RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

Relevanta dokument
Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi slutversion

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

Kort om resvanor i Luleå 2010

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Regional attityd- och resvaneundersökning

BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -

Resvaneundersökning 1&2

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning Bakgrund Resultatredovisning Avslutning 22

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Resvaneundersökning Anderstorp

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

SLUTRAPPORT RESVANEUNDERSÖKNING 2017

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden år förhållande till bilen svenska folket

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Bilpool för tjänstebilar

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Så reser vi i Skåne. Resvaneundersökningen 2018

ANALYS AV EFFEKTER AV FRIFLYTANDE BILPOOLER

AB Handelns Utredningsinstitut September Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum


Resvaneundersökning 1&2

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

Testresenärer på Öresundståget

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Enkätsvar från arbetsgivare för pendlare mellan Växjö - Kalmar och Kalmar - Oskarshamn

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Kort om resvanor i Luleå kommun

Uppdragsgivare: Borlänge kommun, Falu kommun, Dalatrafik Kontaktpersoner: Anna-Lena Söderlind (Falun kommun)

Syntetisk befolkning och hushållsprognoser. Ulrika Isberg och Peter Almström, WSP Analys och strategi

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Förord. Lund mars Trivector Traffic AB

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T84 Linköping-Kalmar

RAPPORT. Resvaneundersökning bland de anställda i Hansaområdet, Kalmar

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Parkering i Fullriggaren

Effekter av Sunfleet bilpool

Resvaneundersökning 1&2

Ett enklare vardagsresande

Resvaneundersökning 1&2

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Större och attraktivare arbetsmarknadsregioner genom bättre pendlingsmöjligheter

VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR?

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

Underlags-PM Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

SKOP Skandinavisk opinion ab

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Resvaneundersökning 1&2

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Fakta och myter om Peak Car

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till EU Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Transkript:

RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel 010 722 50 00 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se/analys Foto: WSP Projektet är finansierat av Regionförbundet i Kalmar län och Trafikverket genom Regional transportplan för Kalmar län 2010-2021 samt av Energimyndigheten. Analys & Strategi

Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 Syfte...1 1.2 Metod och svarsfrekvens...1 2 BESKRIVNING AV RESPONDENTERNA...2 3 ANVÄNDNING AV BILPOOL...5 4 4.1 4.2 4.3 RESVANOR...7 Typ av ärenden...7 Reslängd...7 Tidpunkt för resa...8 BILAGA 1: MISSIV OCH ENKÄT...9

1 Inledning Energikontor Sydost AB och HSB Sydost arbetar tillsammans för att etablera en bilpool i bostadsområdet Norrliden i Kalmar. Förhoppningen är att detta ska minska behovet av att äga en egen bil och i förlängningen även minska bilåkandet. En viktig del i projektet är att utvärdera vilka effekter bilpoolen får på resebeteendet och hur detta påverkar området. Tanken är att projektet ska kunna ligga till grund för liknande satsningar på andra ställen. Projektets utvärdering är strukturerat efter SUMO- modellens upplägg av en testresenärsundersökning: en inledande resvaneundersökning genomförs i hela bostadsområdet à en testresenärsgrupp bildas à bilpoolen etablerats à testresenärsgruppens resebeteende utvärderas à 6 månader senare utvärderas testresenärsgruppens resebeteende igen för att bekräfta/dementera ev. långsiktiga beteendeförändringar. Denna studie omfattar det första steget i SUMO-modellen: en resvaneundersökning i hela bostadsområdet. 1.1 Syfte I syfte att undersöka möjligheterna för att etablera en bilpool i Norrlidens bostadsområde genomför Energikontor Sydost och HSB Sydost en resvaneundersökning i området. Ytterligare ett syfte var att undersöka intresset för att delta i en testresenärsgrupp (steg 2 enligt SUMO-modellen). 1.2 Metod och svarsfrekvens Resvaneundersökningen genomfördes som en postal enkät (se bilaga 1) till samtliga hushåll i HSB Sydosts bestånd i Norrliden, Kalmar. I enkäten kartlades hushållens bilinnehav samt behov av och intresse för bilpool. Resandet under en vardag och en helgdag kartlades. Avsikten var att skicka ut enkäten under vecka 15, men på grund av problem med den postala hanteringen skickades enkäten ut först vecka 17. Resvanorna för torsdagen den 25 april och lördagen den 27 april kartlades således och presenteras i föreliggande rapport. Sammantaget skickades enkäter till 668 hushåll adresserat till den person som står på hyreskontraktet. 107 personer besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens om 16 % eller cirka 1/6. Resultaten från resvaneundersökningen presentas i kapitel 2, 3 och 4. 1

2 Beskrivning av respondenterna Av de 107 respondenterna är 52 % kvinnor och 48 % män. 79 % av de svarande har körkort; av dessa är 47 % kvinnor och 53 % män. Av de som saknar körkort är en betydande andel kvinnor, 70 % av de som anger att de inte har körkort är kvinnor. Åldersfördelningen bland respondenterna framgår av diagram 1. De flesta av respondenterna är antingen förvärvsarbetande eller pensionärer, se diagram 2. Diagram 1: Ålderfördelning bland respondenterna Diagram 2: Sysselsättning bland respondenterna 2

47 % av respondenterna bor i ensamhushåll. 26 % av dessa har ett eller flera barn i hushållet. I 33 % av hushållen med två eller fler vuxna i hushållet ingår även minst ett barn. 39 % av respondenterna bor i hushåll där den sammanlagda inkomsten uppgår till 100 000-200 000 kronor. Diagram 3: Hushållsinkomst bland respondenterna. Delar man upp hushållsinkomsten efter ålder på respondenterna ser man att det är de yngre (18-30 år) och de äldre (51-64 år och 65 år och äldre) bland respondenterna som ligger i dessa inkomstgrupper. Diagram 4: Hushållsinkomst bland respondenterna utifrån ålder. 3

66 % av hushållen har tillgång till bil. De främsta anledningarna till att hushållet har bil är att det är flexibelt och bekvämt. Endast ett fåtal respondenter har bil för att man måste ha tillgång till bil i tjänsten. För 58 % av respondenterna kostar bilen 500-2000 kr per månad. 66 % av respondenterna anger att tillgång till en bilpoolsbil inte skulle påverka deras bilägande. 17 % anger att vid tillgång till en bilpool skulle de skulle avstå från att äga en egen bil och 23 % anger att detta skulle förmå dem att avstå från att skaffa ytterligare en bil i hushållet, det vil säga att de skulle använd bilpoolen som komplement till sin egen bil. Av de respondenter som inte har bil i hushållet anger 93 % att de sällan eller aldrig hyr bil. Endast ett fåtal av respondenterna anger att de har tillgång till bilpool på annat sätt, privat (1 person) eller i tjänsten (1 person). 4

3 Användning av bilpool 43 % av de svarande uppger att de skulle kunna tänka sig att gå med i en bilpool om det fanns en i deras bostadsområde. De flesta av respondenterna anger att de sannolikt skulle använda bilpoolsbilen någon gång per månad. Tid på dygnet under vardagar då man främst vill använda en bilpoolsbil varierar något beroende på ålder, se diagram 5. Respondenter i åldersgrupperna 31-40 år och 41-50 år vill främst använda bilpoolsbilen under eftermiddag och kväll medan respondenter 65 år eller äldre helst använder bilpoolsbilen under förmiddagen. Diagram 5: Tid på dygnet under vardagar då man vill använda bilpoolsbilar baserat på ålder. Under helger är det främst användning av bilpoolsbilen under eftermiddagar som intresserar de flesta av respondenterna med undantag av respondenter 65 år eller äldre som föredrar förmiddagar, se diagram 6. Möjligheten att använda bilpoolsbilen hela dagen intresserar alla åldersgrupper. Åldergruppen 42-50 år är mer intresserade än andra att använda bilpoolsbilen flera dagar i sträck. 5

Diagram 6: Tid på dygnet under helger då man vill använda bilpoolsbilar baserat på ålder. Bilpoolsbilen skulle främst användas för olika typer av inköp, men även för fritidsresor, se diagram 7. En mindre andel av respondenterna skulle använda bilpoolsbilen för semesterresor. Diagram 7: Typ av ärende för användning av bilpoolsbil. 6

4 Resvanor 4.1 Typ av ärenden Inköp av dagligvaror är det vanligaste ärendet för en resa, se diagram 8. Den stora skillnaden mellan ärenden under vardagar respektive helg är att andelen fritidsresor är betydligt mer vanliga under helgen då de flesta också har mer fritid än på vardagar. Likaså är serviceresor mer vanliga under vardagar jämfört med under helgen. Bilen är det vanligaste transportmedlet för resor oavsett ärendetyp. Diagram 8: Typ av ärende för resor under vardag respektive helg. 4.2 Reslängd Under vardagar är medianresan cirka 10 km tur och retur, medan de flesta resorna som genomförs är under 50 km tur och retur. Ett fåtal resor, cirka 10 % av de resor som genomförs under vardagar, är längre än 50 km tur och retur. Dessa resor är oftast betydligt längre med en genomsnittlig längd av 135 mil. Under helgerna är reslängden tur och retur mer spridd, men de flesta resorna som genomförs är fortfarande under 50 km tur och retur. Cirka 25 % av resorna är över 50 km tur och retur, där den längsta är cirka 10 mil. Som skäl till att använda bilpoolsbil för den genomförda resan under helgen ange svar som tillgång till bilpool till en bra kostnad och om bilpoolsbilen blivit billigare än en hyrbil. Flera av resorna under helgen verkar dock vara spontana och bilpoolsbil ses därför inte som ett alternativ av respondenterna. Under vardagarna handlar åsikterna förutom ovanstående om möjligheten att frakta hem tunga och 7

skrymmande saker och att bilpoolsbilen skulle varit bra att ha som alternativ vid dåligt väder för resor med gång, cykel och/eller kollektivtrafik. 4.3 Tidpunkt för resa Under vardagar påbörjas de flesta resorna något tidigare än under helgerna, se diagram 9. På helgerna skjuts starten av resan till senare under dagen jämfört med resor under vardagar. Diagram 9: Tidpunkt för start av resa under vardag respektive helg. 8

Bilaga 1: Missiv och enkät 9

10

11

12

13

WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än 11 500 medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon 010 722 50 00 www.wspgroup.se/analys