Samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Röhälla vattentäkt Mörbylånga kommun

Transkript

1 Samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Röhälla

2 Beställare: Mörbylånga Beställarens representant: Ingulf Fagö Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Elin Friberg Elin Friberg Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\ndata\103\21\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Elodie Bénac Norconsult AB

3 3 (30) Innehållsförteckning \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Bakgrund och syfte MKB-avgränsningar Arbetsbedrivande Samråd Underlag och förutsättningar Gällande lagstiftning Gällande planer Miljökvalitetsmål Aktuella nationella miljökvalitetsmål Regionala miljökvalitetsmål Lokala miljömål Miljökvalitetsnormer Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse Alternativ Huvudalternativ Alternativa lösningar Ytvatten Alternativa lokaliseringar Nollalternativ Bedömd miljöpåverkan Växter Människors hälsa Sättningar i känsliga jordarter Boendemiljö Bostadsbebyggelse Enskilda brunnar... 17

4 4 (30) Enskilda avlopp Jordbruk Skogsbruk Fornlämningar Förorenade områden Riksintressen Naturvärden Kulturvärden Dag- och spillvattennät Irreversibla effekter och inverkan på hushållningen med naturresurser Sammanställning av miljöeffekter Förslag till kontrollprogram Beaktande av MB 2 kap. Allmänna hänsynsregler Referenser Bilagor Bilaga 1 Tidigt samråd med länsstyrelsen Kalmar län. Bilaga 2 Sammanställning av utökat samråd Bilaga 3 Utlåtande från Länsstyrelsen Bilaga 4 Miljöstörande verksamheter Bilaga 5 Vattenskyddsområdets utbredning Bilaga 6 Natur- och kulturmiljöer Bilaga 7 Tillstånd enligt kulturminneslagen

5 5 (30) Icke-teknisk sammanfattning har ett flertal er som försörjer kommunen med dricksvatten. Röhälla ligger i anslutning till den befintliga en Strandskogen. Strandskogen och Röhälla ligger ca 5 km norr om Ölandsbron. Röhälla och Strandskogens er är anlagda i ett område där jorden består av sand och grus. Grundvattenmagasinet kan användas till att infiltrera ytvatten för att lagra grundvatten inför kommande torrperioder. Sand- och grusformationen kring Strandskogen och Röhälla er är det enda i sitt slag i. Det planerade vattenuttaget är m 3 /år, ca 350 m 3 /d och ett maxuttag på 520 m 3 /dygn. Vattenkvalitén är god i grus och sandformationen. Nitrathalterna är något förhöjda jämfört med Livsmedelverkets riktvärden för dricksvatten men överskrider ej Livsmedelverkets riktvärden. Detta kan begränsas genom att kvävegivorna minskas på åkermarkerna och då bedöms nitrathalterna på sikt sjunka. Idag finns det ett fastslaget vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter kring Röhälla och Strandskogens. Röhälla ligger nära Kalmarsund och det finns en risk för saltvatteninträngning i brunnen om uttaget blir för stort. Klimatförändringar bidrar till ökade havsnivåer. Detta kommer att påverka grundvattnet genom att flödesriktningen för grundvattnet kan ändras och att risken för saltvatteninträngning ökar. Påverkansområdets utbredning med avseende på grundvatten som bildas från nederbörd beräknas till en radie på ca 50 meter från brunnen. Utöver en grundvattensänkning bedöms annan påverkan på naturmiljö, kulturmiljö eller andra intressen inom influensområdet inte uppkomma. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Sammanfattningsvis bedöms en ny i Röhälla medföra liten påverkan på omgivningen. Idrifttagande av en bedöms på sikt kunna förstärka vattenförsörjningen i.

6 6 (30) 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Adress: Trollhättevägen 4, Mörbylånga Telefon: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Röhällaläge 1:2 Fastighetsägare: Kontaktperson ansökan: Niclas Beermann, Teknisk chef Telefon: E-post: Tillsynsmyndighet: Jävsnämden, 2. Inledning 2.1. Bakgrund och syfte har ont om större grundvattentillgångar då det enbart finns några enstaka isälvsavlagringar. Mörbylångas kommunala uttagsbrunnar är oftast installerade ner i kalkstensberggrunden. lider av sinande grundvattenresurser på grund av torrare klimat med utebliven nederbörd som minskar påfyllnad av grundvatten från nederbörd. har därmed borrat en ny brunn i Röhälla som komplement till Strandskogens. Syftet är att säkerställa nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningens kapacitet och kvalitet i Mörbylånga genom att nuvarande i Strandskogen kompletteras med en ny uttagsbrunn i Röhälla. avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för: 1. Att bibehålla Röhälla brunnen anlagda inom Röhällaläge 1:2 med tillhörande anordningar. 2. Att ur Röhälla brunnen leda bort grundvatten av en mängd på 350 m 3 /dygn mätt som årsmedelvärde. Med ett medeluttag på 350 m 3 /dygn och ett maxuttag på 520 m 3 /dygn som får högst användas tre månader i följ.

