Stora skattehöjningar väntar Stockholms näringsliv

2009 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stora skattehöjningar väntar Stockholms näringsliv Sammanfattning Stockholms län betalar mer än hälften av den statliga fastighetsskatten för näringsfastigheter. Länets andel av skatteuttaget från lokaler uppgår till nära 60 procent och till en dryg fjärdedel från industrifastigheter. Det höga skatteuttaget slår hårt mot länets företag som redan brottas med ett högre kostnadsläge jämfört med övriga Sverige. Fastighetsskatten får därmed snedvridande effekter. Just nu pågår en fastighetstaxering av kommersiella lokaler (kontor, butiker, hotell och restauranger) som väntas leda till kraftigt höjda taxeringsvärden och procentuellt lika stora höjningar av fastighetsskatten. Trots en svag konjunktur och kreditåtstramning på den finansiella marknaden, som slagit hårt mot den kommersiella fastighetsmarknaden, förutser Skatteverket en generell höjning av taxeringsvärdena med 20 procent jämfört med taxeringen 2007. I storstadsområden väntas höjningarna bli än större. I Stockholms län torde det innebära ökade taxeringsvärden med 30-40 procent och än högre i attraktiva lägen. Fastighetsbeskattningen har flera brister. Den fördelas orättvist, är oförutsägbar, kan vara del av trippelbeskattning och kan indirekt innebära beskattning av värdefulla maskiner. Det mest allvarliga är att fastighetsskatten grundas på orealiserade värdestegringar. Handelskammaren anser därför att fastighetsskatten på näringsfastigheter omgående bör slopas. Om den inte kan avskaffas rakt av bör den ersättas med en kommunal avgift i likhet med vad som gäller för bostäder. Det skulle öka förutsägbarheten när det gäller utvecklingen av företagens hyres- och lokalkostnader och bidra till att stärka företagens konkurrenskraft. En utformning med en kommunal avgift skulle stärka incitamenten för Sveriges kommuner att verka för näringslivsfrämjande satsningar och stödja tillkomsten av nya arbetsplatser, vilket skulle gagna hela landets ekonomiska utveckling. Företagen i Stockholms län utgör en dryg femtedel av svenskt näringsliv, men betalar mer än hälften av fastighetsskatten på näringsfastigheter. 1

Pågående fastighetstaxering av lokaler blir kännbar Nu har Skatteverket påbörjat sin granskning av deklarationerna till den förenklade fastighetstaxeringen 2010, FFT10 1, av kommersiella lokaler. Denna fastighetstaxering innebär en osäker situation för många fastighetsägare och företagare eftersom den baseras på prisökningarna 2006-2008. Det kommer att resultera i kraftiga höjningar av taxeringsvärdena trots nedgången på fastighetsmarknaden, som inleddes under andra halvåret 2008. Dagens taxeringsvärden grundas på 75 procent av marknadsvärdet 2005 och de nya ska grundas på värdet 2008. Skatteverket har aviserat en generell höjning med 20 procent jämfört med taxeringen 2007 men flaggar för att de blir högre i expansiva orter. I Stockholms län torde det innebära höjningar i intervallet 30-40 procent och ännu högre i attraktiva områden. Det innebär en procentuellt lika stor ökning av fastighetsskatten eftersom den uppgår till 1 procent av taxeringsvärdet. Det riskerar att öka kostnaderna för många företag, oavsett om de själva äger lokalen eller hyr, eftersom fastighetsbolagen lägger höjningen på hyrorna. Dock är dagens situation speciell eftersom rådande konjunkturläge med ökande vakanser samtidigt kan leda till hyressänkningar om hyresavtalen ska omförhandlas. I nuvarande marknadsläge finns det också en risk för lokaler i heta storstadsområden, framför allt i Stockholmsregionen, att de nya taxeringsvärdena