BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan: När någon uttrycker en värdering om att något bör vara fallet är den naturliga motfrågan: Fakta Normer VARFÖR TROR DU DET? ÖVERTYGELSE ATTITYD VARFÖR TYCKER DU DET? Värden 1
Värdering: Teori nr 1! Objektivism och påkallade responser När vi sätter värde på en företeelse till exempel, kallar en handling god gör vi det därför att den har vissa objektiva egenskaper som gör en positiv attityd till den lämplig eller passande. Företeelsen är så beskaffad att en positiv respons är påkallad. Ex. En person hjälper en människa i nöd. Värdering: Teori nr 2! Error theory : Projicering och subjektivism När vi sätter värde på något projicerar vi våra känslor på objektet och tror felaktigt att det har vissa objektiva särskilda värdeegenskaper (bra, dålig etc). Men några sådana egenskaper existerar inte värderingar är bara subjektiva inställningar. 2
2 skäl att hålla isär sakpåståenden och värderingar Expertis är möjlig på det ena området, men inte det andra Man kan vara expert på ett sakområde (fysik, historia) och därmed en auktoritet. Man kan inte vara expert på vad som är gott och ont, rätt och fel. Sakliga argument biter inte på värderingar Alla människor är lika mycket värda Den som uppriktigt omhuldar människovärdesprincipen kommer inte att överge denna om någon påpekar: Vissa bidrar mer till samhällsnyttan än andra. Vissa är mer begåvade än andra. Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Faktapremissen kan granskas Värderingsförändringar Det brukar sägas ibland att värderingar förändras långsamt, och att det är svårt att påverka människors värderingar. Moralpsykologisk och sociologisk forskning, plus gammal mänsklig visdom, pekar i stället på följande: Vi gör ofta fel när vi vill förändra andras värderingar (och beteende): vi pratar. Människors värderingar bestäms till stor del av vad de ser att normgivande förebilder gör. 3
Tunna och fylliga värdebegrepp Tunna värdebegrepp: bra-dålig, rätt-fel, vacker-ful osv Saknar ett givet innehåll. Skelettaktiga. Användaren fyller ut dem med substans. Fylliga värdebegrepp: hederlig-ohederlig, ärlig-oärlig, modig-feg, givmild-snål Stort innehåll som förstärks av användarens attityd När vi använder oss av fylliga värdebegrepp kommer vi närmare en saklig verklighetsbeskrivning. Det är inte rimligt att kalla vem som helst för givmild eller modig. Vissa sakliga villkor måste vara uppfyllda. Det vore fel att påstå att Joakim von Anka är givmild. Saklighet är ett kunskapsideal, för sanningens skull. Hur värderingar ändå kommer in i processen En värdering som tar ställning mot värderingar! Kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande discipliner som t.ex. vetenskap och journalistik ska vara värderingsfria. Resultat och information får inte färgas av värderingar. Inomvetenskapliga värderingar: Vad är god vetenskap? Normer och ideal för att få så god vetenskaplig kvalitet som möjligt: forskningsresultaten ska vara tillförlitliga. Inomjournalistiska värderingar: Vad är god journalistik? Normer och ideal för att få så god journalistisk kvalitet som möjligt: journalistiken ska vara trovärdig. I vår tids mediabrus Ett starkt fokus på berättelser. Berättelserna ska vara intressanta, spännande och engagerande (värden). Den journalistiska skildringen blir till viss del en dramatisering av verkligheten. Verkligheten framställs inte i sitt råa och oförfalskade skick. Den friseras för att roa, chockera, skrämma oss etc Vilka saker forskas det om? Forskarens personliga värderingar om vad som är intressant, kul, givande och viktigt styr till viss del ämnesvalet. I forskarsamhället uppfattas vissa områden och problem som mer prestigefulla än andra. 4
Andra intressenter Privata företag, stiftelser och myndigheter ger anslag till forskning som rör frågor som uppfattas som viktiga och angelägna av dessa organ. Sådana intresseförbindelser innebär inte att forskningsresultaten blir otillförlitliga. Det leder dock till en makt över kunskapsproduktionen. Vem bestämmer vad som är värt att veta? Det nakna ögat? Det finns en verklighet oberoende av oss. Men är det möjligt för oss att uppfatta den och beskriva den helt oberoende av våra värderingar och andra attityder? 5