SAMRÅDSUNDERLAG FÖRSLAG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
|
|
- Astrid Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TORSBY KOMMUN DIARIENUMMER KST 2019/140 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENUTTAG UR RÖJDAN, TORSBY KOMMUN Foto Google Maps Sweco
2 Sammanfattning Torsby kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd till vattenuttag ur vattendraget Röjdan. Vattnet ska ledas i ledning upp till Torsby sportcenter, Valbergets skidanläggning för att där användas för tillverkning av konstsnö. Vattenuttaget kommer att ske under perioden 1 november till 31 mars (vintersäsong) och omfattar m 3 /säsong och maximalt 4000 m 3 /dygn. För att ta ut vatten i denna omfattning behöver Torsby kommun ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Innan ansökan lämnas in ska samråd genomföras med myndigheter och övriga berörda. Detta dokument är ett underlag för avgränsningssamrådet och ett förslag på omfattningen av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Beskrivning av planerat vattenuttag Omfattningen Platsen Vattendraget Ledningsdragning Alternativa åtgärder Nollalternativ Transport av snö Uttag från Vassjön Uttag från Fryken 5 3 Juridik Samråd Färdigställande av handlingar Mark- och miljödomstol Gällande tillstånd/anmälan 6 4 Samråd 7 5 Områdesbeskrivning Lokalisering och planförhållanden Vattendraget Miljökvalitetsnormer Statusklassning och gällande miljökvalitetsnormer Förekommande naturvärden Förekommande kulturvärden Övrigt 12 6 Förutsedd miljöpåverkan Huvudalternativ Planförhållanden Miljökvalitetsnormer Naturvärden Kulturvärden Förorenad mark 17
4 6.2 Alternativ 17 7 Samlad bedömning 18 8 Referenser Litteratur Internet Övriga källor 18 Bilagor
5 1 Bakgrund I Torsby finns Torsby sportcenter med Valbergets skidanläggning där det går att åka alpint och på längden och där det även finns skjutbana för skidskytte. I området finns även en skidtunnel för längdskidåkning och skidskytte. Skidtunneln är öppen från 1 juni till 28 februari. Torsby sportcenters skidanläggning nyttjas av flera föreningar i Torsby. Dessutom är flera gymnasieutbildningar helt beroende av skidanläggningen för att kunna bedriva sin undervisning. För att kunna erbjuda skidåkning vid Torsby sportcenter behöver Torsby kommun komplettera natursnön med konstsnö. För att tillverka konstsnö krävs vatten och kommunen har för avsikt att pumpa vatten från vattendraget Röjdan upp till skidanläggning för tillverkning av konstsnö. För att genomföra de planerade åtgärderna ska tillstånd (enligt 11 kap miljöbalken) sökas hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Inför en ansökan om tillstånd ska det ske samråd med fastighetsägare, allmänhet, organisationer och myndigheter. Bestämmelserna om samråd och miljökonsekvensbeskrivning i 6 kapitlet miljöbalken ändrades den 1 januari De nya bestämmelserna innebär att det finns två typer av samråd, undersökningssamråd och avgränsningssamråd. De nya bestämmelserna i 6 kap miljöbalken innehåller också en möjlighet för verksamhetsutövaren att direkt genomföra ett avgränsningssamråd 1. Genom ett sådant ställningstagande behöver inget undersökningssamråd genomföras och verksamhetsutövaren behöver inte heller invänta något beslut från länsstyrelsen om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att spara tid i detta projekt har Torsby kommun valt att direkt genomföra ett avgränsningssamråd. Detta dokument utgör samrådsunderlag samtidigt som det är ett förslag på hur den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska utformas. Innehållet i samrådsunderlaget/miljökonsekvensbeskrivningen kommer att justeras efter genomförda samråd med enskilda, myndigheter och organisationer. 2 Beskrivning av planerat vattenuttag 2.1 Omfattningen Torsby kommun har bedömt att de har ett behov av att kunna ta ut m 3 vatten under en vintersäsong (1 november-31 mars). Vidare har Torsby kommun bedömt att det maximala uttaget av vatten, per dygn, behöver uppgå till 4000 m kap 23 pkt 1 miljöbalken 1(18)