baserade på 2008 års värden (då priserna fortfarande stod högt) kan komma att överstiga rådande marknadsvärden 2010. Stora och överraskande skattehöjningar slår hårt mot näringslivet. Dessutom skiljer sig fastigheter från andra beskattningsobjekt genom att de inte kan flyttas eller minskas. Den 1 januari 2008 slopades rätten till nedsättning för vakanser i inkomstdeklarationen, vilket kan bli kännbart för Sveriges fastighetsbolag i kölvattnet av lågkonjunkturens stigande vakanser. Argument emot fastighetsskatten Orealiserade värden beskattas Inkomståret 2008 avskaffade regeringen och riksdagen den statliga fastighetsskatten på bostäder (småhus och flerbostadshus) och införde en kommunal fastighetsavgift. Det är nu hög tid att ta nästa steg genom att avskaffa fastighetsskatten på näringsfastigheter. Skatten på lokaler och industrifastigheter är en oförutsägbar pålaga baserad på orealiserade värdestegringar som läggs på företagens hyror. Paradoxalt nog ska fastighetsskatt betalas oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Skatt för att delfinansiera EU-medlemskapet - permanentades Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter infördes 1996 med 1 procent för lokaler 2 och 0,5 procent på industri- och elproduktionsfastigheter. Denna skatt kom till som en del av finansieringen av medlemsavgiften till EU, eftersom industrin skulle gynnas av ett medlemskap. Trippelbeskattning Företag som i sin verksamhet äger lokaler eller industrifastigheter kan drabbas av en trippelbeskattning. Utöver fastighetsskatt betalas skatt på vinsten i bolaget och skatt på eventuell vinst hos ägaren. Maskiner kan beskattas som fastighet I bland måste företag till och med betala fastighetsskatt på sina maskiner. Det gäller maskiner som har ett så pass stort värde att de i taxeringssammanhang anses utgöra en del av byggnaden. Då kan skatten bli mycket hög i förhållande till byggnadens reella värde. Tomträttsavgäldssystemet En fastighet kan också vara en tomträtt. Tomträtt innebär att man hyr mark från staten eller kommunen. Till exempel äger Stockholms stad närmare 70 procent av marken inom kommunens gränser och upplåter genom tomträtt marken till olika ändamål. För en tomträtt betalar man en årlig avgift som kallas för en 1 Läs mer i bilagan om allmänna och förenklade fastighetstaxeringar. 2 Skatten på kommersiella lokaler återinfördes 1996 efter att har avskaffats i början av 1990-talet. 2

tomträttsavgäld som också beräknas på taxeringsvärdet. Stockholmsregionens stigande marknadsvärden får genomslag i detta system med ökade kostnader. Taxeringssystemet massvärdering Ett taxeringsvärde ska baseras på 75 procent av marknadsvärdet. Då taxeringsvärdena i huvudsak baseras på prisutvecklingen av sålda fastigheter inom olika värdeområden utgör metoden en form av massvärdering. Det medför att det lätt kan bli fel i det enskilda fallet. Oförutsägbar och tillväxthämmande skatt Företag behöver tillgång till en väl fungerande fastighetsmarknad med ett brett utbud av funktionella lokaler, både inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. Fastighetsskatten på lokaler och industrier påverkar företagens vinster negativt och driver upp priset på varor och tjänster. Särskilt för små företag blir uttaget av fastighetsskatt kännbart. Skatten är oförutsägbar och skapar osäkerhet och ovisshet om hyreskostnaderna. För företagen betyder fastighetsskatten högre lokalkostnader. I de flesta hyresavtal finns klausuler som överför höjd fastighetsskatt och höjda tomträttsavgälder direkt på hyresgästen. När priserna stiger kraftigt i ett företagsområde eller en region påverkas