Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

Relevanta dokument
ANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR

Arbetsmarknad Stockholms län

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Gävleborgs län

Arbetsmarknad Värmlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västernorrlands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2012

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan

PROGNOS Arbetsmarknad Örebro län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

PROGNOS Arbetsmarknad Gotlands län

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Erik Huldt & Julia Asplund Analysavdelningen

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009

Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Jönköpings län

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Arbetsmarknaden och framåt

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Fortsatt dämpad arbetsmarknad arbetslösheten minskar 2013

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsutsikterna Gotlands län Prognos för arbetsmarknaden Jim Enström

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BLEKINGE LÄN Prognos för arbetsmarknaden Victor Tanaka

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg,

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

De senaste årens utveckling

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012

PROGNOS Arbetsmarknad Västerbottens län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Transkript:

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Omsvängningen i ekonomin har gått snabbt. Under våren 2011 var tillväxten i Sverige stark och företagens framtidsförväntningar mycket positiva. Den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupades alltmer under hösten 2011 och framtidstron försvagades bland både företag och hushåll. Den globala konjunkturavmattningen medför att tillväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden upphör under 2012. Mest pessimistiska är industri- och byggföretagen. Den privata tjänstesektorn är mer optimistisk men har inte lika ljusa framtidsförväntningar som tidigare. Framför allt gäller detta handeln och transportsektorn. Sysselsättningen i Sverige väntas vara ungefär oförändrad 2012 jämfört med 2011. Utvecklingen skiljer sig dock över landet. I storstadslänen be döms sysselsättningen fortsätta att öka men i avtagande takt. Däremot väntas sysselsättningen minska i många län. De regioner i landet som kommer att påverkas mest av den globala konjunkturnedgången är områden med stor industrisektor i Syd- och Mellansverige. Arbetsmarknaden väntas vara relativt stark i Stockholms och Västra Götalands län men även i Uppsala, Hallands, Skåne och Norrbottens län väntas en viss jobbtillväxt. STARK SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT 2011 SVAGARE 2012 Mellan hösten 2009 och hösten 2011 ökade sysselsättningen i Sverige med drygt 170 000 personer. Två tredjedelar av uppgången skedde i storstadslänen. Även i Uppsala län har sysselsättningstillväxten varit stor. Störst har uppgången varit inom den privata tjänstesektorn men också inom industrin och byggverksamheten har antalet sysselsatta ökat starkt. Mellan det fjärde kvartalet 2010 och samma kvartal 2011 bedöms sysselsättningen ha ökat med 3 500 personer i Uppsala län. Uppsala län har en förhållandevis liten industrisektor och en stor tjänstesektor. Dessutom gynnas länet av närheten till Stockholm. Konjunkturavmattningen väntas därför inte bli lika stor som i många andra delar av landet. Den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt kommer dock att stanna upp under 2012 och arbetslösheten bedöms öka. I Uppsala län bedöms sysselsättningen öka med omkring 400 personer under 2012.

Befolkningen i Uppsala län är relativt ung och välutbildad. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna. Uppsala län har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län. De flesta arbetar i Stockholms län men många pendlar även till Gävleborgs och Västmanlands län. UPPSALA LÄN HAR LÄGST ARBETSLÖSHET I LANDET Efterfrågan på arbetskraft var stor i Uppsala län under 2011. Det medförde att antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd minskade. Till följd av den svagare världskonjunkturen bedöms arbetslösheten öka under 2012. Under det sista kvartalet 2012 beräknas 10 500 personer eller 6,5 procent av arbetskraften i åldrarna 16-64 år vara öppet arbetslösa eller programdeltagare i Uppsala län. Arbetslösheten i Uppsala län är lägst i landet. Under det tredje kvartalet 2011 var i genomsnitt 10 000 personer eller 6,1 procent av arbetskraften i Uppsala län öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. I riket var motsvarande andel 8,0 procent. Skillnaderna är stora mellan kommunerna. Arbetslösheten var högst i Älvkarleby kommun, 9,3 procent, och lägst i Knivsta och Håbo kommun, 3,7 respektive 3,8 procent. Högst arbetslöshet har utrikes födda, ungdomar, personer med enbart grundskoleutbildning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. BRANSCHUTVECKLING JORD- OCH SKOGSBRUK I Uppsala län arbetar omkring 2 700 personer inom näringsgrenen jord- och skogsbruk. Det motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. Det finns ingen generell brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under 2012. INDUSTRI Industriföretagen i länet sysselsätter 14 500 personer. Det betyder att ungefär en av tio arbetar inom branschen. Dessutom pendlar drygt 2 000 länsbor till industrijobb i andra län. Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. Återhämtningen har varit mycket stark inom industrin sedan 2010. Industrin har i hög utsträckning återanställt personal efter finanskris-en 2008. I takt med sysselsättningstillväxten har rekryteringsproblemen blivit allt större under 2011. Bristyrken är bland annat ingenjörer och CNC-operatörer. Den svenska industrikonjunkturen avmattades under hösten 2011. Den globala konjunkturdämpningen drabbar svensk export genom en minskad orderingång till industrin. Försvagningen blir kraftigast i regioner med stor industrisektor. I Uppsala län är branschen relativt liten. Industrins förväntningar inför det närmaste året har dämpats rejält sedan våren

2011, då framtidsbedömningarna var mycket ljusa. Antalet industrisysselsatta bedöms minska i Uppsala län under 2012. BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggverksamheten i Uppsala län sysselsätter omkring 10 500 personer och ytterligare nästan 2 000 länsbor pendlar till byggjobb i andra län. Byggföretagen i Uppsala län uppger att efterfrågeläget var starkt under 2011. Det har varit brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, byggnadsplåtslagare, betongarbetare, plattsättare, golvläggare och murare. Byggkonjunkturen har nu försvagats till följd av den dämpade tillväxttakten i ekonomin. Företagens förväntningar inför framtiden är inte lika ljusa som tidigare, framför allt gäller detta för husbyggarna. Bostadsbyggandet är konjunk turkänsligt och kommer att påverkas av den försämrade tillväxten och av att hushållen blir allt mer pessimistiska. Avmattningen av byggkonjunkturen bedöms dock bli förhållandevis måttlig, till viss del på grund av en eftersläpning av tidigare påbörjade byggprojekt. Det medför att sysselsättningen i länet väntas vara i stort sett oförändrad under 2012. PRIVATA TJÄNSTER Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Företagen i länet sysselsätter omkring 56 000 personer. Det motsvarar två av fem jobb. Många länsbor pendlar dessutom till ett arbete inom den privata tjänstesektorn i ett annat län. Det är vanligast att pendla till Stockholms län. Sammanlagt arbetar cirka 70 000 länsbor inom sektorn. Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken. En del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Den privata tjänstesektorn fungerar som en stark sysselsättningsmotor då arbetsmarknaden expanderar. Sedan 2010 har sysselsättningstillväxten varit kraftig inom sektorn. Efterfrågan har varit stor från industri, byggnadsverksamhet och hushåll. Det är stor brist på kvalificerad IT-personal, till exempel mjukvaru- och systemutvecklare samt IT-arkitekter. Inom transportsektorn är det brist på lastbils- och långtradarförare samt bussförare. Det råder även brist på exempelvis kockar med specialistkunskaper och lastbilsmekaniker. Den privata tjänstesektorn påverkas starkt av industrikonjunkturens försvagning och av hushållens pessimism. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora. Aktiviteten har förblivit relativt god för konsultverksamhet, uthyrning, hotell- och restaurang samt bemanningsföretag. Däremot är handeln, framför allt sällanköpsvaruhandeln, mycket missnöjd med försäljningsutvecklingen. Sammantaget bedöms sysselsättningen fortsätta att öka inom den privata tjänstesektorn under 2012 men i väsentligt lägre takt än under 2011.

OFFENTLIGA TJÄNSTER Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra bedömningar ingår all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar omkring 50 000 personer inom den offentliga tjänstesektorn. Det motsvarar mer än vart tredje jobb i länet. Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Medan arbetsgivarna inom verksamheter med offentlig huvudman bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska är de privata utförarna mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer till stor del barn- och ungdomskullarnas storlek. För närvarande är de stora barnkullarna från början av 1990-talet på väg ut från gymnasieskolan. Även inom grundskolan minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan. Under 2012 väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan. Det är brist på förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare och elevassistenter uppges det i stället vara överskott. Inom vård och omsorg är behovet av arbetskraft stort. Det beror framför allt på ersättningsrekryteringar till följd av den normala personalomsättningen och pensionsavgångar. Rekryteringssvårigheterna har successivt ökat under de senaste åren. Bristen är stor på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och behandlingsassistenter. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I UPPSALA LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Uppsala län + 3 500 + 400 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST

Civilingenjör och ingenjör Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekt Läkare Specialistsjuksköterska och barnmorska Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Betongarbetare Byggnadsplåtslagare Lastbils- och långtradarförare, bussförare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Barnskötare Vårdbiträde Behandlingsassistent Elevassistent Administratör och sekreterare Receptionist Bibliotekarie Köks- och restaurangbiträde Försäljare, dagligvaror och fackhandel Vaktmästare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med överskott på arbetskraft i länet. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbets-ställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Uppsala län har cirka 330 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012. Kontakta oss på 0771-416 416 www.arbetsformedlingen.se