INFÖR SAMRÅD SÄRSKILT BERÖRDA

Transkript

1 Uppdragsnr: (11) INFÖR SAMRÅD SÄRSKILT BERÖRDA Uttag av ytvatten från Svartån för produktion av reservvatten och reservkyla till Universitetssjukhuset i Örebro kommun, Örebro län Region Örebro läm diarienummer: 14OLL1638 WSP Samhällsbyggnad Box Örebro Besök: Krontorpsgatan 1 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (10) 1. Sökanden Bo Zetterman Region Örebro län Box Örebro 2. Bakgrund Region Örebro län (som bildades genom sammanslagning av Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting) planerar att förse sina tre sjukhus med reservvatten. För USÖ, som ligger i Örebro, avser regionen att använda vatten från Svartån som råvatten. Detta planeras att utföras genom att använda befintlig intagsledning som ligger i Svartån. Den befintliga intagsledningen fungerar i nuläget som intag av råvatten för produktion av reservkyla till sjukhuset. Det finns ett tillstånd för intag av råvatten för reservkylaproduktion där vatten tas in med den befintliga intagsledningen, AD 50/1967. Domen är daterad och bifogas i bilaga 1. Region Örebro län kommer även i fortsättningen att ta ut råvatten för produktion av reservkyla och avser att söka tillstånd även för detta. Syftet med den planerade verksamheten är därmed dels att ta ut vatten från Svartån för produktion av reservkyla och dels att ta ut vatten till en anläggning för framställning av reservvatten. Anläggningen för framställning av reservvatten är tänkt att vara uppbyggd med membranrening som huvudprocess och med utrustning för förbehandling och efterbehandling. För att få en bild av hur variationer av årstider påverkar råvattenkvaliteten och därmed val av teknik för de olika stegen för reningen av vatten ska en provdrift genomföras med hjälp av en provdriftsanläggning. Denna ska köras i cirka 8 månader. Resultatet av provdriften kommer att vara underlag för processutformningen av den planerade permanenta reservvattenanläggningen. Under tiden för provdrift kommer provtagning att utföras av råvatten och renvatten men även på det spolvatten och retentat som uppkommer vid reningen. Det tvättvatten som uppkommer vid rengöring av membran kommer också att kontrolleras. För att få genomföra provdriften av reservvattenanläggningen har Örebro läns landsting tagit fram en anmälan om vattenverksamhet som skickades till länsstyrelsen Anmälan godkändes av länsstyrelsen 2014-

3 3 (10) och bifogas i bilaga 2. Provdriften planeras att påbörjas under slutet av februari eller början av mars Lokalisering I kartorna nedan redovisas ungefärlig lokalisering för den befintliga intagsledningen. Karta från eniro.se, läget för intagsledningen är markerat med röd ring.

4 4 (10) Fastighetskartan, läget för intagsledningen är markerat med röd ring Ungefärligt läge för intagsledningens intagsgaller uttryckt i koordinater i SWEREF 99 TM: X: Y: Ledningen sträcker sig över tre fastigheter, Regionsjukhuset 1, Olaus Petri 3:4 och Olaus Petri 3:12. Ledningens intag ligger inom fastigheten Olaus Petri 3:4. Region Örebro län äger fastigheten Regionsjukhuset 1 och Örebro kommun äger fastigheterna Olaus Petri 3:4 och 3:12. I kartan nedan redovisas fastigheterna samt intagsledningen läge.

5 5 (10) Regionsjukhuset 1 ägs av Region Örebro län och Olaus Petri 3:4 och 3:12 ägs av Örebro kommun. 4. Nuvarande förhållanden Den befintliga intagsledningen används för närvarande för intag av åvatten till produktion av reservkyla. Det finns ett tillstånd för intag av råvatten för åvattenkyla för reservkylmaskinerna där vatten tas in med den befintliga intagsledningen, AD 50/1967. Domen är daterad I denna framgår att Region Örebro län har tillstånd att ta ut 210 l/s vatten för kylvattenförsörjning. En delström av det intagsvattnet är tänkt att användas för den permanenta dricksvattenproduktionen. Denna delström kommer att motsvara cirka