ägarna/hyresgästerna genom att taxeringsvärdena ökar och därmed även fastighetsskatten. I innevarande lågkonjunktur med minskad lönsamhet för företagen får detta kännbara konsekvenser. Fastighetsskatten per kvadratmeter i länet är dubbelt så hög som i övriga riket Slår orimligt hårt mot Stockholms läns näringsliv Efterfrågan på lokaler och industrifastigheter har varit stor och tilltagande under en lång period i Stockholms 3 Källa: Stockholm Business Region. län vilket medför att priserna stigit snabbt och därmed också skatteuttaget. Då fastighetsskatten grundas på taxeringsvärdet får företag i storstäderna bära en oproportionerligt stor andel av den statliga fastighetsskatten. Stockholms län står i dag för mer än hälften av statens inkomster från fastighetsskatten på näringsfastigheter. Betydligt högre fastighetspriser och hyror än i övriga Sverige gör att beskattningen blir extra kännbar för Stockholmsregionens företag. Stockholms näringsliv drabbas oproportionellt hårt Sammantaget utgör företagen i Stockholms län en dryg femtedel av Sveriges företagsbestånd, men betalar mer än hälften av fastighetsskatten på näringsfastigheter. För lokaler, dvs. kontor, butiker, hotell och restauranger uppgår länets andel till nära 60 procent av den totala beskattningen. Det är en ökning med tio procentenheter jämfört med 1999. Av den statliga beskattningen av industrifastigheter står Stockholms län för en dryg fjärdedel. Stockholms läns andel av den statliga fastighetsskatten, 2007 Lokaler (1,0 %) 58,4 % 3 101 Mkr Industri/elproduktion (0,5 %) 25,8 % 376 Mkr Övrigt elprod; vatten och vindkraft 65,6 % 1 486 Mkr Totalt 54,9 % 4 962 Mkr Källa: Skatteverket, Slutlig debiteringsstatistik inkomsttaxeringen 2008. Anm. Här exkluderas juridiska personers ägande av småhus etc. Den stora skillnaden mellan länets tjänste- och tillverkningssektor beror till stor del på att 80 procent av länets företag är tjänsteföretag vilket kan jämföras med 68 procent i riket totalt. Inom exempelvis telekom- och finansbranschen svarar Stockholms län för 46 procent respektive 43 procent av Sveriges totala antal företag. De har i sin tur motsvarande 43 procent respektive 54 procent av landets anställda i respektive bransch. Stockholms län har 8 procent av landets tillverkningsföretag och 12 procent av de anställda inom sektorn. 3 3

Under de senaste tre, fyra decennierna har en stor del av Stockholms läns industriproduktion försvunnit. Huvuddelen av den tillverkning som tidigare fanns i länet har flyttat till andra delar av vårt land eller utomlands. Det finns flera bakomliggande faktorer till detta, inte minst den ökande globaliseringen. Starkt bidragande har även de höga arbetskraftskostnaderna varit liksom höga mark- och lokalkostnader. Det stora skatteuttaget slår hårt mot regionens företag som redan brottas med ett högre kostnadsläge jämfört med konkurrenterna i övriga Sverige. Stockholmsföretagen betalar minst dubbelt så mycket per kvadratmeter Den senaste taxeringen för hyreshus 4 ägde rum 2007. Den resulterade i en genomsnittlig höjning med 20 procent för hyreshus med enbart lokaler och med 30 procent för dem med både bostäder och lokaler. Det finns stora regionala variationer. Stockholmsregionen har de högst värderade näringsfastigheterna. Utfallet i taxeringen av lokaler 2007 för Stockholms län hamnade på 12 000 kronor per kvadratmeter jämfört med 5 800 kronor i övriga riket och 2 800 kronor i Norrbotten. Genomsnittliga taxeringsvärden och fastighetsskatt per kvadratmeter för lokaler i hyreshusenheter, 2007 Taxeringsvärde, kr per kvm Fastighetsskatt, kr per kvm Hela riket 6 968 70 Riket exkl. Stockholm 5 790 58 Stockholm 11 925 119 Västra Götaland 6 382 64 Skåne 6 366 64 Uppsala 6 069 61 Halland 5 236 52 Östergötland 4 867 49 Jönköping 4 294 43 Blekinge 4 240 42 Gotland 4 220 42 Kronoberg 4 137 41 Västerbotten 3 870 39 Örebro 3 834 38 Kalmar 3 716 37 Värmland 3 616 36 Södermanland 3 598 36 Västmanland 3 502 35 Jämtland 3 151 32 Västernorrland 3 026 30 Gävleborg 2 954 30 Dalarna 2 903 29 Norrbotten 2 762 28 Källa: SCB, BO 38 SM 0801. 