Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun

Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig risk för problem med vattenkvaliteten. Reservvatten - Idag saknar de flesta av kommunerna reserv-vatten. Vätternvatten skulle kunna bli ordinarie och nuvarande reserv. Riskinventer ing av Svartån genomförd i tre etapper Gemensamma driftsformer skulle kunna utvecklas. Ekonomiskt och ur andra aspekter fördelaktigt. Det gäller särskilt för de mindre kommunerna. Tidvis är Svartåns vattenkvalitet, främst avseende turbiditet, syreförbrukande ämnen och organiskt material, så dålig att beredningen av råvattnet i vattenverket kraftigt försvåras.

Vätternvattenprojektet Syftet med projektet: Att utreda möjligheten att gemensamt ta dricksvatten från Vättern för sju kommuner i Örebro län. Målet är att uppnå en långsiktig, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala vattenförsörjningen. Vättern (foto: Kjell Store)

Vätternvattenprojektet Sju kommuner: Askersund, Laxå, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Nora och Örebro. Kommunerna finansierar gemensamt projektet fördelat efter invånarantal. Länsstyrelsen samordnar. En styrgrupp med ledande kommunpolitiker samt länsrådet, Kjell Unevik, ordförande En arbetsgrupp med tjänstemän från resp kommun och Länsstyrelsen.

Vättern Stor sjöyta (1 910 km2) och volym (max djup 128 m) i förhållande till avrinningsområdet (4 400 km2) ger lång omsättningstid ca 60 år. Klart, näringsfattigt och ofärgat vatten (dvs inte brunt, få humusämnen) Mycket låga, knappt detekterbara, halter miljögifter i vattnet.

Vättern Försörjer idag ca 250 000 pers med dricksvatten. Detta projektet skulle innebära ytterligare ca 250 000 pers. Vattnet flyttas från ett avrinningsområde till ett annat. Räkneexempel: Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år då motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en avsänkning av Vätterns nivå på ca 1,4 cm.

Förstudie 2009-2011 2009-02-23 start, Styrgruppen tog beslut 2009 - Kunskapssammanställning Inventering av befintliga uppgifter samt identifiering av kunskapsluckor. 2010 - Utredning av förutsättningarna för regional vattenförsörjning baserat på Vätternvatten. Alternativ redovisas som översiktligt beskriver utformningen av vattenförsörjningssystem. 2011 - Kompletteringar av förstudien. Slutförande.

Förstudiens innehåll med kompletteringar Vattenkvalitet Vättern / MRA Intagspunkter / Tillstånd uttag Distributionssystem / Stråkbeskrivning - Bergbedömning Nationella och regionala intressen / Infrastrukturprojekt Beredningsmetoder Risker / säkerhet / reservvattenförsörjning Kostnadsberäkning / Nuvärdesjämförelse Känslighetsanalys energikostnad Kostnadsfördelningsanalys

Förstudien - Ledningsstråk

Förstudien - Bergtunnel

Förstudien - Bergtunnel Markprofil mellan Vättern och närkeslätten Bergtunnel Örebro Hallsberg Kumla

Vättern nivå jämfört med närkeslätten och mälardalen 10 10 Meter över havet 30 20 50 89 Vättern

Kostnadsbedömningar Anläggningskostnaderna beroende på alternativ mellan 1 miljard och 3 miljarder kr. ( Råvattenalternativen innehåller ej någon ny behandlingsanläggning/vattenverk) ALTERNATIV ANL. KOSTNAD (Mkr) Ledning - renvatten 2 280 Ledning - råvatten 1050 Tunnel - renvatten 3 050 Tunnel - råvatten 1 690 Kostnaderna med hänsyn till energiförbrukning Energiförbrukningen är väsentligt lägre med tunnelalternativet jämfört med ledningsalternativet. Tunnelalternativet är ekonomiskt jämförbart med ledningsalternativet över en 50 års period. (Under förutsättning att elpriset ökar som den senast 10 - års perioden, dvs ca 8% /år.)

Slutsatser förstudie Tekniskt genomförbart Goda förutsättningar! ( Undersökn. fortsätter) MKB? Tillstånd Vättern (MB 17 kap. tillåtlighetsprövn. regeringen) Tillstånd tunnel? ( Zinkgruvan ) Ekonomin! ( Ev ytterligare intressenter ) Vättern riksintresse?