7 7 (30) De vanligaste kvalitetsproblem är förekomsten av olika kväveföreningar från jordbruksverksamheter, järn och mangan är också vanligt i råvattnet i Mörbylånga kommun. är huvudman för de kommunala erna i kommunen och tryggar sina er genom att inrätta vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter. För Röhälla och Strandskogens er finns det framtaget ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Detta har antagits hos kommunfullmäktige. Vattenskyddsområdets utbredning och tillhörande skyddsföreskrifter finns redovisat i rapporten Tekniskt underlag för tillståndsansökan för Röhälla daterad. Röhälla kommer bli sammankopplad med Tveta, Resmo och Strandskogens er för att förse med dricksvatten. Med sinande grundvattenresurser behöver ta hand om de grundvattenresurser som finns tillgängliga för dricksvattenproduktion. Vattentäkten är en vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en del av tillståndsansökan för driftsättning av Röhälla. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx

8 8 (30) Figur 1. Röhälla och Strandskogens er. Brunn 2 och 3 utgör Strandskogens där brunn 3 används för uttag av grundvatten MKB-avgränsningar Beskrivningarna av miljökonsekvenserna inriktar sig på vattenuttagets påverkan på omgivningen. Den geografiska av gränsningen är därmed påverkansområdet kring brunnen, vilket är en radie på ca 50,5 meter från brunnen. Utifrån områdets karaktär och grundvattenuttaget har bedömningen gjorts att de miljöfaktorer som behöver beskrivas är inverkan på naturmiljö, kulturmiljö, motstående intressen så som enskilda er, lantbruk och enskilda avlopp, även människors hälsa ska beskrivas.

9 9 (30) 2.3. Arbetsbedrivande Denna MKB har upprättats av Elin Friberg, Norconsult AB. I bedömningen av miljökonsekvensbeskrivning har det ingått en brunnsinventering, inventering av natur- och kulturvärden, miljöfarligverksamhet mm. Inventeringen har gjorts med hjälp av befintliga underlag från, länsstyrelsen Kalmar län, SGU, tidigare underlag från Norconsult AB och fältbesök. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats som ett underlag till tillståndsansökan för uttag av grundvatten från Röhälla. Beställare för uppdraget är Samråd Tidigt samråd hölls med länsstyrelsen Kalmar län, se Bilaga 1 för mötesprotokoll. Länsstyrelsen bedömde att Röhälla har en betydande miljöpåverkan och att ett utökat samråd skulle hållas, se Bilaga 3 för utlåtande. För det utökade samrådet har samrådsunderlag gått ut till Hav- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Trafikverket, Jordbruksverket, Miljöenheten, E.ON. och länsstyrelsen Kalmar län. Se sammanställning av utökat samråd i Bilaga 2. Samråd med särskilt berörda. 3. Underlag och förutsättningar 3.1. Gällande lagstiftning \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Vattenverksamheten regleras enligt miljöbalkens 11 kap. Enligt 6 kap 1 miljöbalken skall en MKB ingå i en ansökan om tillstånd för att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap miljöbalken. I miljöbalken regleras MKB:s utformning, innehåll, process med samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, kungörelser etc. Vid alla situationer, händelser, verksamheter eller åtgärder som omfattas av miljöbalkens bestämmelser skall de allmänna hänsynsreglerna, som definieras i 2 kap miljöbalken följas. Hur hänsynsreglerna uppfylls redovisas i tillståndsansökan.

10 10 (30) 3.2. Gällande planer s översiktsplan 2014, antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen benämns området Strandskogen som en kommunal viktig vattenresurs och området är högt prioriterat för framtida vattenförsörjning. s VA-plan 2014, antogs av kommunfullmäktige I VA-planen beskrivs området Strandskogen som en regional viktig grundvattenresurs med god vattenkvalitet. Det finns inga fastställda detaljplaner i området kring Röhälla. Ett pågående arbete med detaljplan för fastigheterna Strandskogen 10:6, 10:7 m.fl. finns Miljökvalitetsmål Aktuella nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål, vilka ska beaktas vid all samhällsplanering. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målet Grundvatten av god kvalitet berör direkt skyddet av grundvatten som används för dricksvattenproduktionen. Det framgår att dessa vattenförekomster behöver skyddas som vattenskyddsområde. Riksdagen har också antagit Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier i propositionen 200/01:130. Nedan anges vilka nationella miljökvalitetsmål som berörs av vattenverksamheten samt på vilket sätt (anges i kursiv stil): Grundvatten av god kvalitet Vattenförsörjningsanläggningen ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning för boende i Mörbylånga. God bebyggd miljö Anläggning av en bidrar till en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten. Levande skogar Indirekt kan en, genom vattenskyddsområdet, också skydda hotade arter och naturtyper.

