Ärende 13. Fortsatt utredning gällande reservvatten

Transkript

1 Ärende 13 Fortsatt utredning gällande reservvatten

2 Tjänsteskrivelse 1 (6) KS pres KS Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Bosse Björk Reservvatten för Karlskoga kommun fortsatt, fördjupad och kompletterad utredning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner saknar idag reservvatten som kan täcka de båda kommunernas behov om den ena eller båda av de primära befintliga vattentäkterna av något skäl sätts ur spel. Kommunerna tog därför för ett antal år sedan initiativ till att utreda möjligheterna att hitta en fullgod vattenförekomst som kan täcka bådas behov. Sammanlagt har 36 potentiella reservvattenförekomster - befintliga vattentäkter, grundvattentäkter och ytvattentäkter (sjöar och vattendrag) - studerats och bedömts utifrån en rad kriterier. Utredningens slutsats och rekommendation är att Malmlången bör utredas vidare för att säkerställa dess lämplighet. De faktorer som en sådan fördjupad utredning måste innehålla är främst kapacitet, distribution, vattenkvalitet, behandlingsbehov, tillstånd, motstående intressen och kostnader. Utöver detta föreslås en kompletterande utredning för att undersöka möjligheterna att utöka kapacitet och säkerställa funktioner vid befintligt vattenverk vid Gelleråsen. Degerfors kommun har efter att rapporten färdigställts valt att inte gå vidare med en fortsatt och fördjupad utredning. Skälet till detta är man för närvarande har ett omfattande underhållsarbete som precis ska inledas i befintlig vattentäkt och att man måste prioritera detta. De överväganden som gjorts avser därför endast Karlskoga kommun. Slutligen föreslås en parallell utredning med syfte att studera möjligheterna att flytta befintligt ytvattenintag i Timsälven till ett läge norr om Lonnen, exempelvis Alkvettern eller Ullvettern. Befintligt uttag i Timsälven ligger nerströms Kilstabäckens utlopp. Intill Kilstabäcken ligger Kilsta industriområde där det historiskt förekommit verksamheter som genererat föroreningar vilka mycket väl kan komma ut i Kilstabäcken, Lonnen, Timsälven och riskera slå ut vattenförsörjningen. Alkvettern och Ullvettern är inget alternativ till Malmlången men en flytt av ytvattenintaget skulle kunna vara klar inom cirka 5 år och därför en snabbare åtgärd för att eliminera den omedelbara riskfaktorn.

3 2 (6) KS Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontor tjänsteskrivelse 11 april Rapport (Sweco) reservvatten Karlskoga-Degerfors, 8 april 2019 Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner saknar idag reservvatten som kan täcka de båda kommunernas behov om den ena eller båda av de primära befintliga vattentäkterna av något skäl sätts ur spel. Karlskoga har bara en vattentäkt medan Degerfors har flera. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för en kommun att ha en reservvattentäkt. Däremot har kommunen ansvar för vattenförsörjningen. I praktiken tar således en kommun en risk om det inte finns något alternativ till den eller de primära vattentäkterna. Kommunerna tog därför redan för cirka 8 år sedan initiativ till att utreda möjligheterna att hitta en fullgod vattentäkt inom de båda kommunernas gränser som kan täcka bådas behov. I ett senare skede kompletterades uppdraget, som genomförs av konsultföretaget Sweco, med att även omfatta alla typer av potentiella reservvattenförekomster inom rimlig radie även utanför Karlskoga och Degerfors kommuner. Radien bestämdes till 4-6 mil beroende på förutsättningarna. Rapporten blev i stort klar under 2015 men eftersom parallellprojektet med att ordna reservvatten till Karlskoga lasarett vid denna tidpunkt gick in i ett intensivt skede avslutades inte utredningsarbetet fullt ut. Under 2018 återupptogs utredningen som uppdaterades och är nu färdig att presenteras. Slutsatser från utredningen Sammanlagt har 36 potentiella reservvattenförekomster - befintliga vattentäkter, grundvattentäkter och ytvattentäkter (sjöar och vattendrag) - studerats och bedömts utifrån en rad kriterier. Kapacitet, avstånd, nivåer samt risker. För grundvattenförekomster har värdering även gjorts av kriteriet motstående intressen. Avseende ytvattenförekomster bör även nämnas att en reservvattentäkt inte bör ligga i samma avrinningsområde som den primära vattentäkten eftersom båda då kan slås ut vid ett utsläpp uppströms. Vart och ett av dessa kriterier har värderats och betygssatt varpå utfallen vägts samman för vart och ett av de potentiella reservvattenförekomsterna. Detta har utmynnat i att 6 vattenförekomster har sådan potential att de är intressanta ur reservvattensynpunkt för Karlskoga och Degerfors kommuners gemensamma behov. Två av dessa vattenförekomster bedöms vara en tydlig etta (sjön Malmlången) respektive tvåa (grundvattentäkten Brattforsheden). Huvudskälet till att Malmlången bedöms vara mest intressant är att den ligger betydligt närmare Karlskoga och Degerfors än Brattforsheden.

4 3 (6) KS Även en anslutning till Vätternvattenprojektet har studerats inom ramen för utredningen men inte bedömts intressant. Dels på grund av avståndet till fördelningspunkten i Hallsbergs kommun till Karlskoga (6 mil) plus att fördelningspunkten ligger betydligt lägre (+88 m) än Karlskoga vattenverk (+ 120 m) vilket skulle innebära att vattnet ständigt måste pumpas fram vilket innebär betydande driftkostnader. Överväganden Degerfors kommun har efter att rapporten färdigställts valt att inte gå vidare med en fortsatt och fördjupad utredning. Skälet till detta är inte att man har ifrågasätter utredningens slutsatser utan att man för närvarande har ett omfattande underhållsarbete som precis ska inledas i befintlig vattentäkt och att man måste prioritera detta i nuläget. Eftersom de båda högst prioriterade reservvattenförekomsterna ligger norr om Karlskoga finns möjlighet att ansluta till ett genomförande i ett senare skede. Karlskoga kommun har accepterat detta besked och de överväganden som görs nedan och de förslag till utredningskriterier som föreslås utgår därför från Karlskogas behov. Sjön Malmlången är belägen cirka 15 km nordost om Karlskogas vattenverk, på gränsen till Nora kommun. Sjön ligger i Svartälvens avrinningsområde, det vill säga ett annat avrinningsområde än dagens vattentäkt som ligger vid Timsälven. Malmlången bedöms ha mycket god kapacitet som med marginal överstiger uttagsbehovet och är belägen högre än befintligt vattenverk vid Gelleråsen varför självfall bör fungera. Topografin kan dock innebära att ledningssträckningen inte kan gå kortaste vägen. Även om det inte finns några uppenbara risker så är detta kriterium som är mest svårbedömt i denna urvalsstudie. Utredningens slutsats och rekommendation är att Malmlången bör utredas vidare för att säkerställa dess lämplighet. De faktorer som en sådan fördjupad utredning måste innehålla är främst kapacitet, distribution, vattenkvalitet, behandlingsbehov, tillstånd, motstående intressen och kostnader. Utredningsresultatet ska klargöra om Malmlången håller måttet för att fungera som fullgod vattentäkt för de delar av Karlskoga kommun som ingår och kan komma att ingå i verksamhetsområdet för allmänna vattentjänster, där kommunen är ansvarig för dricksvattenförsörjningen. Under förutsättning att det inte genererar några merkostnader kan utredningen även generera uppgifter om kapaciteten även täcker behovet för Degerfors kommun. Även om den nu genomförda utredningen syftat till att identifiera potentiella reservvattenförekomster finns det skäl att överväga om Malmlången, under förutsättning att den uppfyller de kriterier som krävs, istället skulle kunna bli primär vattentäkt för Karlskoga. Skälet till detta är att befintlig vattentäkt, som dels består av uttag från Lokaåsen, dels uttag av ytvatten från Timsälven, är utsatt för utmaningar som innebär att en rockad bör genomföras. Utredningsmässigt innebär det ingen skillnad om Malmlången ska fungera som primär vattentäkt eller reservvattentäkt.

5 4 (6) KS Dagen situation innebär dock att nuvarande vattentäkt bör åtgärdas på kortare sikt än vad som är möjligt om Malmlången ska färdigställas och komma i funktion, något som bedöms ta upp till 10 år. Befintligt uttag i Timsälven ligger nerströms Kilstabäckens utlopp. Strax invid Kilstabäcken ligger Kilsta industriområde där det historiskt förekommit verksamheter som genererat föroreningar vilka mycket väl kan komma ut i Kilstabäcken, Lonnen, Timsälven och riskera slå ut vattenförsörjningen. Parallellt med den fördjupade utredningen för Malmlången föreslås därför att möjligheterna att flytta ytvattenintaget norr om Lonnen, till exempelvis Alkvettern eller Ullvettern. En sådan åtgärd skulle kunna vara klar inom cirka 5 år och därför eliminera den omedelbara riskfaktorn snabbare. Alkvettern och Ullvettern är inte optimala utifrån kapacitet och vattenkvalitet men acceptabla och de skulle mycket väl kunna vara reservvattentäkt till Malmlången i framtiden. Som en komplettering till de båda ovan föreslagna åtgärderna föreslår den nu färdigställda utredningen att några åtgärder för att förstärka befintligt vattenverk utreds närmare. Det avser att studera möjligheten att öka det totala uttag som processas i anläggningen, att titta på möjligheter och kostnader för att producera dricksvatten med enbart ytvatten samt att undersöka möjligheterna att anlägga infiltrationsbassänger och uttagsbrunnar i resterande delar av Lokaåsen, för att minska sårbarheten för grundvattentäkten Gelleråsen. Förslaget är att samtliga rekommenderade åtgärder som beskrivits ovan genomförs i ett kompletterande och fördjupat utredningsarbete vilket bör påbörjas omgående och vara färdigställt inom ett år. Kostnader Kostnaden för den fördjupade utredningen för Malmlången är beräknad till 1,5 till 2,0 mnkr. De tre kompletterande utredningarna som rör befintligt vattenverk är beräknade till mellan 200 tkr och 400 tkr. I kommande investeringsbudget (kommunfullmäktige beslut i juni 2019) finns 2,0 mnkr avsatt för fortsatt utredning av reservvatten för Karlskoga. Ovan redovisade utredningsdelar kan rymmas inom den ramen. För att kunna påbörja utredningsarbetet redan under 2019 sker en omprioritering i årets budget för kommunstyrelsens ledningskontor som kan regleras Utredningsdelen som rör flyttning av nuvarande vattenintag till exempelvis Alkvettern eller Ullvettern är beräknad till mellan 0,5 och 1 miljon kronor. Eftersom åtgärden är direkt kopplad till nuvarande drickvattenförsörjningen föreslås att den ska finansieras inom ramen för VA-kollektivet. Kommunstyrelsens ledningskontor anser det är viktigt att Karlskoga Energi & Miljö AB inleder arbetet omgående. Enligt

6 5 (6) KS kommunallagen 6 kap 10 ska styrelsen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap 3-5 (det vill säga när kommunen lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag) är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i de bestämmelserna. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Beslutet i sig ger inga socialt/kulturella konsekvenser. Det bidrar dock till att minska risken för att vattenförsörjningen störs i framtiden. Störningar eller utebliven vattenförsörjning kan om det sker få långtgående sociala/kulturella konsekvenser. Beslutet är därför viktigt ur denna aspekt. Ekologiska konsekvenser Beslutet i sig ger inga ekologiska konsekvenser. Det bidrar dock till att kommunen kan ta beslut om en framtida hållbar och tryggad vattenförsörjning. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär kostnader men inga egentliga konsekvenser. Ett uteblivet beslut skulle dock kunna få dramatiska konsekvenser ifall nuvarande vattentäkt slås ut och de kostnader detta för med sig i form av akuta åtgärder för att återskapa någon form av vattenförsörjning. Här finns även betydande förluster i form av uteblivna intäkter för företag, arbetstid som inte kan generera fullt utfall med mera. Så småningom måste en ny fullskalig anläggning tillkomma på premisser som är sämre utredda och förberedda än vad som är tanken med det utredningsarbete som nu föreslås. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att i samverkan med Karlskoga Energi & Miljö AB genomföra en fördjupad utredning för vattenförekomsten Malmlången för att säkerställa om denna kan fungera som framtida primär vattentäkt eller reservvattentäkt för Karlskoga kommuns verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. 2. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att i samverkan med Karlskoga Energi & Miljö AB genomföra en kompletterande utredning för att undersöka möjligheterna att utöka kapacitet och säkerställa funktioner vid befintligt vattenverk vid Gelleråsen.

7 6 (6) KS Utredningar enligt punkt 1 och 2 finansieras med investeringsmedel som anslås i kommande investeringsbudget som antas i juni Kommunstyrelsen beslutar att ge Karlskoga Energi & Miljö i uppdrag att omgående genomföra en utredning om förutsättningarna att flytta ytvattenintaget till vattenverket från Timsälven uppströms Lonnen, exempelvis Alkvettern eller Ullvettern, samt att kommunstyrelsens ledningskontor stöttar Karlskoga Energi & Miljö AB i detta arbete. Uppdraget ges med hänvisning till kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Bosse Björk Samhällsplaneringschef Expedieras till Samtliga nämnder och kommunala bolag Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Värmlands län Storfors kommun Nora kommun Degerfors kommun

8 Karlskoga och Degerfors kommuner Reservvatten Karlskoga och Degerfors Uppdragsnummer Utökad förstudie avseende reservvattenförsörjning för Karlskoga och Degerfors Örebro Sweco Environment AB Vatten och Miljö David Ekholm 1 (55) ra04s Sweco Vatten & Miljö Fredsgatan 14, Örebro Box 214, Örebro Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen David Ekholm Mobil david.ekholm@sweco.se

9 Sammanfattning På uppdrag av Karlskoga och Degerfors kommuner har Sweco genomfört en förstudie avseende reservvattenförsörjning för kommunerna. Samtliga alternativ för reservvattenförsörjning inom ca km från Karlskoga har identifierats och bedömts; sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster, befintliga vattentäkter samt Vätternvatten. Därutöver föreslås förstärkningar av nu använda vattentäkter. Slutsatsen är att sjön Malmlången i Svartälvens avrinningsområde är det bästa alternativet för fortsatt utredning. Om grundvatten skulle vara att föredra föreslås utredning av Brattforsheden i Filipstads och Karlstads kommuner. Därutöver rekommenderas att förstärkningar av vattenverket och den nu använda grundvattentäkten i Karlskoga utreds närmare. Figur 0.1. Identifierade potentiella reservvattenförekomster inom ca 40 km från Karlskoga samt prioriterade potentiella reservvattenförekomster. 2 (55)