6 6 (10) 10 procent av den totala mängden vatten som tas in för kylvattenproduktion. Hela det tillståndsgivna uttaget används inte idag, utan nuvarande uttag för kylvatten är mindre än 210 l/s. Den totala mängden för kylvatten och reservvatten vid framtida drift kommer att rymmas inom det tillståndsgivna uttaget enligt nuvarande vattendom, AD 50/ Förslag på åtgärd Eftersom befintlig intagsledning avses att användas för intag av vatten från Svartån kommer den planerade verksamheten inte innebära någon direkt åtgärd i vatten, såsom schaktning eller dylikt. Eventuellt kan det bli aktuellt att lägga ett plaströr i befintlig ledning samt eventuellt utföra vissa justeringar med gallret som är placerat vid intaget. Dessutom är inte utsläppspunkterna för vattnet efter produktion av reservkyla och reservvatten fastslagna och om det blir nya ledningar för återföring av vatten till Svartån, så kan det komma att bli schaktningsarbete i vattenområdet. Åvattenkyla för reservkylmaskiner Kylning av USÖ:s reservkylmaskiner sker med hjälp av åvatten från Svartån. Detta vatten tas in via befintlig intagsledning i Teknikhuset (se bild på sida 5) och distribueras via befintlig ledning till byggnad för reservkylmaskiner vid sydvästra gaveln på B-huset. I dagsläget leds allt intaget vatten via en kort befintlig ledning rakt ut till Svartån från byggnaden för reservkylmaskiner efter betjänande av reservkylmaskinerna. Den framtida utsläppspunkten är inte fastslagen och kan komma att ändras beroende på vad som framkommer i diskussion med länsstyrelsen och miljökontoret på Örebro kommun. Reservkylanläggningen används vid avbrott i fjärrkylaleverans, vilket historiskt har inträffat med några års mellanrum och då har anläggningen körts i upp till 2 veckor. Dessutom görs kortare provkörningar av anläggningen vid några tillfällen per år. Behovet av åvatten för kyla av reservkylmaskiner är 190 l/s vid full drift. Reservvatten Den permanenta anläggningen för dricksvattenproduktion planeras att utföras i en ny vattenverksbyggnad inom området. Byggnaden som ska inrymma vattenverket planeras att uppföras norr om intagsledningen och väster om T-huset, se bilaga 3. Vattenverket kommer att inrymma förbehandlingsanläggning med filter m.m., en membrananläggning sannolikt uppbyggd i 2-3 parallella linjer, samt efterbehandling i form av alkalisering och desinfektion med UV-ljus.

7 7 (10) Vattenverket kommer även att innehålla en renvattenreservoar för att utjämna momentant högre behov under dygnet. Den planerade reservvattenanläggningens kapacitet bedöms bli cirka 35 m 3 /h med avseende på producerad mängd renvatten. Uttaget av råvatten kommer att vara högre då en viss mängd vatten åtgår till bland annat spolning för vattenreningen. Råvattenuttaget är beräknat till m 3 /h vilket motsvarar l/s. Råvattenuttaget beräknas vara mellan m 3 /dygn beroende på variationer i renvattenbehov under olika dygn. Det framtida uttagsbehovet kan öka till 1250 m 3 /dygn och 20 l/s beroende på utvecklingen inom USÖ. Mängden vatten som återförs efter produktion av renvatten är ungefär en tredjedel av uttagen mängd åvatten, vilket motsvarar 5-7 l/s vid full drift. Reservvattenanläggningen kommer att vara i ständig drift med låg produktion av renvatten för att systemet ska fungera då det behövs. Ovanstående volymer och flöden avser de eventuella fall som kan kräva att anläggningen går i full drift, vilket troligen blir ganska sällan. Råvatten till reservvattenanläggningen planeras att tas från intagskammaren för kylvatten. Utgående renvatten kommer att anslutas till dricksvattenledningar inom USÖ. Spolvattnet föreslås att återföras till Svartån, antingen direkt via ny ledning eller indirekt via befintligt dagvattensystem. Från membrananläggning uppkommer med jämna mellanrum ett tvättvatten då membranen rengörs. Vid kontinuerlig drift beräknas en tvätt av membranen utföras varannan månad och mängden tvättvatten blir mellan 1,5-3 m 3 per tillfälle. Tvättvattnet från den här typen av processanläggningar leds normalt till spillvattennätet. I anläggningen kommer provtagning att utföras enligt ett kontrollprogram på råvatten, renvatten, retentat (spolvatten) samt tvättvatten. I och med att Region Örebro län planerar att ta ut råvatten för produktion av dricksvatten kommer ett vattenskyddsområde behöva upprättas. Ett arbete med att ta fram ett vattenskyddsområde har påbörjats, men är i ett tidigt skede och kommer ej att behandlas i den ansökan om tillstånd för vattenverksamhet som Region Örebro län tar fram. Totalt behov av åvattenuttag Om både reservvattenanläggningen och reservkylanläggningen behöver gå i full drift samtidigt, blir det totala behovet av vattenuttag från Svartån 210 l/s, varav omkring 200 l/s föreslås att ledas tillbaka till Svartån.