6 2.2 Platsen Området precis vid det planerade vattenuttaget och där pumphuset är tänkt att placeras består av en gräsbeklädd yta och några träd som skulle kunna klassas som en skogsdunge (Figur 1). Cirka 50 meter österut går en väg, E16/E45 och strax intill uttagsplatsen, på den västra sidan, finns en hårdgjord yta, Håkheden, med flera företag (Figur 2). Eftersom området där uttaget planeras ligger relativt stadsnära, är den övriga omgivningen växlande med inslag av industrimark, skogspartier, åkermark och enstaka bostadshus. Figur 1. Område vid Röjdan där vattenuttaget planeras. Foto Torsby kommun. 2.3 Vattendraget Vattenuttaget är tänkt att ske från vattendraget Röjdan som rinner genom Torsby samhälle. Röjdan är, vid den tänkta uttagsplatsen ca m bred och lugnflytande. Uttagsplatsen ligger strax uppströms bron för väg E16/E45 (Figur 2). 2(18)
7 2.4 Ledningsdragning Intagsledningen till pumphuset har en dimension på 300 mm och är förlagd ute i Röjdan på en sträcka av 15 meter. Ledningen kommer att förses med tyngder för att hållas ned mot botten. Intaget förses med ett galler för att förhindra att skräp kommer in till pumpen. Den planerade ledningens längd, mellan uttagsplatsen vid Röjdan och tryckstegringsanläggningen vid Torsby sportcenter, är ca 2,2 km (Figur 2). Ledningen har en dimension på 200 mm och är tillverkad av plast (PE). Den planerade ledningssträckan berör inga särskilda naturvärden och ledningsdragningen kommer inte att omfattas av den planerade tillståndsansökan för vattenuttaget. Planerad ledningsdragning Vattenuttaget Figur 2. Det planerade Vattenuttagets placering samt ledningens sträckning. Karta - Länsstyrelsens WebbGis. 3(18)
8 . 2.5 Alternativa åtgärder Flera olika alternativ för att ta ut vatten för tillverkning av konstsnö är möjliga. Nedan redogörs för några alternativ Nollalternativ Om inget vattenuttag kan ske för tillverkning av konstsnö måste Torsby kommun lita på natursnö för sin skidanläggning. Kommunen bedömer mot bakgrund av vintervädret de senaste åren att det skulle innebära en kraftig begränsning av möjligheten att erbjuda skidåkning. Vidare skulle det innebära att kommunen inte kan leva upp till de avtal som de har med olika gymnasieutbildningar om att Torsby kommun ska kunna tillhandahålla en viss standard på skidanläggningen. Kommunen bedömer även att det skulle innebära minskade intäkter i form av minskad turism Transport av snö Torsby skidtunnel är helt beroende av konstsnö då natursnö inte har rätt egenskaper för att använda inomhus. Snön i skidtunneln byts ut en gång per år. Inför snöbytet 2019, tillverkas snö vid en provisorisk anläggning för uttag av vatten ur övre Fryken i Oleby för transport till Torsby skidtunnel med lastbil. Kostnaden för att tillverka snö vid Fryken och transportera upp den till skidtunneln blir ca kr dyrare än om snötillverkningen skulle ske vid Valbergets skidanläggning Skulle tillverkning av snö ske vid Fryken och transporteras upp till Valbergets skidanläggning för att täcka behovet för utomhusspåren som är nödvändiga för skidgymnasiet bedömer Torsby kommun att extrakostnaden skulle vara kr jämfört med tillverkningen vid Valbergets skidanläggning. Kostnaden för snötillverkning, transport och utläggning av snö i den alpina backen kan beräknas vara lika dyr som den för skidspåren. Kostnaden för denna snö är betydligt högre än det föreslagna uttaget ur Röjdan. Det innebär även många transporter av lastbilar och hjullastare vilket är negativt ur miljösynpunkt. Därför menar Torsby kommun att tillverkning och transport av snö är ett sämre alternativ än vattenuttag ur Röjdan. Även transport av snö från andra orter har bedömts som ett olämpligt alternativ med anledning av transporterna, ökad miljöpåverkan och en avsevärt högre kostnad jämfört med att ta vatten från Röjdan och tillverka snön vid Valbergets skidanläggning.. 4(18)