4 Definition av hyreshus: byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till lokaler, d.v.s. kontor, butik, hotell, restaurang och liknande 4

För lokaler i Stockholms län uppgår den genomsnittliga fastighetsskatten per kvadratmeter till 119 kronor jämfört med 58 kronor i övriga riket. I Västra Götaland och Skåne ligger den genomsnittliga fastighetsskatten på 64 kronor per kvadratmeter. Detta är genomsnittliga värden för respektive län. Taxeringsvärdena liksom skatten per kvadratmeter blir mycket högre i storstadsområden och i heta lägen. Industrifastigheterna upptaxerades senast år 2007 och 2013 är det dags igen. Utfallet i den senaste taxeringen resulterade i en genomsnittlig höjning i riket för industrifastigheterna med 43 procent. Höga hyror dämpar Stockholmsregionen Brist på lokaler och/eller dyra lokaler utgör ett hinder för företag som vill etablera sig i Stockholmsregionen liksom för många nyföretagare. Start och expansion försvåras. Regionen behöver attrahera nya entreprenörer och företag. Det behövs lokaler som inte är alltför dyra. Lokalhyrorna är flera gånger högre i Stockholms stad och kringliggande kranskommuner jämfört med övriga landet. En undersökning från Handelns Utredningsinstitut och Svensk Handel visar att butiker i storstäderna genomgående betalar högre hyror än i mindre orter, samtidigt som omsättningen per kvadratmeter försäljningsyta inte är märkbart högre. Det medför att butiker i storstäder betalar högre hyra som andel av omsättningen än i mindre orter. Detta gäller framför allt Stockholm stad som utmärker sig mer än Malmö och Göteborg. Det finns stora variationer i kontorshyror inom Stockholms stad beroende på framför allt det geografiska läget. I genomsnitt ligger kontorshyrorna på ca 3 400 4 300 kronor per kvadratmeter och år för de bästa lägena i city. Det kan exempelvis jämföras med 900 1 350 kronor för de bästa kontorslokalerna i Örebro, vilket till och med är lägre än i Stockholms stads ytterområden 5. Butikshyrorna ligger på en högre nivå än kontoren och de bästa lägena i Stockholms stad går på mellan 5 000 10 000 kronor per kvadratmeter och år vilket kan jämföras med motsvarande 2 200-3 650 kronor i Örebro. Tjänstesektorn bromsar konjunkturnedgången i Stockholmsregionen Stockholmsregionens höga andel tjänsteproduktion gör att regionen påverkas mindre av den ekonomiska nedgången än regioner med större andel industriell produktion. Men ju längre lågkonjunkturen pågår, desto mer påverkas även tjänsteproduktionen. SCB:s tjänsteproduktionsindex visar på en vikande trend den senaste tolvmånadersperioden. Av stor betydelse för efterfrågan på kontorslokaler, i synnerhet i Stockholmsregionen, är sysselsättningen inom tjänstesektorn. Den har dämpats de senaste månaderna men inbromsningen kom senare än inom industrisektorerna. Prognosmakare bedömer att avmattningen av sysselsättningen i tjänstesektorn kommer att fortsätta men i svag takt. Det går dock på tvärs med Handelskammarens mer positiva Stockholmsbarometer för årets tredje kvartal som sammantaget visar på en förstärkning inom tjänstesektorn och företag inom uppdragsverksamhet som har planer på att nyanställa. En fortsatt