Känslofokuserad (Upplevelsebaserad) KBT (kfkbt) Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Agenda 1. Utgångspunkter, reflektioner och litteratur 2. Vad är kfkbt 3. Kliniska applikationer - Manualer och program 4. Redskap i terapirummet - Tekniker och interventioner 1 2 1. Utgångspunkter, reflektioner och litteratur En session som inte väcker känslor hos patienten är förmodligen ingen hjälpsam session. Prof. Aaron Beck. ( Muntl.) 3 4 Wise Mind På alla sätt som du kan veta, känna visshet om något. Genom kropp förnuft känslor erfarenheter intuition fakta Det nya KBT-landskapet?. Kognitiva och beteendeinriktade terapier är ett paraplybegrepp för behandlingsmodeller som har gemensamt att de i teori och praktik integrerar inlärningspsykologi, emotionsteori och kognitiv psykologi/teori och dess analys- och behandlingsmetoder Underliggande antagande är att olika svårigheter i livet i stor utsträckning har sitt ursprung i ( eller vidmakthålls och förvärras av) inlärningspsykologiska, emotionella och kognitiva processer 5 6 1
Varför känslofokus? Men Nyinlärning kräver att individen aktiveras i hela systemet känslor, kropp, tankar och beteende. ( J. LeDoux) Nyinlärning förutsätter också någorlunda reglerade känslor. Patientrapporter: Jag vet.. Men jag är fortfarande rädd alt. jag är inte så rädd längre men jag grubblar och oroar mig fortfarande 7 8 kfkbt - konceptualisering En känsla är (Oatly & Jenkins) Triggare Sårbarhet/ EO Värdering av en händelse som relevant utifrån ett angeläget och viktigt mål. Behov uppnår mål positiv känsla hindras nå mål negativ känsla Tankar Kontext. Riktning & Värden. Känslor Beredskap att agera/motivation kan lätt konkurrera ut andra inre/yttre processer ( tankar, handlingar, andra känslor). Kroppsreaktioner Beteenden Konsekvenser Leder till kroppsreaktioner, tankar, tal, handling, behov. och flera känslor 9 10 Känslor skilda hjärnprocesser, skilda responssystem (J. LeDoux) Dysfunktionella känslomönster Explicit nivå: medvetna känslor (PFC) Implicit nivå: omedvetna, biologiskt programmerade, fysiologiska reaktioner. (Amygdala) Fight/flight/freeze pratterapi exponering Emotionell naivitet/okunnighet Emotionell instabilitet & sårbarhet Emotionell avstängdhet Emotionell hjälplöshet offerattityd och avsaknad av färdigheter. Rädsla för sina känslor - känslofobi 11 12 2
Att hantera sitt lidande genom Flykt och undvikande (som generaliseras och vingklipper livet). Säkerhetsbeteenden Överreglera känslor Nathan C.Thoma & Dean McKay: Working with emotions in Cognitive-Behavioral Therapy. Guilford Press (2015). Underreglera känslor (dysfunktionell impulsivitet) 13 14 Joseph LeDoux: Anxious. Using the brain to understand and treat fear and anxiety. Viking (2015) Marsha Linehan DBT. Färdighets- Träningsmanual Guilford (2015) 2:a utgåvan 15 16 Bokreferenser James J Gross (Ed. 2007): Handbook of emotion regulation. Guilford Press. Anna Kåver Himmel, helvete och allt Däremellan. Om känslor. Natur och Kultur (2009) Oatley K & Jenkins J.: (1996): Understanding Emotions. Blackwell Publishers. Greenberg. L, Rice L., Elliott R. (1993): Facilitating Emotional Change. The moment by moment Process. Guilford Press. Germer, C., Siegel, R.,& Fulton, P.( Ed: 2005). Mindfulness and Psychotherapy. Guilford Press 17 18 3