11 11 (30) Ett rikt växt- och djurliv Vattentäkten bidrar till skydd av biologisk mångfald eftersom exploatering begränsas eller regleras i närområdet Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå. Länsstyrelsen i Kalmar län presenterade regionalt anpassade miljömål år 2014 som ska vara gällande för åren Kalmars läns miljökvalitetsmål har ambitionen att minst uppfylla de krav som ställs i de nationella miljökvalitetsmålen. Därför är många av de regionala målen identiska med de nationella Lokala miljömål har inga egna fastställda lokala miljömål och använder sig av de regionala miljömålen Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap miljöbalken och som anger kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. En miljökvalitetsnorm skall tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Fisk- och musselvatten Buller Vattenförekomster \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx För de planerade åtgärderna bedöms endast MKN för vattenförekomster vara av betydelse. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster ska enligt huvudregeln i 4 kap. 2 vattenförvaltningsförordningen fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras, det s.k. icke-försämringskravet, och så att den status som Vattenmyndigheten fastslagit för respektive vattenförekomst uppnås till år 2015.

12 12 (30) Brunnen i Röhälla ligger i grundvattenförekomsten Västra Ölands kalkberg. Grundvattenförekomsten sträcker sig längs med Ölands västra kust och består av sedimentär bergförekomst. Grundvattenförekomsten har idag god kemisk och kvantitativ status enligt länsstyrelsen. Av länsstyrelsen bedömds det inte ligga någon risk för att grundvattenförekomsten inte når god kemisk och kvalitativ status till år Brunnen i Röhälla ligger också inom grundvattenförekomsten Strandskogen som utgörs av en isälvsavlagring. Grundvattenförekomsten bedöms av länsstyrelsen ha god kemisk och kvalitativ status. Länsstyrelsen bedömer att det inte finns någon risk för att god kemisk status uppnås till år Däremot finns det en risk att grundvattenförekomsten inte uppnår en god kvantitativ status till år 2021 på grund av klimatförändringar som kan leda till minskande nederbördsnivåer. De analyser som gjorts har inte visat på några halter som överskrider riktvärdena i SGU-FS 2013:2 bilaga 1. I den större delen av tillrinningsområdet till brunnen ligger grundvattenytan så långt under markytan under ostörda förhållanden att avsänkningen inte påverkar grundvattnets kemi. Verksamheten bedöms därför inte ha någon negativ inverkan på grundvattnets kvalitet och således inte innebära en ökad risk att miljökvalitetsnormen för grundvattnets kemiska status överskrids. Den kvantitativa statusen påverkas direkt av uttagen då man genom den planerade verksamheten pumpar upp och överför grundvatten till annat ställe. God kvantitativ status föreligger när: 1 Det råder balans mellan uttag och grundvattenbildning. 2 Uttaget inte orsakar ändringar i flödesriktning som orsakar inträngning av saltvatten eller förorening. 3 Avsänkningen i grundvattenmagasinet inte leder till att god ekologisk status i ett ytvatten som är förbundet med grundvattenförekomsten eller inte leder till skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem. Balans mellan uttag och grundvattenbildning bedöms föreligga vid medelåret och ett normalt torrår för det sökta uttaget. Vid ett extremt torrår kommer de föreslagna nivåvillkoren medföra att man eventuellt får sänka uttagsmängden något och detta kommer att göra att balans mellan uttag och grundvattenbildning uppfylls även då. Risk för saltvatteninträngning har utretts i samband med provpumpningen. Vid ett uttag på ca 4 l/s bedöms inte risk föreligga. Ingen risk bedöms heller föreligga vi ett uttag på 6 l/s under perioder på max 3 månader.

13 13 (30) Risk för att flödesriktningen ändras så att grundvattenförekomsten förorenas bedöms inte föreligga vid uttag i den sökta storleken. Den ansökta vattenverksamheten bedöms påverka vattenförekomstens kvantitativa status då grundvatten pumpas från isälvsavlagringar. Uttaget som sker är dock hållbart då grundvattenbildningen i området är större. Därmed bedöms verksamheten inte bidra till en statusförsämring av grundvattenförekomsten. När det gäller den kemiska statusen bedöms grundvattenuttaget inte påverka grundvattenförekomsten. Vattenförekomsten bedöms därmed kunna bibehålla sin goda status. Sammantaget så bedöms inte verksamheten leda till att miljökvalitetsnormen för grundvattnets kvantitativa status överskrids Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse I miljöbalken ges grundläggande bestämmelse för hushållningen med mark- och vattenområden s.k. riksintressen. Nedan redogörs för förekommande riksintressen, skyddade områden och övriga områden av intresse kring en. En sammanfattande bedömning av konsekvenser redogörs även i avsnitt 5 nedan. Riksintresset för naturvård, kallat Mittlandsområdet, sträcker sig ca 1,8 km öster om Röhälla. Riksintresset för kulturmiljövård, kallat Allgottsrum-Ryd, sträcker sig ca 2,6 km öster om Röhälla. Över hela Öland sträcker sig Riksintresse Rörligt friluftsliv och Obruten kust. Naturområdet Strandskogfältet vilket omfattar Strandskogens isälvsavlagring. Se ytterligare beskrivning i avsnitt \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx 2016 antog ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som sträcker sig över både Röhälla och Strandskogens er, se Bilaga 5 för vattenskyddsområdets utbredning.

