Håkan Ohlsson

Transkript

1 Uppdragsnr: (11) SAMRÅDSUNDERLAG Bortledande av grundvatten från Lindesåsen för utvinning av kyla och reservvatten, samt utsläpp i Bottenån av använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen. Verksamhetsutövare/Sökande Linde Energi AB Skrinnargatan Lindesberg Org. nr: Kontaktperson Håkan Ohlsson hakan.ohlsson@lindeenergi.se Saken Berörda kommuner Linde Energi AB avser att söka tillstånd för uttag av grundvatten på fastigheten Norslund 6:17 för bortledning av grundvatten för produktion av kyla och reservvatten. I samband med detta kommer använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen att släppas tillbaka till Bottenån, på fastighet Sköndal 1:1. Lindesberg \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bakgrund Linde Energi AB har mellan åren pumpat upp vatten ur vattentäkten i Lindesbergsåsen via en brunn för värmeutvinning till fjärrvärmenätet. På grund av att Linde Energi AB använder spillvärme från industrier till fjärrvärmenätet finns sedan 1998 inte något behov av att producera extra värme med hjälp av grundvattnet. Däremot råder ett stort kylbehov inom tätorten, bland annat på Lindesbergs lasarett som i dagsläget blir försörjda av fjärrkyla som Linde Energi AB levererar. Bortledande av grundvatten är en tillståndspliktig vattenverksamhet. Ett tillstånd för en vattenverksamhet är en vattendom. Det finns en vattendom daterad , VA63/85 DVA 24 Aktbil. 24, för bortledning av grundvatten för värmeutvinning. Vattendomen bifogas i bilaga 1. Under 2014 borrades 3 nya uttagsbrunnar i närheten av den befintliga brunnen vilka senare under året provkördes och senare togs i drift. Endast en brunn används i taget. Eftersom förutsättningarna har förändrats från gällande vattendom avser Linde Energi AB söka tillstånd för vattenverksamhet enligt de nya förutsättningarna. WSP Sverige AB Bergmästaregatan Falun Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (11) Region Örebro län planerar också att förse sina tre sjukhus med reservvatten. För Lindesbergs Lasarett önskar regionen att använda detta grundvatten från Lindesbergsåsen som reservvatten. Grundvattnet kommer att renas i en vattenreningsanläggning innan det kan användas som dricksvatten. Använt kylvatten, samt spolvatten från vattenreningsanläggningen, planeras att släppas ut i Bottenån. Detta innebär att även tillstånd för miljöfarlig verksamhet kommer sökas för utsläpp av använt fjärrkylevatten, samt spolvatten från vattenreningsanläggningen, till en befintlig dagvattenledning som mynnar i Bottenån. Lokalisering Lindesberg är beläget cirka 40 km norr om Örebro i Örebro län vid Stora Lindessjöns norra strand (Figur 1 och Figur 2). Det befintliga vattenuttaget sker i Lindesbergsåsen som går parallellt med Bottenån som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 1. Lindesberg, beläget norr om sjön Lindessjön. Bottenån sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. Uttagspunkt och utsläppspunkt är markerat i rött, uttagspunkten nordligast. (Eniro, 2015)

3 Uppdragsnr: (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 2. Fastighetskartan, läge för uttags- och infiltrationsbrunnarna, samt utsläppet är markerat. Tillräckligt stor bild för att kunna läsa teckenförklaring eller förklara färgmarkeringar i bildtext. De tre uttagsbrunnarna är belägna bredvid varandra på fastigheten Norslund 6:17. Ungefärligt läge för uttagsbrunnarna uttryckt i koordinater i SWEREF 99 TM: X: Y: Ledningen med använt kylvatten och spolvatten går från sjukhuset rakt mot Bottenån och mynnar i Bottenån. Ledningen ligger så att utsläppet kommer vara på fastigheten Sköndal 1:1.