9 2.5.3 Uttag från Vassjön Vassjön är belägen cirka 3 km norr om Torsby samhälle och cirka 1,5 km från Valbergets skidstadion. Kommunen har avlett vatten från sjön för konstsnötillverkning de senaste 25 åren med ett uttag som 2007 bestämdes till maximalt m 3 /år och 1000m 3 /dygn 2. Länsstyrelsen förelade , Torsby kommun att senast ansöka om tillstånd hos Vänersborgs Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen för bortledande av vatten från Vassjön och Torsby kommun ansökte 2017 om tillstånd till ett ökat vattenuttag ur Vassjön. Mark- och miljödomstolen beslutade att avslå ansökan med motivering att sökanden inte visat att yrkade uttagsmängder inte medför negativa konsekvenser för vattendraget där det bland annat finns flodpärlmussla som är en hotad art. Länsstyrelsen har därefter även avslagit en förfrågan från Torsby kommun om att få ta en mindre mängd (600 m³/dygn) vatten ur Vassjön Uttag från Fryken Sjön Fryken ligger öster om Torsby centrum. Fryken är 8 mil lång och det största djupet är 135 m. Sjöns areal är 102 km 2. Mellan Fryken och Valberget ligger Torsby samhälle, järnvägen och E16/E45. Den kortaste sträckan genom samhället är ca 2,2 km längs vägar inne i samhället. Höjdskillnaden mellan Fryken och Valberget är 66 m, vilket är 20 m högre än mellanröjdan och Valbergets, varför det krävs en kraftigare pump för att pumpa vattnet upp till Valberget. En kraftigare pump förbrukar mer energi. Själva ledningsdragningen genom samhället är problematisk eftersom den måste ske i anslutning till befintlig bebyggelse och vägar. Passager genom större vägar och järnväg kräver extra anpassningar vilket fördyrar och tar extra tid att genomföra. Sammantaget bedömer kommunen att detta alternativ är sämre än ett vattenuttag ur Röjdan. 3 Juridik För att genomföra det planerade vattenuttaget krävs tillstånd enligt 11 kap miljöbalken (vattenverksamhet). I nuläget bedöms det inte krävas något tillstånd enligt övriga kapitel i miljöbalken. Tillstånd för de planerade åtgärderna ska sökas hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Tillståndsprocessen består (översiktligt) av tre delar (Figur 3) 2 Vänersborgs Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, DOM, Mål nr M (18)
10 Figur 3. Tillståndsprocessen enligt miljöbalken. 3.1 Samråd Innan tillstånd söks ska samråd ske med enskilda som kan antas blir särskilt berörda samt länsstyrelsen. Inför samrådet ska ett samrådsunderlag tas fram som beskriver de planerade åtgärderna och förväntad miljöpåverkan. Efter genomförda samråd ska en samrådsredogörelse upprättas. 3.2 Färdigställande av handlingar Efter samråden tas en miljökonsekvensbeskrivning fram för de planerade åtgärderna. Även en teknisk beskrivning tas fram som beskriver de planerade åtgärderna. En ansökan till mark- och miljödomstolen tas fram. 3.3 Mark- och miljödomstol Ansökan, miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning skickas in till mark- och miljödomstolen. Domstolen kungör ansökan i ortstidning och skickar information till berörda enskilda intressen. Vanligtvis har man på sig 4 veckor att lämna synpunkter på projektet. Efter att synpunkter kommit in bedömer domstolen om ansökan behöver kompletteras. Vanligtvis genomför domstolen ett möte (huvudförhandling) på plats där man har möjlighet att lämna synpunkter på projektet. Efter huvudförhandlingen meddelar domstolen sitt beslut. 3.4 Gällande tillstånd/anmälan Då Torsby kommun fick avslag (under hösten 2018) på sin ansökan om att ta vatten ur Vassjön lämnade Torsby kommun in en anmälan, till Länsstyrelsen, om vattenuttag om max 600 m³/dygn ur Röjdan. 6(18)