14 14 (30) Fornlämningar finns i området kring en. Fornlämningarna består av boplats, naturföremål, gravar, stensättning och stenkrets. Se Bilaga 6 för lokalisering av fornlämningar. 4. Alternativ 4.1. Huvudalternativ Röhälla brunnen planeras att användas för uttag av grundvatten som råvatten för dricksvatten produktion. Röhälla ska kopplas samman med Strandskogen, Tveta och Resmo er. I är det ont om grundvatten på grund av klimatförändringarna och utebliven nederbörd som kan fylla på grundvattenmagasinen. behöver nyttja de grundvattenresurser som finns inom kommunen på ett hållbart sätt för att kunna försörja kommuninvånarna med dricksvatten. Röhälla kommer att användas för att kunna öka dricksvattenproduktionen i. avser att söka tillstånd för uttag av grundvatten av en mängd på 4 l/s vilket motsvarar 347 m 3 /dygn mätt som årsmedelvärde. Med ett medeluttag på 4 l/s och ett maxuttag på 6 l/s som får högst användas tre månader i följ Alternativa lösningar Ytvatten Befintlig dricksvattenproduktion är baserad på ett råvatten från grundvatten. I samband med att började titta på möjligheter att säkra dricksvattenproduktionen så var grundvatten det alternativ som var mest intressant då ytvattenförekomst saknas. Dessutom är vattenberedningen i vattenverket redan anpassad och utformad för råvatten från grundvatten. Att basera vattenproduktionen i Mörbylånga på en yt där kvalitetskraven för allmänna er säkerställs skulle kräva investeringar i mycket långa ledningar och ett nytt vattenverk med en förändrad beredning jämfört med nuvarande förhållanden. En yt medför även generellt sett ett större vattenskyddsområde och skulle därmed medföra en ökad risk för konflikter med andra samhälleliga intressen för naturvård, friluftsliv etc. Av ovanstående anledningar valde kommunen att gå vidare med att undersöka möjliga platser för kompletterande uttag av grundvatten för den ökade vattenproduktionen.

15 15 (30) Alternativa lokaliseringar Kommunen har tittat på flera alternativ vad gäller placering av de kompletterande brunnslägena för grundvattenuttag, och valet av plats har styrts av: 1. Möjligheter att genomföra anläggningsarbeten och drift vilket kräver: Tillgänglig infrastruktur i form av vägar, vattenledningar, el etc. Närhet till nuvarande 2. Platsens geologiska förutsättningar vilket i huvudsak avser: Områden med rätt geologiska förutsättningar och jordarter Områden med tillräcklig vattenföring för behövt vattenuttag. Med målet att kunna utnyttja isälvsavlagringen i större utsträckning för att säkerställa dricksvattenproduktionen i anlades Röhälla brunnen söder om Strandskogens. De geologiska förutsättningarna är lämpade för dricksvattenproduktion. Isälvsavlagringen kan även i framtiden användas för lagring av grundvatten och isälvsavlagringen är också kommunens enda större isälvsavlagring. Tillgängligheten till befintliga ledningar och vattenverk spelar också roll i val av placering och kostnader för att dra nya ledningar till en annan lokalisering skulle vara onödigt stora Nollalternativ Nollalternativet är att Röhälla inte tas i bruk och dricksvattenproduktionen pågår som med dagens verksamhet i övriga er. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Konsekvenserna av nollalternativet är att Mörbylånga stå utan förstärkning av sin dricksvattenproduktion. Detta medför att det kan bli svårt för att klara av dricksvattenproduktionen under sommarhalvåret då användningen av dricksvatten ökar markant i och med jordbruk och turistsäsong. Annan vattenförsörjning är svårligen möjlig, men skulle t.ex. kunna utföras genom transport av vatten med lastbilar eller en ledning i Kalmar sund. Dessa två alternativ användes 2015 då kommunen hade brist på grundvatten. Alternativet medför en kraftigt negativ omgivningspåverkan eftersom ett stort antal lastbilar måste gå i skytteltrafik för att upprätthålla vattenförsörjningen. Kommunen har skyldighet enligt lagen om allmänna vattentjänster att säkerställa en vattenförsörjning av god kvalitet. Dessutom anges att vattenförsörjningen i första hand skall tillgodoses genom allmän VA-anläggning. Befintliga brunnar kan ej ensam tillgodose vattenbehovet om en olycka inträffar vid brunnarna eller om