4 Uppdragsnr: (11) Nuvarande förhållanden Ingen värmeutvinning har skett i den befintliga brunnen (BR2) sedan Det finns ett tillstånd (vattendom) att bortleda grundvatten, VA 63/85 DVA 24 Aktbil 24. Domen är daterad I denna framgår att Lindesbergs kommun bland annat har tillstånd att: ur grundvattenbrunn för värmeutvinning bortleda grundvatten till en mängd av m 3 /d (cirka 130 l/s) i medeltal per år och högst m 3 (cirka 140 l/s) under ett och samma dygn. i en infiltrationsbrunn få återföra grundvatten till en mängd av m 3 /d (cirka 50 l/s) i medeltal per år, dock högst m 3 (cirka 55 l/s) under ett och samma dygn. Se Figur 2 för läge på uttagsbrunnar och infiltrationsbrunnar. Uttagsbrunnen (BR2) var i drift från 1985 till När brunn BR2 var i drift för värmepumpsanläggningen uttogs ca 130 l/s ur BR2 och ca 50 l/s återfördes i brunn BR1 (senare en ny BR1A) nere vid Prästbron. Återföringen av vattnet syftade till att förhindra grundvattensänkning i åsen söderut eftersom detta bedömdes kunna medföra sättningsskador. Hela det tillsståndsgivna uttaget används inte idag, utan nuvarande uttag varierar mellan ca 5 och ca 40 l/s, vilket används till kyla. I dagsläget leds allt uppumpat grundvatten via en befintlig ledning rakt ut till Bottenån efter kylning av sjukhusutrustning och inget vatten infiltreras (återförs till grundvattnet). Förslag på åtgärd Uttagsbrunnarna avses att användas för uttag av grundvatten som för utvinning av kyla och reservvatten till sjukhuset. Det använda kylvattnet går direkt, via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Reservvattnet renas och spolvattnet från vattenreningsanläggningen blandas med använt kylvatten och går i samma ledning som kylvattnet till Bottenån. Följande stycken redovisar åtgärderna mer detaljerat. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Fjärrkyla Kylning av sjukhusutrustning och komfortkyla sker med hjälp av grundvatten från Lindesbergsåsen. Detta vatten tas upp via befintliga brunn, som står i ett brunnshus på fastigheten Norslund 6:17. Vattnet leds vidare via befintlig ledning till 2 stycken kylväxlare som är placerade i ett teknikrum i sjukhusets källare. Där växlas det av mot det interna kylnätet och distribueras sedan ut till sjukhusets olika verksamheter, köldbärare i det sekundära nätet är vatten från kommunens stadsvattennät. Vattnet kommer aldrig i kontakt med köldmediet. Efter kylning av sjukhusutrustning leds vattnet via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Den framtida utsläppspunkten kommer sannolikt inte att förändras från nuläget. Kylanläggningen kommer att användas vid behov av kyla under hela året. Reservvatten Det dimensionerande maximala vattenflödet till vattenreningsanläggningen bedöms till 5 l/s. Vattenreningsanläggningen kommer att vara i ständig drift med låg produktion av renvatten, ca 20% av full drift, för att systemet ska fungera då det behövs. I vattenreningsanläggningen finns filter för rening av vattnet. Dessa behöver spolas och spolvatten kommer uppstå från spolning av filtren, som normalt är mellan % av filtrerad vattenmängd. Det högre värdet förekommer då råvattnet är i större behov av

5 Uppdragsnr: (11) rening. För anläggningen ger detta, ca m 3 /dygn vid full reservdrift. Underhållsdriften kommer att ge ca 3 5 m 3 /dygn. Totalt behov av grundvattenuttag Det totala grundvattenuttaget för kyla och reservvatten är 70 l/s. Med detta uttag bedöms nettouttaget av grundvatten från Lindesbergsåsen i framtiden i stora drag bli mindre än gällande vattendom och de historiska uttags- och infiltrationsmängderna, se Tabell 1. Tabell 1. Historisk och framtida uttags- och infiltrationsmängd i Lindesåsen Grundvatten uppumpat 130 l/s 70 l/s Vatten infilterat 50 l/s 0 l/s Nettouttag 80 l/s 70 l/s Detta grundvattenuttag bedöms på sikt täcka det sammanlagda behovet av vatten för fjärrkyla och reservvatten. Områdesbeskrivning \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Uttaget av grundvatten sker i Lindesbergsåsen som sträcker sig genom Lindesbergs tätort (Figur 3). Lindesbergsåsen utgörs av grusiga sandiga sediment som omgärdas av silt, morän och sand. Den hydrauliska transmissiviteten i isälvsavlagringen har bedömts till att vara i storleksordningen 0,05-0,11 m 2 /s. Bottenån löper längs med åsen i nord-sydlig riktning och mynnar ut i Stora Lindessjön i höjd med Lindesberg. I området sträcker sig åsen från sjön Rossvalen, längs Bottenåns dalgång söderut, genom Lindesbergs tätort och vidare söderut där åsryggen avgränsar Stora Lindessjön från Lilla Lindessjön. Vidare söderut breddar sig avlagringen och bildar det flacka området vid Ryaheden. Vid de södra delarna av Bottenån täcks det vattenförande åsmaterialet av finsediment. Längre norrut mot Katrinelund och Rossvalen går åsmaterialet i dagen. I närhet till uttagsbrunen (brunn BR2) täcks det grövre åsmaterialet av finsand med inslag av silt och mellansand. Vid uttag i uttagsbrunnen sker infiltration från Bottenån. Grundvattennivåerna och Bottenåns vattennivåer påverkar varandra. Stora Lindessjön var ursprungligen ett vattendrag, som nu har dämts upp för energiutvinning. Vattennivåerna i Stora Lindessjön har därför varit betydligt lägre än de är idag.