dämpning av sysselsättningen i tjänstesektorn skulle medföra att utvecklingen på hyresmarknaden försvagas ytterligare och att vakanserna ökar. Olika delmarknader påverkas olika. Geografiskt läge och fastighetens kvalitet har stor betydelse för hyresnivåerna liksom när ingånget hyresavtal träffades. Vid omförhandling av hyrorna kan nytecknat avtal hamna på en nivå över dagens lågkonjunkturen till trots. Lågkonjunkturens djup och längd medför svårigheter att bedöma hur efterfrågan på lokaler kommer att påverkas. Den stora prisuppgången 2004-2007 förklaras till mindre del av en ökad efterfrågan på lokaler, lägre vakanser och ökade hyror. I stället har prisuppgången berott på att investerare inte längre har krävt lika hög avkastning på sina investeringar som tidigare. Vid slutet av 2007 var riskpremien närmare noll. 5 Invest in Sweden Agency 5

Fastighetstaxering massvärdering i ett osäkert marknadsläge Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Precis som fastighetstaxeringen 6 av bostadshus sker taxeringen av näringsfastigheter med en metod för massvärdering. De nya taxeringsvärdena för hyreshus (lokaler och bostäder) baseras på marknadsvärdet 2008 av sålda fastigheter. FFT10 är förknippad med speciella svårigheter eftersom den ekonomiska tillbakagången inleddes under andra halvåret 2008 vilket påverkat fastighetsmarknaden och medfört att betydligt färre fastighetsöverlåtelser skett (speciellt av hyreshus med lokaler). 2008 bytte nära 1 100 hyreshus med lokaler ägare, varav drygt 100 i Stockholms län. I den pågående taxeringen ligger 1 100 försäljningar av hyreshus med lokaler till grund för en värdering av över 58 300 fastigheter. Det säger sig självt att en sådan massvärdering lätt blir fel i det enskilda fallet. Lägg därtill få försäljningar och, i många fall, upptrissade priser. Jämfört med 2005 är det en minskning av antalet försäljningar med -35 procent och i Stockholms län med -45 procent. Antalet försålda hyreshus med bostäder/lokaler eller i huvudsak lokaler, 2008 Riket, totalt Hyreshus, bostäder och lokaler 506 43 Hyreshus, huvudsak lokaler 576 60 Stockholms län SCB:s statistik kan tyvärr inte brytas ned på hyreshus med lokaler för årets första kvartal. Men kvartalsdata för försäljning av samtliga hyreshus i riket visar på en påtaglig nedgång av antalet försäljningar under årets två första kvartal jämfört med samma period 2008, - 46 procent och med -56 procent jämfört med första halvåret 2005. Det är också en signal om att försäljningen av kommersiella fastigheter bromsat in rejält och därmed påverkat prisbilden på marknaden. Prisutvecklingen för hyreshus med både bostäder och lokaler Källa: SCB 6 Taxeringssystemet används i dag för skatteändamål; fastighetsskatt kommersiella lokaler, realisationsvinster och stämpelavgifter men även för andra ändamål som bankverksamhet (lån, inteckningar), bokföring, kommunal planering, värdering, officiell statistik, försäkringsverksamhet och marknadsföring. 6

Finanskrisen kyler av fastighetsmarknaden Prisuppgången på kommersiella fastigheter har varit kraftig sedan 2004 till följd av en stark global konjunktur, låga räntor och att investerarna har haft relativt låga avkastningskrav. Aktiviteten på fastighetsmarknaden avtog redan i slutet av 2007. Efter Lehman Brothers konkurs i september 2008 bromsade priserna in efter att de finansiella marknaderna skakats om ordentligt, vilket resulterade i en kraftig kreditåtstramning. I dagsläget är det svårt att bedöma prisnivåerna (och sätta rätt värden) eftersom det inte sker några transaktioner. Det saknas jämförelseobjekt. Under 2008 föll priserna på kommersiella