16 16 (30) brunnarna av annan orsak blir obrukbara. För detta krävs inte bara uttag ur befintlig i Strandskog, utan även ett kompletterande uttag vid Röhälla. Nollalternativet skulle innebära att inte kan fullgöra den lagstadgade skyldigheten att säkert tillhandahålla dricksvatten av tillräcklig mängd och kvalitet för boende i. 5. Bedömd miljöpåverkan Uttaget av grundvatten kommer att påverka grundvattennivåerna och grundvattengradienten i området. Påverkan beräknas dock inte vara så stor att den kommer att ge negativa effekter på natur- och boendemiljön. Provpumpningarna och beräkningar på avsänkning av grundvattennivåer runt brunnen visar på liten påverkan från uttag av grundvatten. Vid uttag av 6 l/s beräknas påverkansområdet till en radie på 30 meter från brunnen. Resultat från provpumpningarna finns redovisade i rapporten Tekniskt underlag för tillståndsansökan för Röhälla daterad Växter En sänkt grundvattennivå kommer inte att påverka växter i markskiktet eller odlade grödor då dessa inte bildar rotsystem som når ner till grundvattenytan under dagens förhållanden. Större vegetation som träd med djupare rotsystem löper större risk att påverkas då de kan ha utvecklat djupa rotsystem som sträcker sig ner till grundvattnet. Eventuell påverkan på träd blir dock temporär då träden kan bilda nya djupare rötter Människors hälsa Under förutsättning att vattenkvalitén kontrolleras och upprätthålls i en föreligger ingen risk att människors hälsa påverkas av verksamheten. Vid försämring av vattenkvalitén kan vattenverket i Strandskogen kopplas på för att rena råvattnet. De övriga erna i kommunen klarar dricksvattenproduktionen under en kortare tidsperiod tills vattenkvaliteten i Röhälla är åtgärdad.

17 17 (30) 5.3. Sättningar i känsliga jordarter Röhälla brunn är anlagd i postglaciala sediment bestående av grus och sand enligt SGUs jordartskartor och undersökningar vid anläggandet av brunnen. Påverkansområdet kring brunnen består också av sand och grus avlagringar. Dessa är mindre sättningsbeneägna. Detta medför därför en liten risk för sättningar på väg och byggnader Boendemiljö Bostadsbebyggelse Det finns i dagsläget inga detaljplaner i påverkansområdet området runt Röhälla enligt s hemsida ( ). För fastigheterna Brostorp 1:5, 1:7 och1:8 finns det positiva förhandsbesked på bygglov för villahus. Dessa fastigheter ligger intill brunnen och vid byggnation kan grundvattnet påverkas genom grundvattensänkning och hårdgjorda ytor. Nybyggnation bidrar till att hårdgjorda ytor ökar. Anläggandet av nya hårdgjorda ytor bidrar till att naturlig grundvattenbildning minskar samt utsläpp av förorenat dagvatten. Detta strider mot Mörbylångas kommun översiktsplan samt VA-plan Enskilda brunnar Ingen enskild brunn ligger inom påverkansområdet för Röhälla brunn. På fastigheten Röhälla 2:1 strax söder om den kommunala brunnen i Röhälla finns en brunn som används av lantbrukaren på fastigheten. arbetar med att komma överens med fastighetsägaren om vattenförsörjningen till fastigheten då denna brunn inte kan vara i drift vid start av uttaget i kommunens brunn. Fastigheten Röhälla 1:9 har anslutit sig till det kommunala VA-nätet Enskilda avlopp \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Inga enskilda avlopp finns inom påverkansområdet för Röhälla. I Bilaga 4 visar lokalisering av enskilda avlopp i tillrinningsområdet för Röhälla. Uppgifterna är hämtade från miljökontoret samt från tekniska kontorets register över abonnenter som har regelbunden tömning av septitank. Dessutom har dessa uppgifter stämts av mot spillvattennätet.

18 18 (30) I Tabell 1 framgår de anläggningar i tillrinningsområdet kring Röhälla. Inget enskilt avlopp ligger inom påverkansområdet kring brunnen. Tabell 1. Enskilda avlopp i tillrinningsområdet för Röhälla. Fastighet Anm Register Strandskogen 1:15 3-kammarbrunn, 4 m³. Infiltration 40 m. Miljökontoret / Slamtömning Strandskogen 1.18 Uppgift saknas Slamtömning Strandskogen 4:11 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 2:2 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 2:11 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 10:12 WC + BDT till sluten tank. Miljökontoret / Slamtömning Strandskogen 10:13 Uppgift saknas Slamtömning Strandskogen 10:4 Uppgift saknas Slamtömning Strandskogen 10:2 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen kammarbrunn + markinfiltration Strandskogen 10:11 3-kammarbrun + infiltration. Miljökontoret / Slamtömning Miljökontoret / Slamtömning 5.5. Jordbruk I Röhälla brunns påverkansområde finns inget jordbruk. I tillrinningsområdet till Röhälla brunnen finns det dock betesmark och åkermark. Åker- och betesmark är drygt 67 ha. Gödsel som sprids på åkermarken bidrar till att nitrat sprids till grundvattnet. För mycket gödsel eller spridning av gödsel vid fel tidpunkt leder till förhöjda värden av nitrat i grundvattnet. Även om gårdarna inte är belägna inom påverkansområdet kan djuren gå på betesmark inom närområdet, se Bilaga 4. Det finns tre större gårdar som är värda att notera just med tanke på betesmark, se Tabell 2: Tabell 2. Lantbruksgårdar i tillrinningsområdet för Röhälla. Fastighet Djurenheter Typ Röhälla 2:1 155 Mjölkkor Strandskogen 9:19 2 Hästar Strandskogen 3:10 70 Hästar