11 Länsstyrelsen har godkänt ett uttag om 600 m 3 /dygn, men detta räcker inte för att förse Torsby sportcenter och Valbergets skidanläggning med tillräcklig snömängd. 4 Samråd Här kommer miljökonsekvensbeskrivningen att beskriva vilka samråd som hållits och de synpunkter som inkommit. 5 Områdesbeskrivning 5.1 Lokalisering och planförhållanden På karta Markanvändning tillhörande översiktsplanen för Torsby kommun (ÖP 2010) klassas området för uttag och ledning som Utredningsområde. Med utredningsområde menas områden där förutsättningarna för exploatering och byggande bör utredas närmare. Detaljplanen för Vasserud 3:2 m.fl ( Torsby sportcenter) syftar till att möjliggöra en utbyggnad av det befintliga friluftsområdet Vattendraget Enligt uppgifter från SMHI är vattendraget Röjdan 75 km lång, från dess början kring riksgränsen med Norge till mynningen i Övre Fryken vid Torsby. Avrinningsområde är 833 km 2. Sjöprocenten i Röjdans avrinningsområde är 5,7 %. Strax uppströms Röjdans mynning i Övre Fryken ligger Torsby kraftverk, ägt av Fortum. Nära kraftverket varierar Röjdans bredd från smala sträckor till bredare partier (Figur 2). Karakteristiska värden för Röjdans vattenföring anges i Tabell 1, baserat på modellresultat eller beräknat baserat på modellresultat 3. 3 SMHI 7(18)
12 Tabell 1: Karakteriska värden för vattenföring i Röjdan. Källa SMHI. Karakteristiska värden MQ, Medelvattenföring MLQ, Medellågvattenföring 4 MHQ, Medelhögvattenföring 5 Vattenföring årsmedel * Vattenföring jan-mars och novdec ,6 m 3 /s 13,6 m 3 /s 2,74 m 3 /s 5,6 m 3 /s 47,0 m 3 /s 32,67 m 3 /s *flödesstatistik, S-HYPE, SMHI Beräknat på SMHIs dygnsvattenföringsdata (S-HYPE) från 1 jan till 31 mars samt 1 nov till 31 dec för varje år under perioden 1 nov 1999 till 31 mars Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltningen i Sverige bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom bland annat 5 kap miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I Sverige genomförs vattenförvaltningsarbetet i sexåriga cykler under ledning av de fem vattenmyndigheterna. Allt arbete utgår från att vattendelegationen (vattenmyndighetens beslutande organ) vart sjätte år ska ta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster fastställs med stöd av 5 kap. miljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Miljökvalitetsnormer beskriver den önskade vattenkvaliteten för en vattenförekomst och tidpunkten för när den senast ska uppnås. Normen anger hur miljön bör vara för att ekologiska och kemiska funktioner i vattenmiljön ska uppnås. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkan ska bedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Samtliga vattenförekomster i Sverige har statusklassats av vattenmyndigheterna. Statusklassificeringen beskriver den befintliga vattenkvaliteten i en vattenförekomst. Av praktiska skäl har inte alla sjöar och vattendrag klassats som vattenförekomster utan en 8(18) 4 Medellågvattenföring (MLQ) är medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring 5 Medelhögvattenföring (MHQ) är medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring
13 nedre storleksgräns har satts. Statusklassning och hur miljökvalitetsnormer ska fastställas för ytvatten (sjöar och vattendrag) regleras förutom i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön även i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). För ytvatten (sjöar och vattendrag) bedöms både ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen utgör en sammanvägd bedömning av: Biologiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Klassificeringen av ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Den kemiska statusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Ämnena och ämnesgrupperna finns redovisade i ett dotterdirektiv (2008/105/EG) till vattendirektivet. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god eller uppnår ej god status Statusklassning och gällande miljökvalitetsnormer 6 Den aktuella verksamheten ligger i vattenförekomsten Röjdan nedre (SE ), vilket tillhör Göta Älvs huvudavrinningsområde i Västerhavets vattendistrikt. I december 2016 fattade vattendelegationerna i respektive vattendistrikt beslut om ny förvaltningsplan, nytt åtgärdsprogram och nya miljökvalitetsnormer. Röjdan nedre sträcker från förgreningen mellan Lillån och Röjdan till Röjdans mynning i sjön Övre Fryken och är cirka 4 km lång. Gällande miljökvalitetsnorm (MKN) är beslutad 2017 (Tabell 2). Tabell 2: Miljökvalitetsnorm för Röjdan nedre Vattenförekomst Gällande miljökvalitetsnorm Röjdan nedre (SE ) God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus Röjdan nedres ekologiska status har bedömts som måttlig. Biologiska kvalitetsfaktorer är ej klassade och de fysikalisk kemiskt parametrarna är bara klassad för näringsämnen, baserat på mätningar från 2010 till Medelhalten för totalfosfor var 10,8 µg/l, vilket resulterar i hög status. Alla de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna har bedömts: konnektivitet som måttlig, hydrologisk regim i vattendrag som otillfredsställande och morfologiskt tillstånd som otillfredsställande. 6 VISS, Vatteninformationssystem Sverige 9(18)
14 För konnektivitet är statusen måttlig p.g.a. att vattenkraftdammen vid Torsby bruk utgör ett vandringshinder. Den hydrologiska regimen är otillfredsställande p.g.a. att parametern specifik flödesenergi i vattendrag är otillfredsställande, vilket beror på rensning av vattendraget. Parametrarna volymsavvikelse i vattendrag och avvikelse i flödets förändringstakt, bedöms vara god och hög baserat på SMHIs modellering (S-HYPE) av dessa. Vattenståndets förändringstakt i vattendrag är ej klassad. Det morfologiska tillståndet är otillfredsställande p.g.a. rensning i vattendraget (parametrarna vattendragfårans form, vattendragfårans bottensubstrat, och strukturer i vattendraget är därför otillfredsställande och vattendragfårans kanter är måttlig). Vattendragets planform är dock klassad som god. Parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag har klassats som otillfredsställande p.g.a. verksamheter och markanvändning i närområdet. Kemisk status bedöms vara uppnår ej god. Inga ämnen har analyserats utan bedömningen baseras på extrapolering av halter för bromerad difenyleter (PBDE) och kvicksilver i fisk från närliggande vattenförekomster. Kemisk status utan överallt överskridande ämnen har inte klassats för vattenförekomsten. Kvicksilver är exempel på överallt överskridande ämnen, dvs. att det inte förekommer några vattenförekomster i Sverige där den kemiska statusen är god när kvicksilver räknas in i statusklassningen. 5.3 Förekommande naturvärden Utifrån befintligt underlagsmaterial framgår att inga särskilda naturvärden har hittats i uttagsplatsens direkta närhet. Vattendraget är sedan länge påverkat av den uppdämning som sker vid Torsby vattenkraftverk ca 800 m nedströms uttagsplatsen. Vid Kajsheden, ca 750 meter väster om uttagsplatsen, börjar ett 20 hektar stort område med talldominerad sumpskog. Det finns inget Natura 2000-område, naturreservat eller andra särskilt skyddade områden vid eller i närheten av området för uttagsplatsen eller ledningsdragningen. Enligt Artportalen 7 har det observerats utter i närheten av det planerade vattenuttaget (Figur 4). Uttern är klassad som nära hotad enligt Artdatabanken 8. Även gräshoppsångare har observerats i området. 10(18)
15 Figur 4 Plats där utter har observerats i närheten av vattenuttaget i Torsby. Karta Artportalen. I Röjdan är abborre, gädda, brax, löja, mört, sarv, lake och gärs vanligt förekommande. Det finns uppgifter om att även sutare, stäm, ål, öring och stensimpa förekommer med mer sparsamt. Torsby samfällighetsförening har fiskerätten i Röjdan vid det planerade vattenuttaget. 5.4 Förekommande kulturvärden Öster om uttagsplatsen, ca 380 meter, finns en smideslämning (RAÄ-nr Fryksände 378) som är 31x17 meter och består av en grund efter en smedja och en uthusgrund med underliggande källargrop. Objektet är välbevarat och bedöms höra samman med den gårdstomt som ligger 25 meter åt nordost. Bytomten/gårdstomten (RAÄ-nr Fryksände 379) som hör samman med smideslämningen är 30x20 meter, härstammar från 1700-talet och har bedömts vara välbevarad. 11(18)