fastigheter med 8 procent jämfört med 2007. Mellan det fjärde kvartalet 2007, när det högsta priset noterades, och första kvartalet 2009 har priset för kontorslokaler i Stockholms city fallit med 15 procent 7. Reala priser och hyror för kontorslokaler i Stockholms cityläge, årlig procentuell förändring låna pengar till stora fastighetsköp. Belåningsgraden är nu lägre och finansieringskostnaderna högre än tidigare. För fastighetssektorn kan dock lönsamheten hållas uppe, trots stigande vakanser och fallande hyror, tack vare de låga räntorna. Många fastighetsbolag är mycket solida och klarar ett stort prisfall på sina fastigheter. Fallande priser, lägre hyror och ökade vakanser 2010? Den snabbt vikande konjunkturen i kölvattnet av den finansiella turbulensen har skapat förväntningar bland både prognosmakare och fastighetsbolag på kraftiga sänkningar av hyrorna för kommersiella fastigheter det kommande året. Det finns tecken på detta men inte i den omfattning som under ITkraschen som slog hårt mot näringslivet i Stockholm och därmed mot kontorsmarknaden. Även om återhämtningen har inletts kommer den att ta tid. Den globala ekonomiska nedgången är historisk och 2009 väntas bli det första året sedan 1940-talet som BNP i världen sjunker 8. Källa: Newsec och Riksbanken. Under det första halvåret 2009 bytte kommersiella fastigheter ägare till ett värde om blygsamma 9,2 miljarder kronor på den svenska fastighetsmarknaden. Det är en minskning med 80 procent jämfört med samma period 2008 enligt en rapport från fastighetsbolaget Newsec. Den kraftiga minskningen beror på den finansiella krisen med internationella investerare som blivit mer försiktiga och svenska banker som blivit mer restriktiva i sin kreditgivning. Det har blivit svårt att Om en situation med stigande arbetslöshet inom tjänstesektorn uppstår kommer det leda till en kostnadsjakt som sannolikt ökar vakansgraden för kontorslokaler. Fastighetsförvaltningsföretaget Jones Lang LaSalle bedömer att vakansgraden på kontorsmarknaden i Stockholm i slutet av 2010 kommer att uppgå till 18-20 procent, för att därefter åter sjunka. Slår deras prognos in innebär det en högre vakansgrad än efter IT-kraschen och i nivå med krisen i början av 1990-talet. Stigande vakanser tillsammans med den avskaffade rätten (2008) till nedsättning för vakanser i inkomstdeklarationen kan därmed komma att slå hårt mot Sveriges fastighetsbolag. Lägre hyror och vikande lönsamhet innebär att priserna på kommersiella fastigheter i Stockholm fortsätter att falla under resterande del av året. Hela 80 procent av landets fastighetsägare räknar med att kontorsfastigheterna faller i pris 2010 enligt en undersökning från organisationen Fastighetsägarna. Den genomsnittliga prognosen indikerar en nedgång på 9 procent. Fastighetsägarna räknar även med att vakanserna kommer att öka och påverka hyresut- 7 IPD (Investment Property Databank). 8 Enligt Konjunkturinstitutet och IMF i augusti pekar prognoserna för Världens BNP innevarande år på en nedgång med 1,2 (fallet bromsas av ett starkt Kina och Indien), för OECD-länderna 3,7 procent och för EU 4,1 procent. 7

