvis smärtan och möjliggör ett normalt liv. Kvaliteten och hållbarheten för de konstgjorda lederna i knäet har över åren förbättrats, men ännu är de konstgjorda lederna inte eviga. Efter tio år fungerar ungefär 90 % av de konstgjorda lederna nästan normalt men efter tjugo år har de flesta bytts ut. En operation där leden byts ut är krävande och riskerna är större än i den första operationen. Återhämtningen efter en knäledsoperation tar tid och det slutliga resultatet kan ses först ungefär ett år efter operationen. Det är även i fortsättningen viktigt att förebygga och sköta infektioner noggrant eftersom infektioner kan sprida sig via blodomloppet till den konstgjorda leden. Det är bra om er egen tandläkare är medveten om att ni fått en konstgjord led. Vissa ingrepp hos tandläkaren kan kräva skydds-antibiotika som förhindrar en möjlig infektion i den konstgjorda leden via blodomloppet. Måttlig motion är tillåtet och önskvärt efter operationen. Muskler i gott skick ökar ledens stabilitet. Vid efterkontrollen kan ni fråga efter passande grenar. Vanliga rullande motionsformer som rekommenderas är: gång, simning, cykling och vanlig skidning. Andra aktiviteter och hobbyn kan ni göra enligt eget mående. Löpning och idrottsgrenar varifrån det kommer kraftiga stötar kan vara skadliga för hållbarheten av den nya leden. Det är bra att komma ihåg att en konstgjord led inte är detsamma som en egen led. Det är mycket viktigt att hålla vikten för att den konstgjorda leden ska hålla länge. En kraftig övervikt förkortar den konstgjorda ledens livstid. En konstgjord led förorsakar inga begränsningar i sexuallivet. Graviditet och förlossning är möjligt även efter en knäledsoperation. Om ni går på fysikalisk behandling får man inte ge djupvärmebehandling till området vid den konstgjorda leden. Den konstgjorda leden kan alarmera vid en säkerhetskontroll (exempelvis på flygplatsen). Det behövs inget skilt intyg för resande. Måttlig motion är tillåtet och önskvärt efter operationen. 20

21 KARTA OCH FÖRBINDELSER Raseborgs sjukhus 21

22 Rutt och tidtabell för personaltransporten Helsingfors-Ekenäs Transporten sköts av Tilausliikenne Nikkanen Helsinki Oy (stor buss) Bussen är tydligt skyltad med HUS Raasepori 6.25 Busshålplatsen vid Kiasma, Mannerheimplatsen > Busshållplatsen vid Operahuset > Busshållplatsen vid R-kiosken på Stockholmsgatan 6.35 Hoplaksvägens hållplats i Munksnäs, bredvid Neste stationen 6.40 Kilo Grankulla avtagets ramp vid Åbo motorväg 6.45 Iso Omena hållplatsen invid västerleden 6.50 Finno avtagets ramp invid västerleden 6.52 Esboviken 7.02 Kyrkslätt avtagets ramp 7.10 Pickala, hållplatsen ovanför ABC mot Ingå 7.20 Ingå, hållplatsen vid St Informationstavlan i Malmkulla, Karis 7.50 Ekåsen, hållplatsen vid Raseborgsvägen 7.55 VNS, parkeringsplatsen mellan HVC:s bäddavdelning och psykiatriska polikliniken (Rosa huset) Returen i omvänd ordning med start må-to och fre Förändringar meddelas skilt Ingen anmälningsskyldighet till skjutsen På frågor svarar Leif Österman tfn Chaufför Tero Vokkolainen tfn , må to kl och fre kl Tilausliikenne Nikkanen Helsinki Oy, Risto Nikkanen tfn

23 23

24 Raseborgs sjukhus KONTAKTUPPGIFTER Raseborgs sjukhus Östra Strandgatan 9 PB 1020, Ekenäs Kirurgiska avdelningen h kirurgi - avdelningen , må kl. 7 lö kl. 15 Kirurgiska polikliniken , må-fre kl Fria besökstider på avdelningarna Förfrågningar om operationskö/ -förändringar , må-fre kl Fysioterapeut Som grund för patienthandledningen har använts: Sjukhuset Coxas broschyr Lonkan tekonivelleikkaus- Fysioterapeuttiset ohjeet och HNS-Peijas broschyr Lonkan tekonivelleikkaus opas potilaalle (Layout: Mirkka Kujala, HYKS Operatiivinen tulosyksikkö, Bilder: Jussi Kirjavainen, Tero Hanski, Smith&Nephew Tryckt: KopioNiini 11/2013)