16 50 meter NV om gårdstomten, 430 meter från vattenuttaget, finns ett vägmärke (RAÄ-nr Fryksände 49:1) av typen milstolpe i kalksten och med en höjd på 0,72 meter. Samtliga lämningar framgår av Figur 5. Figur 5 Registrerade arkeologiska lämningar i närheten av vattenuttaget i Torsby. Karta - Skogsstyrelssen. 5.5 Övrigt Det finns tre områden i närheten av uttagsplatsen som pekats ut av Länsstyrelsen i Värmland som potentiellt förorenade områden, de är inte riskklassade (Figur 6). Ett område avser drivmedelshantering på området Håkheden, 130 meter nordväst om det planerade vattenuttaget. Likaså bedrivs drivmedelhantering av OKQ8 på andra sidan Röjdan, 300 meter sydväst om uttaget. Det tredje utpekade området ligger 170 meter nordväst om uttaget och utgörs av Mekonomen Torsby. 12(18)
17 Figur 6 Potentiellt förorenade områden i närheten av vattenuttaget i Torsby. Karta - Länsstyrelsens WebbGis. Väg E16/E45 är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. 13(18)
18 6 Förutsedd miljöpåverkan 6.1 Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att det kommer att ske grävningsarbeten i strandkanten och en bit ut i Röjdan (Figur 7). Vidare kommer en mindre byggnad att uppföras på platsen (Figur 8). I byggnaden kommer det att finnas en pump. Den huvudsakliga miljöpåverkan vid byggskedet är grumling av vatten vid nedläggning av intagsledningen samt ianspråktagande av mark för byggnaden. Bedömningen är att den grumling som uppstår är relativt begränsad och att den inte kommer att grumla hela vattenvolymen utan den kommer att driva nedströms längs den norra sidan av Röjdan. Fisk har därför möjlighet att undvika den del av Röjdan som är grumlig. De negativa effekterna är därför begränsade. Det lilla pumphuset bedöms inte innebära någon negativ påverkan på naturvärdena då byggnaden placeras intill ett industriområde samt att det inte finns några uppgifter om särskilda naturvärden på platsen. Strandskyddsdispens har redan erhållits för den planerade placeringen av pumphuset. Vid vattenuttaget är miljöpåverkan en minskad vattenföring i Röjdan samt buller från pumpen. Vid drift av pumpen kommer det att höras ett lågt surrande. Som beskrivs nedan kommer vattenuttaget vara under 1 % av vattenföringen i Röjdan under aktuell period. Bedömningen är därför att vattenuttaget inte kommer ha någon negativ påverkan på naturmiljön i vattendraget. Bedömningen är att ljudet från pumpen inte kommer att innebära någon störning för omgivningen då den är placerad i direkt anslutning av ett industriområde och en större väg. 14(18)
19 Figur 7. Platsen för vattenuttaget och byggnad. Foto Torsby kommun. 15(18)
20 Figur 8. Exempel på pumphus. Bild Malmberg Planförhållanden Åtgärderna bedöms inte strida mot några planbestämmelser Miljökvalitetsnormer Den planerade vattenverksamhet förväntas inte innebära någon större förändring av nuvarande förhållanden i Röjdan nedre. Då de biologiska kvalitetsfaktorerna är ej klassade kan inte påverkan på dessa bedömas, dock på grund av att intagsröret tar upp väldigt liten plats i vattenförekomsten, förväntas påverkan vara obetydligt eller liten. Detsamma gäller för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd vilken huvudsakligen har påverkats av tidigare rensningar av Röjdan nedres sträckning. Det som kan tänkas påverkas långsiktigt av det planerade uttaget av vatten från Röjdan är kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag. Dock, denna kvalitetsfaktors parametrar volymsavvikelse i vattendrag och avvikelse i flödets förändringstakt är klassad som god och hög. Dessutom är det planerade uttaget mycket liten, ca. 0,041 m 3 /s vid maximal drift och tidsbegränsat, ett antal dygn under perioden november till mars. I relation till 16(18)