vecklingen. 7 av 10 räknar med att hyrorna faller med knappt 8 procent under 2010. Avskaffa fastighetsskatten Frågan om beskattning av näringsfastigheter har tagits upp av flera statliga utredningar 9 som dragit samma slutsats. De landar i att det inom ramen för en likformig inkomstbeskattning inte finns anledning att vid sidan av inkomstbeskattningen också ta ut en fastighetsskatt för näringsfastigheter. Fastighetsskatten på näringsfastigheter bör slopas omgående. För det fall det statsfinansiella läget inte medger att skatterna avskaffas rakt av bör i stället övervägas att ersätta dem, helt eller delvis, med en kommunal avgift i likhet med vad som gäller för bostäder. Relationerna mellan staten och kommunerna får hanteras på sedvanligt sätt genom skatteväxling. Den statliga fastighetsskatten för lokaler uppgår 2007 till totalt 5,3 mdr kr, och för industrifastigheter 1,5 mdr kr samt elproduktion, vattenkraft och vindkraft till 2,3 mdr kr. Totalt rör det sig om drygt 9 miljarder kronor. Finansdepartementets prognoser 10 för 2008 indikerar en ökning till totalt 10,6 miljarder kronor. Ett avskaffande av den fastighetsskatten på näringsfastigheter skulle öka förutsägbarheten när det gäller utvecklingen av företagens hyres- och lokalkostnader och bidra till att stärka företagens konkurrenskraft. I dag betalar företagen inte några skatter till de kommuner de verkar i. En kommunal fastighetsavgift på näringsfastigheter skulle därmed kunna stimulera kommunerna att stödja den lokala ekonomiska utvecklingen liksom satsningar på företagande. Ägare till näringsfastigheter i våra nordiska grannländer, liksom flertalet OECD-länder, betalar alla någon form av lokal fastighetskatt/avgift. 9 1994 års fastighetsbeskattningsutredning (SOU 1994:57), 2000 års Fastighetsbeskattningskommitté (SOU 2000:34) och 2004 års Egendomsskattekommitté (SOU 2004:36). 10 Enligt Finansdepartementets Beräkningskonventioner 2010. 6,13 miljarder kronor för lokaler och 4,51 miljarder kronor för industrifastigheter och elproduktion mm aggregerat. 8

Slutsats Fastighetsskatten fördelas orättvist, är oförutsägbar, kan vara del av trippelbeskattning och kan indirekt beskatta värdefulla maskiner. Det mest allvarliga är att fastighetsskatten grundas på orealiserade värdestegringar. Företagen i storstadsregioner bär i dagens system en orimligt stor andel fastighetsskatten. Stockholms län har en dryg femtedel av landets företag och står i dagsläget för mer än hälften av statens inkomster från kommersiella fastigheter. Fastighetsskatten per kvadratmeter i länet är dubbelt så hög som i övriga riket. Det hämmar tillväxten i länets företag, vilket är allvarligt eftersom Stockholmsregionen är viktig för hela Sveriges tillväxt. Ett avskaffande av fastighetsskatten och fastighetstaxeringssystemet för näringsfastigheter skulle också medföra en viss lättnad av företagens administrativa börda som de löpande taxeringsrundorna bidrar till. Handelskammaren anser att den statliga fastighetskatten på näringsfastigheter måste avskaffas omgående för att ge svenska företag ökad kostnadskontroll och bidra till en ökad konkurrenskraft. Om det statsfinansiella läget inte medger att fastighetsskatten slopas helt skulle den kunna ersättas med en kommunal avgift utformad på liknande sätt som för bostäder. Det skulle ge Sveriges kommuner goda incitament att attrahera företag och verka för näringslivsfrämjande satsningar. Handelskammaren anser Att fastighetsskatten på näringsfastigheter ska avskaffas. Om den inte kan avskaffas rakt av skulle den kunna ersättas, helt eller delvis, med en kommunal avgift på liknande sätt som gäller för bostäder. Att systemet för fastighetstaxering avvecklas 11. 11 I de fall det behövs en form av klassificering av byggnader kan fastighetstaxeringslagen ersättas med en ny lag med typkoder etc. för att klassificera byggnader. Exempelvis kan Fastighetsregistret ansvara för att samla in och redovisa viktiga uppgifter som behövs för samhällsplanering och den officiella statistiken. 9