19 19 (30) 5.7. Skogsbruk Skogsbruk bedöms inte påverkas av uttag av grundvatten från Röhälla Fornlämningar Grundvattenuttagen bedöms inte påverka fornlämningar som finns i närområdet. De jordlagren vid fornlämningarna är inte sättningskänsliga och kommer därmed troligtvis inte att påverkas av sänkta grundvattennivåer. När en anlades gav länsstyrelsen Kalmar län tillstånd för ingrepp i fornlämningsområdet, se Bilaga Förorenade områden Inga förorenade områden finns inom påverkansområdet för Röhälla. Inom influensområdet finns det ett objekt i Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade objekt, se Bilaga 4. Objektet som är ett fd garveri har riskklass 3 och id nr F i Länsstyrelsens MIFO-databas. På hörntomten på Strandskogen 1 vid korsningen Röhällavägen - Saxnäsgatan anlades 1849 ett garveri. Garveriet drevs fullt ut fram till början av 1900-talet och i begränsad omfattning till nedläggningen Ingen information finns som tyder på att krom använts vid garveriet. Fastigheten utgörs av en privat tomt utan året runt bostad. Området har kommunalt vatten. Känsligheten bedöms som stor för mark och grundvatten. Skulle markanvändningen komma att ändras eller om mer information framkommer bör riskklassen ses över Riksintressen \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, obruten kust och rörligt friluftsliv kommer inte att påverkas av verksamheten vid Röhälla. Brunnen i Röhälla har ett brunnshus som påverkar landskapsbilden något. Men möjligheten till rörligt friluftsliv påverkas inte av verksamheten.

20 20 (30) Uttaget av grundvatten ur Röhälla kommer inte att påverka naturmiljöer då växter använder sig av markvattnet och träd kan bilda nya rötter för att nå grundvattnet. Fornminnen kommer inte att påverkas av uttaget av grundvatten då det inte finns sättningsbenägna jordar i området Naturvärden Naturvärden bedöms inte påverkas av uttag av grundvatten från Röhälla. Urval och klassning av områden vilka har särskilt högt värde, är gjord av länsstyrelsen i Kalmar län och redovisas i Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län Natur- och kulturvärden redovisas i Bilaga 6. Ett naturområde Strandskogsfältet har fått klassningen 2 och ligger inom tillrinningsområdet för Röhälla. Klass 1 motsvarar högsta naturvärde, klass 2 mycket högt naturvärde och klass 3 högt naturvärde. Strandskogsfältet är beskrivet i er som också finns beskrivet i Natur och Kultur på Öland. Nedan följer ett utdrag ur Natur och Kultur på Öland: N46. Strandskogsfältet Klass 2 Strax sydväst om Glömminge utbreder sig ett stort sandfält. Sandfältets storlek är ca 750 x 1700 meter. Avlagringen ingår troligen i ett långt stråk av isälvsavlagringar, som även innefattar Övetorpsåsen, Sillåsen i Kalmarsund och Bäckeboåsen på fastlandet. Huvuddelen av sandfältet är antingen uppodlat som åker eller bevuxet med gräsrik tallskog. Sandfältet vid Glömminge består nästan uteslutande av isälvsmaterial. De egentliga isälvssedimenten består så gott som uteslutande av välsorterad sand. Närmast berggrunden, som består av skiffer, är sedimenten något grövre och utgörs av grus och grusig sand. De mäktigaste lagren finns i den centrala delen där det är knappt 20 meter till berggrunden. Söderut minskar sedimentens tjocklek till cirka 10 meter. I den norra delen av sandfältet har den rödlistade arten diskröksvamp påträffats. Arten växer främst i kalkrika, torra betesmarker och förekomsten visar ett visst kalkinslag i delar av sandfältet. Liten diskröksvamp är beroende av markslitage i form av tramp och bete. Den bara sanden är mycket viktig för grävande insekter, främst olika arter av steklar, skalbaggar och skinnbaggar. Flera rödlistade steklar