8 8 (10) 6. Förutsättningar för miljöpåverkan Underlagsmaterial (GIS) har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och redovisas på kartan nedan. Intagsledningen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, Centrala Örebro (RK20), enligt 3 kap 6 Miljöbalken (MB). Svartån är utpekad som värdefull för naturvården, kulturmiljövården samt för fisk och fiske och ska skyddas i framtiden. Bevarandeintressen inhämtade från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Intagsledningens läge är markerat med röd ring. Intagsledningen ligger i Svartån som cirka 3 km öster om intagsledningens läge mynnar i Hemfjärden i sjön Hjälmaren. Aktuell del av Svartån tillhör vattenförekomst Svartån från Lindbacka till Hjälmaren och ligger inom vattendistrikt Norra Östersjön där Norrström är huvudavrinningsområde. Svartån uppströms Lindbacka utgör dricksvattentäkt för Örebro kommun. Cirka 3 km meter öster om intagsledningens läge, där Svartån mynnar i Hjälmaren, ligger naturreservaten Oset och Rynningeviken i direkt anslutning till varandra. Det flacka och sanka området runt åmynningen har använts som betesmarker och lockar till sig flyttfåglar under våren och hösten. Vattendraget har inventerats och klassats avseende kemisk och ekologisk status. Svartåns ekologiska status bedöms som otillfredsställande på grund av övergödning, vandringshinder, kanalisering och reglering och tidvis är vattnet starkt grumlat. Vattendragets nedre del rinner genom Örebro stad och påverkas därmed bland annat av dagvatten och olika typer av föroreningar.

9 9 (10) Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidfrist till år Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behöva för att uppnå god ekologisk status år Den kemiska statusen bedöms som god med undantag för kvicksilver, men mätvärden saknas och detta är enbart en bedömning. Den utförda karteringen har inte kunnat påvisa att statusen i vattendraget är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Miljökvalitetsnormen avseende kemisk status uppges vara God Kemisk Status 2015, med dispens för kvicksilver. Från reservvattenanläggningen planeras spolvatten återföras till Svartån, antingen direkt via ny ledning eller indirekt via befintligt dagvattensystem. Från membrananläggning uppkommer med jämna mellanrum ett tvättvatten då membranen rengörs. Vid kontinuerlig drift beräknas en tvätt av membranen utföras varannan månad och mängden tvättvatten blir mellan 1,5-3 m 3 per tillfälle. Tvättvattnet från den här typen av processanläggningar leds normalt till spillvattennätet. Vilken typ av rengöringskemikalie som kommer att bli aktuell för ändamålet är ej fastslaget ännu. Vid maximalt behov kommer cirka 210 l/s vatten att uttas från Svartån, vid produktion av både reservkyla och reservvatten. Därmed kommer inte det totala uttaget att överstiga den mängd vatten som får tas ut enligt befintligt tillstånd. Utsläppspunkter för det vatten som leds tillbaka till Svartån är ännu inte fastslaget. Regionen avser föra en dialog kring detta med länsstyrelsen och Örebro kommun. Förutsedda miljökonsekvenser i Svartån bedöms i dagsläget som små.

10 10 (10) Vattenförhållanden Enligt SMHIs vattenwebb är vattendragets avrinningsområde cirka 1350 km 2. SMHIs flödesstatistik mellan 1981 och 2010 redovisas i tabellen nedan, för en punkt som ligger vid Svartåns utlopp i Hjälmaren. Flödesstatistik ( )från SMHI. HQ50 HQ10 HQ2 MHQ MQ MLQ Total vattenföring (m 3 /s) Total stationskorrigerad vattenföring (m 3 /s) Total naturlig vattenföring (m 3 /s) 85,4 90,6 85,9 69,7 74,8 70,2 51,9 56,7 52,2 53,9 58,7 54,2 15,0 14,4 15,0 3,30 2,49 3,26 Enligt data från SMHI ligger medelvattenföringen för Svartån kring 15 m 3 /s ungefär vid utloppet till Hjälmaren. 7. Planförhållanden Den planerade anläggningen för intag och framställande av reservvatten kommer att ligga i Örebro kommun. Det finns en översiktsplan för Örebro, Vårt framtida Örebro, som antogs den 24 mars 2010 av kommunfullmäktige. I denna är området där anläggningen planeras att placeras utpekat som ett utbyggnadsområde för universitetsanknutna verksamheter. I övrigt berörs projektet av Stadsplan P1880K-P87 från 1986, Stadsplan P1880K-A338 från 1967, samt detaljplan för del av kv Regionsjukhuset m m, Olaus Petri församling, 1880K-P97. Planerna bifogas i bilaga 4, 5, 6 respektive 7. Projektet strider inte mot någon av de ovan nämnda planerna.

11 11 (10) WSP Samhällsbyggnad och Sweco Environment Kontaktperson och uppdragsansvarig WSP: Jessica Lind, Kontaktperson Sweco: Lars Nilsson, Bilagor Bilaga 1 Befintligt tillstånd, AD 50/1967 Bilaga 2 Anmälan om provdrift Bilaga 3 Karta med placering av byggnad med vattenverk Bilaga 4 Översiktsplan för Örebro kommun, Vårt framtida Örebro Bilaga 5 Stadsplan P180K-P87 från 1986 Bilaga 6 Stadsplan P1880K-A338 från 1967 Bilaga 7 Detaljplan för del av kv Regionsjukhuset mm, Olaus Petri församling, 1880K-P97