Bokreferenser forts. Damasio. A:(2003). På spaning efter Spinoza. Glädje, sorg och den kännande hjärnan. Kring, A & Sloan D: (Ed. 2010). Emotion Regulation and Psychopathology. A transdiagnostic Approach to Etiology and Treatment. Guilford Press. 2. Vad är kfkbt? Gilbert, P: (2005). Compassion. Conceptualisations, Research and Use in Psychotherapy. Guilford Press. Barlow D. Unified Protocol for Transdiagnostic Treatment of Emotional Disorders. (2011). Oxford press. (Terapeutguide + Patientguide). 19 20 kfkbt Strävar efter att involvera och aktivera de olika responssystemen, både explicita och implicita processer. Utmärkande drag Undervisar om känslor Talar känslor namnger, utforskar och beskriver Aktiverar känslor - nya former av exponering Hanterar känslor- färdigheter Bearbetar känslominnen Schemabearbetning modifiera självbilden Känsloprocesser i terapirummet - interpersonellt Salutogent fokus - stryka, kraft, uppbygglighet 21 22 3. Kliniska applikationer (manualer/program) Exponering/aktivering What you resist, persists, What you can feel, you can heal 23 24 4
Känsloexponering Citat Triggare Tankar Beteenden Kontext Mindfulness om känslor Acceptans We have moved away from the model of Stay in the situation until fear has declined, - to Stay in the situation until you have learned what you need to learn, and sometimes that means learning that you can tolerate fear. Craske & Barlow, 2008, Clinical Handbook of Psychological Disorders Kropp Exponering Sjävvalidering Anna Kåver 25 26 Michelle Craskes forskning Forts...nya rekommendationer Inhibitory learning ( ej utsläckning/glömska) Prefrontala cortex hämmar/balanserar aktiviteter i amygdala Ångestpatienter har brister i detta basala hämningssystem Grad av ångestreducering under sessionen predicerar inte alltid utfallet av terapin! Variera kontexten inre och yttre Skapa mismatch förväntningar Identifiera säkerhetsbeteenden Fastna inte i tanken om ångestreduktion. Bäst effekt av terapin om ångesten har varierat under exponeringen Betona acceptans Skapa ny mening och tolkning av situationen. 27 28 Dialektisk Beteendeterapi, DBT Marsha Linehan. Biosocial teori för uppkomst och vidmakthållande av emotionell instabilitet Under och/eller överreglering av känslor Avsaknad av känslofärdigheter Emotioners roll i relationsproblematik Emotionell dialektik acceptans och förändring. Emotionell sårbarhet 1. HÖG KÄNSLIGHET ( brännskadad ) * omedelbar reaktion * låg tröskel för känslomässig reaktion 2. STARK REAKTIVITET * extrema reaktioner * hög arousal försvårar kognitiv bearbetning 3. LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING EFTER EN KÄNSLOREAKTION * långvariga reaktioner * ökar känsligheten inför nästa emotionella stimulus 29 30 5
Fenotypisk överlappning vid emotionella störningar Gemensam problembild vid ångest och depression: Förhöjd känslighet emotionell sårbarhet. Låg medvetenhet om känslor. Brister i känsloreglering - bristande färdigheter Låg grad av känslotolerans. Transdiagnostisk behandling Unified Protocol for Treatment of Emotional Disorders. David Barlow 1. Psykoedukation och rational. Motivationsarbete (Miller & Rollnik) 2. Träning i emotionell medvetenhet. (Mindfulness) 3. Kognitiv flexibilitet. 4. Hantera känslostyrt beteende och undvikande. 5. Exponering för känslotriggare. 6. Återfallsprevention. 31 32 Depression ( A. Hayes et al.) Ofullständig bearbetning av emotionella upplevelser Känsloundvikande och avstängning Passivitet Likgiltighet Ruminerar och grubblar Hopplöshet, meningslöshet, uppgivenhet Olika typer av känsloexponering - depression Skriva berättelser om sin depression varje vecka Mindfulnessövningar decentrera, tolerera och acceptera känslor. Imaginära tekniker - aktivera och bearbeta negativa minnen relaterade till självuppfattning om att vara värdelös och misslyckad, att livet är meningslöst et c. Aktivera positiva känslor ( vilka kan skapa rädsla för förlust). 33 34 Exponering & känslobearbetning vid depression (Adele Hayes et al.) 1. Stress Management 1-8 2. Exponering och bearbetning av känslor. 9-17. (Nyckelsituationer & Identifiera det depressiva nätverket) 3. Salutogent perspektiv 18-21 Holforth,M.G., Hayes, A. M. et al. (2012). Fostering cognitive-emotional processing in the treatment of depression: A preliminary investigation in exposured-based cognitive therapy. Psychotherapy and psychosomatics, 81(4), 259-260. Hayes, A. M et al. Kap. i Working with emotions in. Se ovan. Imagery Rescripting (ImR) Modifiera negativa/traumatiska bildminnen och självbild 35 36 6
Några användningsområden Imr vid personlighetsstörning. A. Arntz Imr vid PTSD. A. Arntz IMR vid social ångest. J. Wild & D. Clark. Hackman, A ( 2011). Imagery rescripting in posttraumatic stress disorder. Cognitive and Behavioral Practice, 18, 424-432. ImR för PTSD ( Hackman, Ehlers & Clark) Aktiverar traumaminnet och skapar ett annat slut som bättre matchar patientens behov- få mer kraft, hjälp, respekt etc Förändrar mening och innebörd i traumaminnet. Uppdaterar grundläggande uppfattningar -världen, sig själv och andra. US-omvärdering, ej utsläckning ny information vävs in i minnet. 37 Hackman, A ( 2011). Imagery rescripting in posttraumatic stress disorder. Cognitive and Behavioral Practice, 18, 424-432. 38 ImR eller PE? Imr mer effektiv för pat. med skam, ilska, skuld och sorg. PE mer effektiv för pat. med rädsla. Terapeuter mindre stressade med ImR. Stegen i ImR vid PTSD 1. Blunda och föreställ dig situationen - Var är du? 2. Perception - Vad ser, hör, luktar du? 3. Känslor - Vad känner du? 4. Tankar - Vad tänker du? 5. Behov - Vad behöver du? 6. Gör ett nytt manuskript förhindra, får kraft, få hjälp, (Superman kommer.et c) 7. Repetera nytt manus via frågorna ovan. Obs! ImR kräver inte full exponeríng för alla detaljer i traumat. 39 40 Julia Ett exempel. Skam, skuld, äckel, sorg. Nya manuskript Ge power ImR vid Social ångest 1. Kognitiv omstrukturering 2. Pat. återupplever det sociala traumat i den ålder det hände. 3. Återupplever från den vuxne observatörens perspektiv 4. Återupplever igen i den ålder det hände, men nu tillsammans med sitt vuxna jag som kan hjälpa, stötta och tillföra ny information Wild, J.,& Clark. D.M. (2011). Imagery rescripting of early traumatic memories in social phobia. Cognitive and Behavioral practice, 18 (4),433-443. Kåver, A (1999 och 2014). Social ångest. Att känna sig granskad och bortgjord. Natur och Kultur. 41 42 7
Terapirelationen (EFT: L.Greenberg et al.) Känsloreglerande bindning - trygghet, utmaning utforskning & coachning Terapirelationen Internalisering/modellering av känslor - Mindfulness, empati, acceptans är T-beteenden som skapar en plattform för klientens känsloreglering och självvalidering. Samspelet i rummet särskilt i emotionellt skarpa lägen Nyinlärning om relationer - korrigerar negativa självscheman 43 44 Terapeutexpertis J. Bennett - Levy Terapeuters förmåga till: Empati Mindfulness Självreflektion Emotionell självkännedom 4. Redskap i terapirummet 45 46 Känslors funktion och drivkraft Fakta om känslor Edukation Rädsla: skydd, undvika faror fly, undvika, passiv Sorg: skapa eftertanke, tydliggöra värden dra dig undan. Skam: hålla dig på den sociala mattan avbryta beteenden, gömma dig, gå undan Ilska: försvara dig, förhindra attack attackera verbalt och fysiskt 47 48 8
Forts. Glädje/stolthet/lugn/kärlek: hålla dig kvar, fortsätta. Äckel: hindra att få i dig ngt som är farligt kräkas, spotta ut, ta bort. Avsky: hindra ngt som kan skada dig ta bort ngt som är farligt. Intresse/nyfikenhet/upphetsning/attraktion: närma dig njutningar och lust eller viktig information undersöka, utforska, pröva. Förvåning: stanna upp, ompröva - avbryta Vad säger dig dina känslor? Beskriv situationen: Kartlägg dina känslor i situationen enligt nedan... ( skriv gärna även på baksidan) Ilska Tankar/bilder: Kropp: Vill göra: Känslominne: Sorg Tankar/bilder: Kropp: Vill göra: Känslominne: Vilka minnen och bilder är kopplade till känslan/känslorna? Vilka förnuftsmässiga argument Använder du för att reglera känslan/känslorna? Fungerar argumenten? Vad behöver du acceptera? Vad behöver du reglera? Vad säger dina olika känslosidor till varandra? OBS! Utforska fler känslor ex. glädje, nyfikenhet, äckel, attraktion - på samma sätt. Använd gärna baksidan av pappret. Anna Kåver 2012 Rädsla Tankar/bilder: Kropp: Vill göra: Känslominne Skam & skuld Tankar/bilder: Kropp: Vill göra: Känslominne: 49 50 Känslor sitter i hjärnan biologiskt förprogrammerade Gamla hjärnan och nya hjärnan. Känslor i överlevnadens tjänst. Sexfiliga motorvägar om hot, fara, flykt och undvikande. Spegelneuronen empatins byggstenar. Vildhjärnorna Tonår = emotionell instabilitet. Ferrari utan bromsar och styrsystem. I pannloben (PFC) finns: omdömet, initiativförmågan, kreativiteten, planerings-, korrigerings- och utvärderingsförmågan. Pannloben färdigutvecklad först i 25-årsåldern! 51 52 Primära och sekundära känslor Exempel: Primär/grundläggande känsla = den som i regel uppstår först i en situation. Ofta dold och mindre medveten, för oss. (Amygdala) Sekundär/komplex känsla. Marktäckare = den som kan komma när vi hunnit tänka, bedöma och värdera situationen. Ofta tydligare för oss. (Amygdala + PFC) Ilska döljer sorg Ilska döljer skam Ilska döljer skuld Ilska döljer rädsla Sorg döljer ilska Skam döljer rädsla Skam döljer ilska Förakt döljer rädsla 53 54 9
Kroppen talar tillbaka till oss Karl Lange & William James: Vi flyr inte från björnen för att vi är rädda, vi är rädda för att vi flyr Färdigheter 55 56 Mindfulness, acceptans och självvalidering What is now? Can I hold it? What do I need? Beskriva mina känslor Vad heter min känsla/mina känslor? Hur känns den/de i kroppen? Vilka tankar för den/de med sig? Vill jag ha känslan/känslorna? Kan jag ha känslan/känslorna ta den/dem i famnen och gå vidare? forts 57 58 Forts Vad vill känslan/känslorna få mig att göra nu? Vinner eller förlorar jag på att göra det? Behöver jag uttrycka känslan/känslorna till någon? Vad säger det om mig, att jag just nu känner.? Vad behöver jag just nu? Hur kan jag gå vidare på ett klokt sätt?... Självvalidering/självmedkänsla ( motverkar rädsla/ångest) Det jag känner är begripligt, giltigt utifrån min historia, utifrån nuet och utifrån mina värderingar Identifiera mina behov utifrån mina känslor Välja att investera i mitt välbefinnande och visa mig själv omtanke 59 60 10
Flera känslofärdigheter Minska din känslomässiga sårbarhet. Hitta balans - sömn, mat, motion, njutningar och vila, arbete, tid på FaceB etc. Uttryck känslor så att andra förstår dig. Andningsankaret (acceptans). Forts... Hejda impulser : STOPP- skylten. Gör tvärtemot känslan. Ta fram nyanser och dialektik i tänkandet. Reglera via kroppen. Ex. half - smile (Mona Lisa) och gå i vatten. 61 62 Rollspel Rollspel unfinished business (EFT Nathan Thoma & Leslie Greenberg) Dubbla stolar. Hantera överdriven självkritik. Dialog mellan kritikern (tänkaren) och kännaren (upplevaren). Id. Behov. Tomma stolen. Via föreställning samtala med markörpersoner. Kronisk ilska, hat eller sorg. Utgå från behov. Greenberg,L.S.(2002). Emotion-focused therapy: Coaching clients to work through their feelings. Washington, DC: APA-Press 63 64 Tack för att ni har lyssnat! 65 11