10 Vattenförsörjningen för Karlskoga baseras på uttag av grundvatten ur brunnar i jordlagren vid Gälleråsen. Grundvattentillgången förstärks genom infiltration av ytvatten från Timsälven i infiltrationsbassänger. Degerfors försörjs med dricksvatten från grundvattentäkten Degernäs, belägen nära sjön Möckelns södra strand. För Karlskoga saknas reservvattenförsörjning. Skulle råvattentäkten Timsälven bli obrukbar under längre tid finns det idag ingen möjlighet att försörja Karlskoga med dricksvatten. En kraftig försämring av vattenkvaliteten i Timsälven skulle sannolikt påverka även den nedströms liggande sjön Möckeln. En stor del av det grundvatten som uppfordras i Degernäs vattentäkt bildas genom inducerad infiltration av vatten från Möckeln, vilket innebär att även Degernäs vattentäkt skulle kunna blir obrukbar om Timsälvens kvalitet skulle försämras kraftigt. Karlskoga (och även Degerfors) kan emellertid försörjas med dricksvatten från Timsälven även om grundvattentäkten Gälleråsen inte kan användas. Att producera ett dricksvatten utan grundvattentäkten förutsätter dock kompletteringar av vattenverket vid Gälleråsen. Även för Degerfors saknas reservvattenförsörjning. Vattendomen för Timsälven och Gälleråsen medger dock att även Degerfors försörjs med vatten från Gälleråsen vattenverk, i händelse av att Degernäs vattentäkt inte kan användas. En överföringsledning har anlagts mellan Karlskoga och Degerfors, via vilken Karlskoga lasarett numera försörjs med dricksvatten från Degernäs vattentäkt. Vid behov kan lasarettet erhålla reservvatten från Karlskoga. Även Degerfors kan erhålla reservvatten från Karlskoga, förutsatt att en kompletterande ledning läggs mellan Västerängsvägen och Äspenäs i Karlskoga. Degernäs vattentäkt kan emellertid inte utgöra reservvattentäkt för Karlskoga, p.g.a. att överkapaciteten i Degernäs vattentäkt endast utgör en liten andel av vattenbehovet i Karlskoga. När behov av reservvattenförsörjning uppstår och vilka möjligheter till reservvattenförsörjning som finns med nuvarande vattentäkter illustreras i Figur 0.2. Information om befintliga vattenverk och -täkter i kommuner i närheten av Karlskoga och Degerfors kommuner har inhämtats och en bedömning har gjorts av möjligheten att försörja Karlskoga och Degerfors med reservvatten från verken/täkterna. Inventeringen visar att det saknas vattenverk och vattentäkter i närliggande kommuner med sådan överkapacitet att de kan försörja även Karlskoga och Degerfors, förutom vad gäller råvattentäkten Bergsjön i Kristinehamns kommun. Inom ramen för vattendomen för Bergsjön finns möjlighet till uttag av m 3 /d utöver nuvarande uttag, vilket i stort sett skulle räcka för att försörja Karlskoga och Degefors med dricksvatten. Bergsjön är emellertid belägen i Timsälvens avrinningsområde, varför sjön inte rekommenderas som reservvattentäkt. 3 (55) ra04s

11 Gälleråsen vattentäkt obrukbar Kort tid Lång tid Nödvattenförsörjning Karlskoga kan försörjas med dricksvatten från enbart Timsälven. (kräver kompletteringar i vattenverket) Timsälven vattentäkt obrukbar Degernäs vattentäkt obrukbar Kort tid Lång tid Kort tid Lång tid Grundvattenmagasin i Gälleråsen kan försörja Karlskoga 3-4 veckor (eller nödvattenförsörjning) Krävs reservvattentäkt för Karlskoga (råvatten) samt ev. för Degerfors eftersom Degernäs vattentäkt också kan påverkas av en försämring av Timsälvens vattenkvalitet Nödvatten från Karlskoga Reservvatten från Karlskoga (kapaciteten hos anläggningarna vid Gälleråsen kan emellertid begränsa möjligheten) Figur 0.2. Illustration av när behov av reservvattenförsörjning uppstår och vilka möjligheter till reservvattenförsörjning som finns med nuvarande vattentäkter. Potentiella reservvattenförekomster har sökts inom ca 40 km från Karlskoga. Sjöar och vattendrag med en bedömd kapacitet vid torrår respektive bedömd lägsta lågvattenföring som överstiger 200 l/s har valts ut som potentiella reservvattenförekomster. Vad gäller grundvattenförekomster har de i Degerfors och Karlskoga kommuner som har uppskattade uttagsmöjligheter av minst 5 l/s valts ut. För grundvattenförekomster i närliggande kommuner har gränsen satts vid 25 l/s. Identifierade potentiella reservvattenförekomster redovisas i Figur 0.1. De identifierade potentiella reservvattenförekomsterna har värderats utifrån avstånd, nivåer, risker samt motstående intressen. Utifrån värderingen har ett antal vattenförekomster valts ut som prioriterade potentiella reservvattenförekomster. 4 (55)

12 En försämring av Timsälvens vattenkvalitet, som innebär att älven blir obrukbar som råvattentäkt under lång tid kan också innebära att vattendrag och sjöar nedströms Timsälven blir obrukbara som råvattentäkter. Även vattendrag och sjöar uppströms Timsälven kan vara obrukbara, beroende av vad det är som har orsakat försämringen. Mot denna bakgrund rekommenderas inte vattendrag eller sjöar upp- eller nedströms Timsälven som prioriterade potentiella reservvattenförekomster. Den vattenförekomst som i detta skede har bedömts vara lämpligast som reservvattentäkt är sjön Malmlången. Malmlången är belägen på relativt kort avstånd från Karlskoga och i Svartälvens avrinningsområde vilket innebär att den inte kan påverkas av eventuella föroreningar i Timsälvens avrinningsområde. Vidare är sjöns vattennivå ca 20 m högre än nivån vid vattenverket i Gälleråsen, vilket är fördelaktigt ur energisynpunkt. Den enda grundvattenförekomst som har tillräcklig kapacitet för att försörja både Karlskoga och Degerfors är Brattforsheden. Brattforsheden bedöms vara ett intressant alternativ som reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors och rekommenderas som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Ett grundvatten har jämfört med ett ytvatten bl.a. jämnare kvalitet och en jämn låg temperatur under året och kräver vanligtvis en enklare behandling. Avståndet till Brattforsheden är emellertid betydligt längre än till Malmlången och det finns ett flertal motstående intressen som försvårar etablering av en grundvattentäkt vid Brattforsheden, bl.a. naturvärden. Detta innebär att grundvattenförekomsten Brattforsheden får lägre prioritet än Malmlången. En reserv för grundvattentäkterna Gälleråsen och Degernäs krävs inte för att säkra reservvattenförsörjningen för Karlskoga och Degerfors, men önskas eventuellt ändå med anledning av grundvattnets fördelar. Förutom Brattforsheden har därför ett antal grundvattenförekomster föreslagits som prioriterade potentiella reservvattenförekomster. Samtliga kräver dock infiltration av ytvatten för att uppnå tillräcklig kapacitet. Utöver de potentiella reservvattenförekomsterna inom ca 40 km från Karlskoga finns alternativet Vättern. Under 2018 bildades bolaget Vätternvatten AB, som ägs gemensamt av Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommuner. Företagets uppdrag är att projektera och etablera ett vattenförsörjningssystem för delägarkommunerna, baserat på vatten från Vättern. Med beaktande av främst avstånd och trycknivåer bedöms Malmlången vara att föredra framför Vättern som reservvattentäkt. 5 (55) ra04s

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Uppdraget Avgränsningar Metodik 10 2 Allmänt om reservvattenförsörjning Definitioner Krav på reservvatten Ansvar 13 3 Nuvarande vattenförsörjning - Karlskoga Verksamhetsområden Vattenanläggningar Uttag Tillstånd Skydd Säkerhetsbarriärer Brister och problem Risker i tillrinningsområdena Reservvattenförsörjning Nödvattenförsörjning 17 4 Nuvarande vattenförsörjning - Degerfors Verksamhetsområden Vattenanläggningar Uttag Tillstånd och kapacitet Skydd Säkerhetsbarriärer Brister och problem Risker i tillrinningsområde Reservvattenförsörjning Nödvattenförsörjning 19 5 Mål för reservvattenförsörjningen Vattenbehov Kvalitet 20 6 (55)

14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.3 Grundvatten eller ytvatten 20 6 Möjligheter till reservvattenförsörjning med befintliga vattentäkter i Karlskoga och Degerfors Karlskoga Degerfors Sammanfattning 22 7 Vattentäkter i närliggande kommuner 24 8 Vätternvatten 26 9 Reservvattenförekomster i Karlskoga och Degerfors kommuner Identifiering av yt- och grundvattenförekomster Urvalskriterier Kapacitet - vattendrag Kapacitet sjöar Kapacitet grundvatten Potentiella reservvattenförekomster Reservvattenförekomster i närliggande kommuner Identifiering av yt- och grundvattenförekomster Urvalskriterier Potentiella reservvattenförekomster Värdering och förslag till prioriterade potentiella reservvattenförekomster Sjöar och vattendrag värdering Timsälvens avrinningsområde Svartälvens avrinningsområde Arbogaåns avrinningsområde Svartåns avrinningsområde Vänern Vättern Grundvattenförekomster värdering Lokaåsen Letälvsåsen, Moområdet Karlsdalsåsen (Öfallområdet och Tvärådammenområdet) Näset (Lokaåsen) och Sandtorpsudden Letälvsåsen, Degerforsområdet Linnebäcksåsen Brattforsheden Brosätter 46 7 (55) ra04s

15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Karlslund-Kilsåsen, Flåten-Järleborgsområdet Värdering - sammanfattning Prioriterade potentiella reservvattenförekomster Förslag till fortsättning Referenser 55 Bilaga 1. Potentiella reservvattenförekomster Bilaga 2. Värdering av potentiella reservvattenförekomster 8 (55)

16 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenförsörjningen för Karlskoga tätort och ett flertal större ytterområden baseras på uttag av vatten ur brunnar i jordlagren vid Gälleråsen. Grundvattentillgången förstärks genom infiltration av ytvatten från Timsälven i infiltrationsbassänger. Degerfors tätort försörjs med dricksvatten från grundvattentäkten Degernäs, belägen nära sjön Möckelns södra strand. För Karlskoga saknas reservvattenförsörjning. Även Degerfors saknar reservvattenförsörjning. En överföringsledning har emellertid anlagts mellan Karlskoga och Degerfors, via vilken Karlskoga lasarett erhåller dricksvatten från Degerfors. Med viss komplettering skulle ledningen kunna användas för att försörja Degerfors med reservvatten från Karlskoga. Under 2014 utförde Sweco en förstudie avseende reservvatten till Karlskoga och Degerfors, på uppdrag av Karlskoga Energi & Miljö AB. Förstudien avgränsades till vattenförekomster i Karlskoga och Degerfors kommuner. Karlskoga och Degerfors kommuner har beslutat att utöka förstudien så att den omfattar även vattentäkter och vattenförekomster utanför Karlskoga och Degerfors kommuner. 1.2 Uppdraget Karlskoga och Degerfors kommuner har gett Sweco Environment i uppdrag att uppdatera och komplettera tidigare utredning avseende möjligheter till reservvattenförsörjning för Karlskoga och Degerfors. Uppdraget är en förstudie som ska resultera i förslag till ett antal prioriterade potentiella reservvattenförekomster, d.v.s. vattenförekomster som skulle kunna användas som reservvattentäkter. De prioriterade potentiella reservvattenförekomsterna utreds och undersöks vidare i nästkommande etapper. Den utökade förstudien färdigställdes Under 2019 har rapporten delvis uppdaterats, främst med information om ledningen från Degernäs vattenverk till Karlskoga lasarett, om Vätternvatten samt om PFAS i Timsälvens vatten. 1.3 Avgränsningar Beställarna har meddelat följande avgränsningar för förstudien: - Reservvattenförsörjningen ska avse de verksamhetsområden som idag försörjs från Gälleråsen vattentäkt och Degernäs vattentäkt. - Det har inte ingått i uppdraget att bedöma behov av eller utformning av reservvattenverk. 9 (55) ra04s

17 1.4 Metodik - Det har inte ingått i uppdraget att bedöma lämpliga ledningssträckningar eller att bedöma kostnader för de olika potentiella reservvattenförekomsterna. Viss hänsyn till kostnader har dock tagits genom att avstånd till de potentiella reservvattenförekomsterna har bedömts grovt. Vidare har behov av tryckstegring bedömts grovt genom att information om vattennivåer i sjöar mm har inhämtats och ingått som underlag för bedömningen av vilka potentiella reservvattenförekomster som ska prioriteras. Den översiktliga metodiken för den delen av förstudien som rör vattenförekomster i Karlskoga och Degerfors kommuner presenteras i flödesschemat i Figur 1.1. I rapportens olika kapitel beskrivs mer detaljerat metodik och resultat för de olika rutorna i schemat. SAMTLIGA YT- OCH GRUNDVATTENFÖREKOMSTER I KARLSKOGA OCH KOMMUNER URVAL Sjöar Vattendrag Grundvatten Identifierade i VISS Kapacitet, torrår > 200 l/s Identifierade i VISS LLQ > 200 l/s Identifierade i VISS Uttagsmöjlighet > 5 l/s POTENTIELLA RESERVVATTENFÖREKOMSTER I KARLSKOGA OCH KOMMUNER BESKRIV- NING Kapacitet Avstånd Nivåer Kvalitet Risker VÄRDERING PRIORITERADE POTENTIELLA RESERVVATTENFÖREKOMSTER I KARLSKOGA OCH KOMMUNER Figur 1.1. Översiktlig metodik för förstudien (den del som avser vattenförekomster i Karlskoga och Degerfors kommune). 10 (55)

18 I den tidigare förstudien valdes sjöar och vattendrag med en bedömd kapacitet vid torrår respektive bedömd lägsta lågvattenföring som överstiger 50 l/s som potentiella reservvattenförekomster. Eftersom Degerfors kommer att kunna erhålla reservvatten från Karlskoga krävs inte någon ytterligare reservvattentäkt för Degerfors. Gränsen för urval av ytvattenförekomster som potentiella reservvattenförekomster har därför höjts till 200 l/s. För identifiering av potentiella reservvattenförekomster i närliggande kommuner har metodiken ovan följts, men andra urvalskriterier har använts. Inledningsvis har en avgränsning gjorts till vattenförekomster inom 40 km från Karlskoga, med några undantag. Vad gäller grundvattenförekomster har de som har uppskattade uttagsmöjligheter av minst 25 l/s valts ut. Vidare har information om befintliga vattenverk och -täkter i kommuner i närheten av Karlskoga och Degerfors kommuner inhämtats och verken/täkterna beskrivs översiktligt m a p utförande, nuvarande uttag, tillstånd eller vattendomar, kapacitet och avstånd. Därefter har en bedömning gjort av möjligheten att försörja Karlskoga och Degerfors med reservvatten från verken/täkterna. 11 (55) ra04s

19 2 Allmänt om reservvattenförsörjning 2.1 Definitioner Med reservvattenförsörjning avses en dricksvattenförsörjning som motsvarar hela eller delar av ordinarie dricksvattenförsörjning. Reservvattenförsörjning baseras på en alternativ vattentäkt och/eller ett alternativt vattenverk. Distribution sker i ordinarie ledningsnät eller i ett provisoriskt ledningsnät. Nödvattenförsörjning motsvarar bara en liten del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Nödvattenförsörjning används vid avbrott i ordinarie dricksvattenförsörjning, och baseras (vanligen) på vattentankar som körs ut till och ställs upp i berört område. Då mängden vatten i tankar är begränsad är vattnet främst avsett för mat, dryck och personlig hygien (Svenskt Vatten, 2013). 2.2 Krav på reservvatten För ett reservvatten ställs samma krav på kvaliteten som på ett ordinarie dricksvatten. Följande text beträffande reservvattentäkter är ett utdrag från Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten: Den som producerar dricksvatten kan av olika skäl tvingas stänga av produktionen från den ordinarie vattentäkten och i stället använda en reservvattentäkt. Föreskrifterna skiljer inte på om dricksvattnet kommer från en ordinarie täkt eller en reservvattentäkt under en problemsituation. Följaktligen gäller alltid samma kontrollkrav och kvalitetskrav, oberoende av orsaken till situationen och oberoende av den tid som dricksvattnet tillhandahålls. Även dricksvattenföreskrifternas krav på utredning, åtgärder, information etc. ska tillämpas om det visar sig att dricksvattnet inte uppfyller kvalitetskraven. Att ta en reservvattentäkt i bruk kan innebära att ett nytt egenkontrollprogram behöver utarbetas och fastställas. Bland annat av den anledningen bör inkoppling av en ny vattentäkt omedelbart anmälas till kontrollmyndigheten. Det är av avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningens uthållighet att det finns reservvattentäkter, speciellt om risk- och säkerhetsanalyser har visat att den ordinarie täkten är utsatt för stora föroreningsrisker. Reservvattentäkter är följaktligen en viktig fråga i beredskapsarbetet. Livsmedelslagstiftningen innehåller dock inga krav på att en producent ska anordna alternativ dricksvattenförsörjningen. Frågor som rör tillgång till dricksvatten till enskilda konsumenter regleras närmast av VA-lagen och av förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är viktigt att en reservvattentäkt har en sådan vattenkvalitet och sköts så att den på ett smidigt och säkert sätt kan ersätta det ordinarie dricksvattnet. Rutiner för detta bör ingå i beredskapsarbetet. 12 (55)

20 2.3 Ansvar Livsmedelslagstiftningen innehåller inga krav på att en producent ska anordna alternativ dricksvattenförsörjning. Frågor som rör tillgång till dricksvatten till enskilda konsumenter regleras närmast av vattentjänstlagen och av Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (Svenskt Vatten, 2013). I lag (2006:412) om allmänna vattentjänster anges: 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. I SFS 1998:899 anges: 33 I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. 13 (55) ra04s

21 3 Nuvarande vattenförsörjning - Karlskoga Vattenförsörjningen för Karlskoga tätort och ett flertal större ytterområden baseras på uttag av vatten ur brunnar i jordlagren vid Gälleråsen. Grundvattenförekomsten förstärks genom infiltration av ytvatten från Timsälven i infiltrationsbassänger. 3.1 Verksamhetsområden Gälleråsen vattentäkt försörjer, förutom Karlskoga, även Linnebäck, Granbergsdal, Gottebol, Bregårdsängarna och Gälleråsen. VA-Bolaget i Karlskoga AB (tidigare Karlskoga Miljö) har uppskattat att personer är anslutna till dricksvattennätet. En stor del av det producerade vattnet används av industrin. Exempel på stora vattenförbrukare är Björkborns industriområde (ca 1 Mm 3 /år), Bharat Forge, Imatra och Recipharm (0,2-0,3 Mm 3 /år vardera). 3.2 Vattenanläggningar Vid Timsälven finns en råvattenpumpstation. Råvattenpumpstationen är försedd med två mikrosilar (60 µm) för avskiljning av alger och grövre föroreningar. Det silade vattnet uppfordras till förbehandlingsbyggnaden med frekvensstyrda råvattenpumpar. I förbehandlingsbyggnaden behandlas vattnet genom kemisk fällning och snabbsandfiltrering i kontinuerligt arbetande sandfilter av typen DynaSand. Därifrån leds vattnet till en äldre vattenverksbyggnad som inrymmer snabbsandfilter. Förbehandlat vatten infiltreras i infiltrationsbassänger, dels vid vattenverket och dels vid Marielund. Grundvatten (naturligt och konstgjort) uppfordras i ett tiotal brunnar och pumpas till en lågreservoar i dricksvattenstationen vid Timsbron. Inkommande vatten till reservoaren ph-justeras med natronlut och kan vid behov desinficeras med natriumhypoklorit. UV-ljus installerades i renvattenstationen i december Dricksvattnet tryckstegras med pumpar styrda av nivån i en högreservoar. 3.3 Uttag Från Timsälven uttogs under perioden i medel 5,3 Mm 3 /år (ca m 3 /d eller ca 170 l/s). Mängderna producerat ren-/dricksvatten uppgick till 6,8 Mm 3 /år (ca m 3 /d eller ca 210 l/s). Sedan dess har mängderna producerat ren-/dricksvatten minskat något. Under perioden uttogs i medel 4,9 Mm 3 /år (ca m 3 /d eller 155 l/s) från Timsälven och mängderna producerat ren-/dricksvatten uppgick till i medel 5,6 Mm 3 /år (ca m 3 /d eller ca 180 l/s). Av producerad vattenmängd levereras ca 75 % till kund. Resterande mängd utgörs främst av läckage och brandvatten. Av den sålda volymen utgör industrileveranser ca 55 %. 3.4 Tillstånd Genom dom i Västerbygdens vattendomstol den 30 november 1967, Mål A 79/1964, Dom A 77/1967, erhöll Karlskoga stad tillstånd att från Timsälven utta m 3 vatten i årsmedel per dygn (324 l/s), dock högst m 3 under ett och samma dygn (347 l/s). 14 (55)

22 Vidare ger domen tillstånd till infiltration av ovan angivna mängd samt uttag av grundvatten och infiltrerat ytvatten till en sammanlagd mängd av m 3 i årsmedel per dygn (324 l/s), dock högst m 3 under ett och samma dygn (405 l/s). 3.5 Skydd För Gälleråsen vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt För Timsälven saknas vattenskyddsområde. Ansökningar om vattenskyddsområde för Timsälven och reviderat vattenskyddsområde för Gälleråsen har upprättats och lämnats till länsstyrelserna i Örebro och Värmland. Möjlighet finns att stänga råvattenintaget i Timsälven. Så har skett tidigare, i samband med utsläpp av petroleumprodukter till vattendrag. Att råvattenintaget stängs i samband med ett utsläpp förutsätter emellertid dels att utsläppet upptäcks i tid och dels att vattenverkets personal informeras om detta. Hur länge råvattenintaget kan vara stängt beror av grundvattennivåerna i åsen. Normalt är tre till fyra veckor. År 2000 anlade Vägverket grundvattenskydd längs väg 205. Den berörda delen av väg 205 sträcker sig från Timsälven i söder och ca 1,5 km norrut. Åtgärderna omfattade anläggande av täta diken i de mest utsatta avsnitten, d.v.s. där det förekommer genomsläppliga jordlager vid vägen. Vid brunnsområdet anlades räcken med kantstöd längs vägen. Diken och dränledningar leds till öppna magasin med möjlighet till oljeavskiljning. 3.6 Säkerhetsbarriärer Sweco utredde år 2010 nödvändig barriärhöjd för Gälleråsens vattenverk enligt en metod beskriven i Optimal Desinfeksjonspraksis 2 (ODP). Beräkningen gjord enligt ODP visade att dåvarande vattenbehandling tillsammans med driftövervakning och infiltration inte gav en tillräcklig reduktion av vare sig bakterier, virus eller parasiter. Anläggningen behövde kompletteras med någon typ av slutdesinfektion för att få ett fullgott skydd. Som exempel på slutdesinfektion angavs UV-ljus, som är mycket effektivt mot parasiter och ger även goda resultat vad gäller bakterier och många virus (Sweco Environment, 2010). Som beskrivs ovan installerades UV-ljus i råvattenstationen under Brister och problem Under de senaste åren har det uppmärksammats att Timsälvens vatten innehåller PFAS. Provtagningar och analyser indikerar att betydande källor för PFAS finns i Kilstabäckens avrinningsområde. Även Alkvetterns vatten innehåller emellertid PFAS. P.g.a. igensättning av infiltrationsbassängerna har det tidvis, t.ex. hösten 2004, inte varit möjligt att infiltrera tillräckliga mängder förbehandlat vatten. Detta har medfört sjunkande grundvattennivåer i åsen. Detta var en av anledningarna till att förbehandlingsbyggnaden anlades. 15 (55) ra04s

23 Även efter det att den nya förbehandlingen togs i drift har det förekommit problem med igensättning av infiltrationsbassängerna. Problemen har sannolikt orsakats av driftproblem i förbehandlingen. Några av uttagsbrunnarna är gamla och omoderna (t.ex. är Brunn 10 försedd med silduk), vilket innebär att det finns risk för att de havererar, vilket skulle kunna leda till kapacitetsbrist. VA-bolaget arbetar med att ersätta de brunnar som fungerar dåligt. En av uttagsbrunnarna (Brunn 12) används inte p.g.a. förhöjda halter mangan i grundvattnet. I avrinningsområdet till råvattenintaget har det inträffat ett antal utsläpp som har resulterat i att man tvingats stänga råvattenintaget. T.ex. har det skett läckage av petroleumprodukter från en lastbil, vilket nådde en dagvattenbrunn och Kilstabäcken. I närheten av Kedjan inträffade läckage av eldningsolja från en gård. Eldningsolja spreds till Kedjan via en avloppsledning. Skadehändelser har även inträffat längs Lokaåsen. T.ex. har fordon kört av väg 205 i närheten av uttagsbrunnarna och drivmedel har läckt ut. Vid dessa tillfällen har saneringsåtgärder hunnit vidtas innan grundvattnet har förorenats. Under 2013 inträffade en brand i närheten av renvattenstationen. Den främsta risken för grundvattnet i samband med branden var släckvattnet. Störningar på ledningsnätet har förekommit vid några tillfällen, t.ex då e-coli påvisades i ledningsnätet och i utgående dricksvatten från renvattenstationen. Orsaken till problemet var med största sannolikhet handhavandefel vid ledningsarbete. Under uppmärksammade VA-bolaget att grundvattnet från brunnarna innehåller bakterier. Bakterier har emellertid förekommit i grundvattnet tidigare. 3.8 Risker i tillrinningsområdena Risker har inventerats och bedömts i samband med upprättande av ansökningar om vattenskyddsområden för Timsälven och Gälleråsen. För råvattentäkten Timsälven bedömdes de största riskerna vara hantering av bekämpningsmedel, båttrafik samt lagring av petroleumprodukter. Andra stora risker bedömdes vara fordonstvätt, enskilda avlopp, lagring och spridning av gödsel, strandbete, Kilstaområdet och Kilstabäcken (muddring/rensning), transformatorer samt vägar. För grundvattentäkten Gälleråsen bedömdes de största riskerna vara hantering av bekämpningsmedel, olyckor med farligt gods på väg, hantering av petroleumprodukter fordonstvätt samt grustäkter och upplag/utfyllnad (Sweco Environment, 2013). 3.9 Reservvattenförsörjning För de verksamhetsområden som försörjs med vatten från Gälleråsen vattentäkt saknas idag reservvattenförsörjning. 16 (55)

24 Undersökningar avseende reservvattentäkter har genomförts tidigare. Vid Näset och Sandtorpsudden har det genomförts provpumpningar, med syftet att undersöka om det finns möjligheter att anlägga reservvattentäkter (VBB VIAK, 1999). Vidare har det undersökts om Alkvettern kan ersätta Timsälven som råvattentäkt (SWECO VIAK, 2004) Nödvattenförsörjning VA-bolaget har en beredskapsplan för VA. Målsättningen för nödvattenförsörjningen är att kunder inom drabbade områden ska ha tillgång till dricksvatten via utplacerade tankar eller via brandposter inom 3-5 timmar. Dricksvattnet hämtas i Degerfors. I tätbefolkade områden bör ingen ha längre till hämtningsställe än ca m. 4 Nuvarande vattenförsörjning - Degerfors Degerfors tätort försörjs med dricksvatten från grundvattentäkten Degernäs. Degernäs vattentäkt ligger på den s.k. Lusthusudden vid sjön Möckeln, nordost om Degerfors tätort. 4.1 Verksamhetsområden Degernäs vattentäkt försörjer Degerfors samhälle där ca abonnenter är anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Vattentäkten försörjer även ett antal industrier med vatten varav Degerfors järnverk är den största konsumenten. Järnverket, som tidigare hade en egen vattentäkt, nyttjar idag ca 600 m 3 /dygn. 4.2 Vattenanläggningar Vattentäkten består av tre grusfilterbrunnar, Brunn 69, Brunn 87 samt Brunn 08 som är utförda 1969, 1987 respektive Ytterligare en brunn kommer att anläggas under I Degerfors vattenverk används inga kemikalier vid framställning av dricksvatten. För att driva av den kolsyra som finns i grundvattnet luftas vattnet. Luftning innebär att man med en fläkt blåser luft genom vattnet och detta gör att ph-värdet höjs till en godkänd nivå. 4.3 Uttag För desinfektion passerar vattnet genom ett UV-aggregat. Uttaget av grundvatten vid Degernäs vattentäkt har mellan 2010 och 2014 uppgått till i medeltal ca m 3 /dygn (ca 37 l/s) och som mest till i medel ca m 3 /dygn (ca 41 l/s) under ett år (2010). Under har uttaget ökat till i medel ca m 3 /dygn. Uttaget vid ett normalt maxdygn är ca m 3 /dygn (ca 55 l/s) och vid extrema maxdygn ca m 3 /dygn (ca 70 l/s) (Sweco Environment, 2009). Degerfors kommun planerar att anlägga en överföringsledning för dricksvatten från Degerfors till Svartå, för att försörja ca 350 abonnenter i Svartån med dricksvatten från Degernäs. Detta bedöms av Degerfors kommun medföra att uttaget av grundvatten vid Degernäs kommer att öka med ca 150 m 3 /d. 17 (55) ra04s

25 4.4 Tillstånd och kapacitet Dom A 57/1968 i Västerbygdens vattendomstol medger ett vattenuttag av m 3 /dygn (56 l/s) som medeltal per år vid Degernäs vattentäkt. Maximalt får m 3 uttas under ett och samma dygn. Grundvattenbildningen till åsen, genom infiltration av nederbördsvatten, har av SGU (1998) bedömts till ca 11 l/s. Resterande del bildas genom inducering av vatten från Möckeln. Baserat på en provpumpning bedömde SGU att uttaget vid Degernäs vattentäkt kan uppgå till ca m 3 /dygn (46 l/s) utan att olägenheter med avseende på vattnets kvalitet uppstår. Materialet i marken har av SWECO VIAK (2007) bedömts klara av att transportera åtminstone 70 l/s. 4.5 Skydd För Degernäs vattentäkt finns vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, beslutade av kommunfullmäktige i Degerfors kommun För att säkerställa vattenförsörjningen under exempelvis strömavbrott finns ett dieseldrivet reservkraftaggregat till vattenverket. Full kapacitet kan dock inte uppnås vid reservkraftdrift. 4.6 Säkerhetsbarriärer Degerfors kommun har inte utrett om man har erforderligt antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer, men avser att göra det under Brister och problem I samband med att Brunn 08 togs i drift kring årsskiftet ökade manganhalterna markant i grundvattnet från främst Brunn 69, men även i Brunn 87 ökade halterna. Orsaken till de ökande halterna mangan är inte klarlagd. Tänkbara orsaker är t.ex: - Förändrad vattenkvalitet i sjön Möckeln. Färgtalet (ett mått på mängden organiskt material) i Möckeln har ökat från i medel ca 25 mg Pt/l på 70-talet till ca 60 mg Pt/l 2012, vilket sannolikt har bidragit till ökande halter mangan i grundvattnet. Nedbrytning av organiskt material i bottensedimenten förbrukar syre vilket gör att bundet mangan och järn löses ut. - Ökad inducerad infiltration p.g.a. ökat grundvattenuttag. Provpumpningar före och efter rensning av uttagsbrunnarna indikerar att det sker igensättning av brunnarnas filter (SWECO VIAK, 2007). Brunn 67 och Brunn 87 har rensats p.g.a. igensättningar. För närvarande planerar Degerfors kommun för att bygga om vattenverket, för att reducera halterna av mangan och järn i dricksvattnet. 18 (55)

26 4.8 Risker i tillrinningsområde Risker har inventerats och bedömts i samband med upprättande av ansökan om vattenskyddsområden för Degernäs. För Degernäs vattentäkt bedömdes de största riskerna vara användning av bekämpningsmedel på Degernäs golfbana samt läckande kommunal spillvattenledning, uppströms vattentäkten. Det påpekas även att försämrad vattenkvalitet i Möckeln utgör en beaktansvärd risk för vattentäkten (Sweco Environment, 2009). 4.9 Reservvattenförsörjning I samband med att Degerfors kommun beslutade att bygga ut det kommunala vatten- och avloppsnätet längs Möckelns västra strand öppnades även möjligheten att trygga reservvattenförsörjningen till Karlskoga lasarett. Detta genom att dimensionera upp vattenledningen i Degerfors och bygga vidare in i Karlskoga kommun. Utbyggnaden innebär att ett 90-tal hushåll i Degerfors kommun nu får kommunalt vatten och avlopp samt att ett 40-tal hushåll i Karlskoga kommun kommer att kopplas till Degerfors nät. I framtiden kommer det även att finnas möjlighet att ansluta upp till ett 100-tal nya hushåll efter ledningssträckningen mellan de båda kommunerna. Utbyggnaden innebär att reservvattenförsörjningen till Karlskoga lasarett är långsiktigt tryggad. Lasarettet erhåller nu dricksvatten från Degernäs vattentäkt och vid behov kan lasarettet erhålla reservvatten från Karlskoga. Vattenledningen ska även kunna fungera för att försörja Degerfors med reservvatten från Karlskoga, i händelse av att Degernäs vattentäkt blir obrukbar. För att kunna transportera erforderlig mängd vatten krävs att en kompletterande ledning med tillräcklig dimension läggs mellan Västerängsvägen och Äspenäs i Karlskoga. Med en sådan komplettering kommer ca 50 l/s kunna transporteras från Karlskoga till Degerfors. Vid Degernäs vattenverk krävs vissa kompletteringar, bl.a. vad gäller utvändiga ledningar och distributionspumpar Nödvattenförsörjning Degerfors kommun bedömer att överföringsledningen mellan Karlskoga och Degerfors som beskrivs ovan kan användas för Degerfors nödvattenförsörjning. 19 (55) ra04s

27 5 Mål för reservvattenförsörjningen 5.1 Vattenbehov Karlskoga och Degerfors kommuner har beslutat att reservvattenförsörjningen ska utgöra en fullgod ersättning till nuvarande vattenförsörjning. Vad gäller kapacitet är målet att reservvattenförsörjningen ska klara nuvarande vattenproduktion, redovisad i Tabell 5.1. Tabell 5.1. Kapacitetsmål för reservvattenförsörjning, motsvarande nuvarande (2015) vattenbehov (angivet som årsmedel). Kapacitetsmål, reservvatten (m 3 /d) (l/s) Karlskoga Degerfors Summa Kvalitet Karlskoga och Degerfors kommuner har inte framfört några särskilda önskemål vad gäller kvaliteten på ett dricksvatten från en reservvattentäkt. Enligt vad som beskrivs i kapitel 2.2 skiljer Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten inte på om dricksvattnet kommer från en ordinarie täkt eller en reservvattentäkt. Följaktligen gäller kvalitetskraven i dricksvattenföreskrifterna även för reservvattentäkten/reservvattentäkterna. 5.3 Grundvatten eller ytvatten Både yt- och grundvatten i Sverige ger utmärkt dricksvatten med riktig behandling. Det finns emellertid skillnader mellan yt- och grundvatten. Dessa skillnader sammanfattas i Tabell 5.2. Tabell 5.2. Skillnader mellan grundvatten och ytvatten Kriterium Grundvatten Ytvatten Kvalitet Jämn kvalitet under året Ojämn kvalitet under året Temperatur Låg temperatur Hög temperatur under sommaren. Organiskt innehåll Lågt Högt Mikrobiologisk Hög Osäker säkerhet Volymer Oftast små Oftast stora Behandling Säkerhet Enkla processer med få behandlingssteg Förorenas inte lätt, men dyrt och svårt att sanera om grundvattnet har förorenats. Rening man ta mycket lång tid. Avancerade och förhållandevis dyra processer i vattenverken Förhållandevist lätt att rena vid ev. förorening, men däremot kan det vara ett snabbt förlopp vid en olycka - att det förorenade vattnet snabbt går igenom vattenverken. 20 (55)

28 6 Möjligheter till reservvattenförsörjning med befintliga vattentäkter i Karlskoga och Degerfors I detta kapitel bedöms möjligheterna till reservvattenförsörjning med nuvarande vattentäkter och vattenanläggningar. Som underlag för bedömningen sammanfattas nuvarande vattenförsörjning i Tabell 6.1 nedan. Tabell 6.1. Nuvarande vattenförsörjning, Karlskoga och Degerfors Vattenverk Gälleråsen, Karlskoga Degernäs, Degerfors Tillhörande vattentäkt Anslutna samhällen Stora förbrukare Timsälven (yt-/råvatten) Gälleråsen (grundvatten) Karlskoga, Linnebäck, Granbergsdal, Gottebol, Bregårdsängarna och Gälleråsen. T.ex. Björkborns industriområde (ca 1 Mm 3 /år), Bharat Forge, Imatra och Recipharm (0,2-0,3 Mm 3 /år vardera). Degernäs (grundvatten) Degerfors Degerfors Järnverk (ca 600 m 3 /d) Antal anslutna Ca personer Ca abonnenter Vattentäktens kapacitet (m 3 /d) Timsälven: (tillstånd) Gälleråsen: (tillstånd) Medeluttag (m 3 /d) Timsälven: Gälleråsen: (tillstånd) Karlskoga Gällande tillstånd medger uttag av m 3 vatten per dygn från Timsälven och infiltration av den mängden vid Gälleråsen. Vidare medges uttag av sammanlagt m 3 grundvatten och infiltrerat vatten vid Gälleråsen. Nuvarande dygnsproduktion uppgår till i medel m 3. Inom ramen för gällande tillstånd finns således möjlighet till uttag/produktion av ytterligare minst m 3 per dygn (ca 100 l/s). Inom gällande tillstånd är det således möjligt att försörja även Degerfors med dricksvatten från Gälleråsen. Det bör dock tilläggas att även om ett ökat uttag ryms inom gällande tillstånd kan de problem som har förekommit med igensättning av infiltrationsbassängerna vid Gälleråsen och kapaciteten hos anläggningarna i övrigt begränsa uttagsmöjligheterna. Den naturliga grundvattenbildningen till Gälleråsen uppgår till ca m 3 per dygn (ca 50 l/s). I händelse av att ytvatten inte kan infiltreras för att förstärka den naturliga grundvattenbildningen är det således inte möjligt att ta ut mer än 50 l/s under längre tid. I händelse av att grundvattentäkten inte kan användas skulle dricksvatten ändå kunna produceras av Timsälvens vatten, förutsatt att behandlingen i vattenverket kompletteras. Vidarebehandlingen skulle behöva omfatta t.ex. filtrering i biologiskt aktiva kolfilter eller liknande för att reducera lukt och smak. Det bör tilläggas att ett dricksvatten som 21 (55) ra04s

29 framställs utan grundvattentäkten sannolikt kommer att ha sämre kvalitet än idag, t.ex. vad gäller vattnets temperatur sommartid. 6.2 Degerfors Gällande tillstånd för Degernäs vattentäkt medger ett vattenuttag av m 3 /dygn (56 l/s) som medeltal per år. Sannolikt är det möjligt att ta ut mer än m 3 /dygn vid Degernäs vattentäkt. Hur vattenkvaliteten påverkas av större uttag är emellertid osäkert. Ev. kan grundvattenbildningen till åsen förstärkas genom infiltration av ytvatten. Nuvarande produktion uppgår i medeltal till ca m 3 /dygn (ca 37 l/s). Inom ramen för gällande tillstånd finns således möjlighet till uttag/produktion av ytterligare ca m 3 per dygn (ca 19 l/s). Trots att det kan vara möjligt att ta ut mer än m 3 /dygn vid Degernäs vattentäkt bedöms det inte vara möjligt att ta ut så mycket att Karlskoga, vars behov är i medel m 3 /dygn, kan försörjas från vattentäkten. 6.3 Sammanfattning Som kan utläsas av ovan medger tillståndet för Timsälven och Gälleråsen att Degerfors försörjs med vatten från Karlskoga, i händelse av att Degernäs vattentäkt inte kan användas. Även om ett ökat uttag ryms inom gällande tillstånd kan kapaciteten hos anläggningarna (bl.a. infiltrationsbassängerna) vid Gälleråsen begränsa uttagsmöjligheterna. Överkapaciteten i Degernäs utgör emellertid endast en liten andel av vattenbehovet i Karlskoga, varför Degernäs vattentäkt inte kan utgöra reservvattentäkt för Karlskoga. Däremot kan Karlskoga (och även Degerfors) försörjas med dricksvatten från Timsälven, även om grundvattentäkten Gälleråsen inte kan användas. Försörjning utan grundvattentäkten förutsätter dock kompletteringar av Gälleråsen vattenverk. Det bör dock påpekas att ett dricksvatten som framställs utan grundvattentäkten jämfört med i dag sannolikt skulle medföra försämringar vad gäller bl.a. vattnets temperatur och smak. Det bör tilläggas att en kraftig försämring av vattenkvaliteten i Timsälven sannolikt skulle påverka även Möckeln. Eftersom en stor del av det grundvatten som uppfordras i Degernäs vattentäkt utgörs av grundvatten som bildas genom inducerad infiltration från Möckeln skulle även Degernäs vattentäkt kunna blir obrukbar om Timsälvens kvalitet skulle försämras kraftigt. När behov av reservvattenförsörjning uppstår och vilka möjligheter till reservvattenförsörjning som finns med nuvarande vattentäkter illustreras i Figur (55)

30 Gälleråsen vattentäkt obrukbar Kort tid Lång tid Nödvattenförsörjning Karlskoga kan försörjas med dricksvatten från enbart Timsälven. (kräver kompletteringar i vattenverket) Timsälven vattentäkt obrukbar Degernäs vattentäkt obrukbar Kort tid Lång tid Kort tid Lång tid Grundvattenmagasin i Gälleråsen kan försörja Karlskoga 3-4 veckor (eller nödvattenförsörjning) Krävs reservvattentäkt för Karlskoga (råvatten) samt ev. för Degerfors eftersom Degernäs vattentäkt också kan påverkas av en försämring av Timsälvens vattenkvalitet Nödvatten från Karlskoga Reservvatten från Karlskoga (kapaciteten hos anläggningarna vid Gälleråsen kan emellertid begränsa möjligheten) Figur 6.1. Illustration av när behov av reservvattenförsörjning uppstår och vilka möjligheter till reservvattenförsörjning som finns med nuvarande vattentäkter. 23 (55) ra04s

31 7 Vattentäkter i närliggande kommuner Information om vattentäkter i närliggande kommuner i Örebro och Värmlands län har inventerats och sammanställts i Tabell 7.1 respektive Tabell 7.2. Avstånd från vattentäkterna/-verken till Gälleråsen har uppskattats grovt utifrån avståndet fågelvägen och vägbeskrivningar. Tabell 7.1. Allmänna vattenverk och vattentäkter i Örebro län. De flesta uppgifter angående Kumla, Lindesberg och Nora från Norconsult, Allmänna vattenverk Örebro län Tillhörande vattentäkt Anslutna samhällen Laxå Norrudden grundvattentäkt Laxå, Röfors, Hasselfors (Laxå kn) Mullhyttan (Lekebergs kn) Kumla (Blacksta VV) Blacksta grundvattentäkt (konstgjord grundvattenbildning). Tisaren råvattentäkt. Kumla, Åbytorp, Hällabrottet, Kvarntorp, Ekeby, Sannahed (Kumla kn), Hallsberg, Östansjö, Pålsboda, Svennevad, Sköllersta (Hallsbergs kn) Örebro (Skråmsta VV) Bista, Jägarbacken och Eker grundvattentäkter (konstgjord grundvattenbildning). Svartån råvattentäkt. Örebro, Hovsta, Ölmbrotorp, Ervalla, Avdala, St Mellösa, Odensbacken, Hampetorp, Asker, Almbro, Lanna, Hidingsta, Mosås, Örebro flygplats, Latorp, Garphyttan, Vintrosa (Örebro kn), Hidinge, Fjugesta (Lekebergs kn) Lindsberg (Rya VV) Rya grundvattentäkt Lindsberg, Vedvåg, Frövi och Fellingsbro Nora (Striberg VV) Bälgsjön ytvattentäkt Nora, Pershyttan, Gyttorp Antal anslutna (år 2009) ca ca ca ca Vattenverkets dimensionerade kapacitet (m 3 /d) * Vattentäktens kapacitet (m 3 /d) (tillstånd) (tillstånd Blacksta), (tillstånd Tisaren) (tillstånd Bista, Jägarbacken, Eker), (tillstånd Svartån) (tillstånd) (tillstånd) Medeluttag vattentäkten (m 3 /d) Avstånd till Karlskoga (Gälleråsen) (km) ca ca ca ca ca (55)

32 Tabell 7.2. Allmänna vattenverk och vattentäkter i Värmlands län. Allmänna vattenverk Värmlands län Tillhörande vattentäkt Anslutna samhällen Kristinehamn (Sandköpings VV) Bergsjön råvattentäkt. Långholmen grundvattentäkt. Sandköping grundvattentäkt (konstgjord grundvattenbildning). Kristinehamn, Ölme, Björneborg Karlstad (Sörmoverket) Kattfjorden (Vänern) råvattentäkt. Sörmon grundvattentäkt (konstgjord grundvattenbildning). Karlstad tätort, Alster, Skattkärr, Väse samt del av Skåre. Hammarö kommun samt reservvattendistribution till Karlstad-Grums Vattenverksförbund (KGVF) Antal anslutna ca Normalt ca Vid reservvattendistribution till KGVF ca Vattenverkets dimensionerade kapacitet (m 3 /d) Storfors (Broby) Storfors 1:83 Vargtorpet. Grundvattentäkt Storfors, Lungsund, Lundsberg ca Vattentäktens kapacitet (m 3 /d) Medeluttag vattentäkten (m 3 /d) Avstånd till Karlskoga (Gälleråsen) (km) (tillstånd Bergsjön), (tillstånd Långholmen), (tillstånd Sandköping) Råvatten ca 3 200, grundvatten ca ca ca ca (tillstånd) Det totala vattenbehovet för en reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors är ca m 3 /d, men produktionen uppgår idag (2015) till ca m 3 /d. Som kan utläsas av Tabell 7.1 och Tabell 7.2 finns inte sådan överkapacitet i vattenverk eller vattentäkter i närliggande kommuner, förutom eventuellt vad gäller råvattentäkten Bergsjön i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommuns vattendom, Dom DVA 13, A 42/70, , medger ett uttag av m 3 /d (8,4 Mm 3 per år) vatten från Bergsjön. Kristinehamns kommuns uttag av råvatten uppgår till ca m 3 /d, vilket innebär att det inom ramen för vattendomen finns möjlighet att utta ytterligare ca m 3 /d från Bergsjön. Uttaget av råvatten från Timsälven uppgår till ca m 3 /d, vilket innebär att Bergsjön skulle kunna ersätta Timsälven som råvattentäkt för 25 (55) ra04s

33 Karlskogas dricksvattenförsörjning. Ska även Degerfors försörjas kommer infiltrationen av råvatten vid Gälleråsen behöva ökas med ca m 3 /d, vilket innebär att behovet av råvatten skulle uppgå till ca m 3 /d. Även ett sådant uttag skulle vara möjligt från Bergsjön. Blir både Timsälven (och indirekt Möckeln och Degernäs vattentäkt) och Gälleråsen obrukbara och både Karlskoga och Degerfors ska försörjas med dricksvatten från en ytvattentäkt uppgår behovet till ca m 3 /d. Inom ramen för tillståndet för Bergsjön kan således både Karlskoga och Degerfors försörjas med dricksvatten från sjön, men målet för kapaciteten hos en reservvattentäkt ( m 3 /d) uppnås inte riktigt. 8 Vätternvatten Under 2018 bildades bolaget Vätternvatten AB, som ägs gemensamt av Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommuner. Företagets uppdrag är att projektera och etablera ett vattenförsörjningssystem för delägarkommunerna, baserat på vatten från Vättern. Kommunernas mål är att Vätternvatten levereras I dagsläget planeras för två råvattenintag i Vättern. Råvattnet avses ledas via bergtunnel till Hallsberg. Tunneln kommer att ha en diameter av minst 3,5 m, vilket innebär att den kommer att ha så hög kapacitet att ytterligare kommuner kan anslutas. I Hallsberg planeras för ett vattenverk, från vilket renvatten kommer att distribueras. Karlskoga och Degerfors skulle kunna ansluta sig till systemet antingen genom en ledning direkt från Hallsberg eller via en ledning från ledningen till Örebro. Det har inte ingått i uppdraget att studera lämpliga ledningssträckningar, men en ledning mellan Hallsberg och Karlskoga uppskattas bli ca 60 km lång. I den föreslagna fördelningsstationen vid Hallsberg blir vattnets statiska energinivå ungefär densamma som i Vättern, ca +88 m vp över nollpunkten i rikets höjdsystem RH70, eftersom strömningsförlusterna i bergtunneln blir i stort sett försumbara. Vattenverket placeras preliminärt på nivån ca +80 m (Norconsult, 2011). För transport av vattnet till Karlskoga (nivå ca +120 m vid Gälleråsen vattenverk) måste tryckstegring således ske. För uttaget av vatten i Vättern kommer det att sökas tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndsansökan lämnas preliminärt in (55)

34 9 Reservvattenförekomster i Karlskoga och Degerfors kommuner 9.1 Identifiering av yt- och grundvattenförekomster För identifiering av yt- och grundvattenförekomster inom Karlskoga och Degerfors kommuner har vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas VISS-databas (VattenInformationsSystem Sverige) använts. I VISS-databasen presenteras både yt- och grundvattenförekomster. Ytvattenförekomster i VISS definieras enligt vattendirektivet som en avgränsad och betydande ytvattenförekomst till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal. Vid identifiering av grundvattenförekomster har även tidigare kända rapporter samt SGU:s karta över grundvattnet i Örebro län (SGU, 1999) och kartvisare Grundvattenmagasin, som bl.a. redovisar grundvattentillgången i jordlagren och berggrunden, använts. 9.2 Urvalskriterier Från de vattenförekomster som identifierats har de förekomster valts ut som bedöms utgöra potentiella reservvattenförekomster. Urvalet har gjorts med kriterier enligt nedan Kapacitet - vattendrag Dimensionerande för råvattenuttag från vattendrag, utan magasinerande sjöar, är de låga men sällsynta flöden som kan avvaras med hänsyn till andra intressen nedströms. Den lägsta lågvattenföringen, LLq, är den lägsta kända vattenföringen i vattendraget. Denna vattenföring kan bedömas vara den högsta tänkbara kapaciteten. Vid ett eventuellt vattenuttag måste dock beaktas att medellågvattenföringen, MLq, måste finnas kvar i vattendraget efter uttag. För denna utredning avseende reservvattentäkter har vattendrag med en uppskattad lägsta lågvattenföring av minst 200 l/s valts ut som potentiella dricksvattenförekomster. Lågvattenföringens storlek bestäms av medelvattenföringens storlek (Mq), den specifika avrinningen, avrinningsområdets storlek, magasineringsförmåga, markslag och andelen sjöyta. Vid kapacitetsbedömningen har lågvattenföringen, LLq, översiktligt uppskattats vara 5 % av Mq. Uppgifter om Mq har hämtats från VISS Kapacitet sjöar Sjöar med en uppskattad kapacitet vid torrår av minst 200 l/s har valts ut som potentiella reservvattenförekomster. Sjöarnas kapacitet har översiktligt uppskattats enligt Ekvation 1. Syftet med uppskattningarna har endast varit att identifiera potentiella reservvattenförekomster. 27 (55) ra04s

35 Ekvation 1 1 Q = ( N - Y ) * ( n - t) + Y * ( n - a) M - MLq Q = Den under året tillgängliga vattenmängden (m 3 ) N = Avrinningsområdets areal (m 2 ) Y = Sjöytan (m 2 ) n = årsnederbörd under torrår i medeltal (60 % av årsmedelnederbörden) över avrinningsområdet (m/år) (vid beräkning av kapaciteten under normalår nyttjas 100 % av årsmedelnederbörden) t = avdunstning från landytan (m) a = avdunstning från sjöytan (m) -M = magasineringar tillgängliga för andra ändamål än dricksvattenförsörjning (m 3 ) +M = magasineringar tillgängliga för dricksvattenförsörjning (m 3 ) MLq= medellågvattenföringen (m 3 /år) Magasineringar har inte beaktats vid den översiktliga uppskattningen av kapaciteten, eftersom detta kräver en mer detaljerad analys. Erhållen kapacitet baseras således på den naturliga tillrinningen till sjön. Hur kapaciteten kan nyttjas kan till stor del styras av regleringar, vilket bör beaktas vid detaljerad planering av ett eventuellt framtida dricksvattenuttag. Medellågvattenföringen, MLq, har använts som ett mått på det flöde som ovillkorligen måste finnas kvar i vattendraget efter uttag. Detta flöde är således inte tillgängligt för dricksvattenuttag varför den uppskattade medellågvattenföringen har subtraherats från den under året tillgängliga vattenmängden. Det bör noteras att eventuella vattendomar kan reglera och begränsa uttagsmöjligheten. För uppskattningarna har följande antaganden gjorts: n = 480 mm/år t = 360 mm/år a = 500 mm/år Uppgifter om medellågvattenföringen, MLq, har hämtats från VISS. Antagna värden och därigenom uppskattningarna av sjöarnas kapacitet är mycket osäkra, varför resultaten visas med en värdesiffra. 1 Enligt Reinius, Vattenbyggnad del 2. Hydrologi och vattenreglering, (55)

36 9.2.3 Kapacitet grundvatten Grundvattenförekomster där grundvattentillgången och/eller uttagsmöjligheten bedöms vara större än 5 l/s har valts ut som potentiella reservvattenförekomster. Anledningar till att gränsen har satts vid så lite som 5 l/s är bl.a.: - Att erfarenheter har visat att de uppgifter om grundvattentillgång och uttagsmöjligheter som redovisas i SGU:s grundvattenkarta ibland underskattar den verkliga grundvattentillgången eller uttagsmöjligheten i grundvattenförekomsten. - Att grundvattentillgången för grundvattenförekomster redovisas i intervall i SGU:s grundvattenkarta, t.ex. 1-5 l/s, 5-25 l/s och l/s. Om enbart grundvattenförekomster med grundvattentillgång/uttagsmöjligheter >25 l/s skulle studeras bedömdes det finnas risk för att förbise möjliga reservvattentäkter. - Att det skulle kunna bli aktuellt att anordna reservvattenförsörjning med flera mindre grundvattentäkter. Uppgifter om grundvattentillgång och uttagsmöjligheter har dels hämtats från SGU:s karta över grundvattnet i Örebro län (SGU, 1999) och SGU:s kartor över grundvattenmagasin, dels från VISS och dels från sedan tidigare kända undersökningar. 9.3 Potentiella reservvattenförekomster Identifierade potentiella reservvattenförekomster redovisas i Tabell samt Figur 9.1 och 9.2. De potentiella reservvattenförekomsterna beskrivs översiktligt i bilaga 1. I Tabell 9.1 redovisas vattendrag inom Karlskoga eller Degerfors kommun där den uppskattade lägsta lågvattenföringen överskrider 200 l/s. Tabell 9.1. Potentiella reservvattenförekomster vattendrag. Uppgifter om avrinningsområdenas area (ARO), medelvattenföring (MQ, total vattenföring) och medellågvattenföring (MLQ, total vattenföring) från VISS. LLQ har uppskattats vara 5% av MQ. Vattendrag ARO (km 2 ) MQ (l/s) MLQ (l/s) LLQ (l/s) Nivå (m ö h) Svartälven (inloppet i Möckeln) * Letälven inloppet i Skagern ca 79** * nivå mellan Möckeln och Malmlången ** nivå mellan Skagern och Agsjön I Tabell 9.2 redovisas sjöar inom Karlskoga eller Degerfors kommun där den uppskattade kapaciteten vid torrår överskrider 200 l/s. 29 (55) ra04s

37 Tabell 9.2. Potentiella reservvattenförekomster sjöar. Uppgifter om avrinningsområdenas area (ARO), sjöyta, djup, medelvattenföring (MQ, total vattenföring) och medellågvattenföring (MLQ, total vattenföring) från VISS. Q = uppskattad vattentillgång. Sjö ARO (km 2 ) Sjö (%) Djup, medel (m) Djup, max (m) MQ (l/s) MLQ (l/s) Alkvettern Lonnen ,42?? Malmlången ,79 9, Möckeln ,7 25, Skagern , Q (l/s) Nivå (m ö h) I arbetet med förstudien har det vid flera tillfällen framförts frågor om just sjön Ölens lämplighet som reservvattentäkt, varför den sjön kommenteras separat. Ölen bedöms inte ha tillräcklig kapacitet för att vara aktuell som potentiell reservvattenförekomst för Karlskoga och Degerfors. Medellågvattenföringen, MLQ, är 180 l/s enligt Svenskt Vattenarkiv. Sjöns kapacitet vid torrår uppskattas till ca 40 l/s. Grundvattenförekomster där grundvattentillgången och/eller uttagsmöjligheten bedöms vara större än 5 l/s redovisas i Tabell 9.3. Tabell 9.3. Potentiella reservvattenförekomster grundvatten. Potentiell reservvattenförekomst Bedömda uttagsmöjligheter enligt SGU (l/s) GVbildning (l/s) enligt VISS Möjlighet till förstärkn. via infiltration (inducerad/ konstgjord) Avstånd (km) Kommentar Lokaåsen, Timsälven - Hållsjön (Gälleråsen), 5-25 (resterande) Nej/Ja 0-16 Befintlig vattentäkt (Gälleråsen) för Karlskoga. Tillstånd medger infiltration 324 l/s och grundvattenuttag 324 l/s. Lokaåsen, Löten- Timsälven Lokaåsen, Löten-Näset 5-25 Ja/Ja Ca Ja/Ja Ca 4-6 Provpumpning indikerar att det finns mycket goda förutsättningar för stora uttag (>100 l/s). 30 (55)

38 Tabell 9.3. Forts. Potentiell reservvattenförekomst Bedömda uttagsmöjligheter enligt SGU (l/s) GVbildning (l/s) enligt VISS Möjlighet till förstärkn. via infiltration (inducerad/ konstgjord) Avstånd (km) Kommentar Karlsdalsåsen, Öfallaområdet Ja?/Ja Ca ? Ja?/Ja Ca ? Ja/Ja Ca 5 Provpumpning indikerar att minst 60 l/s kan uttas momentant. 1-5 (söder) 5-25 (norr) 25 Ja/Ja Ca 10 Tidigare vattentäkt för Linnebäck. Karlsdalsåsen, Tvärådammenområdet Sandtorpsudden Linnebäcksåsen, Linnebäckområdet Linnebäcksåsen, Strömtorpområdet Letälvsåsen, Degerforsområdet norra Letälvsåsen, Degerforsområdet södra Letälvsåsen, Moområdet Nej/Ja Ca Ja/Ja Ca 12 Befintlig vattentäkt (Degernäs) för Degerfors. Tillstånd medger grundvattenuttag 56 l/s Ja?/Ja? Ca 14 Tidigare vattentäkt för Degerfors Järnverk Ja?/Ja Ca Befintlig vattentäkt (Äng) för Åtorp. Uttag < 1 l/s. 31 (55) ra04s

39 Figur 9.1. Identifierade potentiella reservvattenförekomster i Karlskoga kommun. 32 (55)

40 Figur 9.2. Identifierade potentiella reservvattenförekomster i Degerfors kommun. 33 (55) ra04s

41 10 Reservvattenförekomster i närliggande kommuner 10.1 Identifiering av yt- och grundvattenförekomster Identifiering av potentiella reservvattenförekomster i närliggande kommuner har gjorts på samma sätt som för Karlskoga och Degerfors kommuner, se kap Urvalskriterier Inledningsvis har en avgränsning gjorts till vattenförekomster inom 40 km från Karlskoga, med några undantag. Vad gäller grundvattenförekomster har de med uppskattade uttagsmöjligheter av minst 25 l/s valts ut. För ytvattendrag och sjöar har urvalet gjorts på samma sätt som för Karlskoga och Degerfors. För uppskattning av sjöarnas kapacitet har antaganden gjorts enligt Tabell Tabell Antagna värden för årsnederbörd under torrår (n), avdunstning från landytan (t), avdunstning från sjöytan (a). n t a Avrinningsområde (mm/år) (mm/år) (mm/år) Timsälvens ARO Svartälvens ARO Arbogaåns ARO Svartåns ARO Potentiella reservvattenförekomster Identifierade potentiella reservvattenförekomster i närliggande kommuner redovisas i Tabell samt i Figur 10.1 och De potentiella reservvattenförekomsterna beskrivs översiktligt i bilaga 1. I Tabell 10.2 redovisas vattendrag där den uppskattade lägsta lågvattenföringen överskrider 200 l/s. Tabell Potentiella reservvattenförekomster vattendrag. Uppgifter om avrinningsområdenas area (ARO) och medelvattenföring från VISS. MQ har beräknats utifrån månadsflöden för perioden i SMHI:s databas HoMER. LLQ har uppskattats vara 5% av MQ. Vattendrag ARO MQ MLQ LLQ Avstånd Nivå (km 2 ) (l/s) (l/s) (l/s) (km) (m ö h) ARBOGAÅNS ARO Bornsälven (inlopp i Norasjön) 531, ca Järleån/Dyltaån (mätpkt Hammarby 2) Rastälven (mellan Sången och Fåsjön) SVARTÅNS ARO Svartån (mellan Teen och Lillån vid Mullhyttan) 891, ca 40 <83 373, ca , ca 30 ca (55)

42 I Tabell 10.3 redovisas sjöar där den uppskattade kapaciteten vid torrår överskrider 200 l/s. Tabell Potentiella reservvattenförekomster sjöar. Uppgifter om avrinningsområdenas area (ARO), sjöyta och djup samt vattenföring från VISS. MLq = medellågvattenföring. Q = uppskattad vattentillgång. Vattendrag ARO Sjö Djup Djup MQ MLq Q Avstånd Nivå (km 2 ) (%) medel (m) max (m) (l/s) (l/s) (l/s) (km) (m ö h) TIMSÄLVENS ARO Ullvettern/ Frövettern ,6% 7, ca 20 Hyttsjön ,5% 6, ca ,1 Stor-Lungen 787 7,9% 6,2 15, ca Daglösen 489 7,0% 8, ca Bergsjön 15 14,0% 1,9 5, * ca ,3 SVARTÄLVENS ARO Skärjen ,9% 6, ca ,1 Halvarsnoren ,9% 13, ca Torrvarpen ,9% 16, ca Sör-Älgen ,5% 19, ca ARBOGAÅNS ARO Vikern 227 8,6% 10,3 25, ca Norasjön 886 9,1% 6,3 21, ca Fåsjön 524 8,7% 9,2 20, ca Sången 294 7,4% 8,6 20, ca ,1 SVARTÅNS ARO Teen ,6% 1, ca 30 65,1 Toften ,6% 5,0 19, ca VÄNERN Vänern ,9% 27, * *10 3 > ca * Medellågvattenföringen från Bergsjön är enligt VISS noll, varför sjön egentligen inte bör betraktas som en potentiell reservvattentäkt. Kristinehamns kommun har emellertid tillstånd att ta ut stora mängder vatten från sjön. Bergsjön avvattnas via Norsbäckskanalen till Hyttsjön. Enligt dom i Vattendomstolen Vänersborgs tingsrätt den 14 april 1972, DVA 21, A 42/70, är medelvattenföringen från sjön ca 150 l/s. Enligt VISS är medelvattenföringen ca 170 l/s. Vattendomen medger ett uttag av 8,4 Mm 3 vatten per år (motsvarande i medel m 3 /dygn eller 266 l/s) från Bergsjön, alltså mer än medelvattenföringen från sjön. Enligt vattendomen framgår av den tekniska beskrivningen att vatten vid stora vattenuttag kommer att strömma baklänges i kanalen, från Hyttsjön till Bergsjön, vilket bedöms innebära att Bergsjöns vattennivå inte kommer att sänkas märkbart, även om vattenuttaget i sjön är större än den naturliga tillrinningen från sjön. Av denna anledning har Bergsjön valts ut som potentiell reservvattentäkt. 35 (55) ra04s

43 Grundvattenförekomster där grundvattentillgången och/eller uttagsmöjligheten bedöms vara större än 25 l/s redovisas i Tabell Tabell Potentiella reservvattenförekomster grundvatten. Potentiell reservvattenförekomst Bedömda uttagsmöjligheter enligt SGU (l/s) GVbildning (mm/år) enligt VISS GVbildning (l/s) enligt VISS Möjlighet till förstärkn. via infiltration (inducerad/ konstgjord) Avstånd (km) Kommentar Herrnäset- Rådetorp ,2 Nej/Ja ca 15 Bef. kommunal vattentäkt (Herrnäset) Brosätter ,3 Ja?/Ja ca 20 Står ev i hydraulisk kontakt med Kristinehamns vattentäkt. Brattforsheden , >125 Svartälvsåsen, Hälleforsområdet Karlslund- Kilsåsen, Flåten- Järleborgsområdet Karlslund- Kilsåsen, Skråmstaområdet ,9 Ja?/Ja ca 40 Bef. vattentäkt (Jeppetorp) för Hällefors ,5 Ja/Ja ca Bef. vattentäkter för Molkom mfl. (Sandtorp) och Brattfors ,5 Ja/Nej? ca 40 Undersökt som reservvattentäkt för Örebro (med infiltration av vatten från Järleån) Ja/(Ja) ca 40 Bef. vattentäkter (Bista, Jägarbacken och Eker) för Örebro. Några av grundvattenförekomsterna (Karlslund-Kilsåsen, Skråmstaområdet, Svartälvsåsen, Hälleforsområdet och Herrnäset-Rådetorp) bedöms redan idag nyttjas fullt ut för olika tätorters och samhällens dricksvattenförsörjning och är därför inte aktuella som reservvattentäkter för Karlskoga och Degerfors. Grundvattenförekomsterna beskrivs därför inte vidare i rapporten eller i bilaga (55)

44 Figur Identifierade potentiella reservvattenförekomster (vattendrag och sjöar) inom en radie av ca 40 km från Gälleråsen vattenverk. 37 (55) ra04s

45 Figur Identifierade potentiella reservvattenförekomster (grundvatten) inom en radie av 40 km från Gälleråsen vattenverk. 38 (55)

46 11 Värdering och förslag till prioriterade potentiella reservvattenförekomster I detta kapitel värderas och jämförs de identifierade potentiella reservvattenförekomsterna och det redovisas vilka vattenförekomster som bedöms vara mest lämpliga som reservvattentäkter och som bör prioriteras. Värdering och jämförelse har gjorts utifrån kriterierna kapacitet, avstånd, nivå samt risk. För grundvatten har hänsyn även tagits till motstående intressen. Vattenkvalitet har inte ingått i värderingen, p.g.a. att underlaget är begränsat. Som beskrivits i kap. 6 kan Karlskoga och Degerfors försörjas med dricksvatten från Timsälven, även om grundvattentäkten Gälleråsen inte kan användas, förutsatt kompletteringar av Gälleråsen vattenverk. Skulle Timsälven bli obrukbar som råvattentäkt finns ingen möjlighet att försörja Karlskoga med dricksvatten utan en reservvattentäkt. En kraftig försämring av vattenkvaliteten i Timsälven sannolikt skulle påverka även Möckeln. Eftersom en stor del av det grundvatten som uppfordras i Degernäs vattentäkt utgörs av grundvatten som bildas genom inducerad infiltration från Möckeln skulle även Degernäs vattentäkt kunna blir obrukbar om Timsälvens kvalitet skulle försämras kraftigt. Utifrån ovan framgår att det i första hand bör identifieras en reservvattentäkt (yt- eller grundvatten) som kan ersätta Timsälven som råvattentäkt och som har tillräcklig kapacitet för att försörja både Karlskoga och Degerfors. Ett dricksvatten som framställs av ytvatten skulle, jämfört med i dag, sannolikt medföra försämringar vad gäller bl.a. vattnets temperatur och smak. Karlskoga och Degerfors kommuner har inte satt upp några mål avseende dricksvattnets kvalitet eller temperatur, annat än att dricksvattnet ska uppfylla kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLV FS 2001:30) om dricksvatten. Men om ett dricksvatten liknande det från Gälleråsen och Degernäs önskas bör det lokaliseras en grundvattentäkt som reserv för Gälleråsen och Degernäs Sjöar och vattendrag värdering Timsälvens avrinningsområde En försämring av Timsälvens vattenkvalitet som innebär att älven blir obrukbar som råvattentäkt under lång tid kan också innebära att vattendrag och sjöar nedströms Timsälven blir obrukbara som råvattentäkter. Även vattendrag och sjöar uppströms Timsälven kan vara obrukbara, beroende av vad det är som har orsakat försämringen. Mot denna bakgrund bör en reservvattentäkt inte lokaliseras till vattendrag eller sjöar nedströms Timsälven. Även vattendrag och sjöar uppströms Timsälven bör undvikas. Vattendrag och sjöar nedströms Timsälven är Möckeln, Letälven, Skagern och Vänern. Möckeln, Letälven och Skagern rekommenderas således inte som reservvattentäkter i detta skede. Vad gäller Vänern bedöms sjöns storlek vara så stor att den sannolikt kan fungera som råvattentäkt även om Timsälven blir obrukbar. Av andra anledningar rekommenderas emellertid inte Vänern som en prioriterad potentiell reservvattenförekomst, se kap (55) ra04s

47 Vattendrag och sjöar uppströms Timsälven är bl.a. Lonnen, Alkvettern, Frövettern, Ullvettern och Hyttsjön. Lonnen bedöms inte vara lämplig som reservvattentäkt, bl.a. p.g.a. att Kilstabäcken, som avvattnar Kilsta industriområde och delar av Karlskoga, mynnar i sjön. Alkvettern har undersökts som alternativ råvattentäkt för Karlskoga och har likvärdig kvalitet med Timsälven. Avståndet från Karlskoga till Alkvettern är ungefär detsamma som till Svartälven, som har hög kapacitet och som inte är belägen i samma avrinningsområde som Timsälven (se nedan). Vidare skulle en försämring av Timsälvens vattenkvalitet kunna vara en försämring längre upp i avrinningsområdet, vilket skulle kunna innebära att även Alkvetterns vattenkvalitet försämrats. Alkvettern rekommenderas därför inte som reservvattentäkt i detta skede. Av samma anledning rekommenderas inte övriga sjöar och vattendrag i Timsälvens avrinningsområde som prioriterade potentiella reservvattenförekomster. Ullvettern är belägen i Timsälvens avrinningsområde och bör således inte rekommenderas som potentiell reservvattenförekomst. Trots det har det framförts att norra delen av Ullvettern eventuellt skulle kunna utgöra en lämplig råvattentäkt, mot bakgrund av att antalet riskkällor i avrinningsområdet öster om den norra delen av Ullvettern är få samt att flödet från Öjevettern/Matlången/Hyttsjön huvudsakligen bör passera genom den södra delen av Ullvettern innan det når Frövettern. Vidare torde det vara enklare att lägga en ledning från norra Ullvettern till Gälleråsen vattenverk än från alternativet Malmlången. Ur kapacitetssynpunkt är bl.a. sjöns magasinsvolym under språngskiktet viktigt (råvattnet måste hålla en jämn, kall temperatur). Volymen vatten under språngskiktet bör motsvara minst halva årsproduktionen. Uppskattningar indikerar att volymen under språngskiktet i norra delen av Ullvettern inte är tillräckligt stor. Skulle norra Ullvettern användas som råvattentäkt kan man således förvänta sig ett varmt råvatten med högt innehåll av organiskt material (inkl. alger) under sensommaren (när volymen vatten under språngskiktet har förbrukats ). Vidare skulle ett betydande vattenuttag i norra Ullvettern medföra att vatten från de övriga delarna av sjön strömmar norrut. Dessutom är den dominerande vindriktningen syd-västlig. Vinden kan således förväntas generera en ytvattenström från de sydvästra delarna av sjön, mot de nordöstra. En del av vattnet i de södra delarna av Ullvettern kan således förväntas nå den norra delen av sjön. Sammantaget rekommenderas norra Ullvettern inte som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Däremot skulle norra Ullvettern, liksom Alkvettern, kunna ersätta Timsälven som råvattentäkt, främst för att undvika påverkan från utsläpp från Kilsta industriområde. En flytt av råvattenintaget till uppströms Lonnen skulle även medföra att vattenskyddsområdet för råvattentäkten inte behöver omfatta Kilsta industriområde, vilket underlättar för befintliga och nya verksamheter i industriområdet. Vad gäller Bergsjön har Kristinehamns kommun tillstånd att ta ut 8,4 Mm 3 vatten per år (motsvarande i medel m 3 /dygn eller 266 l/s) från sjön, men tar bara ut ca m 3 /d. Inom tillståndet finns således utrymme för uttag av ytterligare nästan m 3 /d, vilket i stort sett motsvarar Karlskoga och Degerfors behov. Sjön har inga större sjöar uppströms och ligger nära vattendelaren för Timsälvens avrinningsområde. Även om ett flertal sjöar och vattendrag i Timsälvens avrinningsområde har blivit obrukbara av någon anledning kan således Bergsjön fortfarande fungera som 40 (55)

48 råvattentäkt. Det saknas emellertid inte riskobjekt i Bergsjöns avrinningsområde, även om avrinningsområdet är litet. Det främsta riskobjektet bedöms vara väg 26 som löper längs sjöns östra kant och som är primär väg för transport av farligt gods. Vidare kommer vatten från Hyttsjön att rinna in i Bergsjön om stora uttag av vatten skulle göras, varför riskobjekt även i Hyttsjöns avrinningsområde tillkommer. Detta innebär att användning av Bergsjön som reservvattentäkt inte ger samma säkerhet som om en sjö eller ett vattendrag i ett annat avrinningsområde än Timsälvens används. Eftersom det redan finns tillstånd för ett uttag i sjön samt eftersom avståndet från Bergsjön till Gälleråsen vattentäkt är relativt kort (17 km fågelvägen) skulle Bergsjön eventuellt kunna utgöra ett alternativ till Timsälven i ett nödläge, fram till dess att ett lämpligare alternativ har undersökts och erforderliga åtgärder har vidtagits (tillstånd, råvattenintag, ledningar osv). Sammanfattningsvis rekommenderas Bergsjön inte som prioriterad potentiell reservvattenförekomst, men kan övervägas som nödvattentäkt Svartälvens avrinningsområde Svartälvens kapacitet bedöms vara tillräckligt hög för att den ska kunna fungera som reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors. Vattenkvaliteten är, åtminstone utifrån tillgängligt underlag god och endast turbiditeten och färgtalet överskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Färgtalet är i nivå med Timsälven, men turbiditeten är lägre i Svartälvens vatten än i Timsälven. Vidare är avståndet mellan Gälleråsen vattenverk och älven relativt kort. Svartälven är dessutom belägen i ett annat avrinningsområde än Timsälven. Det finns emellertid dammar och kraftverk i älven och vid vissa av dessa (samtliga nedströms Malmlången) stängs flödet genom eller förbi kraftverket tidvis av helt (s.k. nolltappning). Av den anledningen rekommenderas Svartälvens inte som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Svartälven rinner genom ett antal sjöar. Sjöar kan vara att föredra som råvattentäkter framför rinnande vattendrag, med anledning av att det under sommaren kan utbildas språngskikt i sjöarna. Med råvattenintag under språngskiktet erhålls ett vatten med en lägre temperatur under sommaren, vilket är fördelaktigt bl.a. ur mikrobiologisk synvinkel. Vidare erhålls ett varmare vatten under vintern, vilket kan vara fördelaktigt vid kemisk fällning. Den sjö som är belägen närmast Gälleråsen vattenverk är Malmlången. Malmlången har ett medeldjup av 9,3 m och ett maxdjup av 28 m. Förutsättningar för att ett språngskikt utbildas är således goda. Vidare är sjöns nivå (147 m.ö.h) högre än nivån vid Gälleråsen vattenverk (ca 120 m.ö.h) vilket är fördelaktigt ur energisynpunkt. Malmlången rekommenderas av dessa anledningar som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. I Svartälvens avrinningsområde finns även andra sjöar som har tillräckligt hög kapacitet för att kunna fungera som reservvattentäkter, t.ex. Halvarsnoren och Torrvarpen. Avståndet mellan dessa sjöar och vattenverket vid Gälleråsen är emellertid större än avståndet till Malmlången, varför sjöarna inte rekommenderas som prioriterade potentiella reservvattenförekomster i detta skede. 41 (55) ra04s

49 Arbogaåns avrinningsområde Sjöar och vattendrag i Arbogaåns avrinningsområde som bedöms ha tillräcklig kapacitet är bl.a. Vikern, Fåsjön, Norasjön, Bornsälven och Järleån/Dyltaälven. Avståndet från dessa till Gälleråsen vattenverk är emellertid betydligt längre än avståndet från Malmlången. Vidare är vattennivåerna i de flesta av sjöarna och vattendragen lägre än nivån vid Gälleråsen vattenverk. Av de anledningarna rekommenderas inte sjöar och vattendrag i Arbogaåns avrinningsområde som prioriterade potentiella reservvattenförekomster Svartåns avrinningsområde Vattendrag och sjöar i Svartåns avrinningsområde som bedöms ha tillräcklig kapacitet är främst Svartån, Teen och Toften. Dessa rekommenderas inte som prioriterade potentiella reservvattenförekomster, bl.a. eftersom de är belägna på större avstånd från Gälleråsen vattenverk än Malmlången samt eftersom de är belägna på lägre nivå än vattenverket, vilket skulle innebära att det skulle krävas tryckstegring Vänern Vänern är belägen på större avstånd från Gälleråsen vattenverk än Malmlången. Vidare ligger sjön ca 44 m över havet, vilket är betydligt lägre än vattenverket som ligger ca 120 m över havet. Betydande tryckstegring skulle således krävas för att leda vattnet till Karlskoga. Av bl.a. dessa anledningar rekommenderas inte Vänern som prioriterad potentiell reservvattenförekomst Vättern Vättern har mycket hög kapacitet, mycket god vattenkvalitet och med ett råvattenintag på rätt djup kan ett råvatten med jämn och låg temperatur erhållas från sjön. I Vätternvattenprojektet planeras för ett vattenverk i närheten av Hallsberg. Avståndet från ett sådant vattenverk till Karlskoga och Degerfors är betydligt längre än avståndet från Svartälven och Malmlången. Vidare skulle det krävas tryckstegring för transport av vattnet till Karlskoga och Degerfors. Detta skulle, jämfört med alternativet Svartälven, innebära betydligt högre investeringskostnader och högre driftkostnad för tryckstegring. Av dessa anledningar bedöms Svartälven och Malmlången vara att föredra som reservvattentäkter framför Vättern. Fördelar med ett dricksvatten från Vättern, förutom god vattenkvalitet och jämn, låg temperatur, är bl.a. att sannolikheten för att en olycka eller liknande påverkar sjöns vattenkvalitet så kraftig att sjövattnet inte ska kunna användas som råvatten är mycket låg. Vidare medför sjöns goda vattenkvalitet att endast begränsad behandling av vattnet krävs. Förverkligas projektet och det anläggs ett vattenverk, med två mikrobiologiska säkerhetsbarriärer, i närheten av Hallsberg skulle ett vatten från Vättern endast behöva behandlas i en sista, tredje säkerhetsbarriär i Karlskoga eller Degerfors innan distribution. En sådan sista säkerhetsbarriär skulle kunna vara befintliga UV-ljus i renvattenstationen vid Gälleråsen och i vattenverket vid Degernäs. Vättern skulle då kunna ersätta 42 (55)

50 Timsälven och Gälleråsen samt Degernäs och fungera som ordinarie vattentäkt för Karlskoga och Degerfors. Även med ett vatten från Vättern skulle det finnas ett behov av reservvatten. För Karlskoga och Degerfors skulle Timsälven, eventuellt i kombination med Gälleråsen, kunna fungera som reservvattentäkter. Används endast Timsälven behöver vattenverket underhållas och kunna tas i drift på kort tid, alternativt är verket i drift med begränsat flöde. För att kunna använda grundvattentäkten och bl.a. undvika förhöjda halter av järn och mangan i grundvattnet, krävs eventuellt viss infiltration. Vattnet i brunnar och ledningar behöver omsättas och infiltrationsbassänger, pumpar, rör, armaturer etc. måste underhållas. Sammanfattningsvis bedöms Malmlången, med beaktande av främst avstånd och trycknivåer, vara att föredra framför Vättern som reservvattentäkt. Vättern rekommenderas därför inte som en prioriterad potentiell reservvattenförekomst Grundvattenförekomster värdering Lokaåsen Stora delar av Lokaåsen mellan Löten och Hållsjöområdet nyttjas redan för Karlskogas vattenförsörjning (Gälleråsen vattentäkt). I delen mellan Löten och Timsälven finns dock inga brunnar eller infiltrationsbassänger. Huruvida det är möjligt att anlägga brunnar som medger stora uttag är emellertid inte känt. Enligt SGU:s kartor över grundvattenmagasin är uttagsmöjligheterna 5-25 l/s i det aktuella området. Vidare är det inte känt om grundvattnet i åsen på den aktuella sträckan är påverkat av föroreningar från riskobjekten i området (t.ex. äldre avfallsupplag och hantering av sand (med vägsalt) i f.d. grustäkt). Är det möjligt att anlägga infiltrationsbassänger och brunnar som medger stora uttag samt om grundvattnet håller acceptabel kvalitet skulle området mellan Löten och Timsälven kunna användas som komplement till eller (del-)reserv för Gälleråsen. Av denna anledning rekommenderas Lokaåsen, Löten-Timsälven som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Även norrut i Lokaåsen, norr om Gälleråsen vattenverk, finns det eventuellt möjligheter att anlägga brunnar och infiltrationsbassänger. I åsen finns en (eller flera) grundvattendelare ungefär i höjd med Östra Kärne. Norr om grundvattendelaren kan grundvattnet i åsen inte påverkas av en eventuell förorening söder om grundvattendelaren. Grundvattnets strömningsriktning i åsen söder om grundvattendelaren är mot söder. Blir de befintliga brunnarna och/eller infiltrationsbassängerna obrukbara p.g.a. en förorening i grundvattnet mellan vattenverket och Timsälven kan det vara möjligt att utta grundvatten norr om vattenverket även om uttaget sker i samma grundvattenmagasin som har förorenats. Området norr om Gälleråsen bedöms därför kunna användas som komplement till eller (del-)reserv för Gälleråsen. Av denna anledning rekommenderas området som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. 43 (55) ra04s

51 Letälvsåsen, Moområdet Grundvattenförekomsten Letälvsåsen, Moområdet, har stor area och en betydande naturlig grundvattenbildning (uppskattningsvis l/s). SGU har bedömt uttagsmöjligheterna till 5-25 l/s i den norra delen och till 1-5 l/s i den södra. Grundvattennivån i åsen är lägre än marknivån vid Gälleråsen, vilket innebär att det krävs tryckstegring för att transportera vattnet till Karlskoga. Grundvattenbildningen kan med stor sannolikhet förstärkas genom konstgjord infiltration, vilket krävs om Moområdet ska fungera som reservvattentäkt för både Karlskoga och Degerfors. Närmast belägna tänkbara råvattentäkter är Letälven och Skagern. Har Timsälven blivit obrukbar är risken emellertid stor att även Letälven och Skagern har påverkats. Antalet riskkällor på grundvattenförekomsten är dock relativt få till antalet. Detta, i kombination med de sannolikt goda uttagsmöjligheterna innebär att Moområdet rekommenderas som en potentiell reservvattenförekomst, men med låg prioritet eftersom avståndet är relativt stort och eftersom det krävs tryckstegring Karlsdalsåsen (Öfallområdet och Tvärådammenområdet) I grundvattenförekomsterna i Karlsdalsåsen (Öfallområdet och Tvärådammenområdet) bedöms uttagsmöjligheterna till storleksordningen 5-25 l/s. Den naturliga grundvattenbildningen kan uppskattas till respektive l/s. Det är möjligt att förstärka grundvattenbildningen genom infiltration (konstgjord grundvattenbildning). Det är emellertid tveksamt om det är möjligt att infiltrera och ta ut så mycket vatten som krävs för att försörja Karlskoga och Degerfors (totalt ca 260 l/s). Går det att anlägga brunnar som medger stora grundvattenuttag och att infiltrera stora mängder vatten skulle Karlsdalsåsen eventuellt kunna utgöra reservvattentäkt för Karlskoga (och Degerfors). Råvatten till infiltrationen skulle, om inte Timsälvens vatten används, eventuellt kunna hämtas i Svartälven/Malmlången. Nackdelar är bl.a. att hotnivån (den potentiella föroreningsbelastningen) mot särskilt Öfallaområdet är mycket stor. Sammantaget rekommenderas Karlsdalåsen som prioriterad potentiell reservvattenförekomst, men med låg prioriteringsgrad Näset (Lokaåsen) och Sandtorpsudden Vad gäller Näset (Lokaåsen, Löten-Näset) och Sandtorpsudden indikerar tidigare genomförda provpumpningar att det är möjligt att ta ut 100 respektive 60 l/s, åtminstone under en kortare period. Grundvattenförekomsternas sammanlagda kapacitet, uppskattningsvis 160 l/s, utgör en betydande del av det nuvarande grundvattenuttaget vid Gälleråsen (i medel ca 200 l/s). Merparten av det grundvatten som kan uppfordras skapas genom inducerad infiltration. Sker ingen infiltration (i bassänger eller liknande) får grundvattnet ytvattenkaraktär och så småningom sannolikt höga halter av järn och mangan. För att erhålla ett dricksvatten av god kvalitet krävs någon form av infiltration (bassäng- eller återinfiltration) eller efterbehandling. De ytor som är tillgängliga för infiltration är emellertid begränsade. Vidare finns ett stort antal riskkällor, bl.a. vägar, på grundvattenförekomsterna. P.g.a. att ytorna för infiltration är begränsade och riskkällorna 44 (55)

52 på grundvattenförekomsterna rekommenderas Näset och Sandtorpsudden inte som prioriterade potentiella reservvattenförekomster i detta skede Letälvsåsen, Degerforsområdet Vad gäller grundvattenförekomsten Letälvsåsen, Degerforsområdet, Södra, bedöms den naturliga grundvattenbildningen till endast ca 10 l/s. Grundvattenbildningen kan sannolikt ökas genom inducerad infiltration från Letälven, men det är tveksamt om det är möjligt att erhålla tillräcklig kapacitet för att försörja Degerfors. Hotnivån mot grundvattenförekomsten är dessutom hög, bl.a. p.g.a. Degerfors tätort, Degerfors Järnverk, vägar och ett stort antal förorenade områden. Av dessa anledningar rekommenderas Letälvsåsen, Degerforsområdet, Södra inte som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Grundvattenförekomsten Letälvsåsen, Degerforsområdet, Norra nyttjas idag som vattentäkt för Degerfors (Degernäs vattentäkt). Något större uttag än vad som medges av gällande tillstånd är troligen möjliga, men förutsättningarna i åsavsnittet bedöms inte vara så goda att grundvattenförekomsten skulle kunna fungera som reservvattentäkt för Karlskoga Linnebäcksåsen Grundvattenförekomsten Linnebäcksåsen, Linnebäcksområdet, bedöms inte ha tillräcklig kapacitet för att fungera som reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors. Vidare förekom det problem med vattenkvaliteten vid den tidigare vattentäkten i Linnebäck. Av dessa anledningar rekommenderas Linnebäcksområdet inte som reservvattenförekomst. Grundvattenförekomsten Linnebäcksåsen, Strömtorpsområdet har liten area och begränsad grundvattenbildning, varför den inte rekommenderas som reservvattenförekomst Brattforsheden Vid Brattforsheden finns enligt SGU mycket goda förutsättningar för stora grundvattenuttag (>125 l/s) och isälvsavlagringens yta innebär att grundvattenbildningen till grundvattenmagasinen är mycket stor. Grundvattentillgången i det grundvattenmagasin där uttagsmöjligheterna har bedömts till >125 l/s (Alstermagasinet) har bedömts till storleksordningen 800 l/s. Utifrån SGU:s bedömningar tycks det således vara möjligt att förse både Karlskoga och Degerfors med dricksvatten från Brattforsheden och bedömningen av grundvattentillgången indikerar att det inte krävs konstgjord grundvattenbildning för att förstärka den naturliga grundvattenbildningen. Grundvattennivån i grundvattenmagasinet uppskattas till ca m.ö.h. Vatten från Brattforsheden bör således kunna transporteras med självfall till Karlskoga. Motstående intressen mot en vattentäkt vid Brattforsheden är bl.a. att området till stor del berörs av Natura 2000-områden och naturvårdsområde samt är av riksintresse för naturvård. I föreskrifterna för naturvårdsområdet anges bl.a. att det är förbjudet att utan tillstånd upptaga ny grundvattentäkt samt att dra fram mark- och luftledning (Länsstyrelsen Värmlands län, 1984). Vidare har Karlstads kommun bedömt att Brattforsheden bedöms 45 (55) ra04s

53 vara möjlig och fördelaktig att nyttja som framtida vattentäkt. Området utgör dock inte reservvattentäkt i ordets rätta bemärkelse, utan snarare en reservtillgång för kommunens framtida dricksvattenförsörjning (VA-översikt Karlstad 2012). Avståndet från Gälleråsen vattenverk till det område i Brattforsheden där uttagsmöjligheterna har bedömts vara som bäst är km fågelvägen. Detta kan jämföras med avståndet till Malmlången som är ca 15 km fågelvägen. Sammantaget bedöms Brattforsheden vara ett intressant alternativ som reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors och rekommenderas som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Det betydande avståndet till Brattforsheden och de motstående intressena innebär emellertid att grundvattenförekomsten får lägre prioritet än Malmlången Brosätter För grundvattenförekomsten Brosätter har SGU bedömt uttagsmöjligheterna till mellan 25 och 125 l/s i stora delar av grundvattenmagasinet och mellan 5 och 25 l/s i resterande. Grundvattenförekomstens begränsade yta innebär dock att grundvattenbildningen är liten (uppskattningsvis <10 l/s). Vid stora grundvattenuttag sker med stor sannolikhet inducerad infiltration från Bergsjön, vilket kan medföra problem bl.a. med förhöjda halter av järn och mangan. Grundvattenbildningen kan sannolikt förstärkas genom konstgjord grundvattenbildning. Merparten av grundvattenmagasinet ligger emellertid under tätande lager med lera, där infiltration i infiltrationsbassänger inte är möjlig. Den del av grundvattenförekomsten där isälvsmaterialet går i dagen har en area av uppskattningsvis ca 10 ha. För infiltration kan förbehandlat vatten från Timsälven transporteras till grundvattenförekomsten eller så kan vatten eventuellt bortledas från Bergsjön eller Hyttsjön. För Kristinehamns vattenförsörjning uttas ytvatten i Bergsjön och infiltreras i Bergsjöåsen. Vattenskyddsområdet för vattentäkterna berör den del av grundvattenförekomsten Brosätter som sträcker sig ut i Bergsjön. Eftersom Brosätter är den outnyttjade grundvattenförekomst med uttagsmöjligheter l/s som är belägen närmast Gälleråsen rekommenderas grundvattenförekomsten som prioriterad potentiell grundvattenförekomst. Närheten till Kristinehamns vattentäkter begränsar dock grundvattenförekomstens potential som reservvattentäkt Karlslund-Kilsåsen, Flåten-Järleborgsområdet Karlslund-Kilsåsen, Flåten-Järleborgsområdet (Hammarby-Mogetorpområdet) har varit ett alternativ till reservvattentäkt för Örebro. Omfattande undersökningar och utredningar som har genomförts indikerar att det i vardera Hammarby- och Mogetorpsmagasinen skulle vara möjligt att hantera ca 650 l/s. Grundvattenbildningen till grundvattenmagasinet skulle förstärkas genom infiltration av vatten från Järleån. Det tilltänkta infiltrationsvattnet från Järleån innehåller relativt hög halt av organiskt material vilket bedömdes kräva någon form av förbehandling. En möjlig förbehandling som diskuterades var att utnyttja Mogetorpsmagasinet för s k förinfiltration varefter vattnet skulle återinfiltreras i Hammarbymagasinet. Avståndet till Karlskoga är ca 35 km fågelvägen. Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är mellan ca 45 m.ö.h. och ca 60 m.ö.h. Det skulle således krävas tryckstegring för att transportera vattnet till Karlskoga (vattenverket ligger på nivån ca 120 m.ö.h). Behovet av tryckstegring, det relativt stora avståndet och att det sannolikt 46 (55)

54 skulle krävas förbehandling av råvatten från Järleån innebär att grundvattenförekomsten Karlslund-Kilsåsen, Flåten-Järleborgsområdet inte rekommenderas som prioriterad potentiell reservvattenförekomst i detta skede Värdering - sammanfattning Kriterium Värderingen av de potentiella reservvattenförekomsterna redovisas i bilaga 2 och har sammanfattats i Tabell Värderingen har till stor del gjorts utifrån kriterierna kapacitet, avstånd, nivåer samt risker. För grundvattenförekomster har värdering även gjorts av kriteriet motstående intressen. För respektive kriterium har vattenförekomsterna erhållit en poäng. Underlaget för poängsättningen redovisas i Tabell Det bör påpekas att värderingskriterierna inte är inbördes viktade. Poäng för olika kriterier ska därför inte adderas. Tabell Underlag för poängsättning vid värdering av potentiella reservvattenförekomster. Kapacitet (Q/LLQ för sjöar/vattendrag) Enhet Poäng (l/s) >1000 Kapacitet (uttagsmöjligheter i grundvattenmagasin) (l/s) >125 Avstånd till Karlskoga (VV) (m) > Nivå (m ö h) < >140 Risker Högst Lägst Motstående intressen Motstående intressen omöjliggör etablering av reservvattentäkt Inga betydande motstående intressen För kriterierna risker samt motstående intressen har en subjektiv bedömning gjorts. Underlaget för bedömning av risker har varit uppgifter från främst VISS om markanvändning i avrinningsområdet, förorenade områden, industrier, vägar samt närsaltbelastning från enskilda avlopp, avloppsreningsverk och industrier. Underlag för bedömning av motstående intressen har bl.a. varit uppgifter om vattenskyddsområden och skyddsvärda områden från VISS och i länsstyrelsens GIS-data. 47 (55) ra04s

55 Tabell Sammanfattning av värdering av potentiella reservvattenförekomster vattendrag. Vattendrag LLQ Avstånd Nivå Risker Samlad bedömning (l/s) (poäng) (km) (poäng) (m ö h) (poäng) (poäng) SVARTÄLVENS ARO Svartälven ca * 5 3 NEDSTRÖMS TIMSÄLVEN Letälven ARBOGAÅNS ARO 69-ca 79** 1 1 Bornsälven ca Järleån /Dyltaån ca 40 2 < "- Rastälven) ca "- Ej prioriterad, främst p.g.a. nolltappning nedströms Malmlången. Ej prioriterad, främst eftersom älven är belägen nedströms Timsälven samt behov av tryckstegring. Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången samt behov av tryckstegring. SVARTÅNS ARO Svartån ca 30 3 ca Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången samt behov av tryckstegring. 48 (55)

56 Tabell Sammanfattning av värdering av potentiella reservvattenförekomster sjöar. Sjö Q Avstånd Nivå Risker Samlad bedömning (l/s) (poäng) (km) (poäng) (m ö h) (poäng) (poäng) TIMSÄLVENS ARO Lonnen ca Ej prioriterad, främst eftersom vattenförekomsten är belägen i Timsälvens avrinningsomr. Alkvettern ca "- Ull-/Frövettern ca "- Hyttsjön ca , "- Stor-Lungen ca "- Daglösen ca "- Bergsjön ca , "- NEDSTRÖMS TIMSÄLVEN Möckeln ca Ej prioriterad, främst eftersom vattenförekomsten är belägen nedströms Timsälven. Skagern ca "- SVARTÄLVENS ARO Malmlången ca Prioriterad potentiell reservvattenförekomst, bl.a. p.g.a. relativt kort avstånd till Karlskoga och vattennivån i sjön är högre än nivån vid Gälleråsen vattenverk. Skärjen ca ,1 5 3 Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången. Halvarsnoren ca "- Torrvarpen ca "- Sör-Älgen ca "- ARBOGAÅNS ARO Vikern ca Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången samt behov av tryckstegring. Norasjön ca "- Fåsjön ca "- Sången ca ,1 4 5 Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången. SVARTÅNS ARO Teen ca ,1 1 3 Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet samt behov av tryckstegring. Toften ca "- VÄNERN Vänern 5 ca Ej prioriterad, främst p.g.a. att avståndet till Karlskoga är längre än från Malmlången samt behov av tryckstegring. 49 (55) ra04s

57 Tabell Sammanfattning av värdering av potentiella reservvattenförekomster grundvattenförekomster. Lokaåsen, Timsälven - Hållsjön Lokaåsen, Löten- Timsälven Avstånd Nivå Risker Grundvattenförekomst Uttagsmöjligheter Motstående intressen (poäng) (poäng) (poäng) (poäng) (poäng) Samlad bedömning Lokaåsen (norr om Gälleråsen) kan utgöra ett potentiellt komplement till, eller en delreserv för Gälleråsen. Potentiellt komplement till, eller en delreserv för Gälleråsen. Lokaåsen, Löten-Näset Ej prioriterad, främst p.g.a. risker samt att inducerad infiltration medför behov av infiltration eller efterbehandling. Sandtorpsudden "- Linnebäcksåsen, Linnebäckområdet Linnebäcksåsen, Strömtorpområdet Karlsdalsåsen, Öfallaområdet Karlsdalsåsen, Tvärådammenområdet Letälvsåsen, Degerforsområdet norra Letälvsåsen, Degerforsområdet södra " Ej prioriterad, Ej prioriterad, bl.a. p.g.a. begränsad kapacitet och tidigare problem med vattenkvalitet. Ej prioriterad, p.g.a. liten yta och begränsad grundvattenbildning. Prioriterad potentiell reservvattenförekomst, främst p.g.a. potentiellt goda uttagsmöjligheter. Ej prioriterad, främst p.g.a. att grundvattentillgången redan är utnyttjad och att överkapaciteten inte är tillräckligt stor. Letälvsåsen, Moområdet Herrnäset- Rådetorp Prioriterad potentiell reservvattenförekomst, främst p.g.a. potentiellt goda uttagsmöjligheter och litet antal riskkällor. Ej prioriterad, främst p.g.a. att grundvattentillgången redan är utnyttjad och att överkapaciteten inte är tillräckligt stor. 50 (55)

58 Tabell Forts. Avstånd Nivå Risker Grundvattenförekomst Uttagsmöjligheter Motstående intressen (poäng) (poäng) (poäng) (poäng) (poäng) Brosätter Svartälvsåsen, Hälleforsområdet Brattforsheden Karlslund- Kilsåsen, Flåten- Järleborgsområdet Karlslund- Kilsåsen, Skråmstaområdet Samlad bedömning Prioriterad potentiell reservvattenförekomst, främst p.g.a. potentiellt mycket goda uttagsmöjligheter. Ej prioriterad, främst p.g.a. att grundvattentillgången redan är utnyttjad och att överkapaciteten inte är tillräckligt stor. Prioriterad potentiell reservvattenförekomst, främst p.g.a. extremt goda uttagsmöjligheter. Ej prioriterad, främst p.g.a. det stora avståndet och behov av tryckstegring. Ej prioriterad, främst p.g.a. att grundvattentillgången redan är utnyttjad och att överkapaciteten inte är tillräckligt stor. 51 (55) ra04s

59 11.4 Prioriterade potentiella reservvattenförekomster För att säkra reservvattenförsörjningen för Karlskoga och Degerfors finns behov av en ytvattentäkt som reserv till Timsälven eller en grundvattentäkt med tillräcklig kapacitet för att försörja både Karlskoga och Degerfors. Den vattenförekomst som i detta skede har bedömts vara lämpligast som reservvattentäkt och reserv för Timsälven är sjön Malmlången. Malmlången är belägen på relativt kort avstånd från Karlskoga och i Svartälvens avrinningsområde vilket innebär att den inte kan påverkas av eventuella föroreningar i Timsälvens avrinningsområde. Vidare är sjöns vattennivå ca 20 m högre än nivån vid vattenverket i Gälleråsen, vilket är fördelaktigt ur energisynpunkt. Den enda grundvattenförekomst som har tillräcklig kapacitet för att försörja både Karlskoga och Degerfors är Brattforsheden. Brattforsheden bedöms vara ett intressant alternativ som reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors och rekommenderas som prioriterad potentiell reservvattenförekomst. Ett grundvatten har jämfört med ett ytvatten bl.a. jämnare kvalitet och en jämn låg temperatur under året och kräver vanligtvis en enklare behandling. Avståndet till Brattforsheden är emellertid betydligt längre än till Malmlången och det finns ett flertal motstående intressen som försvårar etablering av en grundvattentäkt vid Brattforsheden, bl.a. naturvärden. Detta innebär att grundvattenförekomsten Brattforsheden får lägre prioritet än Malmlången. En reserv för grundvattentäkterna Gälleråsen och Degernäs krävs inte för att säkra reservvattenförsörjningen för Karlskoga och Degerfors, men önskas eventuellt ändå med anledning av grundvattnets fördelar. Förutom Brattforsheden har därför ett antal grundvattenförekomster föreslagits som prioriterade potentiella reservvattenförekomster. Samtliga kräver dock infiltration av ytvatten för att uppnå tillräcklig kapacitet. Den grundvattenförekomst, förutom Brattforsheden, som bedöms ha bäst uttagsmöjligheter är Brosätter. Delar av Lokaåsen som idag inte utnyttjas, d.v.s. mellan Löten och Timsälven samt norr om Gälleråsen, skulle eventuellt kunna utgöra komplement till eller reserv för Gälleråsen. Övriga prioriterade potentiella reservvattenförekomster är Moområdet i Letälvsåsen och Tvärådammenområdet och Öfallaområdet i Karlsdalsåsen. Dessa är dock lågt prioriterade med tanke på bl.a. osäkra uttagsmöjligheter. 52 (55)

60 Figur Prioriterade potentiella reservvattenförekomster (inringade). 53 (55) ra04s