21 21 (30) har påträffats, till exempel baltisk sandvägstekel, läppstekel och de solitära bina randigt byxbi. Här finns även den starkt hotade trumgräshoppan och getingrovflugan. Bland rödlistade skalbaggar kan bombarderbagge, bålgetingkortvinge och björkblåoxe nämnas Kulturvärden Kulturvärden bedöms inte påverkas av uttag av grundvatten från Röhälla. Inom tillrinningsområdet för Rähölla finns Kulturområdet Mittlandets järnålder. Området finns beskrivet i Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län I Bilaga 6 redovisas Mittladets utbredning. Nedan följer ett utdrag ur Natur och Kultur på Öland: K25 Mittlandets järnåldersmiljöer Mittlandet innehåller ett för norra Europa unikt och enastående område med helhetsmiljöer från den äldre järnålderns bondesamhälle. Talrika husgrunder som bildar hela gårdar och löst grupperade byar, kilometerlånga hägnadssystem, fägator, brunnar och gravar breder ut sig över stora delar av det som idag kallas Mittlandsskogen. Utöver ovan beskrivna områden finns det enligt fornminnesregistret inom skyddsområdet bl a flera lämningar i form av gravfält och boplatser. Fornminnenas placering visas i Bilaga 6. I nordöstra delen av den tertiära skyddszonen finns ett område som länsstyrelsen har tagit ut som ett bevarandeområde för odlingslandskapet Dag- och spillvattennät \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Det finns inget dagvattensystem i form av nedgrävda ledningar i påverkansområdet till Röhälla. Vägdagvatten infiltrerar direkt till mark eller grunda diken i anslutning till väg. En spillvattenledning är anlagd ca 280 meter öster om Röhälla vilket är inom tillrinningsområdet, se Bilaga 4.

22 22 (30) Irreversibla effekter och inverkan på hushållningen med naturresurser Den föreslagna verksamheten bedöms inte kunna förorsaka irreversibla effekter på miljön. Yt- och grundvatten är förnybara resurser som ständigt återbildas. Om en i framtiden skulle läggas ner återgår grundvattennivåerna till de ostörda. Utnyttjandet av grundvatten med så god kvalitet som i Röhälla till dricksvattenproduktion innebär ett minimalt behov av kemikalier, filtersteg och avskiljning av spolvatten vid beredningen och utgör på så sätt en god hushållning med naturresurser. 6. Sammanställning av miljöeffekter I Tabell 3 följer en sammanfattande bedömning av miljöeffekter vid utförandetid och drift av grunden. En bedömning av miljöeffekterna för olika faktorer ges enligt följande: + positiv effekt 0 ingen förändring - negativ effekt De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och ska konsekvensbedömas i denna MKB, har avgränsats utifrån fakta, information och kunskap om förutsättningarna i det aktuella området. I detta kapitel redovisas verksamhetens påverkan i tre olika klasser, se förklaring av klassindelning nedan. Betydande påverkan Aktuella åtgärden bedöms leda till betydande positiv eller negativ påverkan på viss aspekt. Måttlig påverkan Aktuella åtgärden bedöms leda till måttlig positiv eller negativ påverkan på viss aspekt Ingen/ringa påverkan Aktuella åtgärden bedöms inte påverka en viss aspekt. Aspekten behandlas inte vidare i miljökonsekvensbeskrivningen.

23 23 (30) Tabell 3. Bedömning av miljökonsekvenser av uppfodring och bortledning av vatten från befintligt brunnsläge och tillhörande anordningar. Intresse Miljöeffekt Kommentar Riksintresse, allmänna intressen Ingen/ringa påverkan Landskapsbild Ingen/ringa påverkan Kulturmiljö Naturmiljö Grundvatten Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Måttlig påverkan Uttagsbrunnen och ledningsanläggningar bedöms inte påverka de allmänna riksintressen som finns i området. Men hänsyn till områdets geologi med icke sättningsbenägna jordar förväntas ingen sättningsrisk till följd av grundvattenavsänkningen föreligga. En brunnsöverbyggnad sitter över uttagsbrunnen. Påverkan på landskapsbilden är dock försumbar, Inga kulturmiljöintressen eller fornlämningar bedöms påverkas av den sökta verksamheten med tillhörande anläggningar, Naturmiljöer med dess växter och träd bedöms inte påverkas av den sökta verksamheten. Grundvattenuttag från brunnen kommer att sänka grundvattennivåerna. Vid normal drift bedöms varken enskilda eller allmänna intressen påverkas av grundvattenuttaget. Under perioder med maximala uttag eller under perioder av torka bedöms avsänkningen vara större. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx Boendemiljön Måttlig påverkan Vattenbalansen i vattensystemet är lokalt rubbad inom påverkansområdet. Påverkan från eventuella motstående intressen bedöms som mycket liten. Sökt verksamhet kommer påverka boendemiljön positivt då den bidrar till bra dricksvattenförsörjning. Brunnsinventeringen visade att det finns en brunn inom påverkansområde. Fastigheten är däremot kopplad till kommunala VA-nätet.

