Samrådsunderlag - Tekniskt underlag för tillståndsansökan för Röhälla vattentäkt Mörbylånga kommun

Transkript

1 Samrådsunderlag - Tekniskt underlag för tillståndsansökan för

2 Röhälla vattentäkt Beställare: Mörbylånga Beställarens representant: Ingulf Fagö Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Elin Friberg Elin Friberg Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\växjö\ndata\103\21\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\tekniskt underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Elodie Bénac Norconsult AB

3 3 (32) Innehållsförteckning underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för 1. Inledning Anläggningar och åtgärder för vilka tillstånd yrkas Bakgrund och orientering Befintliga domslut Områdesbeskrivning och planförhållanden Beskrivning av vattentäkten Inmätning Brunnen Grundvattenrör Vattenverk och vattenbehandling Vattenbehov Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Topografiska och geologiska förhållanden Avrinning och grundvattenbildning Grundvattennivåer Provpumpningar Provpumpning Provpumpning Vattentäktens influensområde Utgångspunkter Underlag för påverkansområdet Provpumpning Beräkning med grundvattenbildning Utformning av påverkansområde Brunnsinventering Grundvattenbeskaffenhet... 25

4 4 (32) 8. Påverkan från höjda havsnivåer Kontrollprogram Referenser Bilagor Bilaga 1 Antaget vattenskyddsområdet för Strandskogen och er Bilaga 2 Skyddsföreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet Bilaga 3 Översiktskarta över grundvattenrör och pegel Bilaga 4 Jordartskarta från SGU Bilaga 5 Genomskärande markprofil Bilaga 6 Rapport Resultat av provpumpning av kommunens vattentäkt i Röhälla, Bilaga 7 Analysresultat för privat brunn Röhälla 1:9 Bilaga 8 Analysresultat för Röhälla brunnen underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

5 5 (32) 1. Inledning 1.1. Anläggningar och åtgärder för vilka tillstånd yrkas avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken: 1. Att bibehålla Röhälla brunnen anlagda inom Röhällaläge 1:2 med tillhörande anordningar. 2. Att för dricksvattenproduktion vid Strandskogens vattenverk ur Röhälla brunnen leda bort grundvatten av en mängd på 347 m 3 /dygn mätt som årsmedelvärde. Med ett medeluttag på 4 l/s (350 m 3 /d) och ett maxuttag på 6 l/s (520 m 3 /d) som får högst användas tre månader i följ Bakgrund och orientering Området Strandskogen ligger i. Ca 5 km norr om Ölandsbron nedanför landborgen mellan samhällena Algutsrum och Glömminge. I området finns en samlad bebyggelse. Förbrukningsområdena på Ölands västra sida i är sammankopplade i ett gemensamt ledningsnät. Dricksvatten levereras från Tveta-Igelmossen, Strandskogen och Resmo-Kleva. Distributionsområden är Strandskogen, Färjestaden, Algutsrum, Skogsby, Arontorp, Norra Möckleby, Gårdby, Eriksöre, Karlevi, Vickleby, Haga Park och Mörbylånga underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Strandskogens vattentäkt är anlagd i en isälvsavlagring. Två brunnar har anlagts i den södra delen av fastigheten Glömminge 1:18 som ägs av. Brunnarna som är anlagda benämns Brunn 2 och Brunn 3, där Brunn 3 används för uttag av grundvatten. Ur brunnen produceras c:a 300 m³ /dygn. Då vattennivån i grundvattenmagasinet är för låg sänks uttaget. Brunnen används i huvudsak under sommaren och en bit in på hösten då behovet är som störst. I den västra delen av isälvsavlagringen har anlagts och består av en brunn. är anlagd på fastigheten Röhällaläge 1:2 som ägs av. Vattentäkten anlades som ett komplement till Strandskogens vattentäkt för att täcka det ökande behovet av dricksvatten och framförallt under sommarhalvåret då lantbruket och turistnäringen påverkar vattenkonsumtionen. Figur 1 visar vattentäkternas läge.

6 6 (32) Figur 1. Röhälla och Strandskogens vattentäkter. Brunn 2 och 3 utgör Strandskogens vattentäkt där brunn 3 används för uttag av grundvatten Befintliga domslut Vattendom för de två brunnarna i Strandskogen finns från från Växjö Tingsrätt med beteckningen VA 20/1983. Domslut enl. följande: Vattendomstolen laglig förklarar en befintlig vattentäkt bestående av en grusfilterbrunn, betecknad II, inom fastigheten Glömminge 1:18 i Glömminge socken samt lämnar kommunen tillstånd för framtiden att för den kommunala vattenförsörjningen tillgodogöra grundvatten ur täkten intill en mängd av 700 m³ per dygn i medeltal för år, dock högst 800 m³ under ett och samma dygn. För de två brunnarna i Strandskogen finns ett vattenskyddsområde från 1986 (DVA 71/1986). har reviderat det befintliga vattenskyddsområdet och utökat det för att skydda både Strandskogens och er. Revideringen av vattenskyddsområdet har antagits hos kommunfullmäktige. Det antagna skyddsområdet och skyddsföreskrifter återfinns i Bilaga 1 och Bilaga 2. För Röhälla brunnen finns inga tidigare domslut för vattenverksamhet. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

7 7 (32) 2. Områdesbeskrivning och planförhållanden Området kring byn Strandskogen domineras av jord- och skogsbruk. Bebyggelsen inom Strandskogen är av traditionell lantbruksbebyggelse samt villa- och fritidsbebyggelse. I kommunens översiktsplan 2014 (antagen ) utpekas Strandskogen som en av kommunens viktigaste vattentäkter och att det område som har pekats ut som lämpligt för infiltration ska beaktas i samband med revideringen av vattenskyddsområdet. Röhälla brunnen ligger i samma grusformations som Strandskogens vattentäkt och nyttjar samma grundvattenmagasin. I området kring Strandskogen finns den enda större möjligheten till konstgjord infiltration som kan stärka kvantiteten av dricksvatten och på den tilltänkta ytan bör vattenförsörjning vara det prioriterade intresset. I översiktsplanen 2014 benämns området vid Strandskogen vara mycket högt prioriterat för framtida vattenförsörjning i och med möjlighet till konstgjord infiltration och för området står följande citat Kommunens långsiktiga vattenförsörjning är överordnat andra intressen i området. Det innebär att i föreslaget område får inga konkurrerande intressen gå före detta utpekande. Vattentäkten i Strandskogen och Röhälla har ett stort värde för vattenförsörjningen i. Ur Strandskogens vattentäkt sker ett av de största uttagen av dricksvatten i där det största uttaget görs under sommaren och tidig höst när kommunen har som minst vatten. Under 2015 utgjorde vattenuttaget i Strandskogen 8,5 % av kommunens totala vattenproduktion. Vid en eventuell utökning av täkten i och med konstgjord infiltration kommer andelen öka. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Enligt s VA-plan 2014 (antagen ), är Strandskogen en regional viktig vattentäkt och ett område med god vattenkvalité. Området beskrivs ha goda geologiska förutsättningar att förstärka grundvattenförekomsten med hjälp av konstgjord infiltration. Konstgjord infiltration hjälper att bevara kvantiteten av dricksvatten. Ett område väster om Sandens väg är utpekat som ett lämpligt område för en infiltrationsdamm. Det finns ett högt tryck på ny bebyggelse och exploatering kring området Strandskogen och Röhälla. Anläggandet av nya hårdgjorda ytor bidrar till en minskad naturlig grundvattenbildning samt utsläpp av förorenatdagvatten som strider mot skyddsföreskrifterna, Mörbylångas kommun översiktsplan samt VA-plan. Eftersom kommunen har naturligt dåliga förutsättningar att lagra vatten från det ena året till det andra, är alla vattentäkter viktiga för den kommunala försörjningen. Strandskogen området bedöms särskilt viktigt på grund av att det bedöms gå att lagra vatten.

8 8 (32) Mörbylångas kommuns VA-plan nämner klimatförändringar som ett potentiellt hot mot vattenförsörjningen på Öland och att det är särskilt viktigt att skydda befintliga täkter. Vidare benämns Strandskogen som ett område som har mycket hög prioritet för framtida vattenförsörjning samt att yta bör avsättas i Strandskogsområdet för framtida infiltration och på denna yta måste vattenförsörjning vara det prioriterade intresset. 3. Beskrivning av vattentäkten Vattentäktens läge framgår av Bilaga 3. Huvudman för vattentäkten är Inmätning Brunn, ledningar och grundvattenrör är inmätta i koordinatsystem RT 90 2,5 gon V och höjdsystem RH70 med RTK-GPS där det varit möjligt. Där fixlösning inte var möjlig att erhålla har objektets nivå bestämts med hjälp av avvägning från tillfälliga fixpunkter utsatta med RTK-GPS eller andra tidigare avvägda grundvattenrör Brunnen Brunnen i Röhälla ligger på fastigheten Röhällaläge 1:2 ca 750 m VNV om brunnarna i Strandskogen. Fastigheten Röhällaläge 1:2 ägs av kommunen. Brunnen borrades av Malmbergs i Yngsjö AB år 1996 till ett djup av 10 m. I brunnens botten sitter ett 0,5 m långt Ø365 mm sumprör, ovan sumpröret sitter ett 3,0 m långt filterrör Ø360 mm med slitsvidd 0,25 mm. Över filtret är ett 7 m långt förlängningsrör Ø356 mm till ca 0,5 m över markytan. Vattenförande mäktighet vid brunnen är ca 7 m. Brunnen provpumpades under 1 timme med 6 l/s i samband med färdigställandet. Vattennivån i brunnen avsänktes 0,42 m och stabiliserade sig på denna nivå efter 30 min pumpning. Nivån låg då 3,5 4m över filterröret Grundvattenrör I området finns det flera grundvattenrör som etablerades vid olika undersökningar av området, se Bilaga 3. Grundvattennivåerna har lästs av mellan till under den första provpumpningen av brunnen. Nivåmätningar i grundvattenrören upptog och pågår fortfarande i dagsläget. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

