Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 7 Pronomen och kongruens
Pronomen och kongruens ( agreement ) två funktionella domäner är viktiga för pronomen och kongruens semantik (person, numerus, genus/klass, deixis, kasus) diskurspragmatik (anaforisk referens)
Livscykel av pronominella system uppkomst av semantiska pronominella system: talare/lyssnare numerus klassificerare > betonade fristående pronomen deixis kasus uppkomst av anaforisk pronominell morfologi: betonade fristående pronomen > obetonade/klitiska pronomen > anaforiskt pronominella affix > obligatorisk pronominell kongruens tillbakagång hos anaforisk pronominell morfologi: obligatorisk pronominell kongruens > (fusionerad) inflektion > noll
Särdrag hos pronomensystem (a) talaktsdeltagare ( speech-act participants/saps ) 1:a och 2:a person, kontra icke-deltagare ( non-sap ) 3:e person (b) spatial deixis i relation till SAP klassificerar icke-deltagare efter proximitet/visuell (den här, den där) (c) numerus singular, dual, plural (d) klass/genus klassificerar icke-deltagare efter semantiska drag (e) kasus nominativ/ackusativ, ergativ/absolutiv etc.
Särdrag hos pronomensystem (forts.) därutöver finns två mindre frekventa särdrag: (f) inklusiv kontra exklusiv 1 du/pl (g) bestämdhet/referens (endast 3:e person) många språk har ett fåtal indefinita/ickerefererande pronomen t.ex. någon, ingen
Exempel på pronomensystem ute o har olika pronomensystem för subjekt och icke-subjekt, t.ex. för singular: subjekt objekt (etc.) 1 nʉ 1 nʉnay 2 ʉm(ʉ) 2 ʉmʉy 3.animat.visuell máas 3.animat.visuell máayas 3.animat.ej visuell uwas 3.animat.ej visuell uwayas 3.inanimat.visuell mar(ʉ) 3.inanimat.visuell marʉ 3.inanimat.ej visuell ur(u) 3.inanimat.ej visuell uru samoanska sg. dualis pl. 1 o-a u o-tsaa ua (inkl.), o-maa ua (exkl.) o-tsaatsou (inkl.), o-maatsou (exkl.) 2 o- oe o- oulua o-laa ua 3 o-iya o-laa ua o-laatsou
Exempel på pronomensystem aneityum (från Crystal 1997) 1 2 sg. añak aek, aak dualis akaja (inkl.), ajama (exkl.) ajourau trialis akajau (inkl.), ajamtaj (exkl.) ajoutaj pl.? ajowa
Exempel på pronomensystem swahili (för bemba se s. 404ff) subjektspronomen deiktiska pronomen nära avlägset anaforiskt 1sg mimi 1pl sisi 2sg wewe 2pl ninyi 3 klass 1 (sg) yeye huyu yule huyo 3 klass 2 (pl) wao hawa wale hao 3 klass 3 (sg) huu ule huo 3 klass 4 (pl) hii ile hiyo 3 klass 5 (sg) hili lile hilo 3 klass 6 (pl) haya yale hayo 3 klass 7 (sg) hiki kile hicho 3 klass 8 (pl) hivi vile hivyo 3 klass 9 (sg) hii ile hiyo 3 klass 10 (pl) hizi zile hizo 3 klass 11/14 huu ule huo 3 klass 15 & 17 huku kule huko 3 klass 16 hapa pale hapo 3 klass 18 humu mle humo
Implikationella hierarkier för pronominell kongruens om ett språk utvecklar obligatorisk pronominell kongruens utvecklas det först för kategorin/kategorierna (ovan) längs till vänster (t.ex. för subjekt före direkt objekt) (a) grammatiska relationer subjekt > direkt objekt > indirekt objekt exempel (modern hebreiska/subjekt): Koret ethaiton. kore -t et- ha- iton läsa.impfv -F.SG ACK- BEST- tidning Hon läser tidningen.
Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (b) semantisk roll dativ/mottagare > patient exempel (spanska/dativ): selodí ayer se- lo- dí ayer DAT.3SG- ACK.3SG.M- gav.1sg igår Jag gav det till henne/honom igår. (c) animathet animat > inanimat (d) humanitet mänsklig > icke-mänsklig
Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (e) bestämdhet bestämd > obestämd exempel (swahili/mänsklig & bestämdhet): A-li-ona ki-su. 3SG.S-PRET-se KL7-kniv Han såg en kniv. A-li-ki-ona ki-su. 3SG.S-PRET-KL7.O-se KL7-kniv Han såg kniven. *a-li-ona 3SG.S-PRET-se m-toto KL1-barn A-li-mw-ona 3SG.S-PRET-3SG.O-se Han såg barnet/ett barn. m-toto. KL1-barn
Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (f) topikalitet topikaliserat > icke-topikaliserat exempel (amhariska/topikaliserat (frontat)) Almaz betun bämäträgiyaw tärrägäcc. Almaz bet -u -n bä- mäträgiya -w tärrägä -cc A. hus -BEST -OBJ med- sopkvast -BEST sopa -3SG.F Almaz sopade huset med kvasten. Bämäträgiyaw Almaz betun tärrägäccat bä- mäträgiya -w Almaz bet -u -n tärrägä -cc -at med- sopkvast -BEST A. hus -BEST -OBJ sopa -3SG.F -3SG.O Med kvasten sopade Almaz huset.
Anaforisk referens anaforisk nollmarkering och obetonade anaforiska pronomen (a) Mary came into the room and Ø looked around. (b) She was the only one there, she could tell. (c) She hesitated, then Ø turned around and Ø walked out. (d) Ø walking away, she saw someone approaching. o anaforisk nollmarkering används i engelska i kontexter maximal referentiell och tematisk kontinuitet o korrelatet ( antecedent ) står i den närmast föregående satsen och endast subjektet förs vidare (ex. (a) och (c)) o i engelska styrs användningen av anaforiska pronomen (snarare än noll) av tre principer byte av tema ( thematic discontinuity ): i slutet av en satskedja (ex. när (a) går över i (b)) växling av grammatisk roll: subjekt till objekt växling mellan satstyper: bi- till huvudsats (andra she i (b) och (d)) o Ø i (d) är kataforisk
Anaforisk referens (forts.) o ovanstående fungerar endast i vissa språk (ibland kallade pro-drop languages ) o andra språk saknar distinktionen mellan anaforisk nollmarkering och pronomen, dess är språk som har obligatorisk subjektskongruens (t.ex. spanska, bantuspråk, semitiska språk) (dessa kallas ibland för nollsubjektsspråk ) språk som saknar anaforiska pronomen (t.ex. kinesiska och japanska)
Anaforisk referens (forts.) anaforiska kontra betonade pronomen o kontrast medför växling från anaforiska obetonade pronomen (eller nollmarkering) till betonade pronomen o ofta är två eller fler jämställda referenter inblandade då kan det finnas en teoretisk risk för ambiguitet: (a) Pelle i pratade med Kalle j och Ø i /han i gick hem. (b) Pelle i pratade med Kalle j och HAN j gick hem. (c) Jag i pratade med Pelle j och han j höll med. (d) Jag i pratade med Pelle j och Ø i höll med. i (a) och (d) markeras subjektskontinuitet i (b) markeras en objekt-till-subjektsväxling i (c), däremot, räcker ett obetonat, anaforiskt pronomen för att markera samma sak
Anaforisk referens (forts.) pronomen och nollanafor kontra bestämda nominalfraser o korrelatet för anaforiska pronomen och nollanafor återfinns huvudsakligen i den närmast föregående satsen o korrelatet för kontrasterande betonade pronomen återfinns huvudsakligen 2-3 satser tidigare o korrelatet för bestämda nominalfraser återfinns (mycket) tidigare i den föregående diskursen
Andra funktioner hos kongruens huvudfunktionen är naturligtvis att markera kopplingen mellan huvud och dependent(er) o modern hebreiska: yalda gdola axat yald -a gdol -a axat barn -F.SG stor -F.SG en.f.sg en stor flicka
Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av verbtyp och transitivitet i samoansk pidginengelska o 3sg subjektsmarkören (<pronomen) har överlevt som en anaforisk markör medan objektsmarkören har blivit en markör för transitivitet o pikipiki i-ranawe gris S-springa.iväg grisen sprang iväg o em i-luk-im pikipiki han/hon S-se-TR gris han/hon såg grisen o mi luk-im (pikipiki) jag se-tr (gris) jag såg honom/henne/den/det/(grisen) o mi luk-im yu jag se-tr du jag såg dig
Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av direkt kontra indirekt objekt i lunda (se s. 432) o Wamwinkawu kansi mukanda. w- a- mw- inka -w -u kansi mukanda 3SG- PRET- 3SG.DO- ge -KL3.IO -SUF barn.sg bok.kl3 Han/hon gav barnet boken. markering av topikala objekt i machiguenga (se s. 433) markering av bestämdhet i swahili (ovan)
Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av huvud- kontra bisats i bemba o olika pronominella markörer för 3:e person i huvud- respektive bisats o Umukashi áàishile. umukashi á- à- ishile kvinna.sg 3SG- PRET- komma Kvinnan kom. o umukashi úàishile umukashi ú- à- ishile kvinna.sg 3SG.REL- PRET- komma kvinnan som kom
Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av existentiell-representativa satser i kinyarwanda o Umugabo yariho kunzu. umugabo ya- riho ku- nzu man.sg 3.SG- vara LOC- hus Mannen är i/vid huset. o Kunzu hariho umugabo. ku- nzu ha- riho umugabo LOC- hus LOC- vara man.sg Det är en man i huset.
Andra funktioner hos kongruens (forts.) sammanlänkning av NP-konstituenter i walbiri o Kurdurlu ka maliki wajilinyi witarlu. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -rlu barn -ERG PRES hund -ABS jaga -NPST liten -ERG Det lilla barnet jagade hunden. o Kurdurlu ka maliki wajilinyi wita. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -Ø barn -ERG PRES maliki -ABS jaga -NPST liten -ABS Barnet jagade den lilla hunden.