6 Uppdragsnr: (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 3. Jordartskarta från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Isälvsmaterialet (grönt) förekommer kontinuerligt längs Bottenån, men täcks i vissa delar av finkorniga sediment (lera, gult). Morän (blått), berg i dagen (rött). Markerad uttagsbrunn är tillståndsgiven uttagsbrunn i det befintliga tillståndet. Bedömning av tillrinningsområdet Tillrinningsområdet till åssträckan mellan Rossvalen och Stora Lindessjön bedöms i nuläget till cirka 6,6 km 2. Vid större uttag sker en stor del av grundvattenbildningen genom att vatten infiltrerar från Bottenån/Rossvalen i till åsen. Längs Bottenån finns enligt SGU (2013) en sprickzon i berggrunden och det kan inte uteslutas att åsmaterialet även står i kontakt med denna. Bedömning av påverkansområdet Vid tillfället då uttagsbrunnen provpumpades med 110 l/s mättes hur mycket grundvattennivåerna sjönk (avsänkningen) i omkringliggande observationsrör. Utifrån resultatet från genomförda provpumpningar har avsänkningen bedömts för ett uttag på 70 l/s. Grundvattenavsänkningen blir som mest 1 m närmast uttagsbrunnen vid ett uttag på 70 l/s. Utifrån provpumpningarna har ett påverkansområde avgränsats för en uttagsmängd på 70 l/s. Påverkansområdet definieras som det område där man kan förvänta sig en grundvattensänkning större än 0,3 m, jämfört med opåverkade nivåer (situation utan grundvattenuttag). Inom påverkansområdet bedöms grundvattennivån bli avsänkt mellan 0,3 m och 1 m. 1 m närmast uttagsbrunnarna och minskande mot utkanterna av påverkansområdet där avsänkningen bedöms vara 0,3 m. Utbredning av påverkansområdet vid ett uttag på 70 l/s redovisas i Figur 4.

7 Uppdragsnr: (11) Förutsättning för miljöpåverkan och bedömning av omgivningspåverkan Underlagsmaterial har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. De områden som har funnits inom påverkansområdet redovisas i styckena som följer och i Figur 4. Riksintressen Den befintliga järnvägen (se Figur 4) som till viss del passerar över Lindesåsen är ett område som av Trafikverket har utpekats som riksintresse för järnväg enligt 3 kap. 8 miljöbalken.. Ett område som är utpekat som Riksintresse för kust- turism och friluftsliv enligt miljöbalken 4:2, har namnet Kloten och gränsar till påverkansområdet i norr. Naturmiljö och vegetation I påverkansområdets norra del finns ett område som är upptaget i Ängs- och betesmarksinventeringen, avseende bete. I utkanten av påverkansområdet i norr finns ett naturområde kallat Solbacken som utgörs av en ravin. Ett område upptaget i våtmarksinventeringen finns ca 1,4 km norr om BR2. Båtnadsområden I höjd med Katrinelund på östra sidan av Bottenån ligger Katrinelunds dikningsföretag. Området omfattas av dikningsåtgärder som förbinder åkermarken med våtmarken intill ån. Företaget tillkom \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Kulturmiljö Vid Lindesbergs södra strand till sjön Stora Lindessjön finns ett större utpekat fornlämningsområde av Riksantikvarieämbetet. Området är beskrivet som ett eventuellt kulturlager från 1600-talsstaden, och kan omfattas av stadsprivilegier från Området sträcker sig från Bottenåns utlopp från Loppholmarna söderut till Sundsbron. Inom påverkansområdet finns en fyndplats som är övrig kulturhistorisk lämning, samt en fornlämning som är ett vägmärke av typen milstolpe. Miljöskydd I närområdet till Lindesåsen finns flera inventerade potentiellt förorenade området, samt miljöfarliga verksamheter.