Bilaga Allmänna och förenklade fastighetstaxeringar Förenklade fastighetstaxeringar (FFT) för småhus, hyreshus och lantbruk sker vart sjätte år mitt emellan allmänna fastighetstaxeringar (AFT). Allmänna och förenklade fastighetstaxeringar genomförs enligt följande schema: fastighetsavgift som under inkomståret 2010 kommer att uppgå till 0,4 procent av taxeringsvärdet. Dock högst 1 277 kronor per lägenhet. Industrifastigheter, elproduktionsenheter och specialenheter taxeras enbart vid en allmän fastighetstax- År för AFT År för FFT Fastighetstyp 1992, 1998, 2005, 2011 osv. 2008 Lantbruksenheter 1996, 2003, 2009 1 osv. 2006 Småhusenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. 2004, 2010 Hyreshusenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. Industrienheter inklusive täkt- och elproduktionsenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. Specialenheter 1 I proposition 2007/2008:27 har föreslagits att det 2009 skall genomföras en förenklad fastighetstaxering för småhus i stället för en allmän. Källa: Skatteverket. Underlaget till allmän fastighetstaxering utgörs av dels deklarationer över fastigheternas beskaffenhet men även av s.k. värdeområden som bestäms så att värdeförhållande inom ett område är likartade. I den förenklade fastighetstaxeringen ska förändringar i taxeringsvärden beaktas löpande i stället för med stora intervall. Innevarande taxeringsperiod för hyreshus är 2010-2012 och har formen förenklad fastighetstaxering. I början av oktober 2009 skickade Skatteverket ut förtryckta fastighetsdeklarationer som skulle lämnas in senast den 2 november. Beskeden om de nya taxeringsvärdena i FFT10 ska delges fastighetsägarna senast den 30 juni 2010. Definitionen av hyreshus lyder byggnad som är inrättad till bostad åt mint tre familjer eller till kontor, butik, restaurang och liknande. Hyreshus med lokalbyggnad och lokalmark betalar fastighetsskatt med 1,0 procent av taxeringsvärdet. Hyreshus med bostäder betalar kommunal ering vart sjätte år. Den senaste fastighetstaxeringen genomfördes 2007. Nästa fastighetstaxering kommer att göras 2013. Skatteverket fastställer ett taxeringsvärde för fastigheten som ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet två år före det år fastighetstaxeringen sker. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget inom det värdeområde där fastigheten ligger. Eftersom det är genomsnittet som avgör, är köpeskillingen för en enstaka fastighet inte detsamma som marknadsvärdet. Det krävs alltid ett flertal köp för att bestämma ett genomsnittligt prisläge. Eftersom allmän och förenklad fastighetstaxering äger rum olika år för skilda fastighetstyper kommer taxeringsvärdets nivå att vara olika vid de årliga taxeringarna. Nivån för taxeringsvärdena vid 2006 års fastighetstaxering framgår av följande schema: Fastighetstyp Senaste AFT/FFT Taxeringsvärdenivå Lantbruksenhet 2005 75 % av prisläget 2003 Småhusenhet 2006 75 % av prisläget 2004 Hyreshusenhet 2007 75 % av prisläget 2005 Industrienhet 2007 75 % av prisläget 2005 (inkl. täkt- och elproduktionsenhet) Specialenhet 2007 Källa: Skatteverket 10

Referenser Fastighetsägarna Finansdepartementet Handelns Utredningsinstitut/Svensk Handel IPD Jones Lang LaSalle Newsec SCB Skatteverket SOU 1994:57, Fastighetsbeskattningsutredningens slutbetänkande Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. SOU 2000:34 Fastighetsbeskattningskommitténs slutbetänkande Likformig och neutral fastighetsbeskattning SOU 2004:36 Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande Reformerade egendomsskatter Stockholm Business Region Stockholms Handelskammare Riksbanken Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys och information: Sofia Linder, sofia.linder@chamber.se 11