Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska Institutet 2017-06-07 Charlotta Eriksson 1
MILJÖHÄLSOENKÄT 2015
Uppdraget Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Ta fram underlag och information om befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa Enkätundersökning vart 4 år, omväxlande på barn och vuxna (MHE 99, 03, 07, 11) Miljöhälsoenkät 2015 (MHE 15) IMM/KI och CAMM/SLL i samarbete med SCB Sammanfattning av aktuellt forskningsläge 2017-06-07 3
Urval/målbefolkning Enkäten skickades till ca 88 300 personer, 18-84 år, folkbokförda i Sverige i minst 5 år Målbefolkning på 7,1 miljoner 37 133 svarande (42 procent) Skillnader mellan länen (Gotland 51 procent, Norrbotten 40 procent) Även skillnader beroende på kön, ålder och socioekonomi Viktning (SCB) baserat på bland annat befolkningsstorlek, ålder och kön Allt som redovisas gäller för hela målbefolkningen, inte bara de som svarat 2017-06-07 4
Frågor om buller Exponering Andel som lyssnar på hög musik Andel med fönster/sovrumsfönster i bullerutsatt läge Boende Typ av bostad, byggår, bullerdämpande åtgärder Välbefinnande/hälsa Hörselnedsättning och tinnitus (öronsusningar) Allmän bullerstörning, sömn, talförståelse/kommunikation, aktiviteter (ex. sova med öppet fönster, vistelse på uteplats) 2017-06-07 5
HÖRSELSKADANDE BULLER
Källor Främst kopplat till höga ljud, i synnerhet i arbetslivet Stark musik eller annat högt ljud, t.ex. från eget musicerande, hörlurar konserter, nöjeslokaler, motorsporter, skytte mm. Andel exponerade Ca 31 procent av männen och 18 procent av kvinnorna exponeras för höga ljudnivåer i yrkesmiljön 10 procent lyssnar dagligen på stark musik 2017-06-07 7
Andel som lyssnar på musik med hög volym 2017-06-07 8
Hörselnedsättning Totalt 20 procent Ökar med stigande ålder Högre för män än för kvinnor 24 respektive 17 procent Relativt konstant över tid 23 procent år 2007 2017-06-07 9
Tinnitus (öronsusningar) Totalt 14 procent Högre för män än för kvinnor 16 respektive 12 procent Ökning för kvinnor 9,7 procent 2007, 12 procent 2015 13 procent av unga vuxna (18-29 år) uppger ringningar i öronen efter exponering för höga ljud 2017-06-07 10
OMGIVNINGSBULLER
Källor Trafik (väg-, spår- och flygtrafik) Grannar, industrier, byggplatser, renhållning, fläktar och ventilation mm. Andel exponerade för trafikbuller Totalt 20 procent (ca 2 miljoner) exponeras för något trafikbuller över 55 db L Aeq,24h * Vägtrafik 1,64 miljoner Spårtrafik 232 000 Flygtrafik 19 000 * Källa: Sweco/Naturvårdsverket 2014. 2017-06-07 12
Andel med något fönster i bullerutsatt läge Något bostadsfönster: Ca 29 procent (22 resp. 38 procent) 2017-06-07 13
Andel med sovrumsfönster i bullerutsatt läge Ca 16 procent (10 resp. 24 procent) Färre i nybyggda bostäder än äldre (20 resp. 11 procent) 2017-06-07 14
Andel som besväras av buller från olika källor 2017-06-07 15
Andel som besväras av trafikbuller Totalt störs 8 procent av något trafikbuller (10 procent 2007) Mest utsatta är de som bor i flerfamiljshus i storstäderna Minskad störning om dörrar och fönster hålls stängda Vägtrafik 3,6 procent (6,4 procent) Ej källor inomhus, t.ex. grannar och hissar 2017-06-07 16
Andel som besväras i olika aktiviteter 2017-06-07 17
Försämrad inlärning och prestation Stor inverkan vid komplexa uppgifter Taluppfattbarhet, koncentrationsförmåga, minne Mekanismer tros vara att buller distraherar, döljer viktig information, höjer stressnivån och leder till trötthet Uppkommer i kontorsmiljöer och undervisningslokaler Ovidkommande tal särskilt störande Tolkning av talet krockar med andra kognitiva processer Effekten beror på typ av uppgift och lokalens utformning 2017-06-07 18
Barn en särskilt känslig grupp Tankeprocesser inte fullt utvecklade och avbryts lättare Flygbuller kan inverka negativs på barns läsinlärning, minne och motivation RANCH-studien: 3000 barn, 9-10 år, 89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser 5 db ökning i ljudnivån försenade läsinlärningen med 1-2 månader Inga samband med vägtrafikbuller 2017-06-07 19
Sömnstörning Ett vanligt klagomål i bullerutsatta populationer Buller gör det svårare att somna, orsakar uppvaknanden och påverkar sömnkvaliteten Försämrad återhämtning, trötthet, koncentrationssvårigheter, nedsatt prestation Långvariga besvär kan öka risken för t.ex. övervikt, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2 diabetes Ämnesomsättning (aptitreglerande hormon) Immunförsvar (inflammation) 2017-06-07 20
Fysiologiska effekter Fokus på hjärt- och kärlpåverkan, även metabola effekter Mekanismer: Medveten störningsupplevelse Autonom fysiologisk stressreaktion Försämrad sömn WHOs litteraturgranskning Hjärt- och kärleffekter från 50 db Lden Ca 4 procent riskökning per 5 db (IHD) 2017-06-07 21
Sammanfattning Stor andel trafikbullerutsatta - en femtedel av befolkningen Färre sovrum mot bullerutsatt sida Positiv trend vad gäller andel besvärade av (väg-)trafikbuller -Men! Risk för ett ökat antal exponerade i framtiden Urbanisering, förtätning, ökade transporter och höjda riktvärden (60/65 db) Högst anmärkningsvärt att riktvärdena för trafikbuller lättas upp samtidigt som evidensen för allvarliga negativa hälsoeffekter ökar Konsekvenserna av detta på folkhälsan är inte klarlagda och behöver följas upp nogsamt 2017-06-07 22
Miljöhälsorapport 2017 Stockholms län Kommer i höst! Miljöhälsa Online www.camm.sll.se 2017-06-07 Charlotta Eriksson 23
TACK! Charlotta.eriksson@sll.se www.bullernatverket.se https://www.facebook.com/bullernatverket.se 2017-06-07 Charlotta Eriksson 24