9 9 (32) 3.4. Vattenverk och vattenbehandling Vattnet från brunnen i Strandskogen pumpas till vattenverket på fastigheten Glömminge 1:18/2. Detta kommer även vatten från Röhälla brunn att göra. Vattenverket utgör en tryckstegrings- och tryckfördelningspumpstation för Strandskogen/Glömminge distributionsområde. Vattenverket utgörs av en råvattenreservoar och två lågreservoarer samt distributionspumpar. Ingen beredning sker av vattnet. Vattenverket är förberett för klorering. Kemikalierum och utrustning finns på plats och kan snabbt tas i drift. Reservelverk finns och är invallat. Det provkörs rutinmässigt varje månad. Till vattenverket har ledningar från nya brunnen vid Röhällaläge anslutits. I vattenverket finns klorid- och konduktivitetsmätare för kontroll av brunnsvattnet Vattenbehov Vattenförbrukningen i Strandskogen uppgick 2015 till i medeltal till ca 117 m 3 /d (1,4 l/s). Fel! Hittar inte referenskälla. visar den årliga vattenförbrukningen i Strandskogens vattentäkt. Vattenförbrukningen ifrån Strandskogens vattentäkt visar en trend på att öka under åren I och med klimatförändringar som kan leda till minskande grundvattenbildning och höjda havsnivåer är ett bra tillskott till s vattenförsörjning. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

10 10 (32) Figur 2. Vattenförbrukning från Strandskogens vattentäkt. Den totala vattenförbrukningen i mellan åren redovisas i Figur 3. Den totala vattenförbrukningen i kommunen visar en svag trend på att öka med tiden. Data från Statistiska centralbyrån visar att befolkningsökningen ökar för varje år, se Figur 4. En ökande befolkningsmängd bidrar till en ökande vattenförbrukning. Den ökande befolkningsmängden kommer leda till en ökad vattenförbrukning i Mörbylånga kommun. är ett bra komplement till Strandskogens vattentäkt, då den kan avlasta Strandskogens vattentäkt när trycket på att leverera dricksvatten är som högst. Under sommarhalvåret är både jordbruket och turistnäringen som störst och förbrukar mest vatten. De två vattentäkterna kan avlasta varandra så att inte respektive grundvattenmagasin påverkas för hårt när produktionen är som högst. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

11 11 (32) Figur 3. Vattenförbrukning i. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Figur 4. Data från Statistiska centralbyrån på befolkningsmängd i.

12 12 (32) 4. Geologiska och hydrogeologiska förhållanden 4.1. Topografiska och geologiska förhållanden Brunnen i Röhälla ligger i en isälvsavlagring nedanför landborgen. ligger ca 750 m nordväst om Strandskogens vattentäkt i samma formation. Isälvsavlagringen är upp till c:a 20 m mäktig och består nästan uteslutande av välsorterad sand som mot berggrunden övergår i grusig sand eller grus. Avlagringens mäktighet är som störst i dess norra och östra delar. Dess överyta är relativt plan. Den underliggande berggrunden utgörs av leriga och siltiga skiffrar. Skifferberggrunden kan ha en vittrad yta och dessutom innehålla större sprickor med en i huvudsak nord-sydlig riktning. Dessa sprickor kan bidra till att vatten som transporterats relativt långt kan utvinnas ur brunnar här. Grundvattenområdet som isälvsavlagringen ligger i har av SGU bedömts till 7-8 km 2 och kan innehålla 5-10 milj. m³ grundvatten. Årligen tillförs c:a 1 milj. m³ under ett normalår. Isälvsavlagringen står i kontakt med strand- och svämsediment som består av mest sandiga jordarter men även finkornigare jordarter som har en större utbredning än isälvsavlagringen. Grundvattenområdet sträcker sig från trakten av Aledal i söder till i höjd med Glömminge i norr. I väster begränsas området av Kalmarsund och i öster av en grundvattendelare ca m öster om väg 136 (enligt osäkra uppgifter på hydrogeologisk karta över Kalmar län). För att avgränsa grundvattendelaren skulle krävas undersökningsborrningar i området. Bilaga 4 visar ett utdrag från SGUs jordartskarta Väster om Strandskogsvägen sluttar markytan ganska brant ner mot Röhällaläge för att därefter plana ut i strandområdet närmast Östersjön. Grundvattenytan följer denna lutning ner mot Röhällaläge och planar också ut inom strandområdet närmast havet. Området där brunnen i Röhälla ligger är flackt och utgörs i huvudsak av sand som på djupet övergår i något grusigare material. Mäktigheten på sedimenten inom området är ca 10 m varav ca 8 m är vattenförande. Borrningar i Röhälla visar på ett material i området på fingrusig grovsand eller mellansandig grovsand. Brunnen är borrad till 10 m djup, med intagssilen placerad på 6,5 9,5 m djup, vilket motsvarar ca -3,5 till -6,5 m.ö.h. Markytan vid brunnen i Röhälla ligger på ca +3,0 m.ö.h vilket är ungefär samma höjd som botten på brunn 3 i Strandskogen. Vattenuttaget i Röhälla görs på 3,5 6,5 m under havsnivån medan man i Strandskogen ligger med uttagspunkten ca 3 m över havsnivån. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