8 Uppdragsnr: (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 4. Bedömt påverkansområde vid ett uttag på 70 l/s, samt bevarandeintressen inhämtade från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

9 Uppdragsnr: (11) Miljökvalitetsnormer vattenförekomster. Sveriges vattenmyndigheter har identifierat vattenförekomster och statusklassat dem samt angivit framtida kvalitetskrav för dem. Lindesåsen och Bottenån är vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster presenteras i Tabell 2. Tabell 2. I tabellen syns miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster, dvs Lindesåsen och Bottenån(Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön). EU-ID Namn och typ Status 2009 Vattenförekomst Kvalitetskrav och tidpunkt Status (förslag) Kvalitetskrav (förslag) SE Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön Vattendrag Måttlig ekologisk status God kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2013 Uppnås ej god kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus SE Lindesbergsåsen, Lindeområdet Grundvattenförekomst God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvatten-status 2015 God kvantitativ status 2015 God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status Enskilda intressen En inventering av enskilda brunnar har genomförts för den gällande vattendomen samt vid tiden för provpumpningen Resultatet från den brunnsinventeringen redovisas i Figur 5. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0

10 Uppdragsnr: (11) Figur 5. Inventerade privata brunnar inom påverkansområdet \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 En kompletterande undersökning av energibrunnar som finns registrerade hos kommunen pågår. Merparten av de fastigheter som finns inom påverkansområdet har kommunalt vatten. Sättningsmätningar på 61 hus har gjorts kontinuerligt mellan 1985 och år Sättningen varierade mellan 0-10 mm, med undantag för 2 punkter där sättningen var 2,4 cm respektive 1,2 cm. Den största grundvattensänkningen sker i åsmaterial (sand och grus) som är mindre sättningskänsligt. Då grundvattenuttagen varit höga tidigare, samt att Stora Lindessjöns nivå historiskt varit betydligt lägre, bedöms också eventuella sättningar till stor del redan ha utbildats inom påverkansområdet med undantag för området där grundvatten har infiltrerats, i centrala Lindesberg. En beräkning av sättningar har genomförts. Av ett grundvattenuttag på 70 l/s beräknas sättningarna som utbildas bli som mest 3 cm. Dessa sättningar bedöms ske jämt och under lång tid. Utsläpp av spol- och kylvatten i Bottenån Använt spol- och kylvatten planeras släppas ut i Bottenån. Medelflödet i Bottenån är enligt SMHI 13,8 m3/s, vilket är l/s. Medellågvattenflödet i Bottenån är 2,3 m3/s, vilket motsvarar 2300 l/s. Utsläppet av kylvatten uppgår som mest till ca 3% av medellågvattenflödet i Bottenån och utsläppet av spolvatten uppgår som mest till ca 0,1% av medellågvattenflödet i Bottenån.

11 Uppdragsnr: (11) Bedömd påverkan Förutsedda miljökonsekvenser bedöms i dagsläget som relativt små. Uttaget kommer att minska från det tillståndsgivna 130 l/s till 70 l/s. Infiltrationen kommer att ändras från det i nuläget tillståndsgivna 50 l/s till inget alls. Eftersom uttag skett under lång tid i BR2 bedöms påverkan från ett minskat uttag norr om BR2 vara mycket liten eller ingen alls. Närmare Lindesbergs centrum kan området bli något påverkat av det tillståndssökta uttaget eftersom ingen infiltration av vatten kommer att ske. Där blir grundvattensänkningen större än den historiskt har varit. Den befintliga järnvägen kan närmast Lindesberg centrum påverkas något av sättningar, de bedöms dock som små och acceptabla för verksamheten. Samråd kommer ske med Trafikverket. Eventuell påverkan bedöms också kunna uppkomma på enskilda brunnar, samt i form av sättningar i Lindesbergs centrum. Eftersom grundvattennivåerna kommer sjunka 1 m som mest (invid uttagsbrunnarna) och att uttaget historiskt varit större åren bedöms tillkommande påverkan vara liten. Av en grundvattensänkning på 70 l/s beräknas sättningarna som utbildas bli som mest 3 cm. Dessa sättningar bedöms ske under lång tid och bli mjuka, vilket bedöms ge marginell påverkan. Utsläppet av kyl- och spolvatten bedöms inte ge några miljökonsekvenser. Ett kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet kommer det att bestämmas vilka mätningar som ska göras för att följa upp grundvattenuttagets påverkan på omgivningarna. Bilagor Bilaga 1 Befintligt tillstånd \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\ \3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet docx Mall: Memo.dot ver 1.0 WSP Sverige AB Falun

12 Bilaga 1

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31