21 medellågvattenföring (MLQ), 5,6 m 3 /s, under november till mars (Tabell 1) är uttaget litet, bara ca. 0,7 %. I relation till medelvattenföring, 13,6 m 3 /s, (nov-mars) är uttaget bara ca. 0,3 %. Påverkan på Röjdans vattenföring kan därför anses som obetydligt. Det kommer att ske en viss tillfällig påverkan på vattenförekomsten genom grumling. Bedömningen är att de planerade aktiviteterna eller vattenuttag inte försämrar någon kvalitetsfaktor på sådant sätt att statusen riskerar att sänkas och att vattenuttaget inte försvårar uppnåendet av miljökvalitetsnormerna vid eventuella framtida miljöanpassningar Naturvärden Det finns inget Natura 2000-område, naturreservat eller andra särskilt skyddade områden vid eller i närheten av området för uttagsplatsen eller ledningsdragningen. Inte heller någon nyckelbiotop eller skyddsvärda träd finns registrerade. Påverkan på naturvärden bedöms därför som liten. Vattenuttaget bedöms inte påverka förekomsten av utter i området Kulturvärden De tre arkeologiska lämningarna i form av en smidelämning, en gårdstomt och ett vägmärke bedöms inte påverkas av projektet med tanke på avståndet från det planerade vattenuttaget. Om grävningsarbeten kommer i kontakt med fornlämningarna vid skidstadion måste hänsyn tas till dessa enligt kulturmiljölagen Förorenad mark Det planerade vattenuttaget bedöms inte påverka något förorenat område. 6.2 Alternativ Under denna rubrik kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa den förutsedda miljöpåverkan av alternativen till vattenuttaget ur Röjdan. Konsekvenser och skyddsåtgärder, lokalisering 17(18)
22 7 Samlad bedömning Den samlade bedömningen, i nuläget, är att de planerade åtgärderna har en begränsad miljöpåverkan. De miljöeffekter som uppstår är vanligt förekommande vid grävning i vatten samt vattenuttag. Åtgärder för att begränsa negativa miljökonsekvenser är kända. 8 Referenser 8.1 Litteratur X 8.2 Internet Länsstyrelsernas karttjänster (webbgis) Underlag Värmlands län. Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur, Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök (FMIS), SGU:s Brunnsarkiv, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Artportalen, SMHI Vattenwebb Modelldata per område, Hämtad Vattenmyndigheterna, Om miljökvalitetsnormer för vatten, Hämtad VISS, Vatteninformationssystem Sverige Vattenkartan, viss.lansstyrelsen.se. VISS, vatteninformationssystem Sverige. Röjdan nedre SE Hämtad Övriga källor Vänersborgs Tingsrätt. Mark- och miljödomstolen. Mål nr M Dom meddelad Utförare miljökonsekvensbeskrivning Sweco Environment 18(18)
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
SAMRÅDSUNDERLAG VASSJÖN
VASSJÖN KOMPLETTERANDE SAMRÅD FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP MILJÖBALKEN AVSEENDE VATTENUTTAG UR VASSJÖN, TORSBY KOMMUN Sweco Environment AB Reine Lindholm Sandra Broström
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet Diarie- /Upphandlingsnu mmer Stora Projekt, 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör) Simon Lelie, WSP Handläggare namn/sign. (beställare) Granskad(proj ektör) Anders
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
AKTUELLA RÄTTSFALL FÖR BASINDUSTRIN. Pia Pehrson Foyen Advokatfirma
AKTUELLA RÄTTSFALL FÖR BASINDUSTRIN Pia Pehrson Foyen Advokatfirma SVEA HOVR M 8262-16 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV FÖRORENINGSSKADAT OMRÅDE I LJUSNARSBERGS KOMMUN M 8262-16, Mark- och miljööverdomstolen,
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Foto: Martina Nolte, Creative Commons Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Lilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Redogörelse för ärendet
Diarienummer 1(5) Angående undantag från kvalitetskrav enligt 4 kap. 11 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) för åtgärder i vattenförekomsten
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
MKN-vatten i detaljplanering AB län