13 13 (32) Grundvattenytan som har följt den branta topografin ner mot det flacka området planar ut och uppvisar en gradient mellan brunnen och havet som uppgår till endast ca 0,5 m vilket innebär en gradient på ca 2,5. Nivåskillnaden för grundvattenytan från brunnen i Röhälla till området där Strandskogens vattentäkt ligger uppgår till mellan meter. Bilaga 5 visar en mark- och grundvattenprofil i Röhälla i öst-västlig riktning Avrinning och grundvattenbildning Figur 5 visar ytavrinningsområdet kring vattentäkten samt det område som avgränsats av länsstyrelsen Kalmar län och som viktig grundvattenförekomst. Genom att studera naturliga vattendelare samt de vattendelare som bildas vid uttaget i brunnarna har ytavrinningsområdet d.v.s. tillrinningsområdet för vattentäkten bedömts till 2,56 km 2. Avrinningen, d.v.s. skillnaden mellan korrigerad nederbörd och verklig avdunstning, motsvarar summan av ytvattenavrinning och grundvattenavrinning. I det aktuella avrinningsområdet sker all avrinning som grundvattenavrinning och grundvattenbildningen är därmed densamma som avrinningen. Den hydrogeologiska kartan från SGU, serie Ah nr 1, anger att avrinningen på Öland är mm/år. Enligt Grundvattenbildning i svenska typjordar, slutrapport från SGU proj nr /2004, är grundvattenbildningen för Öland i grova jordar för normalåret mm och under 10- årstorkan är grundvattenbildningen mm/år. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Tabell 1 visar vilken beräknad yta som krävs för en grundvattenbildning vid lägst respektive högst uppskattad grundvattenbildning, enligt ovanstående scenario, som gör det möjligt att pumpa 4,0 l/s (350 m 3 /d) och 6,0 l/s (520 m 3 /d) från Röhälla. Tabell 1. Beräknad yta som krävs för att 4 l/s (350 m 3 /d) respektive 6 l/s (520 m 3 /d) ska kunna tas ur brunnen vid olika stor grundvattenbildning. Grundvattenbildning (mm/år) Yta som krävs km 2 (4 l/s) Yta som krävs km 2 (6 l/s) 100 1,26 1, ,01 1, ,84 1, ,72 1, ,63 0, ,56 0, ,50 0, ,46 0, ,42 0,63

14 14 (32) Behovet av yta för grundvattenbildningen har beräknats enligt nedan: Beräknad yta för grundvattenbildningen = Producerad mängd vatten / grundvattenbildningen I Figur 5 visas ytvattenavrinningsområde och grundvattenförekomst. Detta område stäcker sig över isälvsavlagringen öster om. Ytvattenavrinningsområdet kan också benämnas som tillrinningsområdet till Röhälla brunnen. Figur 5. Ytavrinningsområde kring vattentäkten Grundvattennivåer Grundvattenobservationsrör läses av regelbundet i rör R1, R2, Brunnen, R7, R9, R10, R11, R12, R13, R14, R15, R17, R19, 0701, 0702, 0704 RG 2:1. Uppmätta nivåer under perioden till visas i Figur 6 nedan. I Figur 6 visas även havsnivåer som är manuellt lodade i en pegel. Under perioden pumpades Röhälla brunnen med 185 l/min fram underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

15 15 (32) till april 2007 för att sedan höjas till 350 l/min under två månaders tid för att sedan minskas till 215 l/min under sex månader. Grundvattennivåerna i Figur 6 varierar upp till 1,5 meter. Det är nivåerna i grundvattenrör 15, RG 2:1 och i uttagsbrunnen som varierar över 1 meter. För resterande rör ligger medelavsänkningen på 0,68 meter. I Figur 6 visas även havsnivåmätningar. Grundvattennivåerna följer i stort samma rytm som havsnivån fluktuerar vilket visar på hydraulisk förbindelse mellan havet och grundvattenmagasinet. Grundvattennivåerna sjunker drastiskt mellan till Detta beror dels på att pumpflödet ökades från 3 l/s upptill 6 l/s och dels på att havsnivån sjunker. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Figur 6. Grundvattennivåer till Grundvattennivåerna är lodade manuellt. I början av 2016 startades pumpen i Röhälla brunnen igen för att förstärka uttaget av grundvatten i var det låga grundvattennivåer i hela kommunen och grundvatten var en bristvara. Under provpumpningen 2016 ligger grundvattennivåerna generellt ganska stabila med ett uttag på 1,3-2,1 l/s. Grundvattennivåerna redovisas i Figur 7.

16 16 (32) Figur 7. Grundvattennivåer under perioden till Provpumpningar Provpumpning Provpumpningen av utfördes av Mark och Vatten Ingenjörerna AB och startades och pågick under två års tid. Inför provpumpningen lästes grundvattennivåer av i befintliga rör och brunnar och en pegel installerades i havet för att kunna läsa av havsnivåfluktuationer, se Bilaga 3 Karta 1. I pegelstationen och i rör R9, R10, R15 och Odexröret installerades elektroniska tryckloggar som mätte grundvatten- och havsnivåer varannan timme dygnet runt. Alla tryckloggarna var placerade i rör som direkt påverkades av havsnivåns rörelser. Havsytan rör sig under perioden mellan +0,78 till 0,28 m.ö.h således något över en meter mellan högsta och lägsta nivån. Under perioden kan konstateras att de rör som har sin vattenyta upp till ca 0,5 m över pegelnivån tydligt följer havets nivåändring, se Bilaga 6. De rör och brunnar som har högre liggande vattennivå i förhållande till havet påverkas mindre ju högre vattenytan är relativt havsnivån. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

17 17 (32) Provpumpningen startade med ett flöde av ca 185 l/min vilket pågick till , se Bilaga 6. I januari 2007 infann sig ett större lågtryck som får vattennivån att stiga i Östersjön till som högst +0,75 m.ö.h. Grundvattennivån i området mellan brunnen och havet följer Östersjöns vattennivå och ligger på en nivå 0,3 0,5 m över pegelnivån. De ofta nedåtgående spikarna som syns i diagrammet, Bilaga 6, för rören som utrustats med loggar, avspeglar havets hastiga nivåförändringar. Dessa spikar beror på en snabbt stigande havsnivå på grund av pålandsvind eller lågtryck. Det trögare grundvattensystem en bit in från strandzonen hinner inte ställa in sig till den nya havsnivån. I detta diagram där jämförelse görs mot pegelnivån ser det ut som om vattennivån i rören sjunker, i själva verket är det havsnivån som under en kortare period stiger byttes pumpen ut i brunnen till en något större pump och uttaget ökades till ca 350 l/min. Denna vattenmängd togs ut fram till , se Bilaga 6. Under denna period var nederbörden liten och Östersjön ligger strax under medelnivån. Avsänkningen vid brunnen uppgår till ca 2-3 dm relativt havsnivån. Fortfarande har vi en grundvattenströmning från brunnen ut mot havet. Nivåskillnad mellan Odex-röret vid brunnen och havet uppgår till ca 0,2 m minskades uttaget till ca 215 l/min, se Bilaga 6. Kartan visar en tydlig öst-västlig grundvattenströmning, med en mindre avsänkningstratt runt brunnen där vattennivån i brunnen ligger något över Östersjöns nivå. Grundvattennivån återgår till att ligga ca 0,3 0,4 m över havsnivån vid brunnen minskas uttaget till 35 l/min för att åter ökas till ca 74 l/min. När uttaget minskas till denna nivå kan man se i diagrammet, Bilaga 7, att vattennivån stiger mellan brunnen och havet med ca 0,2 m relativt havsnivån och stabiliserar sig på en nivå 0,4 0,6 m över havsnivån. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Under hela provpumpningsperioden har den öst-västliga grundvattengradienten öster om brunnen varit brant vilket tyder på att jordarten här är ganska finkornig eller att den grundvattenförande delen är mindre mäktig. På 125 m längdstäckning mot öst höjs grundvattennivån ca 3 m. Redan R14 som endast ligger ca 75 m öster om brunnen har en grundvattennivå som pendlar mellan +0,75 +1,75 m under provpumpningsperioden. Svängningarna på vattennivån i dessa högre liggande rör och brunnar är större och mer relaterade till årstidsväxlingarna.

18 18 (32) Från brunnen och norrut mot Östersjön är gradienten mycket flackare vilket tyder på en jordart som är mera grovkornig och genomsläpplig och/eller ett större grundvattenmagasin. Utvärderingen av provpumpningen visar att grundvattennivån inom detta flacka område till största delen styrs av nivån i Östersjön. Grundvattenobservationer visade att det sker ett grundvattenflöde från öster ut mot havet. Havsytans fluktuationer kan uppgå till över en meter beroende på lufttryck och vindriktning. Den sänktratt som bildas runt brunnen är liten. Oavsett Östersjöns vattenstånd kan man se att grundvattennivån mellan brunnen och havet ligger på en högre nivå än havet. Detta visar att grundvattentillgången vid brunnen är större än den uttagna vattenmängden. Provpumpningen har visat att det kapacitetsmässigt inte varit några problem med vattentillförseln. Även då pumpningen utfördes med nära 6 l/s under 2 månader mellan april och juni 2007, då nederbörden var som minst, kunde man inte se någon större skillnad på avsänkningen runt brunnen. Under provpumpningen togs även vattenprover för kontroll av konduktivitet och kloridhalt vid eventuell saltvatteninträngning. Proverna togs i rören R1, R0701, R0702, R0703 och R0704 samt i pumpbrunnen. Resultatet visas i Tabell 2. Tabell 2. Tabell över intagsnivå och kloridhalt för respektive rör. Rör / Brunn Intagsnivå (+höjd, m) Kloridhalt Pumpbrunn -3,5 - -6,5 Svagt ökande R2-8,7 - -9,7 Svagt ökande R0701-6,9 - -7,9 Varierande R0702-1,5 - -2,5 Ej möjligt att provta R0703-6,5 - -7,5 Oförändrad R0704-1,5 - -2,5 Oförändrad Brunnen samt R2 som ligger närmast brunnen visar en svag ökning av kloridhalten från ca 25 till 33 mg/l, medan R0703 som har ungefär samma intagsnivå men ligger närmast Östersjön har en oförändrad kloridhalt varierande från 29 ner till 23 för att därefter stiga till 31 mg/l, samma gäller för R0701 som startade vid 28 för att därefter sjunka till 17 mg/l för att sedan öka till 27 mg/l. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

19 19 (32) R0704 invid R0703 har en ytligare intagsnivå och en kloridhalt som under provtagen period ligger stabilt runt 25 mg/l. R0702 invid R0701 har inte kunnat provtas på grund av att finmaterial har tryckts in med vattnet i filterspetsen Provpumpning 2016 I januari 2016 startades pumpen i Röhälla brunnen. Detta gjordes för att undersöka brunnens påverkan vid generellt låga grundvattennivåer i området. År 2016 var det brist på råvatten i. De låga grundvattennivåerna beror på uteblivit höstregn under hösten Det uteblivna regnet gjorde att grundvattenmagasinen inte fylldes på efter sommarhalvåret Under vinterhalvåret rådde det brist på snö och snösmältning uteblev som även det hade kunnat fylla på grundvattenmagasinen. Provpumpningen startades och pågick fram tills Provpumpningen har skett med ett pumpflöde i medeltal på 1,68 l/s. Pumpflödet har varierats mellan 0 l/s till 2,4 l/s. I Figur 8 visas grundvattennivåerna under provpumpningen till I Figur 8 visas även pumpflödet under samma period. I Figur 8 visas generellt stabila grundvattennivåer som varierar upp till 0,47 meter. Under provpumpningen 2016 finns det inga mätvärden från innan provpumpningen startades och därmed finns det heller inga data på opåverkade grundvattennivåer vilket gör det svårt att analysera mätdatat. Resultatet i Figur 8 visar att balans mellan grundvattenbildning och grundvattenuttag har uppnåtts under den här perioden. I slutet av provpumpningsperioden sänks pumpflödet från 2,1 l/s till 1,8 l/s och sedan till 1 l/s. När pumpflödet minskar ökar grundvattennivåerna i observationsrör och i brunnen. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

20 20 (32) Figur 8. Grundvattennivåer under provpumpning under I figuren visas även pumpflöden som används under provpumpningen. En jämförelse av grundvattennivåer från provpumpningen åren och provpumpningen år 2016 visar att grundvattennivåerna ligger ca 0,8 meter lägre år 2016 än Vattentäktens influensområde 5.1. Utgångspunkter Grundläggande för beräkningen har varit följande egenskaper, utvärderade från provpumpningarna samt avsänkningarna mätta i brunnar och observationsrör. Uttag Medeluttag, Q medel: Maxuttag, Q max: Isälvsmaterial Grundvattenbildning, W: Konduktivitet, K: 350 m 3 /dygn, dvs. ca 4 l/s 520 m 3 /dygn, dvs. ca 6 l/s 150 mm/år 1*10-3 1*10-5 m/s underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

21 21 (32) 5.2. Underlag för påverkansområdet Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning i jord uppstår inom ett område kring brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde eller påverkansområde. Storleken på detta influensområde styrs dels av uttagets storlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av grundvatten är också en viktig faktor som styr influensområdets storlek. Då verksamheten även omfattar avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte återförs till grundvattenmagasinet, utan den grundvattensänkning som uppstår inom influensområdet finns kvar så länge uttag pågår. Påverkansområdet kan dels uppskattas som en funktion av antagen grundvattenbildning i isälvsmaterial samt uttaget, dels kan påverkansområdet uppskattas utifrån utförda provpumpningar och de avsänkningar som registrerats. Dessa olika metoder ska ge samma resultat, d.v.s. provpumpningarna kan också vara ett sätt att uppskatta grundvattenbildningens storlek. Eftersom jordlagren är mäktiga ovan berg och eftersom jordlagren består lokalt av finare material i djupet bedöms uttaget inte påverka grundvatten i berggrunden. Sprickriktningar i berggrunden är därmed inte av relevans för bedömning av påverkansområdets utformning Provpumpning Vid långtidsprovpumpningen under 2006 och 2007 sänktes uttagsbrunnen av ca 1,5 meter som mest vilket innebär att det blir ett litet påverkansområde kring brunnen. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Av provpumpningen framgår det att avsänkningarna i de närbelägna rören R10 och Odexröret var måttliga (maximalt 1 meter) samt att ingen avsänkning observerades i observationsrören R13, R14, R21, R12, R15 R9, 0701 och 0703 se Figur 9 och Figur 10. Påverkansområdet sträcker sig därmed maximalt 71 m norr och 112 m söder om uttagsbrunnarna.

22 22 (32) Figur 9. Grundvattennivåer innan provpumpning startade Figur 10. Grundvattennivåer efter provpumpning har utförts med ett uttag på 350 l/s under en två månadsperiod. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

23 23 (32) 5.4. Beräkning med grundvattenbildning För att beräkna hur brunnen påverkas av grundvattenbildning och hur stort påverkansområdet med avseende enbart på grundvattenbildning användes också Thiems brunnsekvation. I ekvationen användes maxvärdet 1*10-3 och minvärdet 1*10-5 för hydraulisk konduktivitet 1 på och grundvattenbildning 150 mm/år (Rodhe et. al., 2004). Resultatet från beräkningen visas i Figur 11. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Figur 11. Från beräkningarna bedöms påverkansområdet bli 50,5 meter radie från brunnen. Påverkansområdet är också här definierat med en grundvattenavsänkning större än 0,3 meter. Beräkningar för yta av grundvattenbildningsområde i avsnitt 4.2 visar att yta som krävs för grundvattenbildning vid ett uttag på 4 l/s och en medelnederbörd på 150 mm/år är 0,84 km 2 och för ett uttag på 6 l/s är ytan 1,26 km 2. I beräkningarna ovan som visar avsänkning i brunnen på ett område med en radie på 50,5 meter vilket motsvarar en cirkels area på 0,008 km 2. Detta visar att uttaget av grundvatten är mindre än grundvattenbildningen. 1 Tidigare rapporter, Norconsult AB

24 24 (32) 5.5. Utformning av påverkansområde Påverkansområde har tagits fram utifrån uppgifter från provpumpningarna och beräkningen ovan där påverkansområdet bedöms ha en radie på 50,5 m. I Figur 12 visas det beräknade påverkansområdet på en kartbild. Inom det beräknade påverkansområdet ligger inga verksamheter eller vattendrag som kan påverkas av grundvattenuttaget ur brunnen. Vägen intill brunnen är byggd på isälvssediment som har låg sättningsrisk och kommer inte att påverkas av uttaget från brunnen. Figur 12. Beräknat påverkansområde med avseende på grundvattenbildning på 150 mm/år. 6. Brunnsinventering En brunnsinventering genomfördes år 2006 inför provpumpningen. Enligt denna hamnar inga privata brunnar inom påverkansområdet, se Figur 13. Brunn 2:1 är ett undersökningsrör som används för kontroll av grundvattenrör. Fastigheten Röhälla 1:9 har en grävd brunn men fastigheten är sedan 2016 inkopplad på det kommunala VA-nätet. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

25 25 (32) Figur 13. Privata brunnar i området kring Röhälla brunnen. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för Vattnet i brunnen på fastigheten 1:9 har provtagits vid två tillfällen, och Vid båda tillfällena innehöll vattnet kloridhalter på 62 respektive 64 mg/l, vilket är något högt men överskrider inte Livsmedelverkets riktvärden för dricksvatten (SLVFS 2001:30). Se Bilaga 7 för bifogade analysprotokoll från laboratorium. 7. Grundvattenbeskaffenhet Bilaga 8 visar en sammanställning av analysresultat på utgående vatten från Röhälla samt analyser från miljöövervakning av brunnen i Röhälla. Analyserna från Röhälla visade inte på några halter som överskred Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) för utgående dricksvatten. Halterna av nitrat ligger något högt i men fortfarande till marginal till livsmedelverkets riktvärden.

26 26 (32) 8. Påverkan från höjda havsnivåer Havsnivåer kommer troligtvis att stiga på grund av rådande klimatförändringar. Den globala havsnivåhöjningen beräknas bli mest märkbar i södra Sverige. Beroende på vilken takt klimatet förändras kommer det att påverka hur mycket och hur snabbt havet kommer att stiga. Att havsnivåer stiger beror både på termiskexpansion, där havsvattnet utvidgar sig när vattentemperaturen höjs, och på att glaciärer och landisar smälter. Just nu bedöms takten på den globala havsnivåhöjningen vara drygt 3 mm/år (SMHI, 2017). En stigande havsnivå kan komma att påverka då det finns risk att saltvatten kan tränga in i brunnen och påverka strömningsriktning samt vattenkvaliteten. Med hjälp av ett kontrollprogram med kontinuerliga mätningar av grundvattennivåer, havsvattennivåer och vattenkemi kan risken med saltvatteninträngning i brunnen minskas. Förslag på kontrollprogram finns redovisat i kapitel 9 samt i rapporten Miljökonsekvensbeskrivning för daterad SMHI har beräknat havsnivåhöjningar baserat på FNs, klimatpanel, IPCC, klimatrapport, där olika utsläppsscenarier har sammanställts (RCP-scenarier). I Figur 14 och Figur 15 visas beräknade havsnivåer för RCP-scenario 8,5, vilket är det scenario som motsvarar det som i dagsläget ligger närmast de uppmätta trenderna i koncentration av växthusgaser. Figur 14 och Figur 15 och visar medelvattenståndet och effekter av stormar eller andra tillfälliga havsnivåhöjningar visas inte. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

27 27 (32) Figur 14. Beräknade medelvattenståndet år 2050 för scenariot RCP-8,5, (SMHI, 2017). I och med havsnivåhöjning kommer strandlinjen förskjutas enligt SMHIs beräkningar ca 0-20 meter från idag fram till år 2050 för scenariot RCP-8,5. Den här strandförskjutningen motsvarar en havsnivåhöjning på ca 0-0,09 meter. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

28 28 (32) Figur 15. Beräknade medelvattenståndet år 2100 för scenariot RCP-8,5 (SMHI, 2017). I och med havsnivåhöjning kommer strandlinjen förskjutas enligt SMHIs beräkningar upp till 100 meter år 2100 från och med i år och för scenariot RCP 8,5. Den här strandförskjutningen motsvarar en havsnivåhöjning på ca 0,25 meter. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

29 29 (32) 9. Kontrollprogram Kontrollprogram utformas i samråd med länsstyrelsen efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Följande parametrar föreslås som minst ingå i kontrollprogrammet: Grundvattennivån mäts i ett par representativa observationsrör en gång/månad Grundvattennivån mäts i närliggande observationspunkter för att bedöma omfattning av avsänkningen vid speciella omständigheter såsom torka Vattennivån i uttagsbrunnar registreras regelbundet Uttagen vattenmängd registreras regelbundet Ett förslag på kontrollprogram finns i tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning, Miljökonsekvensbeskrivning för, daterad Kontrollprogrammet kan senare revideras efter samråd med länsstyrelsen. Vattenprov ur vattentäkten tas med frekvens och analysomfattning enligt gällande föreskrifter från Livsmedelsverket, inom ramen för egenkontrollen vid befintligt vattenverk. underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

30 30 (32) Referenser Ingenjörsfirman Bååth AB, Förslag till ny brunn i vattentäkt Strandskogen, Mörbylånga kommun, Information och arkivmaterial från s tekniska kontor och miljökontor. Livsmedelsverket, Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, oktober 2007 Livsmedelverkets föreskrift SLVFS 2001:30, Livsmedelverkets föreskrifter om Dricksvatten. Konsoliderad med ändringar från Länsstyrelsen i Kalmar län, Natur och kultur på Öland Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Miljökonsekvensbeskrivning om risker för påverkan på grundvattnet vid utbyggnad med villabebyggelse på fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, , Nybyggarna i Färjestaden AB Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Resultat av provpumpning av kommunens vattentäkt i Röhälla,, Mark & Vatten Ingenjörerna AB, Utredning av påverkan på grundvattennivåer vid de kommunala brunnarna i Strandskogen och Röhälla,, , Översiktsplan 2014 Norconsult AB, Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla vattentäkt,, SGU, Jordartskarta 1: SGU, Grundvattenbildning i svenska typjordar, slutrapport från proj nr /2004 Statistiska centralbyrån. Data hämtat om befolkningsmängd i. Hämtad BE BE0101 BE0101A/Befol kningny/?rxid=f45f90b ba25-9b43e6c6e299 Sveriges geologiska undersökning serie Ah nr 1 specialkarta, Hydrogeologisk karta över Ölands berggrund underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

31 31 (32) VISS, (2017). Västra Ölands kalkberg. VISS, (2017). Strandskogen. Norconsult AB Väg och Bana Elin Friberg underlag och mkb\tekniskt underlag\ samrådsunderlag tekniskt underlag för

32 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax