Tekniska förvaltningen, Örebro kommun. Inventering av underlagsmaterial avseende regional dricksvattenförsörjning. Uppdragsnummer

Transkript

1 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun VATTEN FRÅN VÄTTERN Inventering av underlagsmaterial avseende regional dricksvattenförsörjning Örebro Sweco Environment AB Åke Petersson Uppdragsnummer ra02s SWECO Grubbensgatan 6, Örebro Telefon Telefax Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

2 Innehållsförteckning 1 Orientering 3 2 Befolkningsunderlag Antal invånare och prognoser för framtida vattenbehov Uppgifter från Svenskt Vattens databank, VASS 4 3 Befintliga dricksvattenproduktionsanlägg-ningar med råvatten från Vättern Allmänt Råssnäs vattenverk i Motala kommun Borgunda vattenverk för Skara, Skövde och Falköping Harge vattenverk i Askersunds kommun Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun Hjo vattenverk i Hjo kommun 8 4 Vätternvattnet - vattenskyddet Allmänt Genomförandet av vattenförvaltningen Vattenskyddsområde Vättern Riskkällor - riskbedömning Intressenter och verksamheter Aktuell vattenkvalitet i Vättern Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Kända undersökningar Data för Vättern - nettoavrinning Regleringen av vattenståndet i Vättern 14 5 Grundvattenförekomster 15 6 Vattendomar och tillstånd 16 7 Skyddsvärda områden 17 8 Identifiering av kunskapsluckor och utredningsbehov Översiktlig planering och stora infrastrukturprojekt Långsiktig hållbarhet ( Miljökonsekvenser ) Klimatfrågan 18 ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 1 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

3 Bilagor Befolkningsprognos Bilaga 1 Administrativa och tekniska basdata från VASS Bilaga 2 Administrativa och tekniska basdata från VASS Bilaga 3 Basdata för vattenverken i Örebro kn Bilaga 4 Vattenskydd Vättern, Motala kn Bilaga 5 Synpunkter från Råssnäs vattenverk i Motala Bilaga 6 Analyser på råvatten till Råssnäs VV Bilaga 6.1 Analyser på renvatten från Råssnäs VV Bilaga 6.2 Vattenskydd Vättern, Skaraborgsvatten Bilaga 7 Synpunkter från Borgunda vattenverk, Skaraborgsvatten Bilaga 8 Vattenskydd Vättern, Askersunds kn Bilaga 9 Synpunkter från Harge vattenverk i Askersund Bilaga 10 Norra Vätterns tillrinningsområde, Recipientkontrollen 2008 Bilaga 11 Flödesschema Vanäs vattenverk i Karlsborgs kn Bilaga 12 Flödesschema Hjo vattenverk i Hjo kn Bilaga 13 Temperaturmätningar Bilaga 14 Flödesschema Harge vattenverk i Askersunds kn Bilaga 15 ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 2 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

4 1 Orientering I flera kommuner i Örebro län saknas alternativ för att klara dricksvattenförsörjningen om en allvarlig störning av den nuvarande försörjningen skulle inträffa. På uppdrag av Örebro kommun, Tekniska Förvaltningen, har Sweco inventerat underlagsmaterial som kan vara av intresse för det kommande utredningsarbetet avseende förutsättningar och möjligheter att försörja kommuner i Örebro län med vatten från Vättern. De kommuner som primärt deltar i det här arbetet är Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund, Laxå, Lekeberg samt BKT (Bergslagens KommunalTeknik, som representerar Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg). 2 Befolkningsunderlag 2.1 Antal invånare och prognoser för framtida vattenbehov Tabell 1. Befolkningsunderlag och totalt levererad vattenmängd Totalt antal invånare ( ) Levererad vattenmängd 2007 (Mm3/år) 3 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc Årsmedelflöde 2007 (l/s) Örebro ,9 410 Kumla ,9 92 Hallsberg ,1 3 Askersund ,9 30 Nora ,9 30 Lindesberg ,3 105 Laxå ,6 20 Lekeberg ,2 6 Summa ,8 696 ra02s Detaljerade och uppdaterade uppgifter om befolkningsutvecklingen kan hämtas från aspx Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern

5 En preliminär prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till några de större vattenverken i de aktuella kommunerna i framtiden framgår av bilaga 1. Prognosen bygger på den historiska utvecklingen under perioden 1970 till Uppgifter från Svenskt Vattens databank, VASS I bilaga 2 återfinns administrativa och tekniska basdata avseende vattenförsörjningen för kommunerna i Örebro län. Uppgifterna är hämtade från Svenskt Vattens databank VASS. De flesta kommunerna i Sverige levererar årligen in uppgifter till Svenskt Vatten AB:s VASS-system. Här finns samlat ett stort antal uppgifter som är av intresse i detta sammanhang. Uppgifter om aktuellt antal anslutna personer till de olika vattenverken i respektive kommun, verksamhetsområdenas storlek, antal och typ av vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reservoarer, aktuell elförbrukning, levererad och försåld vattenmängd mm. I bilaga 3 återfinns motsvarande uppgifter för kommunerna runt Vättern. Genom att kontakta Svenskt Vatten AB, sonja.landen@svensktvatten.se kan s.k. gästbehörighet till VASSsystemet erhållas. I Örebro kommun upprättas dessutom en ÅRSREDOVISNING med tillhörande statistikdel som detaljerat redovisar data för varje enskilt vattenverk i kommunen. Jämför bilaga 4. ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 4 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

6 3 Befintliga dricksvattenproduktionsanläggningar med råvatten från Vättern 3.1 Allmänt Befintliga vattenverk som utnyttjar norra delen av Vättern som råvattentäkt har besökts och/eller intervjuats för att erhålla en övergripande kartläggning av tillämpade behandlingsmetoder. Uppgifter om problem som kan uppkomma vid utnyttjande, produktion och distribution av dricksvatten baserat på råvatten från Vättern har sammanställts. Generellt gäller att vattnet från Vättern är mjukt varför någon form av hårdhetshöjning tillämpas vid samtliga större vattenverk. Vanligt förekommande desinfektionsmetod för vattenverk med större distributionsområden är UV-behandling följt av klorering enligt kloraminförfarande, dosering av natriumhypoklorit i kombination med ammoniak. Inget av vattenverken i Motala, Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping, Askersund, Hjo eller Karlsborg har konstgjort grundvatten enligt den behandlingsmetod som tillämpas i Örebro och Kumla. Gemensamt för flera av vattenverken runt Vättern är att man förlagt råvattenintaget på ganska stort djup för att även sommartid erhålla ett kallt råvatten. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter bör vattentemperaturen i levererat dricksvatten inte överstiga + 20 o C. Motala vattenverk har dubbla intagsledningar. En trätub ut till 140 m från stranden på ett djup av 4,5 m och en plastledning ut till 300 m på ett djup av 10 m. Båda ledningarna är i drift för att få omsättning på vattnet i ledningarna. Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med UVljus samt natriumhypoklorit och ammoniak. Se även pkt 3.2 nedan. ra02s Borgunda vattenverks råvattenintag ligger 970 m ut i sjön på ca 16 m djup. Intaget låg tidigare närmare stranden och på 9 m djup. P.g.a. problem med igensättning med iskristaller i samband med isläggning förlängdes intagsledningen ut till 16 m djup varefter man inte har haft Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 5 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

7 några problem. Råvattenkvaliteten är bra men viss uppgrumling erhålls vid ostliga vindar och temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 18 o C. Man överväger att förlänga intagsledningen ytterligare för att få ett något kallare råvatten och minska risken för påverkan från uppgrumling av vattnet vid hårda ostliga vindar. Behandlingen i Borgunda vattenverk består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit och ammoniak. Se även pkt 3.3 nedan. Karlsborg har valt kemfällning i kontinuerliga snabbsandfilter följt av kolfilter. Detta för att råvattnet tas ur Karlsborgsviken som påverkas av tillflödet genom Göta Kanal. Se även pkt 3.5 nedan. Hjo har valt ozonering och långsamfiltrering för att säkerställa ett lågt innehåll av organiskt material och samtidigt erhålla viss förbättring av vattnets smak och lukt. Se även pkt 3.6 nedan. 3.2 Råssnäs vattenverk i Motala kommun En kort beskrivning över vattenverket på Råssnäs i Motala framgår Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av som Motala kommun/tekniska förvaltningen Vattenenheten upprättat. Se bilaga 5. Synpunkter som framkommit vid besök på Råssnäs vattenverk finns redovisade i bilaga Borgunda vattenverk för Skara, Skövde och Falköping En kort beskrivning över vattenverket i Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av som Kommunalförbundet Skaraborgsvatten upprättat. Se bilaga 7. Synpunkter som framkommit vid besök vid Borgunda vattenverk finns redovisade i bilaga 8. ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 6 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

8 3.4 Harge vattenverk i Askersunds kommun En kort beskrivning över vattenverket i Harge som förser Askersund med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av som upprättats av Askersunds kommun. Se bilaga 9. Synpunkter som framkommit vid kontakt med personalen på Harge vattenverk finns redovisade i bilaga 10. Flödesschema över Harge vattenverk framgår av bilaga Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun Normalförbrukning m³/dygn. Maxdygnsförbrukning 3600 m³/dygn Råvatten från Vättern genom en 1200 m lång intagsledning på ca 10 m djup. Yttre intagsbrunn med grovsil, maskvidd 2 mm. I den inre intagsbrunnen (volym 15,7 m³) finns två stycken råvattenpumpar placerade. Dessa pumpar råvattnet till ett kontaktkärl där fällningskemikalien ekoflock 90 blandas. Som föralkanisering tillsätts kolsyra i ledningen till kontaktkärlet för att höja alkaniteten. Från kontaktkärlet fördelas vattnet parallellt över de fyra Dynasand-filtren. Från filtren leds det förfällda vattnet till en fördelningslåda där vattnet fördelas till respektive kolfilter. I fördelningslådan tillsätts lut. Det finns tre kolfilter på vardera 18 m². Aktiva kolet adsorberar lukt och smak samt övriga organiska ämnen. Som efteralkanisering tillsätts kolsyra för att höja alkaniteten ytterligare. I en blandningsbassäng tillsätts lut för att få rätt ph och klor för desinfektion. Efter blandningsbassängen pumpas vattnet till en lågreservoar (360 m³). Intaget till Karlsborgs vattenverk ligger i Karlsborgsviken och påverkas av tillflödet genom Göta Kanal. Vattenverket är gammalt och var från början ett sk blandvattenverk med en del grundvatten och en del ytvatten. Grundvattnet har emellertid förorenats av försvarsmaktens aktiviteter i området varför försörjningen nu sker med enbart vatten från Karlsborgsviken. ra02s Verket kompletterades 2001 med DynaSand-filter. Flödesschema för Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun framgår av Bilaga 12. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 7 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

9 3.6 Hjo vattenverk i Hjo kommun En kort beskrivning över vattenverket i Hjo som förser Hjo med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av som upprättats av Hjo kommun. Ett flödesschema framgår av nedanstående Figur 2. Verket byggdes om för ca 10 år sedan och i samband därmed förlängdes intagsledningen till 2700 m så att intaget sker på ca 25 m djup. Endast under mycket korta perioder kan temperaturen nå upp till + 16 o C. Normalt ligger temperaturen på ca o C. Inkommande vatten silas i en mickrosil med maskvidden 60 um. Tillfälliga turbiditetstoppar reduceras effektivt genom enbart silningen. Flödesschema Hjo Vattenverk framgår av bilaga 13. ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 8 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

10 4 Vätternvattnet - vattenskyddet 4.1 Allmänt Vätternvårdsförbundet med säte på Länsstyrelsen i Jönköpings län svarar för kontroll och samordning av vattenskydd mm som rör förhållanden i och omkring Vättern. Under finns samlat ett mycket omfattande informationsmaterial om Vättern. Kontaktman på Länsstyrelsen i Jönköping är Måns Lindell, mans.lindell@lansstyrelsen.se Genomförandet av vattenförvaltningen Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheterna ska fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan senast den 22 december 2009 efter att ha genomfört samråd under minst 6 månader ( Vattenmyndigheten har genomfört en kartläggning av alla vattenförekomster och gjort en statusklassificering. Statusklassificeringen visar hur vattnen mår och ligger till grund för miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen samt förvaltningsplanerna. Klassificeringen finns tillgänglig på Vattenskyddsområde Vättern Kommunerna runt Vättern har utarbeta ett gemensamt förslag till vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Vättern och lämnat in ansökan till respektive länsstyrelse. ra02s I detta sammanhang är det i första hand det material som Askersunds kommun sammanställt i sin ansökan som är av intresse. Se bilaga 9. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 9 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

11 4.1.3 Riskkällor - riskbedömning Inom ramen för upprättandet av ansökningshandlingar för fastställelse av skyddsområden och skyddsföreskrifter för de befintliga vattentäkterna runt Vättern har sammanställts generella riskkällor inom inventeringsområdet. De verksamheter som omfattats av inventeringen är bl.a Arbete i vatten, Bad- och campingplatser, Bensinstationer, Båtar, hamnar uppställningsplatser för båtar, Fruktodlingar, Golfbanor, Enskilda avlopp, Idrotts- och parkanläggningar, Kyrkogårdar och krematorier, Boskapsskötsel, Markavvattning, Motorsport, Schaktningsarbeten, Vattenuttag för bevattning och Trafik. Beträffande Trafik har sammanställningar upprättats för berörda vägavsnitt avseende tung trafik indelade enligt Räddningsverkets olika klasser för farligt gods. Av det insamlade materialet har gjorts en Sammanvägning bedömning risker inom inventeringsområdet. En kommun har upprättat en sk Säkerhetsprofil för varje enskilt tillflöde till Vättern. Här bedöms sannolikhet och konsekvens för att beräkna en riskklass för varje potentiell föroreningskälla. Identifiering av riskkällor och riskbedömning bör även göras för varje system som upprättas för försörjning av här aktuella kommuner med dricksvatten baserat på råvatten från Vättern Intressenter och verksamheter Tekniska Verken i Linköping Enligt preliminära uppgifter inhämtade från Ola Palmquist, driftchef vattenkraft på Tekniska Verken i Linköping, tel mobil , har fallrättsinnehavaren, som i detta fall är Tekniska Verken i Linköping tillsammans med Holmen (Tekniska Verken äger 7 st och Holmen 1 st vattenkraftverk i Motala Ström), sannolikt rätt till ersättning för förlorad produktion. ra02s Munksjö Aspa Bruk AB Aspa Bruk är beläget i Olshammar ca 17 km söder om Askersunds tätort. Bruket ligger på en halvö strax öster om Olshammars samhälle vid Vätterns norra del. Fabriken byggdes 1927 med en produktionskapacitet om 6000 ton oblekt sulfatmassa per år och har sedan dess fortlöpande byggts om och moderniserats. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 10 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

12 Munksjö Aspa Bruk AB tillverkar blekt och oblekt sulfatpappersmassa till papperstillverkare över hela världen. Produktionskapaciteten är ca 550 ton/dygn vilket motsvarar en årskapacitet om ca ton. Produktionen utgörs av helt klor- och klordioxidfri blekt långfibrig sulfatmassa, klordioxidblekt massa samt oblekt specialmassa. Fabriksvattnet tas som ytvatten från Vättern ca 1 km öster om fabriken. Vattenrecipienten är Vättern där anläggningens processavlopp utmynnar i Sörviken. Avloppsflödet är ca m 3 /dygn. Bolaget gör återkommande recipientundersökningar i Vättern utanför Sörviken. Information om utsläpp till vatten från verksamheten och resultat och recipientundersökningar finns i de senaste årens miljörapporter för verksamheten. Rapporterna kan erhållas från tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Örebro. Zinkgruvan Mining AB Zinkgruvan minning driver gruvverksamhet ca 12 km sydost om Askersunds tätort. Gruvverksamhet har bedrivits kontinuerligt på platsen sedan Vid verksamheten bryts bly, zinkhaltiga malmer. Årligen bryts upp emot ton malm. Fram till och med slutet av 1976 transporterades malmen till Åmmeberg där den även anrikades. Sedan 1977 anrikas malmen i Zinkgruvan. Överskottsvatten från verksamheten släpps, efter rening i sand- och klarningsmagasin, till Ekershyttebäcken som slutligen mynnar i Kärrafjärden i Vättern. För mer information om nuvarande utsläpp till vatten, se Zinkgruvan Minings miljörapporter som kan erhållas från tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen i Örebro. Beträffande tidigare gruvverksamhets påverkan på Kärrafjärden och Vättern se bl.a. årsrapporter över Norra Vätterns tillrinningsområden. undet ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 11 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

13 4.2 Aktuell vattenkvalitet i Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö kännetecknad av låga fosforhalter samt stort siktdjup. Under mitten av 1900-talet var sjön dock påverkad av övergödning och andra föroreningar. Efter omfattande åtgärder på reningsverk och industrier har näringshalterna gradvis minskat från ca 10 µg Tot-P/l vid 1970-talets början då mätningarna påbörjades till dagens ca 3 5 µg Tot-P/l. Den minskade näringstillgången har lett till att vattnet åter har blivit klart, med ett medelsiktdjup på 13 m. Det är dock en bit kvar till de äldsta noteringarna av siktdjup från tidigt 1900-tal som uppvisar siktdjup på ca 17 m. De lägsta siktdjup som noterats i Vättern ligger kring 6 7 m något som dock endast noterats under korta perioder. När Vättern var som mest övergödd var siktdjupet således endast en tredjedel av vattnets klarhet vid opåverkat tillstånd. Det tidigare hotet om övergödning av fosfor i Vättern är idag att betrakta som borta och sjön är ur näringssynvinkel tillbaka till det tillstånd som rådde i sjön vid förra sekelskiftet. Omfattande sammanställningar av analysdata har utförts av bl.a. Institutionen för Vatten och Miljö, SLU, i Uppsala. Djupvattnets egenskaper och kvalitetsvariationer framgår av analyssammanställningar som utförts av SLU för provtagningsstation i norra Vättern, Jungfrun NV. Sammanställning av analysdata återfinns under adress ph-variationer återfinns under adress och temperaturvariationer framgår av Djupvattnets egenskaper och kvalitetsvariationer framgår av ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 12 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

14 4.2.1 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Samordnad recipientkontroll (SRK) för Norra Vätterns tillrinningsområde sköts av Norra Vätterns SRK sammanslutning. Recipientkontrollen omfattar bland annat kemiska och biologiska undersökningar och resultaten från kontrollen sammanställs årligen i en rapport. Resultaten från den samordnade recipientkontrollen lagras bla hos Länsstyrelsen. Vattenkemidata finns även tillgänglig hos datavärden för vattenkemi i sötvatten - Inst. för miljöanalys, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Resultatet av recipientkontrollen under år 2008 framgår av bilaga 11. Tidigare rapporter kan laddas ned från följande adress: undet Kända undersökningar Trender för ph-förändringarna i humus har upprättats av SLU för perioden Markområdena norr om Vättern visar en sjunkande trend medan stora områden öster och väster om Vättern inte uppvisar någon statistiskt säkerställd förändring under den här perioden. Resultatet av undersökningen återfinns under adress Halterna kväve i vattenmassan uppvisar en ökande trend även om trenden verkar avstanna på senare tid. För närvarande föreligger en obalans mellan kväve och fosfor (N/P-kvot) i Vättern (ca ), att jämföras med en N/P-kvot <100 som kan anses normalt för en sjö av Vätterns typ. Vad en hög N/P-kvot får för konsekvenser är dock oklart. Dock finns belägg att förändringar av växtplankton kan ske inom gruppen kiselalger mot mer fastsittande och kletiga former när N/P-kvoten ökar. Resultatet av genomförda temperaturmätningar på bottenvattnet i Vättern återfinns i bilaga Data för Vättern - nettoavrinning ra02s Vättern är 135 km lång, maximalt 31 km bred, medelbredd 13,7 km. Maximalt djup 128 m och ett medeldjup på 39,8 m. Sjöarea 1912 km 2 och en beräknad volym av 74 km 3 ger en utbytestid på ca 60 år för vattnet i Vättern. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 13 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

15 Tillrinningsområdet inkl. sjöytan uppgår till 6360 km 2 varav sjöytan utgör ca en tredjedel eller 1912 km 2. Nederbörden över sjöytan uppgår till ca 500 mm/år vilket motsvarar en årsmedelavrinning av ca 30 m 3 /s. Avdunstningen över sjöytan uppgår emellertid till ca 435 mm/år vilket motsvarar en förlust på ca 26 m 3 /s. Nettoavrinningen för enbart sjöytan uppgår alltså i medeltal till ca 4 m 3 /s. Till detta kan läggas nettoavrinningen från omgivande mark, 4448 km 2, vilket vid en antagen nettoavrinning av 200 mm/år motsvarar en årsmedelavrinning från Vättern på ca 28 m 3 /s. Sammanställningar av flödesserier för Vätterns utlopp, Motala kraftverk 3 dygns gildande medelvärde, visar variationer i avrinningen mellan m 3 /s. 4.4 Regleringen av vattenståndet i Vättern Vattenståndet i Vättern är i medeltal 88,48 m ö h. I Vättern har vattenståndet observerats vid Motala sedan Dagliga observationer påbörjades Från och med 1926 har vattenståndet registrerats kontinuerligt. Vattenståndsmätningarna utgör en viktig del i den reglering av Vättern som finns vid Motala ström. Regleringen byggdes 1929 för kraftändamål. Totalt beräknas utbyggbar fallhöjd uppgå till 85 m i Motala ström, varav ca 83 m utnyttjas för kraftproduktion. Reglering utförs utifrån äldre data om Vättern naturliga d.v.s. oreglerade yta så att det är den naturliga avbördningen som tappas. Vid en övre nivå tillåts Vättern svämma över regleringsnivån. Vättern sägs utgöra ett s.k. flerårsmagasin där normala årscyklerna (vår/höstflod) överskuggas av förändringar över flera år. ra02s I den vattendom som gäller för regleringen av vattenhushållningsbestämmelser, Dom i Mål AD 51/1946 anges att Vättern inte anses ha någon maxhöjd som styrs av regleringen utan är att betrakta som ett naturligt varierande vattenmagasin. I vattendomen slås det också fast att vattenståndet endast får mätas i Motala. Det finns andra peglar runt Vättern men dessa är ej gällande för att följa vattendomen. Vattennivån mäts via automatisk avläsare. Kontrollmyndighet gentemot vattendomen är SMHI som också är datavärd. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 14 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

16 5 Grundvattenförekomster I området mellan norra Vättern och Örebro finns fyra stråk med isälvsavlagringar som betraktas som grundvattenförekomster 1 ; Olshammarsåsen, Askersundsåsen, Forsaåsen, och Karlslunds- /Hallsbergsåsen. Den till ytan mest dominerande grundvattenförekomsten är Åsbromagasinet (Vatten-ID SE ) i Karlslunds-/Hallsbergsåsen. Denna del av åsen, även benämnd Vissbodasektionen/-mon, har tidigare undersökts med avseende på bl.a. infiltrationsmöjligheter 2. Enligt SGU:s karta över grundvattnet i Örebro län 3 bedöms grundvattentillgången vara mycket stor ( l/s) och uttagsmöjligheterna utmärkta eller ovanligt goda. SGU har studerat åsen längs sträckan Mariedamm Lindesberg och har bl.a. genomfört georadarmätningar vid Vissbodamon. Uppgifter om dessa undersökningar kan erhållas från Carl-Fredrik Mullern, SGU (tfn ). Längs Karlslunds-/Hallsbergsåsen finns bl.a. Mariedamm, Åsbro och Blacksta (Kumla) vattentäkter. Vid Norrudden, en del av Olshammarsåsen, ligger vattentäkten som försörjer Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan med dricksvatten. Längs Askersundsåsen finns Snavlunda och Vretstorp vattentäkter. Längs Forsaåsen finns Zinkgruvan vattentäkt. ra02s En grundvattenförekomst är den minsta enheten för beskrivning av tillstånd och fastställande av miljökvalitetsnormer m.m. inom ramen för vattenförvaltningen. Detta innebär grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 dricksvatten per dag eller som betjänar fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning. 2 VBB och K-Konsult, den Utredning angående grundvattentillgången inom Kumla-Hallsberg regionen. Etapp IIb och IIc. 3 SGU, Karta över grundvattnet i Örebro län. SGU Serie Ah nr 20. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 15 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

17 6 Vattendomar och tillstånd I Tabell 2 redovisas vilka kommunala vattentäkter som har eller inte har tillstånd till uttag från Vättern. Tabell 2. Redovisning över vilka vattentäkter runt Vättern som har tillstånd eller saknar tillstånd för uttag av vatten ur Vättern (Källa: Tyréns, Vattenskyddsområde Vättern. Uppdragsnummer ). Kommun/Huvudman Vattentäkt Tillstånd till uttag av vatten ja/nej Askersund Harge Nej Motala Råssnäs AD 9/1969, Söderbygdens vattendomstol Vadstena Vadstena Borghamn Nej Nej Ödeshög Ödeshög Nej Jönköping Häggeberg Brunstorp Gränna Visingsö Vätterleden AD 68/1955 AD 14/1941; AD 41/1955; AD 38/1970 Nej Nej Nej Skaraborgsvatten Hjällö AD 107/1954; Deldom A 82/1956; AD 95/1961Vattendomstolen i Växjö Hjo Hjo DVA 65/1983 Vattendomstolen i Växjö Karlsborg Karlsborg Granvik Den dom som gäller för reglering och vattenhushållningsbestämmelser heter Dom i Mål AD 51/1946. DVA 47/1991 Vattendomstolen i Växjö Nej ra02s Uttaget till Borgunda vattenverk regleras i deldom A 82/1956 och dom A 95/1961, AD 107/1954 Växjö 8 december 1961 där rätt att från Vättern via intagsledning bortleda vatten i en mängd av 13,5 miljoner m3/år. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 16 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

18 7 Skyddsvärda områden I området mellan norra Vättern och Örebro finns skyddsvärda områden som skulle kunna bli berörda av eventuell ledningsdragning eller av anläggningar erforderliga i ett system baserat på vatten från Vättern. Norra delarna av Vättern är i sig av riksintresse för naturvården och Natura 2000-område. Dessutom är norra Vättern riksintresse för friluftslivet. Vidare norrut finns riksintressen för kulturmiljövården och naturvården, naturreservat samt vattenskyddsområden. (Länsstyrelsen i Örebro läns GIS-data: alternativt ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 17 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

19 8 Identifiering av kunskapsluckor och utredningsbehov 8.1 Översiktlig planering och stora infrastrukturprojekt 8.2 Långsiktig hållbarhet ( Miljökonsekvenser ) 8.3 Klimatfrågan ra02s Tekniska förvaltningen, Örebro kommun Vatten från Vättern 18 (18) Uppdrag ; PEKE p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl doc

20 Bilaga 1 Sid 1(9) Historisk befolkningsutveckling i aktuella kommuner Kommun Örebro Kumla Hallsberg Askersund Nora Lindesberg Laxå Lekeberg Summa Prognostiserad befolkningsutveckling i aktuella kommuner Kommun Historisk Historisk Antagen Aktuell Antagen Antagen Antagen Antagen Antagen förändring förändring förändring folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd pe per år pe per år pe per år Örebro Kumla Hallsberg Askersund Nora Lindesberg Laxå Lekeberg Summa

21 Bilaga 1 Sid 2(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Skråmsta vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av kommunens totala befolkning är ca 85 % anslutna till Skråmsta vattenverk Av den totala produktionen sker ca 1 % vid andra vattenverk i kommunen än Skråmsta Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Skråmsta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Skråmsta successivt ökar till 90 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Skråmsta vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Örebro Beräknad årsprouktion 15,3 Mm3/år 18,5 Mm3/år Aktuell årsprouktion år ,7 Mm3/år OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Skråmsta vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

22 Bilaga 1 Sid 3(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Glanshammars vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av församlingens totala befolkning är ca 20 % anslutna till Glanshammars vattenverk Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Glanshammars vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Glanshammars VV successivt ökar till 25 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Glanshammars vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Glanshammar Glanshammar Produktion personer m3/år 207 m3/d 295 l/p.d OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Glanshammars vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern. Problem Bekämpningsmedelsrester i grundvattnet

23 Bilaga 1 Sid 4(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Kilsmo vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av församlingens totala befolkning är ca 50 % anslutna till Kilsmo vattenverk Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Kilsmo vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Kilsmo successivt ökar till 60 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Kilsmo vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Kilsmo Kilsmo Produktion personer m3/år 171 m3/d 340 l/p.d OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Kilsmo vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

24 Bilaga 1 Sid 5(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Blacksta vattenverk i Kumla kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Kumla är 85 % och av totala befolkningen i Hallsberg är ca 70 % anslutna till Blacksta vattenverk Av den totala förbrukningen i Hallsberg produceras en mindre del vid vattenverken i Hjortkvarn och Vretstorp Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Blacksta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Blacksta VV successivt ökar till 90 % respektive 80 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Blacksta vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Kumla Hallsberg Industriförbrukn Summa Beräknat årligt behov 4,0 Mm3/år 4,5 Mm3/år Blacksta Produktion personer m3/år 9863 m3/d 352 l/p.d Uttag av råvatten från Tisaren ,5 Mm3/år varav till Blacksta för infiltration 2,7 Mm3/år m3/d resten till Kvarntorp 1,8 Mm3/år Uttag av grundvatten i Blacksta har prognostiserats 3,9 Mm3/år m3/d år 2010 Aktuellt årligt behov år ,9 Mm3/år OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Blacksta vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

25 Bilaga 1 Sid 6(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Harge vattenverk i Askersunds kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Askersund är 60 % anslutna till vattenverket i Harge och 20 % till vattenverket i Åsbro Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Harge vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Harge VV successivt ökar till ca 65 % av den totala befolkningen i Askersundår Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Harge vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Harge Åsbro OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Harge och Åsbro vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

26 Bilaga 1 Sid 7(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Laxå vattenverk i Laxå kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Laxå är 80 % anslutna till vattenverket i Laxå Laxå vattenverk försörjer även Hasselfors och Mullhyttan med vatten. Aktuellt underlag saknas fn. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Laxå vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Lekeberg Edsberg Mullhyttan Laxå Ramundeb Laxå Laxå Finnerödja Laxå Skagershu 621 OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

27 Bilaga 1 Sid 8(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Fjugesta vattenverk i Lekebergs kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Lekebergs kommun är 65 % anslutna till vattenverket i Fjugesta Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Fjugesta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Fjugesta VV successivt ökar till 80 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Fjugesta vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Fjugesta Fjugesta Produktion 2002 personer m3/år m3/d l/p.d OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

28 Bilaga 1 Sid 9(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Nora vattenverk i Nora kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Nora är ca 85 % anslutna till vattenverket i Nora Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Nora vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Nora VV successivt ökar till ca 90 % av den totala befolkningen år Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Nora vattenverk Kommun Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Nora Nora VV Produktion personer m3/år 207 m3/d 295 l/p.d OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

29 BILAGA 2 Sid 1(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Antal anslutna personer år 2007 Kommun Folkmängd Bd100 Bd101 Bd102 Bd106 Bd108 Antal Antal ansl. Antal säsongsboende Antal anslutna Antal invånare till vl-ätet utöver mantalsskrivna kunder till vatten vattensommar/vinter anslutna mätare till vattenledningsnätet Namn personer st. st. st. st. st. Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA Kommun Bd109 Bd200 Bd201 Bd202 Verksamhets- Totalt antal Antal grundvatten- Antal grundvattenområde för vatten ytvattenverk verk utan konstgjord verk med konstgjord infiltration infiltration Namn km2 st. st. st. Örebro 43, Kumla 10, Hallsberg 14, Lekeberg 2, Askersund 16, Nora 9, Laxå SUMMA 106,

30 BILAGA 2 Sid 2(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Data över ledningsnätet år 2007 Kommun Bd300 Bd305 Bd306 Bd307 Bd310 Bd403 Ledningslängd Antal serviser Antal tryck- Reservoarer Avstäng- Förnyelse av för vattenledning vl-nätet stegringspstn på vl-nätet ningsvent. vattenledningar Namn km st. st. st. st. km Örebro 643, ,68 Kumla 149, ,6 Hallsberg Lekeberg Askersund 164, ,79 Nora 90, ,14 Laxå ,5 SUMMA

31 BILAGA 2 Sid 3(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Elenergiförbrukning år 2007 Kommun Mi100 Mi101 Mi102 Elförbrukning för vattenverk Elförbrukning för Elförbrukning för tryckstegringar och reservoarer avloppsreningsverk avloppsledningsnät Namn kwh kwh kwh Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA

32 BILAGA 2 Sid 4(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Levererad vattenmängd år 2007 Kommun Vb100 Vb101 Vb102 Vb103 Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd från egna allmänna från egna allmänna från egna allmänna från egna ytvattenverk grundvattenverk utan grundvattenverk med allmänna vattenverk konstgjord infiltration konstgjord infiltration Namn m3 m3 m3 m3 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA Kommun Vb104 Vb105 Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd från annan till den egna kommunens kommun/regionalt bolag samt annan kommuns allmänna vattenledningsnät Namn m3 m3 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA

33 BILAGA 2 Sid 5(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Debiterad vattenmängd år 2007 Kommun Vb106 Vb107 Vb108 Vb109 Levererad/försåld Vattenleverans till Debiterad vattenmängd D:o till hushåll vattenmängd till annan den egna kommunens inom den egna kommunen kommun/regionalt bolag vattenledningsnät Namn m3 m3 m3 m3 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA Kommun Vb110 Vb111 Vb112 Vb113 D:o till industri Debiterad allmän D:o till Vattenverkets vattenförbrukning annan kommun egen vattenförbrukning Namn m3 m3 m3 m3 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA

34 BILAGA 2 Sid 6(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Vattenkvalitet år 2007 Kommun Vb300 Ks100 Ks200 Ks201 Ks202 Nederbörd Antal klagomål på Antal kemiska D:o som bedömts D:o som bedömts dricksvattenkvalitén undersökningar tjänligt med anm.. otjänligt på dricksvatten Namn mm st. st. st. st. Örebro 585, Kumla Hallsberg Lekeberg 713, Askersund Nora Laxå SUMMA Kommun Ks203 Ks206 Ks207 Ks208 Antal undersökningar Totalt antal utförda D:o som bedömts D:o som bedömts på lukt och smak mikrobiologiska tjänliga med anm. otjänliga som bedömts som undersökningar tjänligt med anm. på dricksvatten Namn st. st. st. st. Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA

35 BILAGA 2 Sid 7(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Rörbrott och vattenläckor år 2007 Kommun Ks300 Ks301 Antal rörbrott/ Antal rörbrott/ vattenläckor vattenläckor på ledningsnätet på serviser Namn st. st. Örebro Kumla 13 3 Hallsberg 9 5 Lekeberg 7 5 Askersund Nora 11 7 Laxå 3 9 SUMMA

36 BILAGA 2 Sid 8(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Intäkter och kostnader år 2007 Kommun Ek100 Ek200 Ek203 Ek206 Ek300 Totala årliga Total årlig Avskrivnings- Ränte- Totala intäkter kostnad kostnad kostnad investeringsutgifter Namn tkr tkr tkr tkr tkr Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA Kommun Ek500 Ek501 Ek600 Elkostnad Drift och underhålls- Drift- och underhållskostnader för vatten och kostnad vattenverk för vattenledningsnätet avloppsförsörjningen som drivs inom samt tryckstegringsden egna organisationen stationer och reservoarer Namn tkr tkr tkr Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Nora Laxå SUMMA

37

38

39

40

41

42

43

44

45 Bilaga 4

46

47

48

49

50 Bilaga 5 Teknisk beskrivning Motala Kommun/Tekniska förvaltningen Vattenenheten Vattenskydd Vättern Teknisk Beskrivning

51 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Innehållsförteckning 1. VV vattenförsörjning Vattenverket Vattenproduktion Vattenförbrukare distributionsområde Ägarförhållanden Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning 5 2. Gällande tillstånd Vattendom Vattenskydd Strandskydd 5 3. Planförhållanden 6 4. Kommunens miljöpolicy 7 5. Potentiella föroreningsrisker 8 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan 8 Bilagor 1. Vattenverkets läge 2. Flödesschema för vattenverket 3. Distributionsområde 4. Naturvårdsområden 5. Riskanalys i Vattenskyddsområde Vättern

52 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Sökande Huvudman: Huvudmannens adress: Huvudmannens besöksadress: Ansvarig person: Kontaktperson: Motala kommun Motala kommun Motala Motala kommun Tekniska förvaltningen Drottninggatan 2 Peter Malmsjö Pernilla Rudin/Jessica Johansson Telefon: Växel: Direkt: Fax: E-post VV vattenverk Enhetens besöksadress: pernilla.rudin@motala.se jessica.johansson@motala.se Motala kommun Vattenenheten Reningsverket Karshult (Borensvägen 134) Motala Vattenverk (Råssnäs) Besöksadress: Fastighetsbeteckning Biskopsvägen Råssnäs Råssnäs 2:1 1 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

53 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning VV vattenförsörjning 1.1 Vattenverket Vattenförsörjningen för Motala sker från Råssnäs vattenverk. I bilaga 1 visas anläggningens geografiska läge. Vattenverket har två råvattenintag i Vättern. Den äldre ledningen, trätub, är belägen ca 140m ut från strandkant på ett djup av ca 4,5m och den yngre ledningen, plastledning, är ca 300m ut från strandkant och ligger på ca 10m djup. Vattenverkets kapacitet är följande: Max dimensionering ca m 3 /d Medel år 2005 var ca 8500 m 3 /d Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverkets flödesschema i form av ett blockschema. De mikrobiologiska barriärerna som finns på Råssnäs VV är UV-ljus samt klorammoniak desinficering. En form av säkerhetsbarriär är de sex snabbfilter som finns i vattenverket, fyra äldre på vardera 21,5 m 2 och två nyare på vardera på 43,2 m 2, men dessa räknas ej som någon mikrobiologisk säkerhetsbarriär enligt livsmedelverket. Det finns även två UV-ljus installerade i tryckstegringsstationer på rörledningsnätet, Nykyrka tryckstegring samt Fågelsta tryckstegring, som extra säkerhet. Inför framtiden har vissa funderingar uttryckts om att anlägga och ansluta långsamfilter till vattenverket för att få ytterliggare en mikrobiologisk-estetisk barriär. De två lågreservoarer som finns i Råssnäs VV är på 700 m 3 respektive 800 m 3. De kemikalier som använd vid Råssnäs VV i produktion är följande: Släckt kalk (Ca(OH) 2 ) > 80%, max årsförbrukning 50 ton Kolsyra, max årsförbrukning 40 ton Natriumhypoklorit (NaClO) 15% aktivt klor, max årsförbrukning 9100 l Ammoniakgas 99,8-99,9%, max årsförbrukning 145 kg 2 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

54 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Vattenproduktion De producerade vattenmängderna för de senaste 6 åren framgår av tabell 1. Tabell 1 Producerade vattenmängder År Total prod Max dygn Medeldygn Mindygn Anm m 3 /år m 3 /d m 3 /d m 3 /d Medel Mängden producerat vatten har minskat på senare år, troligen på grund av industrinedläggningar samt att snålspolande duschar och toaletter har installerats mer aktivt i de hyresfastigheter som ägs av Platens bostadsbolag samt i privata hushåll. Troligen kommer produktionen av vatten minska något för de kommande 25 åren, men det finns en osäkerhet för hur stor denna minskning blir. Bland annat beror minskningen troligen på att vattenledningsnätet förbättras och att arbetet i Sverige för ett Hållbart Sverige leder i samhället till en ökad miljömedvetenhet som kan påverka personer att minska sin vattenkonsumtion. 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till vattenverket är ca personer, inklusive industri, se tabell 2. Tabell 2 Antal anslutna personer till Råssnäs VV År Anslutna Industri Anm personer m 3 /år En inventering av storförbrukarna av dricksvatten i kommunen har identifierats i samband med leveranssäkerhetplansarbete. I tabell 3 redovisas en sammanställning över årsförbrukningen för av 8 Vattenskyddsområde Vättern

55 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Tabell 3 Vattenförbrukning Storförbrukare Motala m 3 per år (2004) Lasarettet Sporthallen Dometic AB Vätterliden (äldreboende) Strandvägen (äldreboende) Stadshotellet Mixum AB Kommunen, delfinvägen Contitech Hycop AB Assarssons trädgård AB Carlsunds utbildningscenter Strömsborg (äldreboende) Råssnässkolan Motala Verkstad AB Det finns 2 olika gallerier (Baltzarhuset och Cityhuset) i centrum av Motala kommun som båda har totalt en hög vattenförbrukning. Dessa gallerier innehåller ett antal företag. Följande tätorter försörjs från vattenverket: Bona, Österstad, Norrsten, Varv, Fågelsta, Fivelstad, Fornåsa, Klockrike, Nykyrka, Lönsås, Ekebyborna, Älvan och Älvestad. Utöver dessa områden finns det ett antal avtalsanslutna hushåll som försörjs med vatten från Råssnäs VV. Karta över verksamhetsområde (distributionsområde vatten) redovisas i bilaga Ägarförhållanden Motala kommun är registrerad ägare för Råssnäs 2:1 samt dess intagsledning och vattenverk. 4 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

56 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Vattenkvalitet Det råvatten som används för produktion av dricksvatten provtas enligt ett kontinuerligt schema. Råvattenkvaliteten i Vättern är stabil över åren. Motala ströms vattenvårdsförbund har en provtagningspunkt i Motalaviken som ligger närmare in mot staden än vad täkten gör. Resultat visar att totalkvävehalten är måttligt hög men fosforhalten i provpunkten samt organiskt material (TOC) ligger lågt. För mer information kontakta Motala ströms vattenvårdsförbund eller gå in på deras hemsida Reservvattenförsörjning Råssnäs VV har ingen reservvattenförsörjning. Motala kommuns Tekniska förvaltning Vattenenhet har identifierat områden i kommunen som kan vara intressanta som reservtäkt, men vidare arbete behövs för att säkerställa hur man ska hantera frågan reservvattentäkt i framtiden. De områden som är av intresse finns med i den översiktsplan som fastställdes För att på så sätt hålla uppsikt vad som händer i dessa marker samt att visa på att det finns ett framtida intresse i området. Råssnäs VV (inklusive råvattenintagen) är kopplat till ett reservkraftsaggregat som går igång automatiskt vid strömavbrott. 2. Gällande tillstånd 2.1 Vattendom Vattendom fastställd av Söderbygdens vattendomstol nr AD 9/1969 innehåller tillstånd att bortleda 7,5 milj m 3 vatten om året. 2.2 Vattenskydd Det finns inget vattenskyddsområde för vattentäkten och därför finns ett behov att upprätta skyddsområde för att säkra vattenkvaliteten i täkten. 2.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 150m. Inom detalj planerat område för Motala stad är strandskyddet upphävt. 5 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

57 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Planförhållanden Den översiktsplan som gäller för Motala kommun, ÖP 06 Motala möter framtiden, är antagen av kommunfullmäktige Motala kommun förvaltar följande naturreservat: Sjöbo-Knäppan Staffanstorp Motalaöarna i Vättern Fjuk, Sandön, Erkerna, Åholmen, är även de naturreservat men förvaltas inte av kommunen. I Motala kommun finns även ett antal naturvårdsområden. Några av dem som ligger i nära anslutning till Vättern är bland annat (se även bilaga 4 med karta över naturvårdsområden i kommunen): Gammal tallskog och sanddyner på Lilla Halsudden, Lemunda - riksintresse Äldre tallskog vid Lemunda riksintresse Lilla Halsudden 1 km SV Lemunda kommunalt intresse Blandsumpskog i Lemmingstorpeviken - lokalt intresse Sandstrandsvegetation i Norra Frebergaviken - regionalt intresse Ädellövskog vid Gatugården kommunalt intresse Ekskog i Lemunda lokalt intresse Djurkällaplatån kommunalt intresse Medeviöarna kommunalt intresse Strandnära skog i Västanvik - kommunalt intresse Torpa granskog, Medevi kommunalt intresse Ekar vid Råssnäsbadet, Motala - kommunalt intresse Fålehagen kommunalt intresse Hagmark vid Jerusalemsbadet, Södra Freberga kommunalt intresse Hamrabäcken kommunalt intresse Allé vid Sjöhamra - kommunalt intresse Hela Vättern är även klassad som naturvårdsområde av riksintresse. I Motala kommun finns flera Natura 2000 områden av olika naturtyper. Allt från kalkkärr och artrika betesmarker till gammelskogar och Vätterns klara vatten. Nedan finns listat de bevarandeplaner för Natura 2000 områden som finns inom Motala kommun. Bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Motala kommun: Bibergskärren SE Bredsjömossen SE Byckorp SE Fränntorpkärret SE Fågelmossen SE Göta Kanal (Vättern - Roxen) SE Götala kalkfuktäng SE Hilltorps kalkkärr SE Håleberget SE av 8 Vattenskyddsområde Vättern

58 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Kristberg SE Kärnskogsmossen SE Lillsjökärret SE Långvrån SE Petersborg SE Ringarhultsån SE Ruda SE Sjöbo-Knäppan SE Skrikstad SE Soldatängen Motala SE Staffanstorp SE Stubba ekhage SE Södra Freberga - Jerusalemsviken SE Trolleflod SE Vålberga SE Vättern (östra) SE Förslaget på rv 50 förbifarten med högbro över Motalaviken, Skepparpinan, planeras inom Motala kommun att påbörjas inom de närmaste åren. Sträckningen kommer att samfinansieras av privata och offentliga intressenter. Planarbetet inom Motala kommun ska påbörjas hösten 2007 och enligt planeringen ska byggstart kunna börja ske under gjordes en mindre utredning inom Motala kommun angående rv 50 förbifarten. I samband med utredningen gjordes en mindre miljöutredning och riskinventering. Det vägdagvatten som uppkommer på bron ska avledas och hanteras lokalt i anslutning till bron genom dagvattendammar. Förberedelser pågår för byggstart av dubbelspår mellan Mjölby och Motala och Banverket beräknar starta bygget under våren Dubbelspåret kommer att ge en bättre möjlighet att öka trafiken på järnvägen och därmed blir det troligen en ökning av farligt godstransporter på järnvägen. 4. Kommunens miljöpolicy Motala kommun har en miljöpolicy som antog under hösten 2004 som visar hur man vill hantera miljöfrågor inom kommunen. Kommunen har ingen gemensamt ledningssystem för alla verksamheter utan varje verksamhet formar sitt eget miljöarbete. Utifrån kommunens övergripande policy för miljö har Tekniska förvaltningens Vattenenheten en miljöpolicy som är anpassad till verksamheten. Vattenenheten blev i april 2005 miljöcertifierade enligt ISO av 8 Vattenskyddsområde Vättern

59 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Potentiella föroreningsrisker Under 2006 genomfördes en riskinventering av riskobjekt som fanns belägna inom området från Vätterns strand och ca 100m in mot land samt en bit upp längs vattendrag som mynnar ut i Vättern. Under inventeringen fördes protokoll som stöd för insamling av uppgifter. På de riskobjekt som framkom under inventeringen gjordes bedömningen av hur stor risken var att objektet/händelsen skulle påverka dricksvattnet negativt. Riskbedömningen gjordes med hjälp av en variant av en modell från Vägverkets publikation 1995:1 Yt- och grundvattenskydd. Med hjälp av denna modell gjordes bedömningen av sannolikheten av att en händelse ska inträffa och vad konsekvensen av den händelsen blir. Utifrån det fick riskobjektet en riskklass på 1-3. Resultatet för Motala redovisas i bilaga 5. Vid inventeringen fanns kännedom om två framtida riskobjekt, Skepperpinan och dubbelspåret, se kapitel 3. Av dessa riskobjekt gjordes ingen bedömning. Utifrån alla genomförda riskanalyser runt Vättern gjordes en gemensam bedömning för hela Vättern. För mer information se den gemensamma tekniska beskrivningen för hela Vättern. 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan För Motala kommuns anställda finns en krishandbok som beskriver hur kommunens krisarbete går till. Krishandboken innehåller bland annat vad man ska tänka på innan under och efter en kris. Vid kris eller extra ordinära händelser har Motala kommun en krisledningsorganisation för att förstärka ordinarie verksamhet. Krisledningsgruppen träder i kraft då behov av övergripande ledning och ett stort informationsbehov föreligger, till exempel när flera nämnders verksamheter är involverade i händelsen. Vattenenheten ingår dessutom i Beredskapsplan för teknisk försörjning. 8 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

60 Bilaga 6 PM Vatten från Vättern Uppgifter om Råssnäs vattenverk i Motala erhållna vid besök och telefonsamtal med Seppo Tyrväinen på telefon Allmänt pm01s Råssnäs vattenverk i Motala förser ca personer med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 3,3 Mm3 per år. Produktionen under medeldygn uppgår till ca 9000 m3/d. Vattenverket är dimensionerat för ett maxdygn på m3/d. 1 (4) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

61 Råvattenintag intagsledning Vattenverket har dubbla intagsledningar. En trätub ut till 140 m från stranden på ett djup av 4,5 m och en plastledning ut till 300 m på ett djup av 10 m. Båda ledningarna är i drift för att få omsättning på vattnet i ledningarna. I vattenverket finns en enkel intagssil i form av ett nät i en ram som lyfts upp och spolas ren vid behov. Även om vattentemperaturen vintertid kan vara väldigt låg har man inte haft några allvarligare problem med igensättning med iskristaller under senare tid. Råvattenkvaliteten är bra men temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 20 o C. Man har diskuterat en förlängning av intagsledningen men frågan har fn inte någon hög prioritet. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med UV-ljus samt natriumhypoklorit och ammoniak. Filteringen sker i 6 st snabbsandfilter, 4 st äldre filter på vardera 2x21,5 m2 och 2 st nyare på vardera på 43 m 2 eller totalt 258 m 2. Filterbottnarna har dysor av porslin. Backspolning av filtren sker 2 gånger per vecka under sommaren och 1 gång per vecka under vintern. Kolsyradosering Lagertank och förångare hyrs av AGA. Doseringen av kolsyra sker till inloppsledningen efter råvattenpumparna och före sandfiltren. Även tillsatsen av kalvatten sker till inloppsledningen direkt efter kolsyratillsatsen. pm01s Lagertank för kolsyra Doseringsutrustning Kalkvattentillsats PM Vatten från Vättern 2 (4) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

62 Kalkvattenberedening och dosering Utrustningen för beredning och dosering av kalkvatten är dubblerad och består av doserapparat-kalkupplösare-kalkvattenberedare. Tömning och rengörning av kalkvattenberedarna sker ca 1 gång per månad. Upplösare Kalkvattenberedare Uttag av kalkslam Hårdhetshöjning sker med 12,6 g CO 2 och 13,8 g Ca(OH) 2 per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca 18 g/m 3 och en ökning av halten Ca med ca 7 g/m 3. Årsförbrukning ca 40 ton kolsyra och ca 50 ton släckt kalk. Parameter Råvatten Dricksvatten ph 7,5-7,7 7,7-8,2 HCO dh o 2,6 3,0 3,4-3,8 Ca Mg 2,4-2,7 2,3-2,5 COD Mn 1,6-1,8 1,3-1,7 Turbiditet FNU 0,31 0,46 0,14 0,37 pm01s PM Vatten från Vättern 3 (4) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

63 Desinfektion Desinfektionen sker med UV-ljus på ledningen till lågreservoaren och tillsatsen av ammoniak sker till en doseringsränna före lågresevoaren och hypoklorinten tillsätts på ledningen direkt efter UV-aggregatet. Förbrukning av ammoniakgas 99,8 99,9 % uppgår till ca 145 kg/år och förbrukningen av natriumhypoklorit uppgår till ca 9100 l/år. UV-aggregat Ammoniakdosering Natriumhypokloritdosering En komplettering av vattenverket med långsamfilter har övervägts för att erhålla ytterligare en säkerhetsbarriär och ytterligare förbättra vattenkvaliteten. pm01s PM Vatten från Vättern 4 (4) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

64

65 BILAGA 6:2 Sid 1(2) Analys av dricksvatten från Råssnäs vattenverk i Motala Provtagnings- Temperatur vid Alkalinitet, HCO3 Aluminium, Al Ammonium, NH4 NH4-N Färg vid 405 nm dag provtagning ISO ISO ISO ISO 11732,mod ISO 7887 C utg 1 mg/l mg/l beräknad mg/l mg/l del 3 mod mg/l Pt <0.02 0,04 0,028 < <0.02 0,03 0,023 < <0.02 0,03 0,027 < <0.02 <0.02 <0.010 < <0.02 <0.02 <0.010 < <0.02 0,06 0,044 < <0.02 0,04 0,03 < <0.02 0,05 0,04 < < < ,5 <5 Provtagnings- Fluorid, F Hårdhet Järn, Fe Kalcium, Ca COD-Mn Klorid, Cl dag ISO tyska grader ISO ISO fd SS ISO mg/l Beräknad dh mg/l mg/l mg/l mg/l ,16 3,6 < , ,11 3,6 < , ,13 3,6 < , ,14 3,4 < , ,13 3,6 < , ,12 3,8 < , ,11 3,6 < , ,13 3,8 < , < , < <0.05 Provtagnings- Kond. 25 C Koppar, Cu Lukt Lukt, art Magnesium, Mg Mangan, Mn dag SS-EN ISO SLV SLV ISO ISO ms/m mg/l Metod I mg/l mg/l ,4 0,05 ingen - 2,4 < ,3 0,02 ingen - 2,5 < ,6 <0.01 ingen - 2,4 < ,02 ingen - 2,3 < ,02 ingen - 2,5 < ,7 <0.01 svag obestämd 2,5 < ,5 0,02 ingen - 2,4 < ,5 <0.01 ingen - 2,5 < ,5 < < <0.02

66 BILAGA 6:2 Sid 2(2) Provtagnings- Natrium, Na Nitrat, NO3 NO3-N Nitrit, NO2 NO2-N ph 25 C dag ISO ISO ISO ISO ISO PH-K mg/l beräkn mg/l mg/l beräkn.mg/l mod mg/l SS ,1 2,5 0,56 <0.003 < ,1 20 4,5 <0.003 < , ,1 2,3 0,52 <0.003 < ,9 2,4 0,54 <0.003 < ,6 2,4 0,54 <0.003 < , ,5 0,93 0,21 <0.003 < , ,2 2,2 0,5 <0.003 < ,5 2,3 0,53 <0.003 < , < , < , < ,9 Provtagnings- Sulfat, SO4 Turbiditet FNU dag ISO fd SS-EN mg/l FNU , , , , , , , , , , ,35

67 Bilaga 7 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 1 (7) Rolf Bergström VATTENSKYDD VÄTTERN KOMMUNALFÖRBUNDET SKARABORGSVATTEN TEKNISK BESKRIVNING Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

68 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 2 (7) Rolf Bergström INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor Sökande Vattenförsörjning Vattenverk Borgunda Vattenproduktion Vattenförbrukare distributionsområde Ägarförhållanden Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Egenkontrollprogram Gällande tillstånd Vattendom Vattenskydd Strandskydd Hjo kommun Habo kommun Planförhållanden Hjo kommun Habo kommun Kommunalförbundet Skaraborgsvattens miljöpolicy Potentiella föroreningsrisker Allmänt Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Habo Hjo Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan... 7 Bilagor 1. Anläggningarnas lägen inklusive distributionssystem 2. Flödesschema 3. Inventering potentiella föroreningskällor Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

69 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 3 (7) Rolf Bergström Sökande Huvudman: Huvudmannens adress: Huvudmannens besöksadress: Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Borgunda vattenverk Stenstorp Borgunda vattenverk Stenstorp Ansvarig person: Kent Karlsson Kontaktperson: Telefon: Direkt: Fax: E-post info@skaraborgsvatten.se Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

70 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 4 (7) Rolf Bergström Vattenförsörjning 2.1 Vattenverk Borgunda Vattenförsörjningen för Skövde, Skara och Falköpings kommuner sker från Borgunda vattenverk. Råvattenintaget för Borgunda vattenverk är beläget vid Hjällö, Hjo kommun, ca m ut från strandkant på ett djup av 16 m. I bilaga 1 visas anläggningarnas läge. Vattenverkets kapaciteter är dimensionerat enligt följande: Max m 3 /d (ca m 3 /h) Medel förbrukningen är ca m 3 /d (ca m 3 /h) Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverktes flödesschema i form av ett blockschema. Kemikalieförbrukning per år: Natriumhypoklorit 52 m³ Ammoniak 700 kg Koldioxid 80 ton Kalk 100 ton Totalt finns ca m³ reservoarvolymer, exklusive respektive kommuns reservoarvolymer. Säkerhetsbarriärer: Klor och kloramin på två ställen 2.2 Vattenproduktion De producerade vattenmängderna för de senaste 5 åren framgår av tabell 2.1 nedan. År Total prod m 3 /år Max dygn m 3 /d Medeldygn m 3 /d Mindygn m 3 /d Medel Anm Tabell 2.1. Producerade vattenmängder Inga stora förändringar i vattenförbrukningen förväntas för närvarande. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

71 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 5 (7) Rolf Bergström Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till vattenverket är ca personer. Karta över distributionsområde vatten redovisas i bilaga Ägarförhållanden Borgunda vattenverk ägs av Kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Vattenverket ligger på fastigheten Borgunda 40:5, vilken ägs av Kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Intagsledningen är beläget på Hjällö 2:1 som ägs av enskild markägare. Nyttjanderätt finns enligt vattendom. 2.5 Vattenkvalitet Inga trender som visar på förändring av vattenkvaliteten har påvisats under senaste åren. 2.6 Reservvattenförsörjning Vid råvattenintaget vid Hjällö finns ett reservvattenintag ca 100 m ut från stranden på 1 2 m djup. Anslutna kommuner har egna reservvattentäkter Vid ett brott på råvattenledningen till Borgunda finns normalt en reserv i reservoarerna som motsvara ca 1 dygns förbrukning Vid Hjällö finns reservkraft som klara en kapacitet på ca 1000 m 3 /timme. Vid Borgunda vattenverk finns ett stationärt reservkraftverk installerat som startar med automatik vid strömavbrott för att försörja själva vattenverksbyggnaden. För distribution finns mobila reservkraftverk som startas manuellt. 2.7 Egenkontrollprogram Det finns ett egenkontrollprogram som fastställts av Miljönämnden i Falköping Programmet omfattar bland annat följande punkter: Vattenprovtagning Driftkontroll och dokumentation Rutiner för ordning och rengöring Åtgärder vid försämrad vattenkvalitet Hälsokontroll och utbildning Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

72 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 6 (7) Rolf Bergström Gällande tillstånd 3.1 Vattendom Deldom A 82/1956 och dom A95/1961, AD 107/1954 Växjö 8 december 1961 Att från Vättern via intagsledning bortleda vatten i en mängd av 13,5 miljoner m³/år. 3.2 Vattenskydd Det finns idag inget vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. 3.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 300 m Hjo kommun Inom planlagda områden inom Hjo kommun är strandskyddet upphävt Habo kommun I Habo kommun gäller ett strandskydd på 300 m 4 Planförhållanden 4.1 Hjo kommun Planerna på ett vattenskyddsområde strider inte mot Översiktsplanen (som är under omarbetning). 4.2 Habo kommun Planerna på ett vattenskyddsområde strider inte mot några planer inom Habo kommun. 5 Kommunalförbundet Skaraborgsvattens miljöpolicy Miljötänkandet inom Kommunalförbundet Skaraborgsvatten skall genomsyra verksamheten inom alla dess olika grenar och på alla nivåer. Den kunskap vi successivt bygger upp skall användas och föras in i vårt miljömedvetande så att den finns med vid alla våra övervägande och beslut. Anställda på Skaraborgsvatten genomgår för närvarande utbildning för miljödiplomering. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

73 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 7 (7) Rolf Bergström Potentiella föroreningsrisker 6.1 Allmänt Det område som berörs av vattenintaget i Hjällö omfattar både Habo och Hjo kommuner. Detta har inneburit att inventeringar utförts av tre olika verksamhetsutövare. Den av kommunalförbundet Skaraborgsvatten utförda inventeringen har omfattat områden från kommungränsen mot Habo i söder upp till och med Rydbobäcken i norr. I övriga delar inom Hjo kommun har kommunen utfört inventeringen och Habo kommun har utfört inventeringen inom sin kommun. 6.2 Kommunalförbundet Skaraborgsvatten I bilaga 3 redovisas den säkerhetsprofil som utarbetats efter inventeringen av potentiella föroreningsrisker. Resultaten från inventeringen visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken utgörs av Riksväg 195 och några gödselstäder utan bottenplatta. Dessutom görs bedömningen att strandbeten, några enskilda avlopp och jordbruk kan utgöra risk för vattenförsörjningen pga deras lägen i förhållande till vattenintaget. 6.3 Habo Resultaten från inventering utförd av Habo kommun visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken är järnvägen och ett par strandnära grustäkter. 6.4 Hjo Resultaten från inventeringen utförd av Hjo kommun visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken är haverier i den kommunala spillvattenförsörjningen, dvs bräddat orenat avloppsvatten från avloppspumpstationer eller avloppsreningsverket. 7 Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan Både Habo och Hjo kommuner har utarbetat en beredskapsplan för kommunens verksamhet som bygger på en utförd risk- och sårbarhetsanalys. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan \dummy \pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb doc

74 Bilaga 8 PM Vatten från Vättern Uppgifter om Borgunda vattenverk erhållna vid besök och telefonsamtal med Ive Palmborg på telefon Allmänt Borgunda vattenverk förser ca personer i Skövde, Skara och Falköping med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 8 Mm3 per år. Under vardagar ca m3/d. pm01s (5) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

75 Råvattenintag intagsledning Råvattenintaget ligger vid Hjällö 970 m ut i sjön på ca 16 m djup. Intagsledningen har dimensionen 800 mm och består till en del av betongrör, en del trätub och en del plaströr. Intagssilen har hål med diametern 25 mm. Intaget låg tidigare närmare stranden och på 9 m djup. Pga problem med igensättning med iskristaller i samband med isläggning förlängdes intagsledningen ut till 16 m djup varefter man inte har haft några problem med sörping. Råvattenkvaliteten är bra men viss uppgrumling erhålls vid ostliga vindar och temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 18 o C. Man överväger att förlänga intagsledningen ytterligare för att få ett något kallare råvatten och minska risken för påverkan från uppgrumling av vattnet vid hårda ostliga vindar. Råvattenpumpstation I råvattenpumpstationen sker förklorering med natriumhypoklorit och ammoniak. Tillsatsen av ammoniak uppgår till 1 del till 10 delar klor. Detta för att kloreringen ska få räknas som en barriär enligt Livsmedelsverkets krav. ( Vissa hävdar att man bör tillreda monokloraminlösning av 1 del ammoniak och 3,5 delar klor. Detta för att undvika fri klor och minimera överskottet av ammoniak.) I det här fallet är klordoserna emellertid låga, 0,45 g Cl 2 /m 3 sommartid och 0,35 g Cl 2 /m 3 under övrig tid på året. Råvattnet håller dessutom låga halter av organiska föreningar. Halten COD Mn uppgår till 1,9 mg/l vilket kan jämföras med gränsvärdet för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunkt som för oxiderbarhet (permanganatindex) anges till 4,0 mg O 2 /l. Ingen mikrosilning eller annan behandling än förkloreringen sker av råvattnet. Råvattnet lyfts upp till en reseservoar på Hökensås för att sedan ledas med självfall till vattenverket i Borgunda. Kapaciteten på råvattenledningen vid överföring med självfall är ca 800 m3/h men om råvattnet tryckstegras i en station belägen ca 2 km från Borgunda kan överföringskapaciteten ökas till 1800 m3/h. pm01s PM Vatten från Vättern 2 (5) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

76 Råvattenledning Råvattenledningen utgörs av 1575 m ståtub och resten ca 3 mil Centabrör med dimensionen 700 mm. Vid 2 tillfällen har åskan slagit ned i råvattenledningen skadades 230 m av Centabledningen av åsknedslaget. Numera skyddas ledningen av jordlinor som ska avleda åsknedslaget. Efter denna komplettering har man inte haft några flera nedslag. Man tror emellertid att den primära orsaken till nedslaget i ledningen var att grundvattenytan var lägre än den nivå som ledningen ligger på. Centabrören som nu är snart 50 år gamla är i god kondition. Några korrosionsangrepp som kan hänföras till mjukt vatten från Vättern har inte konstaterats. Man har inte heller några problem med påväxt i råvattenledningen. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit och ammoniak. Desinfektion av utgående dricksvatten sker med 1 del ammoniak till 8 delar klor. Filteringen sker i 6 x 2 st snabbsandfilter vardera på 31,5 m 2 eller totalt 378 m 2. Kolsyradosering Lagertank och förångare hyrs av AGA. Doseringen av kolsyra sker genom dubbla injektionsnipplar direkt vid inloppet till vattenverket med en ganska lång raksträcka av inloppsledningen efter doseringspunkten. Detta för att minska risken för att kolsyran skall avgå till luften och inte lösa sig i vattnet. Doseringen av kolsyra sker före snabbsandfiltren medan tillsatsen av kalvatten sker till en blandningränna före lågreservoaren. Lagertank-förångare Doseringsutrustning Injektionsnipplar pm01s PM Vatten från Vättern 3 (5) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

77 Kalkvattenberedening och dosering Utrustningen för beredning och dosering av kalkvatten är dubblerad och består av doserapparat-kalkupplösare-kalkvattenberedare. Från lagersilon för släckt kalk transporteras kalken med pneumatik till dubbla dagsilos varifrån kalkdoserarna-skruvarna matar kalken till upplösarna. Kalkvattnet från upplösarna leds till en ränna för avledning till kalkvattenberedaren. Från botten på slamfickan uttas kontinuerligt ett litet flöde av oupplöst kalkslam med hjälp av en enkel mammutpump bestående av plastslangar. Någon gång per vecka öppnas en bottenventil i kalkvattenberedaren för tömning av oupplöst kalkslam. Kalkslammet avleds till en sedimenteringsficka som slamsugs vid behov. Kalkvatten från sedimenteringsfickan bräddar till Vättern. För att minska spridning av kalkdamm i lokalen sprayas kontinuerligt vatten där den upplösta kalken rinner ned i rännan som för kalkvattnet till beredaren. Pneumatisk transport Upplösare Mammutpump (Plastslangar) Spraydysa Hårdhetshöjning sker med 9 g CO 2 och 12 g Ca(OH) 2 per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca 13 g/m 3 och en ökning av halten Ca med ca 6 g/m 3. Parameter Råvatten Dricksvatten pm01s ph 7,8 8,5 HCO dh o 2,4 3,3 Ca Mg 2,1 2,3 COD Mn 1,9 1,6 PM Vatten från Vättern 4 (5) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

78 Desinfektion Även desinfektionen av dricksvattnet sker med hypoklorit och ammoiak. Dosering 0,35 g Cl 2 / m 3 under vintern, 0,40 g Cl 2 / m 3 under höst och vår och 0,45 g Cl 2 / m 3 under sommaren. Ersättning till kraftverksägarna i Motala Ström Till Tekniska Verken i Linköping betalas ca 5 öre/m3. pm01s PM Vatten från Vättern 5 (5) p:\1533\örebro\ vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

79 Bilaga 9 Harge vattenverk Vattenskydd Vättern Teknisk Beskrivning Rev

80 Bilaga 9 Innehållsförteckning 1. Vattenförsörjning Vattenverket Vattenproduktion Harge VV Vattenförbrukare distributionsområde Ägarförhållanden Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Egenkontrollprogram Beskrivning Driftinstruktion 4 2. Gällande tillstånd Vattendom Vattenskydd Strandskydd 5 3. Planförhållanden 5 4. Kommunens miljöpolicy 5 5. Potentiella föroreningsrisker 5 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan 6 Bilagor 1. Vattenverkets läge och distributionsområden 2. Flödesschema 3. Ägarförhållanden 4. Ledningsrätt 5. Säkerhetsprofil i

81 Bilaga 9 Sökande Huvudman: Askersunds kommun Tekniska förvaltningen Huvudmannens adress: Askersunds kommun Tekniska förvaltningen Box Askersund Huvudmannens besöksadress: Stöökagatan 8 Ansvarig person: Kontaktperson: Sinan Sami Nouri Telefon: Växel: Direkt: Fax: E-post sinan.nouri@askersund.se VV vattenverk Besöksadress: Hargebadsvägen Hammar Fastighetsbeteckning Harge 1:27 1 av 1

82 Bilaga 9 1. Vattenförsörjning 1.1 Vattenverket Inom Askersunds kommun finns ett ytvattenverk som tar sitt råvatten från Vättern. Vattenverket är beläget i Harge ca 12 km söder om Askersund längs Vätterns östra strand. Vattenverket förser Askersund, Hammar, Olshammar och Åmmeberg med dricksvatten. I bilaga 1 visas vattenverkets läge. Vattenverket i Olshammar som togs ur drift år 2006 är avvecklat och kan inte nyttjas som reservvattentäkt. Råvattenintaget för Harge vattenverk är beläget ca m ut från strandkant på ett djup av 30 m. Vattenverkets kapaciteter är dimensionerat enligt följande: Max 4752 m 3 /d (ca 200 m 3 /h) Medel 3456 m 3 /d (ca 145 m 3 /h) Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverktes flödesschema i form av ett blockschema. Kemikalieförbrukning år 2006: Natronlut 21,6 m³ = liter, Kolsyra 18,5 ton = kg, Natriumhypoklorit 1,6 m³ = 1600 liter. Reservoarvolymer: Harge VV 180 m³ Askersund 500 m³ Åmmeberg 300 m³ Olshammar 300 m³ Säkerhetsbarriärer (kemiska, mikrobiologiska, estetiska): UV-ljus och hypoklorit 2 av 2

83 Bilaga Vattenproduktion Harge VV De producerade vattenmängderna för de senaste 5 åren framgår av tabell 1.1 nedan. År Total prod m 3 /år Max dygn m 3 /d Medeldygn m 3 /d Medel Mindygn m 3 /d Anm Tabell 1.1. Producerade vattenmängder Anledningen till den minskade produktionen är lagning av läckor som medfört en produktionsminskning. Prognosen för de kommande åren är ca10 %. 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till Harge vattenverket är ca personer, inklusive industri se tabell 1.2. År Anslutna personer Industri m 3 /år Anm Tabell 1.2. Antal anslutna personer till Harge VV Karta över VA-Verksområdet (distributionsområde vatten) redovisas i bilaga Ägarförhållanden De som äger områden för intaget, intagsledning, vattenverket samt fastighetsbeteckning/-ar redovisas i bilaga 3. 3 av 3

84 Bilaga Vattenkvalitet Mycket hög kvalité på renvattnet i Harge under en 10-årsperiod när det gäller bakteriologiska och fysikalisk-kemiska kvalitet och ingen tendens för försämrad kvalité. 1.6 Reservvattenförsörjning Reservvattentäkt för Askersund (Harge) är en grundvattentäkt som är belägen i Askersund. Kapaciteten uppgår till: max 950 m 3 /dygn medel 605 m 3 /dygn Vid driftstörning kommer övriga orter att förses med vatten via utställda tankar 0,8 m 3. Dessutom finns 2 mobila tankar på vardera 3 m 3. Vid vattenverket i Harge finns ett fast monterat reservkraftaggregat som klarar normal drift vid avbrott av el leverans även Askersund har reservkraftaggregat. 1.7 Egenkontrollprogram Beskrivning o o o o o o Allmänna uppgifter Vattentäkt Planritning Beredningsmetod Utrustning Flödesschema Kemikalier Driftinstruktion o o o o o o o o o Dosering av kemikalier Driftkontroller Program för egentillsyn Dokumentering Larm Driftstörningar Skyddsområde Namnlista Skydds säkerhetsföreskrifter Hygien 4 av 4

85 Bilaga 9 2. Gällande tillstånd 2.1 Vattendom För vattentäkten i Harge finns inga tillstånd, men däremot finns det ledningsrätt som redovisas i bilaga Vattenskydd För vattentäkten i Harge finns inget vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. 2.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 100 m. 3. Planförhållanden För närvarande finns det inga aktuella planer t.ex. översiktsplaner, detaljplaner naturreservat och områdesbestämmelser, med reglering av markanvändningen och eventuella planerade förändringar av dessa redovisas. 4. Kommunens miljöpolicy Det är svårt att ge en hel täckande bild och att gardera angelägenheten av åtgärder. Speciella naturvärden är naturligtvis knutna till Vättern och dess skärgård och stränder. Lagerresurser (ändliga naturresurser) får inte utnyttjas snabbare än de nybildas. Stabila naturfrämmande ämnen får inte förekomma i miljön. Omsättningen av resurser måste anpassas till vad de naturliga kretsloppen klarar av. 5. Potentiella föroreningsrisker Riskinventeringens sammanfattning redovisas i bilaga 5. De största potentiella riskerna för Askersunds vattentäkt vid Harge utgörs av avlopp och trafik. Hultsjöån korsas nära utloppet av en tryckavloppsledning samt av Rv 50. Dessutom förekommer enskilda avlopp och fritidsbåtar i Hargeviken som bedöms utgöra risk för. 5 av 5

86 Bilaga 9 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan Askersunds kommun har utarbetat en Krislednings- och krisinformationsplan som fastställdes av fullmäktige den 27 augusti 2007 som omfattar den kommunala verksamheten. Som grund för planen ligger en risk- och sårbarhetsanalys. 6 av 6

87 BILAGA 10 PM Vatten från Vättern Uppgifter från Harge vattenverk i Askersunds kommun erhållna vid telefonsamtal med Jan Forsling Allmänt Harge vattenverk i Askersund förser ca 6000 personer med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 0,7 Mm3 per år. Produktionen under medeldygn uppgår till ca 2000 m3/d. Flödesschema över Harge vattenverk framgår av bilaga 15. Råvattenintag intagsledning Intagsledningen är ca 2,7 km lång och uttaget sker på ca 30 m djup. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av 4 st snabbsandfilter, lut-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit. Tidigare har filtren varit fyllda med alkalisk filtermassa men erfarenheterna från denna behandling var inte odelat positiv. Hårdhetshöjning sker med kolsyra g CO 2 och natronlut g NaOH per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca g/m 3. Natronlut doseras även på ledningen till lågreservoaren för ph-höjning. Årsförbrukning ca 18,5 ton kolsyra och ca 21,6 ton natronlut. Parameter Råvatten Dricksvatten ph 7,7 8,4 HCO3 dh o Ca Mg COD Mn Turbiditet FNU 0,65 0,42 pm01s Desinfektion Desinfektionen sker med natriumhypoklorint som tillsätts på ledningen till lågreservoaren. 1 (1) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\ _vatten_från_vättern\19_original\bilaga 10 synpunkter från harge vattenverk i askersund.doc

88 %& !3"55 #593$ '916(15)* , *)./+-* Bilaga 11

89

90 * ) &* &, & : 577)' $21: 577*' ,' $ #219717!7575;1 577/219717! ;1 577& && &) &* ! )/ * )* , ) * )35741)) &3' ) &, & +.21&/ && '(5711&) &) "11# %712&& $27552#! :

91

92 #' ';/ "$3+"'.' (/".$01")2("$3+"0& -93$$)"-")(7"%!"#$"%&'("))($* #' )&1"%&'0* )/ 0'* '"0"3">1?" <'3.'$$))'""#$"%&'("))($* ($" &"""'$)"()";'(0"'3.''("'("$3+";$)$("))(* &"(.$'"0"&(&'"$3+"'))'"*"$* D'"..$"' 4556"$3+"$"0''1"'))'""0'$((1"0&E.)$"$3+";$'7" D'(($" '))'"($"&"'))"" '7"D'"&"/"))")=/.$;)'""))"/+/= '7"8/"(= ';/ '"'"' '""-('( ('("'()'"' '"..0( (/; '"*'"" $0("'()'"*" "+/'"&"$)""-('( "'"(/'"$0".*";$)$(" '"$3+"#0* ($* '";'2 "0& '" "0"'(/"0($* '"0" '"0'"&"$)""+')"0''7"8/"))" )"+/'"'.''"&"$)7"F(' ''"+"$3(*"'()"*")&((2')('"":';$" '"+",' "0('' '" '" (0''"0&(7" '"4556"$)"$3+")' ("$)$"-"'+*))".. '".*"' '"45567"8/" '(/"($"'$/(" ">???A7"B$'"&""($"..)" ($* '"$3+" '"/)='"*"$3+"' '7 "+)'"0"&(&'"$3+" '(/7",*)(&'" '7 '"))"#$"%&'7 '"'(")2('"+" "/& '"))"')0"$)" '"" "/0'" "*"4555"'" 1"("";'C ')'.'C '"*"

93 !9! " #$%&'(()*+,-./(01234./( 52*678/*./(0./(262 PHMMLQIMAKRIJAKJLMNO SRIJAKJLMNO PTUBNMAKRIJAKJLMNO VWMONCMAKRIJAKJLMNO XQLYMHZ[ \LJYY ]@^E> _`abcdefgfehhcdcgafi` ]???AjkMMNOZ ]]^?AlBTLmNOIYHZ ]]E>AnOBJONZ ]]EFAjNZJHZ ]]>?AoCCNLHZINZ ]]D?AoCCNLHZINZYAJpqLR[N ]@@?AlJLJHZ ]@^?ArJLmTHZ ]@>>AVBNOYKTMMNmkUBNZ ]@D?A\kOOJqskO[NZ ]@D]A\kOOJqskO[NZYAtMLuvv ]@F?AlMuOJASJCCJOYtZ[NM ]^@?AwLYtZ[NM ]^^?AruKZJquOYHZ ]^E?AwLYNZ ]^EFAwLYNZYAJpqLR[NxApQ[AV[R ]EE?AyJINOMkOZ ]>@?AlMAXONKROZQZINZ ]>z?a{z[nz ]>zfa{z[nzyatmluvv ]>D?AjQBNZ ]>?A}OLNZ ]> >AyuOYpQBYHZ ]>F?A~uMMNZYsRZ /7 /*( 667(4+ 7ƒ + 67)+ ;;)64+ )+ ˆ Š Œ Ž Œ ŽŠ Œ Ž Œ š œ Œ &'(()*+ + )+ž(ÿ0 *): *+ + )+ Œ Œ & )+./( ž ) /(()+ *6)+5'**2 ƒ'* )+ 2 )*('*+ ª««««ª «««ª«««±«±ª ««± «±ª «««±±««

94 ! [\](IJ$KLMMN&O*& -/:1146!;8-6 "#$%&'(#)&*& GH$*IJ$KLMMN&O*& 18 +,!-..-/ ! / ,!4,.,!123T Q.!-6,!-8V, S,!-.?134, ,?43 3 ::,--4-.!-..6,..8X15.0./!Q3.--,-::0:-.40:3/ ,167 :/!1! !:15.?-..R: !,46 <.--434:/,!6--!-../--.!-,!6 :14:--1=./!123>.1/-?,/--.!-,!-..,7!6 /8T-!,U,--?T123V-1W3 ;4--Q, !66-4-6/.6-8X14-!!47 12/:/6 V./14/::4---4!-Q-..-/:/18Z ! !01--6/.4, /4--!, ?123.,2!6// Q:/!--..3,1.-6, >.-..6 =./! !-..CD0E123CDDE? DF7-.-:/./!4/?3 P/!Q!3.-0,1236 Q!3.-./!:/!4-!46!6.-:14:-4--8;S14/4--Q-412! ? /91361/123>.-8B-6-3Q6--!..Q66-1,!,6/>-, ::!48; 3/../@6!;A8>.?1.!!:/!,../--.!-3 3/..43 1:/-51.1! :/3 3/..43!Q !8T-!-,CYYF Q ,!-4-:/4123 3/ /--14! S.-.-0!Q3.-,.!-3-8 -,--!1-..R: !,!,3.-1::,--8!,--Q ;40 -!8! !..Q2-.4,!7 3/..., ? 7

95 .$%)#4&)-"#-$$)+78892$)$+#)"$"#)$$#)#)$"$# %*+*")&)"':)$%&4"##)$"",&"#*") "*%&$&+*$"#."' /$#$"#)###4$#-")#.")+*"$)+"-..*$$),-%2 %$%&)'C-%%$).) )%4*"#"$ +)$$+)$1$$)%&!&4")' 5"-")$))+6"3#!)$$1 0)(*$$#$#"$$$$$$$$#$"4-.'0$,)$*)$$#$"4-2 /!)%#"*)+*".,".G 6" K)$*+).G2+*")#))$$,$$%)-)#)$#)")$#' $3.-")+"+)$!&)%&")##%$$!)%*$)%) J+##)"))+K+##)+#"-..*$$# LMNOPPM= 5$)%&#$!)-"#&$#+)$$ +)$$+#)")$$!)0)(*$$"$+)$),)#$)$3#. "",&"#*"#$+"))$$+)$$$#%*&)-"",&"#)."' /$*)$")$+$!&)%*+*"#$)"))+0)(*$$#+)$$#1#2 JJT'U+,1%&!&)!)$S%-JJJT'(*#$"),,)$+)E*)%4*"#"$ "%&!&4")!)$)+R R!)$)+)!&)'J:))!&)!)$'/##-$-..*$$#!&),1!)$#)+%&"3#)$$$$!&)!)$)+, !"##-$..!)"#+),-%%$).)!#%&#-#$&$),"&"##$'6")$)$*7FF9!RD##-$..'!"##$%&"'()$$")#%*+*"+))$#$" $$+)"1!,1#)$).+.-$-$/),13"*")#$!V#!1$$,* $#$$#$"4-.3!)"-"#&$)#4&)) 0!))$$-..*$$#,"H99H!+)$$##)'Q#-$)$)+$) $$+*")!)+)$#$),)'J %&*+)"-$$$ $"*#$)!)D#2E*2 #$.%&#-' $)+RS%-!%-$-)!H99I'

96 ! " #$%&'(()*+,-./(01234./( 52*678/*./(0./(262 RMNOAPOLKJQ GMKKLSNKAPTNOAPOLKJQ UTNOAPOLKJQ GHIBJKAPTNOAPOLKJQ VSLWKMXY ZLOWW [@\E< ]^_`abcdedcffabae_dg^ [???AhiKKJQX [[\?AjBHLkJQNWMX [[E>AlQBOQJX [[EFAhJXOMX [[>?AmCCJLMXNJX [[D?AmCCJLMXNJXWAOnoLTYJ [@@?AjOLOMX [@\?ApOLkHMX [@>>AqBJQWPHKKJkiIBJX [@D?AZiQQOoriQYJX [@D[AZiQQOoriQYJXWAsKLtuu [@F?AjKtQOAUOCCOQWsXYJK [\@?AvLWsXYJK [\\?AptPXOotQWMX [\E?AvLWJX [\EFAvLWJXWAOnoLTYJwAnSYAqYT [EE?AxONJQKiQX [>@?AjKAVQJPTQXSXNJX [>y?azxyjx [>yfazxyjxwaskltuu [>D?AhSBJX [>{?A QLJX [>{>AxtQWnSBWMX [>F?A}tKKJXWrTX ~+ (667(4+ WrTX 67)+ƒ;;)64+ )+ ˆ Š Œ ŽŽˆ ˆ Š ŽŽ ŽŽ &'(()*+ š+ )+ (œ0 *):ž*++ )+ Ÿ & )+ Œˆ /(()+ *6)+5'**2 '* )+ ª2 )*('*+ ««««±² «³««««± ««² ««² ««± ««³

97 !34"#858 7!38 $83 3!3!37%&'()**+,-./ 01* * 74,89:1,01*201*484 ABCDE TOPQCRQNMLS IOMMNUPMCRVPQCRQNMLS WVPQCRQNMLS IJKDLMCRVPQCRQNMLS XUNYMOZ[ \NQYY ]B^G> _`abcdefgfehhcdcgafi` ]AAACjkMMLSZ ]]^AClDJNmLSPYOZ ]]GHCjLZQOZ ]]FACoEELNOZPLZYCQpqNV[L ]BBAClQNQOZ ]B^ACrQNmJOZ ]BFAC\kSSQqtkS[LZ ]BF]C\kSSQqtkS[LZYCuMNvww ]BHAClMvSQCWQEEQSYuZ[LM ]^BACxNYuZ[LM ]^^ACrvRZQqvSYOZ ]^GACxNYLZ ]^GHCxNYLZYCQpqNV[LyCpU[Cs[V ]GGACzQPLSMkSZ Z[LZ Z[LZYCuMNvww 8 * 889*6-ƒYtVZ 89+- == ˆ Š ˆŒ Ž Š Š Œ šˆ ()**+,- œ-ƒ+- *ž2ÿ,+<, šˆ ( +- ŽŠ 1**+-,8+-7),,4ª«),ƒ+- 4 +,*),- ±² ³ ² ±µ ±± ± ±³ ² ³ µ

98 xr~ryxpwnzšo}ump woxoynm p woxoynmzž nsšm m}pumwusz ŒŒ Ÿ z }uozuwr~ryxpwnzpsnsšpuozw~nppnspzr zu qumstu} spz u}znpuuo}uzq zv sq~nowsrozr z nsšm m}pumwuszqšt~x umn}uzšo}umz ŒŒ zuozo ztu} oxoypymšo}z{ mztxr~ryxpwnzšo}um cdefghidjkd lmnopqrmstumvwoxoynmonz{ mz}uozormmnz}u~uoznz vssumoz{mn y mznzsntu~~zƒ zlx~~{ mpu~oz šuztxr~ryxpwnzqmrsnyoxoynmonzšs wn}upz{m ozr z u}z mz ŒŒŒzxz{mn { mzn~~sẑvm [OMMCHIE\]]^_`aab {m oz ~puozr ẑvmmn{ vm}uozšo}umz ŒŒ zšqqyx wzsx~~z nz Ž zsroz{rp{rmžz0œ zsrozwvužz 0 Ž zsroz xowžz zwyzt~ zr z Ž zwyzwn} xš z rm n~nz{~ }uozšo}umz mz ŒŒ z~u}}uzsx~~z nsszsmnopqrmsumonzt~uz{ m ~~no}uxpzorm n~n xwpr zsx}xynmuz mzsmnopqrmsumn}upz}uszšsz umz xowz{m oẑvmmn{ vm}uozvozn}zpr zsx~~{ m }upzxnz n~n ozr z u~ oyuopzn{~ }u zšussnzxooutvmznssẑvmmn{ vm}uozsx~~{ m}upz xowz o yropsnopzxox{m ozr m }us z uoz{ mzwn} xš zr zt~ zxpn}uzqmrsnyoxoynmonznssz}usz {noopzuozxosumozwv~~nzpr ztu~npsn}uznssouszxẑvmmn{ vm}uo zœozpsrmzno}u~zt~ zwr z~xwpr z sx}xynmuz mz{m oz u~ oyuo mn{ vm}pr m }us zœ~{xpwuzxzmxoono}uznssuožzovsqmr{xpwuzxẑvmmn{ vm}uozr z{~umztrssuo {nšonqmrqšowsumzsx~~wr z} Žz uozuoz}u~znz}uppnzšo}ump woxoynmzšs{ mpzuo}npszxppnz m z <=>=? : : :814:541; :953: : :4533;252; : ;95; ;45:445785; ; ;68588; ; ; ;114:5: : :45:; ; : ;45: ;8588::352 *+,-./+,-./+,-./+,-./+,-./+&0-/ *+,-./+,-./+,-./+,-./+,-./+&-/ m ozr z u}z ŒŒ z mpzmu xqxuoswrosmr~~z nmz}vm{ mz !"#$%&'&(%"")%

99 123! <.+,)< C!<.+! )$%!,1-(% IJKL 69"=1'' M'$'9)!C!P& )#9'$)!$''!)'>+%(%*$+%$!1+)$&$, S>#%#F2& S$+'(%!N(9%*-$%?V+16 59%,$# %/+(%*)+(&$!5>+3.##$%, #$%, -())=(#,$, )&$,1+!3$+! 3$+!,.!'1#&$')!)1-!$''!5>+3>6,$!- &$')!$<!- "+1< )1-!-.''#(*!".!=., %$%!'(,(*$+ +&$%!$<!%/+(%*)/-%,>-,!"#$%&'()&$!$#*,!$<),(%)!G(1#1*(!0G! &1-)' %5$9%$%!% +)3F'' ''!-.''#(*'!%/+(%*)+(&'!'(##)'.%,!(!4/++$56/+, %$!)1-!-.''#(*'!%/+(%*)+(&$!'(##!%/+(%*)+(&$!- +%$!)1-!'1*)!(!4/++$56/+, &'$%)<$+(*B D" %!- %!"+1<'1*)7!C!4/++$56/+, )!)1-!#(' +'= %5$9%$%!9%, %, ')!= %$!)922 +$,!3$+!=!56/, =/2&,!$<) -,>-%(%*!$<!)6>$+%$!%!".!$%%$%!".<,>-%(%*)*+9%, )!$<!&() *$'(<'7 9'+15((%,(&$'1+ +-F**#$+< +'(,!5>+ %!= +%$!(%,(&,>-')!)1-!)'>+,Q!'F2&)!'(##)'.%, %!(!4/++$56/+, ))(<'!3$+!5>+=/''+$')!5>+!=1'' %(%*$+7!M$-'(,(*'!(%,(&!#1&$#!1!?*1#5=$%$%B!123!#1&$#!0!?M$#$.%)!9'5#>,,>-, %!)1-!'F,#(*!'(##!)'$+&!(!0#) %!)$-'! +)>&' #$#* &1--('!'(,(*$+ +$, +&$%! )!=1'' +!".'+/55$, +!(!=.,$!#1&$# )!(!0#) )!$<!3>*$!- ''!)F+ %!= %!(%,(& +7!E/-5>+'!- %!123!'F,#(*!(!0#) '$##3$#' +(%*! ''!-.''#(*'!%/+(%*)+(&'!'(##!%/+(%*)+(&'!'(##)'.%,!(!0#) D" %5$9%$%!#(&)1-!'(,(*$+,>-,,*+$, %!123!4/++$56/+, 5$''(*'!=1'' +'= D" )!<(,!.+!.+!(!=., +!(!<$''%,>-, )!)'$'9) 01 +$+!<(!)6>$+%$!'(##!-.''#(*!)'$'9)!"*$!, +%$7!H()& +'= +$+!>&$%, '$##3$#',>-, %5$9%$%7!R< %7!8(,! %!123!4/++$56/+, ')!9%, ''!9+)"+9%*#(*'!'(##)'.%,!= %<$'' )!)1-!-.''#(*7!M&$,1+%$!&$%!3$!1+)$; %5$9%$%)!)$--$%)/''%(%*!-.''#(*'! %!123!'F,#(*!(!4/++$56/+, %!123O!4/++$56/+, %!- '!3$!5>+=/''+$')7!G#$%,!, +7%!5>+!=#1-%(%*!$<!2F$%1=$&' %7!G., )!)1-!-.''#(*!(!=.,$!)6>$+%$7!C%*$!!$+'$%'$#!123!5>+1+ ''!-.''#(*'!)F+ %7!C!0#) +)>&%(%*7!N$+<,!$<) %!)'$'9)&#$))%(%*!9'(5+.%!:$'9+;!.+!<$+$!)&$,$,Q!123!)'$'9) +!) %!(!M$#$.%Q!,/+!=1''!)9=#('1+$# %!123!0#) %!=,(-%!*1,!%/+(%*))'$'9)7!!".!$%%$%!".<,>-, B7! +(&'!=1'' +!- %!3$+!".< %!123!"+1; '!&$%!(%' %(%*)(%, %7!M&$,1+%$! )!5>+3.#;,>-,!)'+$%,%/+$! %7!G(1-$);,!-9%, %<$'' %!)'1+$! %5$9; )!".; +&$%!!9' +&$'! D!$''! #); +!

100 91 =*7'$ >?& >$## :( *%%- 91!"##$#$%&'$#&("%$# ) $*$%*+ %") ) #)# /0, $%% 54#*# 3# $-$# * )* ;*-) 9$*$-$ A54#*# $# 53 7## % '$*) "$"% $## 4$#$ 4-*# <$ $%# 6 $-## 5*$& ), $0*$#74 $ 5*$& )## *#4% $%%(##$ $*,'-*$%&. 4)4-*# #$4# & $-## 44# )##%& $#0 1 BCCC. 54#$ (0# -#0) % 53 4&)* < *%%- :(*-'' %,0. ' $*73# #)*# (& 4-*#-#$"44 #"##$ 53 ) )$ /0 )$ (%(0 91 ) 53 & ), %# "$$#7$ $-## )*$%3# )##*)## " 91 3 (0 "$"% $# D< 4& *%$* $-## # $. 3&# 4)4-*#. ( $-## '$* 4& / 54#*# $)*. *-# (& -$0* )"#$. # 6"!"##$ ) 0EEEF. %&$)$ *%%-+ 53 $# 7$ 44#. $% -44# %&# # '$* (& 53 =%# -$0*. $,0 %"*$ #$%&8 * G%%# $&)" (0 /0,*# %#. BCCH '($ "+ -$# & ") %#)# ## #$ (0-#% -#$"44 (%& 4%"# $*0# &$!"##)&$(0'-#+ #$#&+ (0". 53 $$-#% 0)4 -$0*. 9>5# '!"##. -#)"$ "$"%. 4)#+,'-*# 53 (& ## <&$"## ) $## %,0( %%% $%# $% #' (0, (& )*$%3# %,04'% 0-44# %&#. 4$#$!* I(# 91. ## BCCH $-## )*$%3# 0. (& $-##. ") '"* 3! ## 7$ 6$$-#% 54#*#. $% &$ 53 " -)-$#+ 1 # -#)" #-)&$)*# ## -$0* $-## % $% # 53 $% #$4# (& J" 53 %,0'2 ($ -#$"44$ $*-#$ -#7##, )*$%2 )$$ BCCC %#)2 4)2 % (0-2 %$2 $,0 $* 3 ##

101 '!($$$!!%&#(!"#$$!%&"$!!( "!"$!("2. : $ &-$2$8" / & 0# ,$"2 )**+,!($ & "$- 6!!"#. 01 & ($$" ) $ 78$$ $! )**+4!%& & $2--,!""$,! 2!$$#.,!( $$ $--"" : "4 ($$" $--!"9 034 (/,!($,.$ '!($$$! )*** "94 9 " 8 5 )**+4 (8<$,-$!,!( $,!$28 $$ $!,!($ $!$,!($$$! 01. #2. " $- )**+!%&,.$ ( "!%& $$ "$-- "/4 #"9,$(..$4 ( "1 "$-- ( " ($$"! '!( $2-- "/1 =!$$#.,!(5,$(.5!%&..$ 04 # : 8-$ 2- -!!#;--5!%&.$#.5!%& 0)

102 onpqx V y9l8: } } }ƒ v).u/0f+s+f&&/0/s.+() pwww567789: pvnw=7i9k?98@a9:b:c8: pvqw;:<8: pvqy;:<8:mw7liss pvow5bg8: pvxwy9l8: pvxvzi9mobgmr: pvyw{i778:mta: }~ } ~ } 5BG8:HI7 }ƒ} [\]D\^_`aDb%ac^d =GAO<8HI7 {I778: mpkl=jfkl=nwv ;:<8:=7>?98@A9:B:C8: ehfghi=jfkl= ehfghi=l;hhif D0)1&E.)FPKQRHI &30440) : XYWVGZ mrs+'t %&'()&*+,-./010!33!57!37575!3" VWVW JKLLMN89C HTALNU PB:GASB:C F)*u0+!37!357757!3#$

103 ! " 37798# "5$%&''()*+,-(*.//(,0*1(* 23 45' ' 97),-:5)145'45'7,745' ;7,,-:()1 QRS/ TQTQ RQT XQQQ%&''()*Y XXZQ[S\,:()1-0* XX2T])S7)(* XX23%(*70* XXTQ.//(,0*1(* XX^Q.//(,0*1(*-7_`,ab( XRXQcS()-d\''(:&eS(* XRRQ[7,70* XRZQf7,:\0* XRZTf7,:\-ga* XRTQ%hS-ga* XRTX%hS-ga*-i',5jj XRTTcS()-d\''(:&eS(* XR^Q9&))7`g&)b(* XR^X9&))7`g&)b(*-i',5jj XR3Q['5)7;7//7)-i*b(' XZRQ+,-i*b(' XZZQf5d*7`5)-0* XZ2Q+,-(* XZ23+,-(*i',5jj XTRQ['k)(da)*h*1(*Y XTlQm*b(*Y XTl3m*b(*-i',5jjY XT^Q%hS(*Y XTnQo),(*Y XTnTp5)-_hS-0*Y XT3Qq5''(*-ga*Yrstu rvvurvsu rvwurvwt rsxrrssu rsyyrsvurrwy rsxurrwt rryu rrvu9&))7`g&)b(* rrxursru rsyursvy rsyr

104 !" #$"! ;*9 $'"-!,!"'&";K#! 0";*9!"!00""&<" C<"0'4 "-40! -(("ST57U5759 "0$!""700'"EDE> * 6'!-&<&!"4-","0L&'0!!")'(( L-($<0'" 700'"EDE> C :F?0")E6:"F'(( )3-+." EE">"O6"?1"H?H" 7&"!!"&'0!'!&!"( '"'&"( EE"G?"H0"IG9":"(!"""6'!-&<&!"$'0","0L&&'9"0G"(!!""0$!""*D6"EF"00")6:"F'(( %"&'!!'"( 8'9":"!'! '"!'00'"&'"'0--."'."408."'-." A0GH."0IHJ+" D"L''"$'""&'!!'"(!L-(." 8'7!!'")( 0&."#0" #<"' #$", -!&!!."(/."'0'0!!."123."!-4!!")56+.",7!'0."!!!,'-'-'"$'" ""&''!""0GG"!"'""(!&"( &!'"$'"P"(''!'"( &!'"'&"&'!!,'!,!"QI0A" '0"-!"70!"-0' ")3+."'-")3+."#0")6+."408")C4+." #$"P"(!" -!&!!."(/."'0'0!!."!-4!!")56+.",7!'0."123."8'")(, -."!'!=!!>&7&" #$"''08""0$!""700'"EDE> #$"B9"C ")1?+9"@!'00""&'!!")*A+"$'"''08'!"&",0'"0 #$"QI?0+9"5<4 '"";0"''08'" #$"0!"6'!-&<&!"$'0","0L&&'9":"!'"&!-00'"40'"(<"4 &"!,0+."!!"A0GH."0IHJ+9";'08'"'&"&#0&")/+."'");+." &!'",0L"7&"" "'""6'!-&<&!"4-","0L&'0!!",-'0>" &!'""'"&'!!")*0+"$'" ""-40! '","!'00$'0!4!7"!'0&7&" &"9";!4!7"&"!"!00""&<" &!'"$'"!!""0$!""*D6"EF"00")6:"F'((!''"4!7"!00"'!"7"!"&'"L0!9 ")"40''"J+9";'08'"$'"-!,!"'&";K# #$"-40! &"!'!"(<"&'L"0 '0")P">"1""L-(+9"O'$-"! &!'")*?+" #$"!,!""'"&'!!" #$",!'0, '0,'-'""L'" !"A0GH."0IHJ+",'!, 9"D";0" "$, #<"' '09"E ")1?+9"M&"$7"$'"( ",L78 '! &,'!!'!"&'!!!('!-")( <9";!4!7"&" 4!!,'-'9"D"( "!!" #$"* 0!")3 #$"''08""0$!"",""0$!""*D6" 4 -."!'!=!!>&7&",'!!'!"&'!!!('!-." #$"L'"0!!"QI0A"!'0&7&."! 0!." "!!L"''08'" +"! (0!"'0'" "-""!'R #$"B")N+"L (('." &"! "6'!-&<&> 0";*9 '09"%"''08> #$"QI?0+9" "0-(&",-'0"!'0, ""L" '0B."&#>, "0!"! '",0+." (('" 0" #$"!"

105 ˆŸ ~ š Œ ~ ̼ ³»»± ± ¹ ³¹ ¹» ³Ì µ»± ± Ó Ô Ö» ¹ ¹± ²³²ÐÖ ¹ ¹µ ²¼Ðѳͻ¹ ̹ ¹» ¼ µ» ³² ¹»²¼¹ µ»¹ë ¹¼ ͹³Ñ³¾ª¼Á ³ ¹ ̹Р¼¹ ²± ³¹½ ³ ¹ ¹» Ñ Ó¹Õ̹ ³ ¹ ²± ¹ ²µ»¹ ³² ¹ ¹ÉÁ¼ ³»»± ± ¹¼ ͹¾ ª ¹ ¹ ¹ ̹¼ ³¹ Ì µ ¹³Ñ³Ó¹Ô Ö» ¹¾ ³¹Ë Ðѳ»¹ ¹Ô ½² ³² ¹Ôع µ ¹µª Í ¹ÀÙÀÁ ²³¼¹ }~ ƒ ˆ ~Š Œ Š ~ Œ Ž Œ Š ƒ ˆ~ Œ Œ ª«± ² ³² µ µ ¹ ³ º» ª¼ µ ¹²½¾¹º ³ª± µ ³¹ ¹º ²¼»»²³¹¾ ³¹µ ²³»¹ Œ ~ ˆ~ š ˆ~ Œ Œ š œ ~ ˆ~ Œ ~ žš }ƒ Œ ŸŠŠ µ ¹ÀÀÁÂù0ÄÅÆÇÈÅÆÆɹʹà ˳ ̳ͻ ³±»¹ÎÏ Í Í µ¹ðñ³¹¼ ÑÑ ³ ± µ ¹ ª«± ² Î¹Ë µ¹åææòáæåáæéó¹ô³» ¼¼»ª µ ¹ Í Í ¹²½¾¹º ²¼»» ¹º» ª¼Á Í»¹Ð³Ì ¹ ¹» ¼ µ» ³² ¹Ð³Ì ¹Ð ¼¹ ²± ³¹½ ³ ¹ ¹» Ñ Ó¹Õ̹ ³ ¹ ²± ¹ ²µ»¹ ³² ¹ ¹ Ú» ¹º µ ¹ÉÛÓ _`abcdefghiajkflemnodiepqrsti Œ Š ~ ~ ~ š } Œ ŸŠŠ Ÿ Œ Š ~ ~ ~ š ˆ ~ Œ ˆ~ ~š -.../ :3846;/-<=>?@2A56/B/011234CD3E>:F3G84E21 -HH.<I J<=>?@2A6;I183CD3E>C23@21 -KJ.LM>84E21KN-56OJP2QRBR241:F324R4924 -KK.STU4I:T3>D4KN-56OJP2QRBR241:F324R4924 -KH.LM>24KNJ56OJ56/B56V:56WMP2QRBR241:F324R4924 -KHXLM>2456YEFKN-56NK56OJP2QRBR241:F324R K.W@=MG239>D4HN-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R H[\3@I324HN-56NKP2QRBR241:F324R HX/24ID4HN-56NK56ZCP2QRBR241:F324R [.]AA2MD4924HNJP2QRBR241:F324R ^.]AA2MD4924>6IC:MHN-56NKP2QRBR241:F324R4924 -JJ.WIMID4[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -JK.SIMG=D4[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -J[[Y@23>U=112G0Q@24[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -J^.u033I:v03E24[NJ56/B56V:56WM56wR56ZP2QRBR241:F324R4924 -J^-x1:M6u033I:v03E24[N-56NKP2QRBR241:F324R4924 -JX.W1T3I6yIAAI3>84E21[<=>?@2A/011234CD3E>:F3G84E21 -[J.W1T3I6O32UF34R4924^NJw04>>1=32M>246R6z32G3T -[{.x4e24^njw04>>1=32m>246r6z32g3t -[{Xx4E24>681MTBB^N-OF32GTEI56uI3M>GT39 -[^./R@24^NJOF32GTEI6@TAA84 -[.z3m24^njorg3t6@taa84 -[ [<T3>CR@>D4^<=>?@2A/011234CD3E>:F3G84E21 -[X.NT1124>vF4^NJ56OJuI3M>GT39>6@TAA ~ ~š Œ ~ ~ Œ Œ ~ š ŒŠ~ Œ Œ Œ Š~ ~ ~ Œ Œ ~ ˆ~ š!"#$%&'(")*+*, ~ ~ Œ ~ š ~ ~

106 &!'+#)-#"(?++ "' C&=( D&'( >#+"( &#)*#>+,*( '#'"># A -'? (>'( <#(+ "$%#> (#0 #>&+!+$ +'"##=+!!"#"$%#&#% '!"# +E')*) > # '!"#% #0G#>;)+;#4551:#%!!" ''# )*'!#">#"$%#'"+(# #& ##=+ ++#% +='( #'>#"$%#> #)*#=") #"$%#=*>'&#)*#L!+ #>#>&'##( #% #(++"#"$%##"#0=E#&)#) #++'-#"$%#=*># #>+/3#> #05; ( #11023#11453#26473#26483#86923#1017:;# #' +##!"++)++#>#>- #% '#)*#++'-'(+ #1; #)'#"' '# +#' #,"'#)*# #(">>#)-#FGHI#"$%##=( #=( )*#=( >#G'#=*>'&#)*#=") +'"##=+ #++)*'+#)-## /#"$%#>#)-###' '##&# ##%&&' '#"># ##',* ##=+ '!" ++#% #"$%# '' " ##% #++)*'+#=+##'#'">#) #'&>> (#)*+,#-#"$%#(+,#)-#. #73#8#"$%#1;#. #=( (+'#)*# ##"$%#&#&#?+'#"$%#D ;#@#># #(& '#>+ # #)'##=+ ("#"' +#( '##- #>- #* #"' #+#JKF/>"++; # &-'('#=*>'/ '+:#'">#'(##',*;# +, ' (>'( '#%+#)&++' #(++"#)*##-# )*;#B#" #!"!&(#"># +E''&+ '#-# #='(# '!" #6;'#++' ;# ';#?++ &'*(/ >> &-'/ ),;# >> > #++)*/ '#># ;#B# #+( #)'# + # #

107 $%&' ()*+&#!#%,&-&+#!"!# "'6#.// ƒ 3 ˆ 3Š Œ3 7 "%%#7$:&'#;&6;#"(111<#4:&#=*#6+# &-5& %66#%&5%%&:&'#? tjuokkvvwvlmnofpqiwvxfhuxymiwvhz{v H OMWVJUPOOMNOVNOKH F}NOV~VyMNOFVv EFGHIJKLMNOFPQIMRMSTMPUJFRSVHFSJMRPJWRHM XYYYZ[\\]^_àbc_de^c_afZg]hìaZ[j\klmZ[\\]^_no^pqer^sc_p]\ 016!!4& 6+& &6*+&#7 &!#4#7 Àµ Á Âà ª «± ²Ÿ ³ µ ššš Ž œ žÿ ¹º»¼½ ³ ¾» $%&' >! 5&!:5 C&D!8%%&# ##&& (45&6*+&#!#%,&-&+#78 #+&@&6!"'#)9;'#%9#A+&&:B+& #6*+&#%?##& 7*#"6!#! 6# &4%!#4'&!56&!4 ##&& %&' #6*+&#;'6&"!44&!9"&# #;;4#% %&' #7$

108 L0)*,+.:.4 $%&'()*+, A01'*++0./06:,/*1*.*)F,0%.*1':,*501*++1'*++0./'*):+0+0.1'*%16FD/0+14&51':51(%&'(-./C M1+*30))1I1%05&':,*,1<-%16FD/0+1.2%:.4,26.0.1&D<160+*))0%1,&61G%):40.1+:))8=%+,1;2++0%.1 ;*++0./06: %:.40.91&D<1.&%6*)*18)= %1G%10QQR1)05501+:))1*++1+%*.,(&%+0%.*13)0'18=%<G))*.50':,1 pqquptrwyxtrytxwtsuvwtwwysxtx pqqystrrzqtqztrwtsrpwtwwyrxtq pqqzxtzspvwtsputqwtvwwwtwpxvutu pqqqrturpvptxpvtvwtvpswtwpsqvtv swwwvtrrpzstysstvwtzvxwtwpvrzts swwpxtxxpprtxprtvwtrpxwtwpwxrtq swwsstrupwptrpxtuwtszuwtwwzqrtr swwxptvzustxrtrwtswzwtwwxsxtw swwrstzppsytypstswtxvxwtwwyrvtp swwvstwqystyztwwtxsuwtwwvwxtu swwustxzqvtqqtswtxrxwtwwuqrtu swwystuxpwwtxpwtrwtruuwtwwuqrtu swwzstyrpwutvpxtxwtvqzwtwwyyrtq!" # ƒƒ ˆ Š Œ ˆ Ž ˆ ˆ Ž ƒƒ ˆ Ž ˆ ƒƒ ˆˆ A01-.50%,=/.:.4*%1,&6140.&68=%,1&68*++*%1'*++0./06:1,*6+1'2B+C1&D<15>-%()*./+&.@1.&%6*)*@STUVTWXYZY[\]^_`abXcde]feg[d[aVahd[ ˆ ˆš ƒƒ œ ˆ ˆŽž Œ ž Œ ˆ ˆ Œ Ÿ pqqrsturqutupvtwwtrpxwtwswyrtx pqqvxtywpsytspztqwtsrrwtwprvutx iwjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjeolun iwjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjelun { } ~stqrppwtspstywtrwswtwwqqrtq

109 KLLMNOP IJI>cG^ ±²³ µ PN O A?TH>IRGD UIRR=J\=@V { }~ di[=arsajedg?@dsad=jd\i>\a=q=a=jggbaedijgtiaiadfir]atbacgt=a\=rdqaadha?tri[jvj[d?yzd?yzdtiadg]ar^dh `TSAC=RDZIAD]HHA=HIC=D[BJ[=ADC=DG=JIGR=DBA=JDTIAVRDGBD>B[RDIRRDCb]A>VT=RD <=>?@ABC=D0DFGHIBJD?@QIRRIAD?@ABC=RDJSA@IGRDTSGR=AD?@DUSRR=AJDVJ?@DWA=XA?D>SJD?YZD no%pq% ª« ebajdx=ca@c=gdg?@da=>irvtrdjsavj[gqirrv[^duirrj=rdzic=d=jd@cy\=rdgti[dx]qq=ar\ihiyvr=rd >V[[=ADVJ?@DFG\=AG]JCGD\?@@]J^D_DTSGRAIDC=>=JDITDFGHIBJGDITAVJJVJ[G?@ABC=DC?@VJ=` AIADG\?[G@IA\=AED@=CIJDC=JDaGRAIDC=>=JDC?@VJ=AIGDITDb?ACXA]\GXc[C^DFGHIBJDITTIRRJIAD =RRDQ>=ARI>DGbaIADCSAVX>IJCDdI[=ARSAJEDeIJCGbaJEDeDFGH>BJ[=JEDfDFGH>BJ[=JD?YZDgaGbaJ^D _D?@ABC=RDQVJJGD=JCIGRD=JDHA?TH]J\REDTV>\=JDSADX=>S[=JDVDGbaJDdI[=ARSAJDhRIX=>>DiD?YZD QV[]ADij^D<=JDRVCV[IA=DHA?TH]J\R=JDVDFGHIBJGD@cJJVJ[D>IC=GDJ=CDQABJD?YZD@=CDkllm^D_D RA?>V[=JDG\ICIRGDVDGbaJ^D¹JC=ADG>]R=RDITDkllº`RI>=RDa\IC=DTIRRJ=RGDQSA[RI>DGI@RVCV[RDG?@D GV\RCb]H=RD@VJG\IC=DVDGbaJ^D<SA=QR=ADRcY\GDTSAC=JIDZIDGRIXV>VG=AIRDGV[^ di[=arsajdsad=jd\i>\a=q=a=jggbadcsadha?tri[jvj[d?yzdiji>cgdg\argditdfir]atbacgt=a\=r^d A?T=AJIDRIGDQcAID[BJ[=ADH=ADBAD@VRRDVDGbaJDHBD=JDZI>TD@=R=AGDCb]H^ '(()*+,-./ /6.78.9:7-.;-/ Š Œ Ž &%r$rs&%tu%vv&%!%vw%x%s%xyyz ƒ ˆˆ žÿ š š œ 00!"#$!"%"!&!

110 1!"# $ # %&&'()* :"#!$C1DE.+21#$+"# µ66 65+/$2 ##$#8/!#-.91+# 5!#/#0+06$ 365#3 Ž ##+,+$$+ qrstuuvwxvyz{t }~ rv ƒ z t v v tz vˆv{tu {tvšv z{t v ŒŒ FGHIJKLMNOPGQRJNSNTUNQVKGSTWIGTKNSQKXSIN YZ[\]GINWRVPGWULQ^NOPX_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZZ\fIgNKbIGQhNQẀiNNSNT_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZj\ULQPN_P`SaWVklXeLmaWnIXXPNbmcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZjoULQPNQWKVbLROPWVSOWpOR_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN #-. $//##/# ,2 $#12 $-. Ž œ ž Ÿ š #2+,/## -.,/0"@A38/+.+"# #12 $2,+,5+$/65:7!#"$#+$/#2/#0 ª5«3 ±²3³ µ93µ 7²µ ±²38 3² µ «36683²3!,<+1+$$#!/ "# $ $!!"# "#-.#"$,/##!"#34"1"#+1++#"$05 +1::!+-/:/#$!#$:"#!$ #/#0 5!#/#0++112B$:+#!$#-.7$$#,+"#+06$ ++#.2#0+#67"! 1!+#12# :1$+0/$ 2##!0 2/#$ -/:/#$3;$ +!#/1/ +!3/#+# "#0==>?$+7@ +#$/$3; / ++ #3

111 #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;*<*-$')*+76/1$(* ˆˆ Š Œ Ž Ž Ž ˆ Ž ˆ Ž š ˆœ ˆˆ žÿÿš 6+4()30.03)6*)4*.02E*9'B*+,-*2)17.&7*.*4)(($0*-)6*3 +6(%*4.1*?6+4?&02(*G 1H*%$1)0* ($6;*<*A'%$0%*9+(($04)(($0*&??75(%*6$3$'9&01$(*%B6$86.((*$''$6*05%()0*%B6$86.((*(.''%(/01;* C01$6%=20.03)60)*)4*9+(($08)&0)*+,-*45D(?')02(+0*.*A'%$0*4.%)6*?/*7/(('.3(*056.03%6.2)* -=%($0*GHH1;* $1$'-)'($60)*&01$6*1$0*%$0)%($*(6$/6%?$6.+1$0*4)6*7/(('.3(*-=3)*7$1* )6%$0.2ª*8=6$2+7*.*'/3)*$''$6*7B,2$(*'/3)*-)'($6;*«)'($60)*)4*86)78=6*)''(*.02*+,-*9'B* 8657%(*%'52($(* µ4 35;*.+7)%%)0*+,-*)01$'$0*)4*,B)0+9)2($6.$6*9$1=71$%*%+7* A'%$0*8=695((6)(%*7)62)0(E*7$0*(B,2%*%$1)0*0JJJ*-)*%()9.'.%$6)(*%.3; )4%$$01$*?/*.02*+,-*9'B*7$1)0*=46.3)*7$()''$6* 2)17.&7E*2+??)6E*26+7E*0.,2$'*+,-* 4)6*9$(B1'.3(*'536$*50*.* 566)8 561$0%*&('+??* %$*9.')3)*Gª;*!! ± 1$%*1$0*(+()')*45D(?')02(+09.+7)%%)0*4)6)*7/(('.3(*%(+6*+,-*1+7.0$6)1$%*)4*2.%$')'3$6E* 7B,2$(*'.($0;* $0*?+($0(.$''(*9$%456%9.'1)01$*8')3$'')($0*¹7º 8»µ» 7$6*.*A'%$0*7$0*?/(6588)1$%*.0($*.*/6;*¼ '.3(*-=3(;* $(*8=6$2+7*9$(B1'.3(*8'$6*056.03%(+'$6)0()*50*056.03%250%'.3)*()D);* ².1*$0*%()(&%2')%%0.03*&(.86/0*½)(&64/61%4$62$(%*9$1=70.03%36&01$6* 0JJIª*8/6*A'%$0* 3+1*056.03%%()(&%;*<*4/6*$D?$6(9$1=70.03*0$136)1$6)6*4.*% =0*(.''*7/(('.3*%()(&%*?3)*1$0* +,-*056.03%6.2*+,-*9$1=70.03)60)*-)6*4)6.$6)(*=4$6*/6$0;* 0.03$0*?/*$((*7/(('.3(*056.03%6.2(*(.''*056.03%6.2(*(.''%(/01;*F578=6(*7$1*$((*&6%?6&03'.3(* 0.03)6*)4*9'/36=0)'3$6*4)6)*(B1'.3;*A'%$0*'.33$6*?/*3650%$0*7$'')0*7/(('.3(*056.03%6.2* KLMNOPMQRSOTUVSWVSQRXUUWOYMZRSOTUN[\[]RXUUWOYMZ cdefghijklmnofpfdcqrsgtuiofpvvqrsgtuio cddfgwxtluyxzj{lfpfdvqrsgtuiofp cqrsgtuio cd}fghijnlfpfe}~{ooisogtrsgtuiofp qrsgtuio cd}vghijnlg mg mrfpfeƒqrsgtuiofp fqrsgtuio !" ^_`aub^_`aub

112 "1511# 1#%"##"!#3 +%'- O +"/7+1+".PQR90%.9P 8!"151")3! )'.P90195)2#%%0% /:#$#30% (,/T 1%!1#S!/\ 1#%"'" :5##0% 0%1%23# ))% %$5" #%%0% 1#0% š œ žœ Ÿ RXYPY.4R(Y00Z, 0YYZ,950 "3'-%+!1#3"5%%/O#%%! mnopqrstpuvwxyz{ t}~s~} ˆ nšop Œv q}qsrs}~ mnopqrrtp ƒyo w yq}s sr} nvpuvw{yr}rrž}t ypuvw{ys}tr }rs}tt}tž t}ttqr { {y n yq}rtsž} { {y n ypnp r~rr 2!1#3"5%%-3# $%#%/73)# 5#3##")2%#35#3 +$5"#3!%!"#3;+$!) 1Y9RX20% #%%! $5"15+2'1]#/ 1%!1#S!/\ &PR],91#%"5#)%#315/ 25#)%#315/^%#" /T %#%%0% "-)%%#+25 91#%"!" ##)ZY"3/[535%% œž ž ž œ Ÿ Ÿ œ Ÿ œª ž «)20!" $%#%'-)2%#3-!3#+%/ %#%%0% )0R91)\- #3 +$5"#3)321$%%(/U++3#)#%%! fghbijklfghbijklfghbijklfghbijklfghbijkl $%1%% "%%#$5## _`ab_cde ))$5"#3 # $#%*5)633%1$ $%#%&'()*+,'-+%&'.1)*+,/ 1"$#).Q."395)2#%%0% +21"1)#%*!3#9 9.90Q2\- $%15)P9PP 5"-#$5"#31# 9%"151'-#"151-3* 2V#WS#' 1%!1#S!9- "%%#$5#& 2ZX"151)1(9P1#0% )1 )'.191'-%+ 4'- "))& !))#$%5#3 )1/0 1###3#%%5%%# 6#"!-2%%#$2+% +2##3 $5" *!+20Z9X"151&PP],9 %5++ &.RR(,&152+# %#")%%/:#2 1 2#3 )09YP 2#%%!0P91&$%% ) 2'-'.9.02 #3 0YYZ2 /8*5)633%1 %533#3,# #312 3/8!#4 ##)'Q9Q +1)%4 ))2%#3#$2 $%#%69 1"$#3 )RYY #+14 1" *!+2' )4 %1

113 !"! #$$%&'( 1)"01B93C1*12*3).2>/-!03!*3)3*+C)!3++*!3*)4 39D!+2-!)!"*,3*),*33!++*6*".3+)3,>,>0!-356/)")+- >,3*"!)!")1*,/33!1*0!*6*03123+)7-8/"+!+*3) )!*+*,+-"+*-)!+*"*,./0-+*-1*12*3)4 Œ5 Ž Ž798Ž8š66!*-)!" :31)!!+15)>)!3-!3>0!-3+>,3*")3+0!0??@A3*/@56!"!;+3+.2!<03!="+.2!567-)!9!"!567-8/"9:31)!!+5-+1**3),3+3*+.2*!"!9 pqrsttuvwuxyzs{ }~qu { ƒy~s{u u syu uzst {ˆzsu uƒyzs{uš v EFGHIJKLMNOFPQIMRMSTMPUJFRSVHFSJMRPJWRHM XXYZ[I\K]OFSP^MVURNV_JKJ`OaRbVUJWWOMaHPPJbV]HWWOMcdeOfRgROMWcQFOMRMSOM XXhijFIJFOMPVkWKHgg`OaReOfRgROMWcQFOMRMSOM XXhlmOMJ^MPVa\MMRMS`OaRbVUJWWOMaHPPJeOfRgROMWcQFOMRMSOM XXiZnaaOK^MSOM`OaReOfRgROMWcQFOMRMSOM XXoZnaaOK^MSOMPVkWKHgg`OaRbVUJWWOMcQFRMSeOfRgROMWcQFOMRMSOM ª«ª ±«²³³ µª «01 œ œ žÿ

114 ë; 46.3)*7$()''-)'($6*4)6*'/3)*$''$6*7C,2$(*'/3); /0*ê?2(* ç #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;*<*=77$'/03> ƒ ˆ Š Œƒ ŠƒŽ Š ƒœƒ ŠŒƒ Š ƒ Œ š œž ž #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*7$()''$6*.*4)(($0*%)77)08)(()%*.*()9$''* ;* 'C-)'($0* ƒ á ˆ Š Œƒ ŠƒŽ Š ƒœƒ ŠŒƒ â Žã äž Œ å ƒš ƒ ç *+,-* è:;*<*é2c''9$63%> Œ š œžš \\]^_`abcdefghij^k^lmnioocpgo_qrg_qsco^ktuvrg_qsco DEFGHIFJKLHMNOLPOLJKQNNPHRFSKLHMNGTUTVKQNNPHRFS \\um_wfasfej^k^\unioocpgo_qrg_qsco^kxtvrg_qsco \\uy_zejsij^k^\l{ig_qsco^kx]vrg_qsco \\m^_ }}ecijgej^k^]^vrg_qsco^kmtnioocpgo_qrg_qsco \\~^_ }}ecijgejh_oc^k^\ynioocpgo_qrg_qsco^k~uvrg_qsco ª «± ²³ ± ²µ ² ± ² ½½¾ ÀÁÂÃÄÅÆÇÈÉÊËÌÍÃÎÂÆÏÀÄÊÈÀÐÑÄÏ Ò¾ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ½ÔÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½ÌÕÀÖÇÂÑÇÆ˽ ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ½ØÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½ÌÙÀÚÆËÑÊ˽ÛÓÊÈÀÐÑÄÏ ÒÛÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ÌØÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½Û ÀÜÝÝÆÄÊËÈÆËÉÀÞÏĽ ÓÊÈÀÐÑÄÏÌÒ ßàÈÀÐÑÄÏ Ò ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ÿ!" ¹º» ¼ ¹º» ¼ ¹º» ¼ WXYZN[WXYZN[

115 >'-)0.&,-'(,/&%.*,?*.2*&2%('(,98*(-,9%&&'()*+(*.'/+8&*&'(<,F'-,+(-*(&*:,*?,?2//*,;., *?/''(-',A;,*((*(,A;?'.1*(< M"N"OP!"Q '.(*,/'-*(,3GGU,).*>:;.,*?,&*9'88,30<,B21/%>,&2-2:*.',;.,?*.,&.*(/A%.&'.(*,*?,)%/)%.E, 9%&&'()*+(*(,?281'(,9'-0>-'/,/%>,%A;?'.1*-,*?,)0.%.'(2(:*.<,B%1*8'(,C.,(;:%&,/?;.D jklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqr!"#" ˆ ˆˆƒš œƒš ˆƒ œ ƒ žˆž ˆŠ Ž ˆ ƒ Š œ œˆž Š ˆ ~ ƒ ƒ ˆ Š ƒ ƒ~ˆ Œ ˆ Š Ž ˆŠ ƒžƒ ˆƒ ƒž ƒ Œ ƒ ˆƒ ~ ƒ ƒì ˆ Šƒ ˆ ˆ Í ˆ ƒžƒ ˆ œ ƒ Κƒ ˆƒŽ ŠƒÏ œ ƒž Í̓ A%.&'.(*,8;:,A;,)0.@;88*(-'?2/,(%.>*8*,(2?;'.,2,%H@,>'-,;.'&/,(%.>*8*,)80-'(< Ð Ñ Òƒž Š ˆƒÍ ˆ Š ƒ ÓÓ ƒœƒ XYZ[\]Z^_`XabcbdbYb^efghiZ sstuvwxyuwzxs{tw{uwu{szwvxz ss ystw{}tvwssx}}xvw uwu{s wtvy{ ÈÉÊÉ˽À½Å ÄÀ ½ÀÂÂÀÁÄ ÂÀÂÂÁÁÁÀ½ ½¾¾ ½ÀÁÂýÀ½ÀÂÂÀÂÄÂÂÀÂÂÂŽÀ¾ ½¾¾Ä½ÀÆÂÅÇÀ½À ÂÀÁÆÂÂÀÂÂÁÅÁÀÆ ½¾¾ÅÂÀÇÂÁ¾ÀÂÂÀÄÂÀ½ ÄÂÀ½ƽÀÄ ½¾¾ÆÂÀÆÂÁÄÀÂÂÀÇÂÀ½½ÆÂÀÂÂà ½ÀÆ ½¾¾Ç½ÀÃÂÄ À½ÀÃÂÀÃÆÆÂÀ ÇÁÀÇ ½¾¾¾½ÀÃÂĽÀÂÂÀ¾ÂÀÁÇÇÂÀÂÂÁ ½À¾ ÁÂÂÂÁÀ½ÁǽÀÁÁÀÃÂÀÄÅÂÂÀÂÂÃÅÃÀÄ Á½½À½Ç ÅÀýÀÂÂÀÁÄÅÂÀÂÂÁÂÁÀ ÁÂÂÁÂÀ¾Ç ÃÀ½½À½ÂÀÁ¾ÂÀÂÂÁ½ÀÇ ÁÂÂÃÂÀÅÂÁ¾ÀÄÂÀ¾ÂÀ½ÆÅÂÀ½½½À Á ½ÀÂÆ ÄÀ¾½ÀÂÂÀÁÃÁÂÀÂÂÁÂÁÀ½ ÁÂÂÄÂÀÇÂÃÃÀÇÂÀÇÂÀÁ½ÅÂÀ½Á½ÀÄ ÁÂÂŽÀÁÅ ÀýÀÂÂÀàÂÀÂÂÁÄÁÀ ÁÂÂƽÀ½½ ÅÀÄÂÀÇÂÀÁ¾ÃÂÀ½ŽÀ¾ ÁÂÂǽÀÁÄÄÃÀ½ÂÀ¾ÂÀý½ÂÀÂÂÁ½ÁÀ½ µ Ÿ ª ¹µ ª«± ²±Ÿ ³ ª ¹µ ª ¹µ 01 ª ¹µ ª ¹º»µ±¼ ¹

116 !"#$!%&'""% ())*+,- /%1"2%"./5131%0245"%9 Õ66Ê«««.#"//"%"01%231%0245"%67 Š Œ ŽŽ š œ ž š œÿ GHIJKLMNOPQHRSKOTOUVORWLHTUXJHULOTRLYTJO Z[[\]LML^O_Q`TaXWLYYQO`JRRLaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[h\iLMbj^O_Q`TaXWLYYQO`JRRLaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO klmnopqrstuvwxpypuqz{ }~u Z[ KQHR jyyqb fkqo_q`taxwlyyqo`jrrlaxbjyyqocdeqftgtqoycshqotouqo Z[ƒ\_ HHLc HPQO_Q`TaXW YgMdaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[ƒZ_ HHLc HPQORX YMJgg_Q`TeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[ \]YJHLXˆL``LHR OPQY_Q`T YYQHOW^HPRcSHb OPQY œ š Žœ ž !"#$!%1%". À ÁÁ ¼Â ÃÄŲª³ µ»¼½¾ #124BF9/!#!./1$:A80%4/%"/1/".!1%/.."%/"1/9 Æ5ÇÈÉÊË3ÌÍÎ3ÏÊÐÑÒÎ37ÓÔÍ7ÊÔ8Ò77Ç36683Î36È798È8Ó "5.02."01%."2"5$840."09'/:.$:"1/!;10.$:%;10".$:% 67"8<.$:%9=112"7"/8151/ "7/1#"""5"51%%1%2.& «± «««ª««««¹º ««

117 6$3$'9&01$(*$((*%G6$86.((*$''$6*05%()0*%G6$86.((*(.''%(/01<*K+(($08)&0)0*56*+,2%/*0$3)(.4(*?/4$62)1*)4*1$*/($62+77)01$*'/3)*%G63)%-)'($60)*.*9+(($04)((0$(*L%$*9.')3)*:M<* '$6*.*4)(($07+%%)*.*()9$''*: '/3)*$''$6*7G,2$(*'/3)*-)'($6< #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;<*=$')*+76/> #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*7$()''$6*.*4)(($0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:E*+,-*7$()'> @46.3)*7$()''$6*%+7*)0)'G%$6)1$%*L2+??)6A*26+7A*0.,2$'*+,-*)6%$0.2M*0+($6)1$%*$01)%(* 1>()'$(<*I*:DD1*B)')/0*-)6*1+,2*9'G-)'($0*450(*0$1/(*.3$0*1$*%$0)%($*/6$0<* Ž š œ Ž š ž Ÿ Ž œ š œ Ž š ž Ÿ ž š ªª«ªª NOPQRSPTUVRWXYVZYVTU[XXZR\P]UVRWXQ^_^`U[XXZR\P] fgghijklkmnhohgpqrsitklufovgwxyz{uitrsitklu fgvhi kl}xmnhohfpwmuul~suitrsitkluhofwmuul~suitrsitklu fg i z{ ƒtxuu{} yz{nhohfh msitklugoghwxyz{uitrsitklu fg hi kˆ Š{nhohf wmuul~suitrsitkluho qrsitklu fg fi kˆ Š{nƒi ulhohfœwmuul~suitrsitkluhoœqrsitklu fgphijuiqk k ƒ nš{uhohfœwmuul~suitrsitkluho pwmuul~suitrsitklu µ ¹º»¼½ ¾½ À¹Á Âà ľ½ À¹Á ÂÅÆÂǽ Ǿ½ À¹Á  ÍÎÖÏÐäÒÓåæÔÕçÏØÙÚÐÛÒÓÜÏÞßèÔÚÐÛÒÓÜÏÞÏÝ èôúðûòóü ÍÎàÍÐðîììÒñòîìóëÕíÐôÜÓÍÎßØÙÚÐÛÒÓÜáÞÝØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÏßÍèÔÚÐÛÒÓÜ ÍÎçÏÐÑÜÐØÒõõÒìíôÕóëÜàÝØÙÚÐÛÒÓÜÖÞÝØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÏ ÖèÔÚÐÛÒÓÜ ÈÉÊË ÌÈÉÊË ÌÈÉÊË Ì abcdxeabcdxe Ÿ ž Ÿ Ÿ ö ø ù Ÿ ž 01Ÿ ž ž š ÍÎ ÐéêëìíÛæÜÜëåîïêëÕÍÖÍØÙÚÐÛÒÓÜÍÎÞÎØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÍáÎâÔÜÜÓãÚÜÐÛÙÚÐÛÒÓÜ ÍÎÎÏÐÑÒÓÒÔÕÍÖ ØÙÚÐÛÒÓÜÝÞßØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÍàáâÔÜÜÓãÚÜÐÛÙÚÐÛÒÓÜ

118 ž Ÿ!"# ª««ª ««±²³ µ ¹ $$! ##"%! ##&$'(%)*+* $#! * :;<=<>;?@ABCDEFG?H@D;D>AG I%##3 #N$#% 3*4$$ %&%$#%)* %)*,%3- O1877L*'##&M)&"&%##3 yz{ }}~ ~ ƒ ~ ~y ˆ ƒ }Š Œ~zŠ~ƒ z}} ~Ž~Šz Œƒ z~ ˆ ~ z} ~Ž~ º5»¼½¾ ÀÁ3½Ã3Á3788Ä636ÅÆ 8ÇÈÉÊ57Á3ÄË78388ÄÅÁ»ÊÌ ƒ ~y ~ zƒz ~ƒz z ~ š z~ z} ~ Œ}Ž ~ z œ Š Š ~{ šƒœžœ œœ Í49Ê4Î788Æ7ÁÏ5Å8837Á»4ÎÆÐÑ583½Ò57Ð377»3»7Æ37ÓÑÀ»8 ÇÈÉÊ57Á3Ä5Å8837Á»3Æ63985Å3ÆÐÑ583½ STUVWXUYZ[S\]^]_]T]Y`abcdU noopoqnronqsntnouqvpqpruvqnvop notpoqvrpnqosnutqrpqpwruquvtt norruqwnppnqsopnprqppqprnnpqxstt žž ž ž ž ž ž ž "#$ # žÿ 4%#,%!,-# #')%)*!*!$4,%!,-#./# efghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklm -##! 23%""')#$4 $5M $5M "# P%)* $$* 3&M## 3NM.K-#%"-#N-,&%##3 $#%"4$-,,"M#,%!,-#.J#- "$$ "# # # # ## 1667%)*89971"* $03-Q2.K# 1669(# $$0%,, 0J #$$"4##$#* - $ $#1" 41K $%"# 1 #-#$-# $&'4%)*L*'##&M)2 "-"1!)$!1%"1)$1 * $#.5!)$!* 4%" # " # - $%)*P.R! ###% #%3&%##( -&$#% 1" #. $# $ "# (