MKN-vatten i detaljplanering AB län Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholm Barkarbystaden II, Järfälla 1 Bällstaåns förutsättningar Status otillfredsställande ekologisk status. avgörande för bedömningen
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Upphandling av anläggande/uppförande av konstsnöspår med tillhörande tekniska funktioner för längdskidåkning i Ågesta friluftsområde
Idrottsförvaltningen Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Anna Lundgren Telefon: 08-508 27 691 Till Idrottsnämnden Upphandling av anläggande/uppförande
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Renare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?
1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Structor Mark Stockholm AB
2016-05-31, s 1 (8) Recipientbeskrivning Structor Mark Stockholm AB 2016-05-31 2016-05-31, s 2 (8) Uppdragsnamn: Uppdragsnummer: Dokument: Recipientbeskrivning Upprättad av: Josef Nordlund Granskad av:
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden
SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för SÄDEN 9 1 gen 9 11 8 10 1 5 7 6 5 15 17 8 2 9 SÄDEN 4 10 Fjärilsvägen 4 6 8 1 1-SNÖ-158.1 5 7 10 12 6 SÖMMEN 2 14 Fjärilsvägen SÄLGEN 2 1 SNÖSTORP,
HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
SE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
2012-10-31 Karlstads Energi AB
1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA
Dagvattenutredning Syltlöken 1
Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara
Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden
Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Länsstyrelsen i Stockholm 20170419 Dagordning Moderator: Martin Olgemar 8.30 9.00
Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
Ramdirektivet för vatten
Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett
Enligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Fyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.
Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012
Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter
INFÖR SAMRÅD SÄRSKILT BERÖRDA
Uppdragsnr: 10206902 1 (11) 2015-02-20 INFÖR SAMRÅD SÄRSKILT BERÖRDA Uttag av ytvatten från Svartån för produktion av reservvatten och reservkyla till Universitetssjukhuset i Örebro kommun, Örebro län
Fågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Dalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten Västerhavet Varför? Vatten är
Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Miljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl
1(10) 2018-04-12 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Planbesked Beslut Samråd Granskning Antagande Laga kraft Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps
Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun
Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun Samrådshandling för flytt av ledning för dricksvattenintag Error! Reference source not found. Beställare: Njudung Energi Box
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg
Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg Tumba, februari 2018 Behovsbedömningen av detaljplan för förskolan Aspen är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen
Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Beräkningar av flöden och magasinvolymer
KOMPLEMENT DAGVATTENUTREDNING KUNGSBERGA 1:34 Bakgrund En ny detaljplan har arbetats fram för ett område i Kungsberga, Ekerö kommun. WSP har utfört en dagvattenutredning för detaljplaneområdet (WSP 2016-05-13).
UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd
Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Väg 549, stabilitetshöjande åtgärder
ANALYSUNDERLAG Väg 549, stabilitetshöjande åtgärder Delen Slamby Charlottenlund, Härryda kn, Västra Götalands län Projektnummer: 145008 2015-10-26 Dokumenttitel: Analysunderlag Väg 549, stabilitetshöjande
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden