405 6465-17 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland. Rapporten är Länsstyrelsen Östergötlands årliga redovisning enligt förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I analysen återrapporteras också Länsstyrelsens bedömningar av kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen i enlighet med uppdrag 14 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017. Bostadsplaneringen och bostadsbyggandet är en mycket central fråga för länets utveckling. Genom en ordnad bostadsplanering skapar kommunerna förutsättningar för att alla medborgare ska kunna leva i en god bostad till rimligt pris. I linje med ambitionshöjningar för att tillgodose ett ökande behov av bostäder ökar kraven på samordning och koordinering av aktuella insatser från nationella, regionala och lokala aktörer, både inom den offentliga sektorn, näringslivet och den enskilde medborgaren. Länsstyrelsens ambition med den regionala bostadsmarknadsanalysen är att den ska ge en lägesbild av bostadsmarknadssituationen i länet. Samtidigt ska den fungera som ett dialoginstrument och förankrat kunskapsunderlag till gagn för fortsatt arbete och dialog om bostadsutvecklingen i Östergötland. Arbetet med bostadsmarknadsanalysen har utförts av en arbetsgrupp bestående av Julia Grimberg och Jan Person, Kultur- och samhällsbyggnadsenheten, Daniel Larsson, Enheten för social hållbarhet samt Sten Olsson, Enheten för lednings- och verksamhetsstöd. Region Östergötland har genom Lena Lindgren och Styrbjörn Holmberg bidragit med statistikunderlag och texter mm till avsnitt 3.1 och 3.2 om En gemensam bostads- och arbetsmarknad och Planberedskap. Elisabeth Nilsson Landshövding POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 010-223 50 00 013-10 13 81 E-POST: WWW: ORGANISATIONSNR: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland 202100-2270 Rapport nr 2017 ISBN: 987-91-7488-412-8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2016 färdigställdes 2375 bostäder i länet, vilket innebär att Östergötland har ett fortsatt starkt bostadsbyggande. Trots att antalet byggstarter minskar något 2016 jämfört med rekordåret 2015 ligger ändå byggtakten på en hög nivå. De största kommunerna, Linköping och Norrköping, dominerar fortfarande länets bostadsbyggande men dock inte så markant som föregående år. De mellanstora kommunerna har fått ett ökat tillskott av bostäder än tidigare och att antalet småhus ökar, vilket har stor påverkan på byggandet i de mindre kommunerna. Kommunerna har en optimistisk syn på de kommande årens bostadsbyggande då man räknar med nästan en fördubbling av antalet byggda bostäder mellan 2016 och 2018. Allt fler kommuner i Östergötland bedömer att man har underskott på bostäder. Endast två kommuner i länet, Kinda och Valdemarsvik, uppger i Boverkets bostadsmarknadsenkät att man har balans på bostadsmarknaden. Den höga byggtakten minskar inte antalet kommuner som har balans på bostadsmarknaden utan vid bedömning av hur situationen kommer att se ut om tre år så är det bara en kommun, Valdemarsvik, som kommer att ha tillräckligt många bostäder. Det beror på att många hushåll saknar ekonomiska möjligheter att skaffa den bostad som de behöver. De grupper som generellt har svårast att få tag på en bostad är hushåll med låga inkomster, särskilt ungdomar och studenter. De faktorer som främst begränsar bostadsbyggande är enligt kommunerna höga produktionskostnader, brist på attraktiv detaljplanelagd mark samt svårigheter för både hushåll och företag att finansiera bostadsbyggande. Frågan om brist på attraktiv detaljplanelagd mark kopplas av flera kommuner till svårigheter att rekrytera personal för planering, projektering och andra kommunala uppgifter. Även de privata bolagen rapporterar att begränsning av arbetskraftsresurserna är en begränsande faktor för ett ökat byggande. Länsstyrelsen ser det som angeläget att noggrant följa både de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggande och möjligheterna att säkerställa tillräcklig arbetskapacitet i bostadsbyggandet. Den kommunala bostadsplaneringen i länet har haft en god utveckling i länet under senare år. Sedan de nya bestämmelserna i lagen om kommunal bostadsplanering infördes 2014 har åtta av kommunerna antagit nya riktlinjer för bostadsförsörjningen och i tre av de övriga pågår arbete med att ta fram nya riktlinjer. Länsstyrelsens genomgång av kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen visar dock att några av kommunerna behöver förbättra riktlinjernas kvalitet för att de ska leva upp till lagens krav på analys av bostadsmarknaden samt att bostadsbehoven för särskilda grupper ska kunna urskiljas. Däremot bedömer Länsstyrelsen att det regionala perspektivet och behoven av mellankommunal samverkan är väl behandlat i länets bostadsplanering. Länsstyrelsen kan med stöd av arbetet med bostadsmarknadsanalysen se att många kommuner organiserar sig för att öka ansträngningarna med att ordna boendelösningar för grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Mottagningen av nyanlända har stor påverkan på detta arbete. Det största hindret för att skapa rimliga sådana boendelösningar är bristen
på bostäder i lämpliga pris- och storleksklasser. Länsstyrelsen ser ett stort behov att bostadsmarknaden tillförs bostäder i rimliga prisklasser och att det tvärsektoriella samarbetet för att stödja boendet för särskilda grupper fortsätter att utvecklas på kommunal och regional nivå. Rapportens syfte är att presentera en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet, baserad på resultatet av Bostadsmarknadsenkäten 2017. Länsstyrelsens uppdrag att årligen beskriva bostadsmarknaden i länet regleras i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsmarknadsanalysen ska spegla hur kommunerna och Länsstyrelsen lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. En särskild uppgift att rapportera i årets bostadsmarknadsanalys framgår av länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017 och handlar om att redovisa och bedöma hur långt länets kommuner har kommit i arbetet med att anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i enlighet med de nya krav som infördes från och med 2014 i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden 2014 2018. Länsstyrelsen ska även redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen 2014 har haft på kommunernas arbete. Det är även Länsstyrelsens ambition att rapporten, tillsammans med bilagor, ska fungera som underlag för kommunernas bostadsförsörjningsarbete, bland annat framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka bostadsmarknadsläget i länet. Genom att samla in uppgifter och statistik om det befintliga bostadsbeståndet, om kommande och uppskattade nybyggnation kan Länsstyrelsen delge kommuner och andra aktörer en bild av hur bostadsmarknaden ser ut och utvecklas i länet som helhet. Resultaten av enkäten redovisas i Bostadsmarknadsanalysen årligen. Länsstyrelserna har i uppdrag att under två år fortsätta sitt arbete med att stödja och informera kommuner i syfte att underlätta tillträde till bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Arbetet med uppdraget samordnas av Länsstyrelsen i Skåne. Inom Länsstyrelsen Östergötland bedrivs arbetet i samverkan mellan Kulturoch samhällbyggnadsenheten och Enheten för social hållbarhet. Enligt länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare samt i det sammanhanget verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser.
Enligt regleringsbrevet för 2017 ska Länsstyrelserna prioritera insatser och utveckling av regional samverkan som väsentligt bidrar till att öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet. För att öka mottagningskapaciteten är bostadsförsörjningen central. Länsstyrelsen beslutar om statsbidrag, ( 37) förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, efter ansökan från länets kommuner för insatser som leder till en ökad beredskap och kapacitet i länet. I vårpropositionen (2015/16:99) föreslogs att Länsstyrelserna ska ge stöd till kommuner som vill utveckla verksamhet för att underlätta uthyrning av bostäder till nyanlända. Enligt bosättningslagen/anvisningslagen som trädde i kraft 1 mars 2016 ska Länsstyrelsen besluta om fördelning av länstalet mellan kommuner i länet (kommuntal) och i dialog med kommunerna ta fram mottagningsplaner för mottagande och bosättning av vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen ska samråda med Migrationsverket om andelstal för kommunen samt överlägga och träffa överenskommelser med kommunerna om ensamkommande barn. Enligt tillägg som den 1 maj 2017 infördes i 5 länsstyrelseinstruktionen har Länsstyrelsen, som en av sina sektorsövergripande uppgifter, att i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten 2017. Enkäten har besvarats av samtliga kommuner i länet. Resultatet har kvalitetssäkrats med hjälp av kontaktpersonerna i respektive kommun. Bostadsmarknadsenkäten 2017 finns att tillgå via Boverkets öppna data. För att underlätta arbetet har en del av de förklaringar som används på Boverkets öppna data använts i rapporten. För att underlätta läsbarheten i dokumentet har huvuddelen av redovisningen av enkätsvaren lagts i en bilaga tillsammans med viss allmän statistik från Statistiska centralbyrån, SCB vilken har använts som underlag för analysen. Tabellnummer i texten avser det nummer som finns i bilaga 2.
Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet är kvantifierat, och omfattar 250 000 nya bostäder till 2020. Boverkets beräkningar visar på ett behov av 710 000 nya bostäder under åren 2015-2025. 1 Trenden är att alltfler kommuner i landet börjar rapportera att de har brist eller underskott på bostäder. I bostadsmarknadsenkäten 2017 har 255 (88 %) av landets kommuner bedömt att det råder ett underskott på bostadsmarknaden. Av kvarvarande 35 kommuner bedömer en kommun att de har ett överskott på bostäder och resterande 34 kommuner att de har balans på bostadsmarknaden. Antalet kommuner som bedömer att de har underskott är 15 fler än de var 2015, då 50 kommuner uppgav att de hade balans eller överskott. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Begreppen balans och obalans har definierats av Boverket enligt följande. Balans på bostadsmarknaden Obalans på bostadsmarknaden - underskott Obalans på bostadsmarknaden - överskott Definitioner av balans och underskott i BME 2016 Konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. 1 Boverket. Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder Rapport 2016:18
Kommunerna har i bostadsmarknadsenkäten besvarat frågan hur man bedömer det aktuella bostadsmarknadsläget i termerna underskott, balans eller överskott på bostäder. Kommunernas bedömningar av bostadsmarknadsläget idag och om tre år ser ut enligt följande: Nuvarande bostadsmarknadsläge i innerstaden samt i kommunen som helhet Karta 1. Nuvarande bostadsmarknadsläge i centralorten samt i kommunen som helhet. Källa: BME 2017 Bostadsmarknadsläget om tre år på centralorten & kommunen som helhet Karta 2. Bostadsmarknadsläget om tre år på centralorten respektive kommunen som helhet. Källa: BME 2017
Av redovisningarna ovan framgår att det är två kommuner, Kinda och Valdemarsvik, som gör bedömningen att de har balans på bostadsmarknaden i dagsläget, både i centralorten och i kommunen som helhet. Resterande kommuner har angett att de idag har ett underskott på bostäder. 11 av 13 kommuner har således bedömt att de för närvarande brist på bostäder, vilket är två kommuner fler än i förra årets enkät. Motsvarande resultatet i 2016 års enkät var att 9 kommuner hade balans på bostadsmarknaden sett över kommunen som helhet. Även 2016 var det dock bara två kommuner som hade balans om bedömningen gäller enbart centralorten, i innerstaden. Den utvecklingen följer samma trend som i övriga landet, då allt fler kommuner rapporterar att de har underskott på bostäder. Vid bedömning av den framtida bostadsmarknadssituationen om tre år är det ytterligare en kommun, Kinda, som kommer att ha underskott på bostäder. Ingen kommun bedömer att den nuvarande bristen på bostäder kommer att vara avhjälpt före 2020. Endast Valdemarsvik är den kommun som har bedömt att de kommer ha en fortsatt balans om tre år. Det totala bostadsmarknadsläget i länet uppdelat per kommun Tabell 1. Det totala bostadsmarknadsläget per kommun och grupp. Källa BME 2017.
Tabellen ovan visar det totala bostadsmarknadsläget per kommun samt för respektive grupp som anges i bostadsmarknadsenkäten. Vid avläsning av tabellen syns att nästan hälften av kommunerna har balans om man enbart räknar kommunen utanför centralorten. Vid bedömning av bostadsmarknadsläget för särskilda grupper har en majoritet av kommunerna tillräckligt mycket bostäder för äldre. I jämförelse med förra årets svar har dock underskottet ökat. En kommun, Kinda, har angett att de har balans för alla grupper utom för funktionsnedsatta. Den mest kritiska gruppen är samma som förra året, gruppen nyanlända. Bostadsmarknaden för unga är oförändrat svag. Som berördes ovan under kartorna är det två kommuner som anger att de har balans i bostadsmarknadsläget i hela kommunen och i centralorten medan resterande har underskott. I kommunernas övriga delar är det sex kommuner som anger att de har balans på bostadsmarknadsläget. Det nationella bostadsmarknadsläget har många gemensamma nämnare med Östergötlands län. Majoriteten av kommunerna i Sverige bedömer att det finns en obalans i form av underskott på bostadsmarknaden. Enligt uppgifter från Boverket är det endast 35 kommuner i landet som inte har underskott. Scandinav/ Anna Lundstedt
Tillsammans med Östergötlands kommuner, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer arbetar Region Östergötland med att utveckla den långsiktiga samhällsplaneringen i länet. Syftet är att tänka efter före så att samhället ska vara rustat inför kommande förändringar. Det kan handla om förändringar i levnadsmönster och ekonomiska förutsättningar, som på olika sätt påverkar både den enskilda människan och företag. Ett exempel är att invånarna i Östergötland i dag rör sig över ett större geografiskt område än tidigare. Det har till exempel blivit vanligare att bo i en kommun och arbeta i en annan. Det innebär i sin tur att resorna till och från arbetet har blivit längre. Pendlingen belyses i kartan nedan. Bild 1.Storregional och regional pendling 2014, källa Region Östergötland och SCB. Regional strukturbild för Östergötland. Genom att förutse denna typ av förändring och utifrån det förbättra bland annat kommunikationer och infrastruktur kan det bli enklare för länsinvånarna att få ihop sin vardag. Det blir också lättare för arbetsgivare att rekrytera medarbetare från ett större område. En del i att förstå bostadsmarknaden i regionen och i den egna kommunen kan vara att titta på flyttmönster. Inflyttning respektive utflyttning fördelar sig enligt diagrammet nedan.
Diagram 54. Källa SCB 2016, bearbetning Region Östergötland Diagram 56. Källa SCB 2016, bearbetning Region Östergötland Siffrorna visar den stora variation som finns i flyttmönstren mellan länets kommuner. Linköping och Ydre har exempelvis en stor andel flyttrörelser till och från övriga delar av landet medan exempelvis Söderköping omvänt har relativt mycket in- och utflyttningar inom länet.
I förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713) anges det att det regionala tillväxtarbetet ska samordnas med kommunernas översiktsplanering. I Plan- och bygglagen (2010:900) finns motsvarande bestämmelse om att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. I det Regionala utvecklingsprogrammet slås den översiktliga inriktningen för regionen fast, medan Länstransportplanen och Trafikförsörjningsprogrammet innehåller strategier för infrastrukturinvesteringar och kollektivtrafik. Strukturbilden håller ihop dessa planer och har som syfte att binda ihop det Regionala utvecklingsprogrammet med kommunernas planeringsarbete. Region Östergötland strävar efter att stärka en gemensam bostads- och arbetsmarknadsregion med hjälp av en regional kollektivtrafik till strategiskt belägna orter. Utifrån storregionala samband, RUP:en och Strukturbilden och LTP och RTP och som kollektivtrafiknämnd deltar regionen i de löpande kommunala planeringsprocesserna. Storregionala samband Det övergripande syftet med storregionala samarbeten och samverkan är att tydliggöra Östergötlands roll i ett större geografiskt sammanhang och knyta utvecklingen i länet till den storregionala utvecklingen. Utifrån det regionala utvecklingsansvaret deltar Region Östergötland i storregionala samarbeten som exempelvis Samverkan och planering i Östra Mellansverige (ÖMS) och En bättre sits (EBS). Bild 2. storregionala strukturerna som Östergötland ingår i. Källa: Region Östergötland, ur samrådsförslag ÖMS 2050 samverkan och planering i östra Mellansverige
I ÖMS deltar de regionalt utvecklingsansvariga i länen Gävleborg, Mälardalsrådet, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro, och Östergötland. Kartbilden nedan beskriver en av de storregionala strukturerna som Östergötland ingår i och som utvecklas inom ÖMSsamarbetet. EBS-samarbetet omfattar sju län Gotland, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro, samt Östergötland och innebär storregional samverkan om infrastrukturplanering. Inom EBS har Östergötland möjlighet att påverka infrastrukturplanering och satsningar på nationell nivå. Regionalt utvecklingsprogram, RUP Region Östergötland (dåvarande regionförbundet Östsam) har tillsammans med kommunerna i länet formulerat strategier för regional utveckling i regionalt utvecklingsprogram för Östergötland, RUP, utifrån de tre övergripande målen De övergripande målen från det regionala utvecklingsprogrammet 2012. Avsikten med ett regionalt utvecklingsprogram är att ange strategier för att nå den samhällsutveckling som eftersträvas. Programmet baseras på en analys av regionens specifika förutsättningar och möjligheter, vilket sedan ligger till grund för de strategier som utgör kärnan i programmet. För att ytterligare understödja handling i enlighet med strategierna, lämnas konkreta rekommendationer riktade till flera olika parter. Länstransportplan (LTP) och Regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) Arbetet med länstransportplanen och trafikförsörjningsprogrammet utgår från det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och de nationella transportpolitiska målen, där frågor som ska prioriteras för de olika transportslagen beskrivs. För att åstadkomma framgångsrika resultat kompletteras arbetet med ett antal utredningar, bland annat utmed de olika kommunikationsstråken. I analyser och olika utredningar undersöks vilken betydelse olika stråk har för personresor och godstransporter. För närvarande pågår arbete med Länstransportplan för perioden 2018-2019. Direktiven till regionernas arbete med länstransportplanerna utgår från Infrastrukturpropositionen där bland annat infrastrukturens förutsättningar att bidra till ett ökat bostadsbyggande betonas. Enligt tidplanen för arbetet ska Länstransportplan för Östergötland 2018-2029 fastställas i regionfullmäktige under våren 2018.
Regional rumslig planering Bättre transporter och infrastruktur, som gör det möjligt att resa längre sträckor på kort tid, ökar människors valfrihet när det gäller bostad och arbete. När människor rör sig över en större geografi i sin vardag, blir samhällsplanering över kommungränser också allt viktigare. Bild 3. Kartan visar de tätorter som hänger samman genom mycket hög arbetspendling. Källa: Strukturbild för Östergötland 2016, Region Östergötland Regional strukturbild för Östergötland är ett strategidokument som behandlar regional rumslig planering. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar även Länstransportplanen och Regionalt trafikförsörjningsprogram. En konkret aktuell fråga som kräver en långsiktigt genomtänkt strategi, som delas av regionens olika aktörer, är byggandet av Ostlänken och fortsättningen av höghastighetsbanorna till Jönköping och vidare mot Göteborg och Skåne. Strukturbild Östergötland, som antogs hösten 2016, utgår från det regionala utvecklingsprogrammet och sätter det sociala perspektivet tydligare i centrum. En integrerad arbetsmarknad med ett miljömässigt resande är en bärande tanke i Strukturbild Östergötland. Ambitionen med strukturbilden är att tydliggöra hur strategier för regional utveckling påverkar geografin och hur regionens aktörer kan använda planering som verktyg för att samordna olika beslutsnivåer. Strukturbilden är inte ett formellt planeringsdokument enligt plan- och bygglagen. Tanken är att den ska fungera som ett planeringsunderlag för kommunerna i deras översiktliga fysiska planering. Strukturbilden innehåller rekommendationer om funktionell region, en ändamålsenlig infrastruktur och hållbart resande, hållbar bebyggelseutveckling samt för process för regional rumslig planering i Östergötland. Under våren 2017 har arbetet med en genomförandeplan för strukturbilden påbörjats.
Bild 4.Ortsstruktur och regionalt betydelsefulla transportstråk BILD från Strukturbilden. Källa Region Östergötland, Regional strukturbild för Östergötland Till detta kommer bland andra möjligheten för fler samarbeten som omfattar ett par av regionens kommuner och kommuner i andra regioner som har ett funktionellt samband, exempelvis skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Västervik i "Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030". Syftet med programmet är att ge en samlad bild av områdets förutsättningar och framtida utmaningar som ska ligga till grund för kommunernas och regionens planering och insatser i kust- och skärgårdsområdet.
Kommunerna i Östergötland har en relativt god planberedskap. Flertalet kommuner har aktuella översiktsplaner och i de kommuner som fortfarande saknar en sådan plan pågår arbete i program eller samrådsskede. Förutom kommuntäckande översiktsplaner finns också på många håll fördjupningar och/eller tematiska tillägg som förtydligar kommunernas ambitioner för utvecklingen av bostäder i de viktigaste tillväxtorterna. I Linköping och Norrköping sker den fysiska planeringen enligt den inriktningen med offensiva satsningar på stads- och ortsutveckling samt stärkta kommunikationer som antagits i den gemensamma översiktsplanen från 2010. Byggandet av Ostlänken, vilket ska påbörjas 2017, utgör en central del i denna planeringsinriktning. I många kommuner pågår nu en hög planeringsaktivitet med både översiktsplanering och detaljplanering för att möta länets behov av ökat bostadsbyggande. Flera kommuner har rapporterat i bostadsmarknadsenkäten att det är svårt att hinna få fram alla de detaljplaner som behövs just nu. För att få kunskap om den översiktliga kommunala planberedskapen genomförde Region Östergötland under 2016 en särskild kartläggning av kommunernas översiktliga planering. Innehållet i studien bygger på det resultat som respektive kommun rapporterade in, och omfattar 11 av länets 13 kommuner. Bild 5. Exempelbild från rapportresultatet - Vadstena. Källa: Region Östergötland
Resultatet kan fungera dels som en övergripande bild av det regionala planeringsläget dels som underlag till kommunalt och mellankommunalt arbete. Materialet kan användas för regionala analyser om planläget i kommunerna och som underlag för att bättre kunna samplanera olika typer av fysisk utveckling, exempelvis bostäder och transportinfrastruktur. Karta 3. Riktlinjer för bostadsförsörjning och de år de antogs. Källa: BME 2017 Karta 3 redovisar i vilken utsträckning kommunerna i Östergötland har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningsplaneringen och åtta kommuner har hittills antagna bostadsförsörjningsriktlinjer. I uppföljning med de kommuner som inte har riktlinjer har två kommuner angett att de kommer att anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under våren 2017. I ytterligare en kommun pågår samråd om förslag till nya riktlinjer. Länsstyrelsen deltar i arbetet genom att ge kommunerna råd och stöd i arbetet genom de samrådsyttranden som lämnas till respektive kommun och genom att hålla en kontinuerlig dialog via ett handläggarnätverk som träffas ett par gånger om året. Därutöver ordnas andra typer av kunskapsseminarier och dialogmöten kring bostadsfrågor riktade till en bredare krets av aktörer. Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att så pass många kommuner har antagit nya riktlinjer, vilket är en markant förändring jämfört med tidigare år. Ambitionen för länet bör vara att samtliga kommuner har aktuella riktlinjer under innevarande mandatperiod. Enligt Länsstyrelsens bedömning är intresset för samarbete kring bostadsplanering och bostadsmarknadsfrågor mellan länets kommuner mycket stort. Det har visat sig inte minst vid de handläggarträffar och övriga dialogmöten som ordnats i länet under de senaste åren. Ytterligare redovisning av bedömningar om kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen återfinns i kapitel 5.
Karta 5. Nuvarande bostadsmarknadsläget. Källa: BME 2017 Majoriteten av kommunerna i Östergötland har uppgett att bostadsmarknadsläget för nyanlända är i obalans, ett underskott på bostäder existerar. Kinda kommun är den enda kommunen som har uppgett att de har balans på sin bostadsmarknad för nyanlända. Valdemarsvik kommun har inte besvarat frågan eftersom deras kommuntal är noll, vilket beror på ett högt mottagande av självbosatta. Vad underskottet beror på åskådliggörs i diagram 20 (se bilaga 2). Majoriteten av kommunerna har uppgett att underskottet beror på ett generellt underskott på hyreslägenheter samt underskott på både små och stora lägenheter. En del kommuner har även angett att hyresvärdarna ställer för höga krav samt att hyresnivåerna är för höga. Vadstena har angett i bostadsmarknadsenkäten att de har ett akut behov av små lägenheter i samband med kommande anvisade nyanlända. Norrköping uppger att det saknas större lägenheter i kommunen för framför allt invandrarfamiljer. Finspång kommun uppger att de ökade kraven från privata hyresvärdar och det kommunala bolag beror på att de inte godkänner försörjningsstöd som inkomst eller som garanti för hyran. Kommunerna arbetar för att det ska finnas bostäder för nyanlända. De kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag har ett regelbundet samarbete. Tre kommuner i Östergötland blockhyr fastigheter. Kommunerna har kommenterat hur de arbetar med bostäder för nyanlända genom att upprätthålla tillfälliga modulbostäder, hyra genom privatpersoner samt inventering av kommunala fastigheter för möjligheten att bygga om dessa till bostäder. Linköpings kommun tilldelar andrahandshyreskontrakt utan besittningsskydd till samtliga kommunanvisade nyanlända.
Efter 18 månader prövas hushållens möjlighet att ta över hyreskontraktet. Ödeshög kommun har köpt in 24 modullägenheter under 2016 till ensamkommande flyktingbarn. I diagram 15 Vilka som har fått förtur i Östergötland under 2016 anges vilka grupper som har fått förtur till en bostad under 2016 i Östergötland. Den grupp som har fått förtur i flest kommuner är nyanlända. Två andra grupper som har fått förtur i länet är personer med funktionsnedsättning och personer som har fått arbete i kommunen. I diagram 15 kan avläsas att majoriteten av kommunerna ger förtur till nyanlända vilket tyder på att de arbetar aktivt för att etablera nyanlända på bostadsmarknaden. Dock kan detta leda till undanträngningseffekter för andra särskilda grupper. Det kan summeras med att det finns ett stort behov av bostäder för särskilda grupper med låg betalningsförmåga. Utifrån dagens förutsättningar är det vissa svårigheter med att planera för hur många nyanlända som kommer till kommunen, en situation som påverkas av lagstiftning och flyktingsituationen i världen. Den 1 mars 2016 trädde lagen om ett gemensamt mottagande ikraft som innebar att alla Sveriges kommuner ska ta emot nyanlända. Detta innebar att länen får ett länstal som ska fördelas mellan kommunerna varje år. Fördelningen grundar sig på hur arbetsmarknaden ser ut, tidigare mottagande och befolkningsmängd, samt Migrationsverkets prognoser för hur många asylsökande som söker sig till Sverige. Länsstyrelsen tar beslut om kommuntal under hösten i dialog med kommunerna, därefter får kommunerna ett besked om vilket kommuntal som gäller följande år. Sedan sker en årsplanering av Migrationsverket i dialog med kommunerna. Kommuntalen ger kommunerna bättre planeringsförutsättningar än tidigare. Det finns bättre förutsättningar att planera för de som anvisas än för de som självbosätter (EBO) sig och som motsvarar ungefär 2/3 av alla som ska bosätta sig. Självbosättning påverkar i högsta grad kommunernas bostadssituation, och kan bidra till en ökad trångboddhet. Utifrån bristen på bostäder får kommunerna söka i vissa fall temporära lösningar. KOMMUNTAL 2017 2016 9 11 25 392 75 41 154 55 23 9 29 6 13 29 41 439 113 44 91 50 20 0 8 20 2 Diagram 16. Kommuntal Östergötland år 2016 och år 2017. Att beakta antalet inflyttade självbosatta i en kommun är problematiskt eftersom kommunerna inte vet hur många som kommer att komma under året, och detta upplever kommunerna genom en
ökad efterfrågan på olika serviceområden som skola, SFI och bostäder som kommunen ansvarar för. Det kommunerna kan göra för att vara proaktiva är att se till att helheten fungerar, att det finns goda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, möjligheten att utbilda sig är goda, bra skolor till barnen samt goda förutsättningar att bli delaktig i det lokala samhällslivet. Detta är faktorer som påverkar om nyanlända vill bo kvar i kommunen, även efter etableringstiden. Arbetet för självbosatta nyanlända i kommunen är varierande, en del kommuner har angett att inget eller ingen särskild hjälp ges från kommunen utan att de hänvisas till den ordinarie bostadsmarknaden. Vid hemlöshet eller akuta behov har socialtjänsten arbetat med självbosatta och vid möjlighet har kommunen hjälpt till med lösningar. Sedan 2008 har det totala mottagandet ökat trots en viss nedgång 2008-2011. I faktiska tal sticker Norrköping ut med en hög självbosättning av nyanlända, därefter kommer Linköping och Motala. Från 2008 till 2011 tar Norrköping och Linköping emot ungefär lika många men skillnaden sker åren efter 2011 då Norrköping tar emot betydligt fler än Linköping. En ökning i Linköpings mottagande sker 2016 vilket troligtvis beror på den nya lagstiftningen och flyktingsituationen 2015. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Kommunmottagna historiskt 1 395 928 935 821 844 626 529 460 223 154 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BOXHOLM FINSPÅNG KINDA LINKÖPING MJÖLBY MOTALA NORRKÖPING SÖDERKÖPING VADSTENA VALDEMARSVIK YDRE ÅTVIDABERG ÖDESHÖG Diagram 17. Kommunmottagna historiskt. Källa: Migrationsverket I faktiska tal sticker Norrköping ut med en hög självbosättning av nyanlända, därefter kommer Linköping och Motala.
20 18 17,48478176 16 14 12 10 9,597712885 8 6 4 2 0 1,328764249 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BOXHOLM FINSPÅNG KINDA LINKÖPING MJÖLBY MOTALA NORRKÖPING SÖDERKÖPING VADSTENA VALDEMARSVIK YDRE ÅTVIDABERG ÖDESHÖG Diagram 18. Kommunmottagna historiskt. Källa: Migrationsverket Utifrån mottagna per 1000 invånare så är det framförallt Valdemarsvik och Ödeshög som har haft ett relativt högt mottagande de senaste åren.
Östergötland har haft en mycket stark uppgång i bostadsbyggandet med början 2014-2015. Den kraftiga ökningen av byggandet, siffran för 2015 var den högsta i Östergötland sedan 1991, var utpräglat koncentrerad till Linköping och Norrköping. Traditionellt brukar de två större städerna stå för cirka 85 % av allt bostadsbyggande i länet, men 2015 var den så hög som 95 %. Av diagrammet nedan framgår dels att uppgången i bostadsbyggandet planar ut något, dels att den geografiska fördelningen ändras till en minskad andel för Linköping-Norrköping medan de medelstora kommunerna (med befolkning över 25 000 invånare) visar en ökande trend. Bland de större kommunerna är det framförallt byggtakten i Linköping som minskar, medan Norrköping har haft en svagt ökande bostadsproduktion under en följd av år. 2 500 2 000 Nyproduktion av färdigställda lägenheter i Östergötland per kommungrupp åren 2008-2016 2 017 1 896 2 375 2 061 1 500 1 208 1 000 500 0 951 741 803 837 842 733 731 592 621 646 706 567 457 127 130 82 67 68 127 178 200 58 72 98 86 114 44 62 34 38 35 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt "Kn.er färre än 25 000 invånare" Totalt "Större högskoleorter" Totalt "Kn.er fler än 25 000 invånare" Totalt antal Östergötland Diagram 8. Den totala nyproduktionen av färdigställda lägenheter i Östergötland per kommungrupp, 2008-2016. Källa: SCB
I diagram 9, redovisas bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer de fyra senaste åren. Den visar att många bostadsrätter tillfördes 2015 medan byggandet av hyresrätter har haft en mycket stark ökning 2015-2016. Byggandet av småhus/äganderätt har haft en svag, men jämnare ökning under hela perioden. Det kan också noteras att byggandet av småhus med upplåtelseform bostadsrätt har blivit vanligare under de senaste åren. (se statistikbilagans diagram 10) Tidigare har sådant byggande haft en mycket liten omfattning. 1400 1200 1000 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Östergötland per upplåtelseform 989 1 245 800 644 675 600 400 200 496 524 399 188 208 134 480 415 368 318 314 287 170 182 146 121 135 83 332 322 188 384 455 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Diagram 9. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Östergötland per upplåtelseform. Hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Källa: SCB 20170504
Bedömningar av framtida bostadsbyggande 5000 Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet av småhus och flerbostadshus 4671 4000 3000 2000 1000 2993 2691 2162 2104 889 529 3566 1105 0 2016 2017 2018 Flerbostadshus Småhus Totalt Östergötland Diagram 29. Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet av småhus och flerbostadshus i Östergötland. Bedömningen avser kommunernas bedömning i BME 2016 om 2016, bedömning i BME 2017 om 2017 och 2018. Källa: BME 2017 Diagrammet visar att kommunerna i Östergötland räknar med en fortsatt stark expansion av bostadsbyggandet de kommande åren. Ökningen motsvarar mer än en fördubbling av antalet byggda lägenheter från 2015 och 2018. Den förväntade trenden analyseras närmare i avsnittet Slutsatser. Bild över nybygge i Östergötland Scandinav/ Thomas Adolfsén
Under hösten 2016 infördes flera olika stöd till boende som kan sökas av fastighetsägare och bostadsbolag. Det mest omfattande stödet gäller investeringsbidrag till hyreslägenheter eller studentbostäder och är i första hand riktat till kommuner med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Stödet, som ger olika ersättning beroende på var i landet man bygger och lägenheternas storlek, är förknippat med ett antal villkor. Bland annat ska byggnaderna där stöd ges vara mer energieffektiva än vad som behövs enligt de generella byggreglerna, och bostäderna ska förmedlas via en kommunal bostadsförmedling eller på annat sätt enligt öppna och transparenta principer. Hyresvärden får endast ställa rimliga krav på den bostadssökandes ekonomi. Förutom nybyggnad av bostäder kan stöd också ges till om- och tillbyggnad under förutsättning att bostäderna inryms i lokaler som tidigare har använts för annat är bostäder. Äldreboendestödet syftar till att öka antalet bostäder för äldre och att öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre. Stödet kan ges för både ny- och ombyggnad samt till åtgärder för att anpassa gemensamma utrymmen i befintliga hyres- eller bostadsrättshus. Bostäderna kan avse både sådana särskilda boendeformer för äldre som avses i 5 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och bostäder som tillhandahålls på den ordinarie bostadsmarknaden. Inkomna ansökningar HYS, ÄBO Stöd Kommun Postadress Hustyp Upplåtelseform Antal lgh Beviljat stöd HYS01 Valdemarsvik Linköping Flerbostadshus Hyresrätt 1 91 757 HYS04 Linköping Norrköping Flerbostadshus Hyresrätt 7 HYS03 Vadstena Vadstena Flerbostadshus Hyresrätt 18 3 591 000 HYS01 Boxholm Boxholm Flerbostadshus Hyresrätt 2 348 650 HYS01 Boxholm Boxholm Flerbostadshus Hyresrätt 12 4 105 738 HYS03 Linköping Linköping Flerbostadshus Hyresrätt 8 3 895 500 HYS03 Mjölby Linköping Flerbostadshus Hyresrätt 4 HYS03 Norrköping Stockholm Flerbostadshus Hyresrätt 22 HYS03 Norrköping Stockholm Flerbostadshus Hyresrätt 44 HYS03 Norrköping Stockholm Flerbostadshus Hyresrätt 44 HYS03 Norrköping Stockholm Flerbostadshus Hyresrätt 22 HYS04 Mjölby Mjölby Flerbostadshus Hyresrätt 7 HYS03 Linköping Linköping Flerbostadshus Hyresrätt 6 ÄBO02 Norrköping Stockholm Flerbostadshus Hyresrätt 60 11 321 244 ÄBO02 Vadstena Vadstena Flerbostadshus Hyresrätt 10 1 186 120 ÄBO02 Linköping Linköping Flerbostadshus Hyresrätt 60 10 680 120 Summa: 327
På föregående sidas tabell redovisas läget till och med maj månad 2017 vad avser inkomna ansökningar till Länsstyrelsen Östergötland om stöd för hyreslägenheter/studentbostäder respektive äldreboendestöd. De ansökningar som har en inskriven summa i högerkolumnen är de som har beviljats stöd. Övriga ansökningar har ännu inte beslutats på grund av att de behöver kompletteras. Totalt har ansökningar motsvarande över 400 lägenheter inkommit hittills. Enligt Länsstyrelsens bedömning finns det potential för att ytterligare öka antalet ansökningar. Senare under 2017 planerar Länsstyrelsen att ordna särskilda informationsinsatser för byggbolag och fastighetsägare för att ytterligare öka intresset för stödet. Ett särskilt stöd finns också för renovering och energieffektivisering i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Stödet är förknippat med olika villkor, bland annat att områdets invånare har en medelinkomst under genomsnittet och att hyresnivåerna ska hållas på en rimlig nivå efter renoveringen. Stödet kan kombineras med ett särskilt stöd till upprustning av utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden. Sistnämnda stöd söks hos Boverket medan ansökningar om renoveringsstöd handläggs av Länsstyrelsen. Ännu har dock inga ansökningar om renoveringsstöd inkommit till Länsstyrelsen Östergötland. Sedan 2016 finns också möjlighet för kommuner att ansöka om statsbidrag för ökat bostadsbyggande, den så kallade byggbonusen. Bidrag ges i relation till hur många bostäder som byggs och har som villkor att kommunen tar emot nyanlända som har fått uppehållstillstånd samt att riktlinjer för bostadsförsörjningen finns antagna och att en översyn har gjorts av översiktsplanens aktualitet (alternativt att en ny översiktsplan har antagits). Ansökan om statsbidraget ska göras senast den 1 oktober varje år. I Östergötland är det för närvarande fem kommuner som inte kan söka byggbonus på grund av att de ännu inte har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen och/eller aktualiserat översiktsplanen. Möjlighet bör dock finnas för flera av dessa kommuner att hinna färdigt med sina pågående översynsprocesser före den 1 oktober och därmed kunna söka stödet under 2017.
Enligt kommunerna i Östergötland är det i huvudsak två faktorer som för närvarande begränsar bostadsbyggandet och det är för höga produktionskostnader och att det råder brist på detaljplanelagd attraktiv mark att bygga på. Andra faktorer som begränsar bostadsbyggandet är bland annat svårigheter för byggherrar att få lån och överklagande av detaljplaner (Se vidare i bilaga 2, diagram 13). Under bostadsmarknadsseminariet som Länsstyrelsen och Region Östergötland genomförde den 28 april 2017 diskuterades faktorerna som hindrar bostadsbyggandet, där flera kommuner också framhöll personalbrist som en viktig bakomliggande förklaring till att man inte har kunnat få fram mer detaljplanelagt mark att bygga på. Flera kommuner uppger också att det råder personalbrist inte bara för detaljplaneläggning utan även för flertalet övriga kommunala uppgifter som har samband med bostadsbyggande. Enligt redovisningen i BMA 2015 var de främsta faktorerna som begränsade bostadsbyggandet 2015 ekonomiska faktorer, höga byggnadskostnader, överklagande på detaljplaner och brist på byggherrar. BMA 2016 visar på samma faktorer samt svag andrahandsmarknad för bostäder och brist på detaljplan på attraktiv mark. Trenden från 2015 är att fler kommuner har uppgett höga produktionskostnader och det finns en brist på detaljplan för attraktiv mark. Den ihållande trenden blir således att högra produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet. 2015 Höga produktionskostnader Ekonomi Överklagande på detaljplaner Brist på byggherrar 2016 Höga produktionskostnader Brist på detaljplan på attraktiv mark Byggherrarnas brist på intresse och att bygga Svag andrahandsmarknad för bostäder 2017 Höga produktionskostnader Brist på detaljplaner på attraktiv mark Överklagande av detaljplaner Tabell 52. Illustration över de faktorer som har belysts av flest kommuner per år som begränsar bostadsbyggandet. Källa: BMA 2015,2016,2017. De främsta hinder för bostadsbyggandet som har angetts nationellt i bostadsmarknadsenkäten är höga produktionskostnader, brist på detaljplan på attraktiv mark, svårigheter för privatpersoner att få lån samt överklaganden av detaljplaner. Den nationella bilden stämmer således ganska bra med Östergötlands situation.
Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen vilket regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1-8. Kommunens roll är att skapa goda förutsättningar för att alla i kommunen ska få möjlighet att leva i goda bostäder. Därför ska kommunen planera för bostadsförsörjningen i kommunen, i planeringen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge Länsstyrelsen möjlighet att yttra sig. Enligt lag (2000:1383) ska nya riktlinjer för bostadsförsörjningen antas under varje mandatperiod. Om förändringar i förutsättningarna för de antagna riktlinjerna föreligger ska det upprättas nya och antas av kommunfullmäktige. De resterande kraven på innehållet i riktlinjerna finns preciserat i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Historiskt sett har lagen om bostadsförsörjning existerat sedan 1947, med ett kortare uppehåll mellan 1993-2001. Från 2014 gäller den senaste revideringen, där kommunernas ansvar förtydligas och innehållet i riktlinjerna konkretiseras. Riktlinjerna ska utformas med beaktande av nationella och regionala utvecklingsperspektiv och samspela med tillämpningen av ett flertal övriga lagar, bland annat Plan- och bygglagen, Socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande samt lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Samtliga kommuner ska enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Riktlinjerna ska enligt 2 i lagen minst innehålla följande uppgifter 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunens planerade insatser tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Det följande kapitlet utgör en redovisning av uppdrag 14 enligt 2017 års regleringsbrev. Uppdraget lyder enligt följande; Länsstyrelsen ska för respektive kommun inom länet redovisa och bedöma om de har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden 2014 2018. Länsstyrelsen ska även redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen 2014 har haft på kommunernas arbete. Redovisningen ska ske inom ramen för de regionala bostadsmarknadsanalyserna som enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar lämnas till Boverket senast den 15 juni 2017. Situationen i Östergötland Av länets 13 kommuner har åtta antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. De kommuner som inte har riktlinjer är Kinda, Mjölby, Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. Tre av länets kommuner har antagit riktlinjer under förra mandatperiod, men riktlinjerna avser den nuvarande
mandatperioden, det gäller Finspång, beslut den 27 augusti 2014, Norrköping, beslut den 29 september 2014 samt Vadstena, beslut den 10 september 2014. Enligt kommunallagen (1991:900) 5 kap 5 gäller att Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Övriga kommuner i länet, Boxholm, Linköping, Motala, Söderköping och Ödeshög har antagit riktlinjer under innevarande mandatperiod. Kommunernas mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Länsstyrelsen bedömer att samtliga kommuner som har aktuella bostadsförsörjningsprogram uppfyller lagen vad gäller att de ska ha mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet. Det som saknas i några kommuners riktlinjer är mätbara mål och i något fall är informationen knapphändig. Kommunernas planerade insatser för att nå uppsatta mål I kommunernas riktlinjer finns exempelvis mål för nybyggnation, planberedskap och behovet av att snabbt få fram detaljplaner, beredskap för att ha lämplig mark att bygga på samt behovet av bostäder för olika grupper. Kvaliteten mellan kommunerna varierar men sammantaget ger riktlinjerna en bra bild av de planerade insatserna. Hur kommunernas planerade insatser tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Variationen är stor mellan kommunerna om och vilka regionala och nationella mål, planer samt program som man tagit hänsyn till i arbetet med riktlinjerna, allt ifrån en gedigen lista till mycket knapphändig information. Uppgifterna ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Den demografiska utvecklingen har samtliga kommuner utom en berört i sina bostadsförsörjningsprogram, men skillnaderna är stora i hur detaljerat man presenterar demografin. Efterfrågan på bostäder beskrivs av de flesta kommunerna genom hänvisning till demografiska förändringar, ålderssammansättning i kommunen och liknande. En kommun har en mycket knapphändig redovisning som är tveksam om den uppfyller kraven på att redovisa efterfrågan på bostäder. När det gäller bostadsbehovet för särskilda grupper är skillnaderna stora vad kommunerna tagit upp. Länsstyrelsen bedömer att fyra av kommunerna helt uppfyller kraven gällande analys av bostadsbehovet för särskilda grupper. Tre kommuner har en mycket knapphändig redovisning varav en kommun endast belyst situationen för äldre. En annan kommun hänvisar till ett särskilt
dokument, Plan för särskilda boendeformer 2013 2016. En kommun har över huvud taget ingen redovisning gällande särskilda grupper. Samtliga kommuner som har riktlinjer för bostadsförsörjning har ett avsnitt om marknadsförutsättningar men analyserna är i de flesta fall både kortfattade och grunda. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att de aktuella kommunerna ganska väl uppfyller kraven när det gäller formulering av mål för bostadsförsörjningen samt att riktlinjerna är relaterade till nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta i sammanhanget. När det gäller demografiska analyser och bedömningar av efterfrågan på bostäder är kvalitén högst varierande. Detsamma gäller kravet på redovisning av behovet av bostäder för särskilda grupper. En grupp som dock samtliga kommuner har redovisat är behovet av bostäder för äldre. En sammanfattning av genomgången av riktlinjerna redovisas i nedanstående tabell. Riktlinjer för bostadsförsörjning Har kommunen riktlinjer antagna enligt den nya lagstiftningen 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar? Om nej, kommer riktlinjerna antas under nuvarande mandatperiod 2014-2018? Uppfyller de antagna riktlinjerna kraven enligt lagen 2 (2000:1383) Nej, Ja, antagna år senast antagn a år Boxholm 2016 JA Finspång 2014 Vissa brister Kinda JA Linköping 2016 JA Mjölby 2011 JA Motala 2015 JA Norrköping 2015 JA Söderköping 2015 Vissa brister Vadstena 2014 JA Valdemarsvik Påbörjas 2018 Ydre 2013 JA JA Åtvidaberg JA Ödeshög 2015 JA Tabell 53. Bedömning av riktlinjer för bostadsförsörjning i Östergötland.
I takt med ökad bostadsbrist och ökat byggande så växer också behovet att styra tilldelningen av bostäder på ett medvetet och effektivt sätt. I bostadsmarknadsenkäten tillfrågas kommunerna om hur de tillämpar olika former av förturssystem och till vilka grupper förtur beviljas. 10 Antal kommuner med förturssystem för att få en bostad inom kommunen 5 0 Ja Svaren visar att en majoritet av kommunerna i Östergötland, 8 av 13, tillämpar någon form av förturssystem. På frågan om till vilka grupper förtur beviljas är resultatet följande. Vilka som har fått förtur i Östergötland under 2016 Nej Hemlösa Hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad Hushåll som på grund av separation behöver ny bostad Ingen har fått förtur under 2016 Inom vårt ansvar inom socialtjänstlagen Nyanlända personer* Personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre Personer som fått arbete i kommunen (och som bor utom pendlingsavstånd). Studenter Trångbodda familjer Ungdomar. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Diagram 15. Vilka grupper som har fått förtur i Östergötlands län 2017. Enligt Länsstyrelsens bedömning speglar dessa resultat ett ganska stort behov av att styra det tillkommande bostadsbehovet. Länsstyrelsen har på kommunseminarium och i samband med andra dialoger lyft frågan om förberedelser pågår för att inrätta kommunal bostadsförmedling. Trots att frågan väcker en engagerad diskussion så tycks det inte vara aktuellt att införa kommunal bostadsförmedling någonstans i Östergötland. Kommunernas svar är att behovet tillsvidare kan täckas genom andra metoder, främst via de kommunala bostadsföretagen.
Kommuner Läget för unga Läget för studenter Läget för nyanlända Läget för äldre Läget för funktionsnedsatta Boxholm Underskott Ej svarat Underskott Balans Ej svarat Finspång Underskott Balans Underskott Underskott Balans Kinda Balans Balans Balans Balans Underskott Linköping Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Mjölby Underskott Balans Underskott Balans Underskott Motala Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Norrköping Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Söderköping Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Vadstena Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Valdemarsvik Balans Balans Ej svarat Balans Balans Ydre Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Åtvidaberg Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Ödeshög Underskott Balans Underskott Balans Balans Totalt underskott 11 6 11 5 9 Total balans 2 6 (12) 1 (12) 8 3 (12) BME 2016 (2016)Totalt underskott 11 2 12 3 9 (2016)Totalt balans 2 9 (11) 1 10 4 Tabell 28. Det totala bostadsmarknadsläget per kommun och särskild grupp. Källa: BME 2017 Kommunerna i Östergötland har besvarat hur bostadsmarknadsläget är för grupperna ungdomar och studenter, vilket illustreras i tabellen ovan. Majoriteten av kommunerna har brist i det nuvarande bostadsmarknadsläget för ungdomar i Östergötland. Det är endast två kommuner som har angett att de har balans på bostadsmarknaden för ungdomar, Valdemarsvik samt Kinda. För studenter är det fler kommuner, sex stycken, som har angett att de har balans på bostadsmarknaden. Linköping samt Norrköping som båda är universitetsstäder har angett obalans respektive balans. Norrköping har angett obalans för ungdomar men balans för studenter. Antal studentlägenheter i Östergötland är 5 837 vilket är en ökning med 170 från 2015, enligt SCB. Linköping har 4747 studentlägenheter och Norrköping har 1 051 studentlägenheter. Den vanligaste bostadsarean för studenter i Östergötland är mellan 11 30 kvm. (För mer information se bilaga 1, tabell 31 & 32) I Bostadsmarknadsenkäten 2017 har kommunerna angett att det finns två huvudsakliga faktorer som förklarar underskottet för ungdomar och studenter; Att det finns för få små lägenheter respektive generellt få lediga lägenheter. Ydre har svarat att de lediga lägenheterna som finns är för stora för studenthushåll. I Östergötland finns det två kommuner som har särskilda ungdomsbostäder i kommunen. Kommunerna arbetar för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad och nyproduktion eller en generell satsning på bostadsbyggande är i fokus för att
underlätta för ungdomar. Förhoppningen i en del kommuner är att nyproduktion ska leda till flyttkedjor vilket kommer att öppna upp marknaden för ungdomar och studenter. Kommunerna i Östergötland har även byggt om i det befintliga bostadsbeståndet, där ungdomsbostäder har skapats i ombyggda hus. En del kommuner i Östergötland ger hyresrabatter, underlättar för att två eller fler ska hyra en lägenhet tillsammans eller erbjuder bostadsinformation särskilt till ungdomar. (se bilaga 1) En effekt som Söderköpings kommun har märkt är att anvisningslagen rörande flyktingmottagande och det behov av lägenheter som genererats av ensamkommande asylsökande innebär att en mycket stor brist på lägenheter i kommunen har uppstått. Majoriteten av kommunerna i Östergötland har uppgett att bostadsmarknadsläget för nyanlända är i obalans, att det finns ett underskott på bostäder. Kinda kommun är den enda kommunen som har uppgett att de har balans på sin bostadsmarknad för nyanlända. Valdemarsvik kommun har ej besvarat frågan eftersom deras kommuntal är noll, vilket beror på ett högt mottagande av självbosatta. (Se vidare i avsnitt 3.5 Mottagning av nyanlända) Karta 6 illustrerar bostadsmarknadsläget gällande särskilt boende för äldre i Östergötland. Åtta kommuner har angett att de har balans för äldre på bostadsmarknaden medan fem kommuner har angett att det råder obalans på bostadsmarknaden gällande särskilt boende för äldre. Linköping, Mjölby och Vadstena har angett att behovet av särskilt boende för äldre kommer att vara täckta om två år, men inte om fem år. Finspång, Norrköping samt Åtvidaberg har angett att behovet av särskilda boenden inte kommer vara täckt om varken två eller fem år. Motala avviker från mängden då de har en brist idag men anser att bristen kommer att förändras till balans om två samt fem år. Resterande kommuner, sex kommuner, har angett att det är balans på utbudet av särskilt boende för äldre idag, samt om två respektive fem år (Se karta 12 i bilaga 2). De kommuner som har svarat att det särskilda bostadsmarknadsläget för äldre inte kommer att vara täckt om två till fem år har angett att allt fler människor uppnår en högre ålder samt att multisjuka individer lever allt längre. Det är inte bara demografin som påverkar bostadsbyggandet utan även att kommunerna inte hinner bygga i den takt som behövs. Det är svårt för kommunerna att hitta tomtmark samt att vissa äldreboenden och lägenheter måste ersättas då de inte håller måttet, är andra förklaringar. Någon kommun har framfört att äldre är en utsatt grupp på bostadsmarknaden eftersom allt fler äldre riskerar att bli avhysta då pensionerna inte räcker till. Äldre kan ha ett visst problem med att be om hjälp då de inte vågar eller vill. Gruppen äldre bär på en mycket stor skam när de inte längre klarar sig själva.
Nuvarande bostadsmarknadsläge och bostadsmarknadsläge om två år samt om fem år Karta 6. Nuvarande bostadsmarknadsläge och bostadsmarknadsläge om två år samt om fem år. Källa: BME 2017 I Östergötland är det fem kommuner som har uppgett att de har seniorbostäder och nio kommuner som har trygghetsbostäder. Antalet specialbostäder för äldre/funktionshindrade i Östergötland är 5 753 år 2016. Den vanligaste arean i dessa bostäder är 31-40 kvm, enligt SCB. Enligt kommunernas egna bedömningar i bostadsmarknadsenkäten 2017 finns det totalt 438 stycken trygghetsbostäder i Östergötland, majoriteten av dem finns i Motala. (Se bilaga 2, karta 8 för närmare information) Trygghetsbostäder är ett alternativ för att ge äldre personer tillgång till större gemenskap och trygghet. Vilken typ av trygghetsboende det handlar om varierar i landet, men boendet är en mellanform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilt boende med heldygnsomsorg. Ett trygghetsboende kan innehålla gemensamma utrymmen, särskild personal och olika tillgängligheter. Enligt bostadsmarknadsenkäten 2017 har 160 kommuner i Sverige uppgett att de har trygghetsboenden, enligt Boverket. Det finns ett ekonomiskt stöd sedan 2016 att söka för hyresbostäder för äldre. Stödet är till för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka gemenskapen och tryggheten för äldre. Seniorbostäder är nischade bostäder som tillhör den ordinarie bostadsmarknaden. Seniorbostäder skiljer sig åt i utformningen och vad de erbjuder sina hyresgäster. Utformningen kan betyda att alla som bor i fastigheten måste vara över en viss ålder och erbjudanden som finns kan vara ett större utbud av service och aktiviteter, enligt Boverket. I Boverkets bostadsmarknadsenkät uppger 196 kommuner att de har seniorbostäder i kommunen.
Demografin har belysts som en viktig faktor för bostadsplaneringen och enligt prognoserna kommer andelen äldre att öka i flertalet kommuner. De stora kullarna födda i slutet av 1940-talet har kommit upp i åldrarna och detta tillsammans med att medellivslängden har ökat gör att boendefrågan för äldre kommer att bli en allt viktigare fråga för den framtida planeringen. Under 1970-talet fanns det 127 personer över 100 år i Sverige, 2014 fanns det 1 953 och prognoserna för 2060 är att det finns nästan 9 000 personer som är 100 år eller äldre. Att människor blir allt äldre är en faktor att beakta i bostadsbyggandet, efterfrågan på seniorboende och trygghetsbostäder kommer att öka vilket kommunerna måste planera för. Nedan illustreras ökningen av andel äldre i Östergötland enligt SCB regionala befolkningsprognos för Östergötland år 2016-2035. 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Prognos 2015-2030 Östergötland för andel äldre, 65 + 91909 94585 96873 99401 101730 103868 106365 109876 Diagram 27. Prognos över ökningen av andel äldre i Östergötland. Källa: SCB Andelen äldre över 65 år kommer att öka med 17 967 till år 2030 i Östergötland, enligt prognosen. Prognos 2015-2030 Östergötland för äldre, andel 85+ 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 12567 12688 14201 18533 Diagram 26. Prognos över ökningen av 85+ i Östergötland. Källa: SCB Andelen äldre över 85 år kommer att öka med 5 966 till år 2030 i Östergötland, enligt prognosen.
Nedan illustreras det nuvarande bostadsmarknadsläget för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende. Tabell 40. Huruvida det framtida behovet av särskild boendeformer för personer med funktionshinder kommer att vara täckt i framtiden. Källa: BME 2017 De kommuner kommuner som har uppgett balans på bostadsmarknaden för perosner med funktionsnedsättning är Finspång, Valdemarsvik och Ödeshög. De resterande kommunerna har angett att de har ett underskott på bostäder. Tre kommuner har angett att deras bostadsmarknadsläge för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende kommer att vara i balans om två respektive fem år. Sex kommuner har angett att bostadsmarknadsläget inte kommer att vara täckt om varken två eller fem år. Tre kommuner har angett att deras bostadsmarknanadsläge kommer att vara täckt om fem år men inte om två år. Valdemarsvik har uppgett att de har balans idag och kommer att ha balans om två år men obalans om fem år. Alla kommuner arbetar på något sätt för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Nio kommuner har uppgett i bostadsmarknadsenkäten att de har uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, genom att exempelvis använda sig av rådgivning eller särskilda insatser. Fyra kommuner i Östergötland anger att de använder sig av hyresgarantier eller har en överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget om att sänka kraven på de bostadssökande, genom att exempelvis godkänna försörjningsstöd som inkomst. Endast två kommuner i Östergötland har gjort motsvarande överenskommelser med privata fastighetsägare. En hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för en person, detta görs eftersom personen har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
Karta 9 visar vilka kommuner som har arbetat med tillgänglighetsinventering. Finspång och Vadstena har både inventerat i det kommunala och privata bostadsbeståndet. Vad som har inventerats exemplifieras nedan i diagram 23. Karta 9. Tillgängligsinventering av flerbostadshusbeståndet. Källa BME 2017 Allmänna utrymmen Bostädernas invändiga utformning Bostädernas närområde Entréer och trappuppgångar Förekomst av hiss Soprum Tvättrum Upprustningsbehov Finspång Kinda Linköping Mjölby Ydre