24 24 (30) Friluftsliv och rekreation Utsläpp till mark och vatten Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Området är ett riksintresse för friluftsliv. Vattenverksamheten bedöms dock inte påverka riksintresset negativt. Driften av uttagsbrunnen bedöms komemr inte att medföra några utsläpp till mark eller vatten. 7. Förslag till kontrollprogram Kontrollprogram nedan Tabell 4 syftar till att kontrollera grundvattennivåer, uttagna grundvattenmängder och vattenkvalitet. Förslag till kontroll av vattenkvalitetsparametrar föreslås att tas fram inom ens egenkontrollprogram och fastslås av tillsynsmyndigheten då denna kontroll behöver vara föränderlig över tiden och kontinuerligt anpassas till erhållna resultat.

25 25 (30) Tabell 4. Förslag till kontrollprogram vid uttag av grundvatten från Röhälla. Objekt Åtgärd Intervall Observationsrören: R2 R7 R9 R10 R11 R12 R13 R14 R15 R17 R RG2:1 Lodning av grundvattennivå 1 gång i månaden under första året efter tillstånd getts för den nya brunnen Därefter 1 gång varannan månad under 2 år. Därefter 4 gånger per år. Konduktivitet mäts i rör 0704 och R10 Pegel Elektronisk tryckgivare Mäta havsnivån 4 gånger per dygn. Uttagen vattenvolym Avläsning av vattenmätare i vattenverket. Konduktivitet mäts med samma tryckgivare Avläses varje dygn och sammanställs varje månad. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx

26 26 (30) 8. Beaktande av MB 2 kap. Allmänna hänsynsregler 2, Kunskapskravet Ett flertal undersökningar av området och en provpumpning har genomförts i syfte att kartlägga hur den planerade verksamheten kommer att påverka miljön. Utifrån dessa har föreliggande förslag utarbetats för att minimera risken för negativ påverkan på miljö eller enskilda intressen. Personalen som driver verksamheten sköter ett antal grunder inom och är väl insatta i driften. Nödvändig kunskap för att producera dricksvatten erhålls genom utbildningar för befintlig och ny personal. Vid behov tas extern kunskap in för rådgivning om driften och tillståndsärende. 3, Försiktighetsmått, bästa möjliga teknik Då vattenkvaliteten i brunnen i Röhälla är så god att vattnet inte har behov av beredning innan det kan distribueras som dricksvatten bedöms användandet av detta för kommunens vattenförsörjning utgöra bästa möjliga teknik. 4, Produktvalsprincipen Den planerade verksamheten innefattar inte försäljning eller användning av produkter som avses i MB 2 kap. 4. 5, Hushållnings- och kretsloppsprincipen Verksamheten genererar inget avfall och konsumerar endast vatten som är en förnyelsebar resurs samt elenergi. Elenergin kan produceras på ett förnyelsebart sätt. 6, Lokaliseringsprincipen För att kunna ta ut grundvatten i större mängd krävs speciella geologiska förutsättningar. Den i den här rapporten föreslagna platsen är ur geologisk synpunkt väl lämpad för verksamheten. Lokaliseringen är inte i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelse. 7, Rimlighetsavvägning Den planerade verksamheten bedöms inte leda till att en miljökvalitetsnorm överskrids.

27 27 (30) 8, Skyldighet att avhjälpa skada Om verksamheten bedrivs såsom avser att göra enligt vattendomsansökan som ska lämnas in torde de negativa effekterna på miljön bli försumbara. Skulle verksamheten ändå medföra oförutsedda negativa konsekvenser för miljön ska ens huvudman avhjälpa skadan i den omfattning det anses skäligt enligt 10 kap. MB. 9, Stoppregeln Den planerade verksamheten kommer att medföra sänkta grundvattennivåer och påverka grundvattenströmningen inom ett begränsat område. Således kan inte verksamheten befaras föranleda sådan skada eller olägenhet som avses i MB 2 kap. 9. \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx

28 28 (30) 9. Referenser Ingenjörsfirman Bååth AB, Förslag till ny brunn i Strandskogen,, Information och arkivmaterial från s tekniska kontor och miljökontor. Livsmedelsverket, Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, oktober 2007 Livsmedelverkets föreskrift SLVFS 2001:30, Livsmedelverkets föreskrifter om Dricksvatten. Konsoliderad med ändringar från Länsstyrelsen i Kalmar Natur och Kultur på Öland. Kalmar: Länsstyrelsen i Kalmar. Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Miljökonsekvensbeskrivning om risker för påverkan på grundvattnet vid utbyggnad med villabebyggelse på fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, , Nybyggarna i Färjestaden AB Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Resultat av provpumpning av kommunens i Röhälla,, Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Utredning av påverkan på grundvattennivåer vid de kommunala brunnarna i Strandskogen och Röhälla,, , Översiktsplan 2014 Norconsult AB, Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla,, SGU, Jordartskarta 1: SGU (2010). Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. SGU-rapport 2010:12.

29 29 (30) Norconsult AB Väg och bana Elin Friberg \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\n-data\103\21\ \0-mapp\09 beskrutredn-pm-kalkyl\tekniskt underlag och mkb\mkb\ samrådsunderlag miljökonsekvensbeskrivning för röhälla.docx

30 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax