Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Transkript

1 Miljöhälsorapport 2013 Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

2 Swedish Toxicology Sciences Research Center (Swetox)

3 2 Utmaningar för akademin inom toxikologi Ny lagstiftning ökad internationalisering, ökat företagsansvar, krav på nya metoder Ny toxikologi inkluderande mode-of-action/mekanismer, personinriktat, nya försöksmodeller Ny krav på samverkan mellan forskning och innovation experimentell bas för kemikaliesäkerhet, validering av nya metoder, samt företagsnära samverkan säkra kemikalier en förutsättning för giftfri miljö Nya toxikologer? Långsiktig kompetensförsörjning inom akademi, myndigheter och industri

4 3 Swetox

5 Swetox Ett akademiskt forskningscentrum för 11 svenska universitet där innovativ, riktad grundforskning och uppdragsforskning samverkar Bedriver avancerad tvärvetenskaplig forskning inom området kemikalier, hälsa, miljö (hälso- och miljörelaterad toxikologi) Bidra till användning och utveckling av säkrare kemikalier och därmed till en hållbar miljö och till människors hälsa. Koordinera svenska utbildningsinsatser inom toxikologiska vetenskaper och erbjuda riktade spetskurser Etablera starka internationella kontakter/samarbeten

6 Miljöhälsorapport 2013 Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

7 En kedja 1993 Hälsorelaterad miljöövervakning 1996 Miljöhälsoutredningen 1999 (vuxna) 750/län + inga län fördjupar 2003 (barn) 800/län +10 län fördjupar 2007 (vuxna) 500/län + 10 län fördjupar 2011 (barn) 600/län + 14 län fördjupar 25 March

8 Regional användning Grund för regional miljöövervakning och rapportering Uppslagsverk Information och undervisning Normerande referensvärden 25 March

9 Målbefolkning Barn är inte små vuxna Utveckling Exponering Beteende Beroende 1,6 miljoner barn (0-14 år) Folkbokförda i Sverige samt minst en vårdnadshavare folkbokförd under 5 år. 8 månader, 4 år, 12 år March

10 Varför gör man en enkät? Exponering för olika miljöfaktorer Besvärsförekomst i befolkningen Självrapporterad hälsa Jämförbarhet mellan olika grupper Hälsorelaterad miljöövervakning 25 March

11 Varför gör man en enkät till? Ger miljöhälsoarbetet resultat? Vad har blivit bättre? Vad har försämrats? Hur ser utvecklingen ut i olika grupper? Hälsoindikatorer för miljömålen 25 March

12 Förtätning i olika län Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 25 March

13 Kan man lita på resultatet? Viktning av svaren baserat på SCB:s bakgrundsdata Bortfallsundersökning bekräftar viktningen Omfattar en betydande del av målbefolkningen Enkätresultaten kompletteras med andra källor och sakkunskap Sammanfattning Svaren är representativa för målbefolkningen Den största enkätundersökning för miljöhälsa någonsin För första gången redovisas hur barns miljö och hälsa utvecklats över tid Enkäten ger inte svar om orsakssamband 25 March

14 Exponering Hälsoeffekter Riskbedömning Kunskapsläget (Inga åtgärdsförslag) 25 March

15 Buller Enkätfrågor Hörselskadande buller Omgivningsbuller hemmet Omgivningsbuller skolan Hälsoeffekter Hörselskada Besvärsupplevelser Sömnstörning Försämrad inlärning Kardiovaskulära effekter 25 March

16 25 March

17 25 March

18 Tobaksrök Rökning under graviditeten har minskat från 9,5 procent 2003 till 5,0 procent 2011 Barns exponering för miljötobaksrök har minskat sedan år 2003 från 17 till 10 procent Minskningen har skett såväl i hemmet som på andra platser Någon minskning av exponeringen har dock inte skett i familjer med låg utbildning 14 maj

19 25 March

20 Mängder av andra spännande data Inomhusmiljö 11 % av familjerna (motsvarande cirka barn) rapporterar att de bor i bostäder med fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt. En minskning från 19 % sedan Radon 25 procent uppgav att radonhalten mätts någon gång i bostaden. En ökning från 17 procent sedan March

21 Hälsotillstånd 96 procent av barn upp till 12 års ålder uppges ha gott eller mycket gott hälsotillstånd. Barn med astma har lägre skattad hälsa än andra barn. Även barn som ofta upplever att de störs av buller har lägre skattad hälsa. 25 March

22 Bakgrund Förekomsten av astma andra allergisjukdomar har ökat stadigt sedan 1950-talet Orsakerna är ofullständigt kända Ärftlighet har stor betydelse men kan inte helt förklara ökningen över tid och skillnaden i förekomst mellan olika miljöer Miljöfaktorer är viktiga både för sjukdomens uppkomst och förlopp Allergisjukdomar debuterar ofta under barndomen Astma och andra allergisjukdomar påverkar barnets och familjens livskvalitét

23 Förekomst av allergisjukdom Läkardiagnostiserad allergisjukdom: Astma Allergisnuva Böjveckseksem Födoämnesallergi Förekomsten har ökat från 19% 2003 till 22% 2011, vilket är en signifikant ökning Ökningen ses för såväl 4- åringar som 12-åringar

24 Förekomst av astma Definition Minst två av följande: Läkardiagnos Symptom under senaste året Astmamedicin under senaste året 4-åringar Från 11% 2003 till 13% åringar Från 8,3% 2003 till 9,3% 2011 Vanligare hos pojkar

25 Obehag av olika exponeringar

26 Allergisjukdom och föräldrars utbildningsnivå

27 Sammanfattning Andelen barn med läkardiagnos för någon allergisjukdom har ökat från 19% 2003 till 22% 2011 Flera miljöexponeringar tros påverka uppkomsten av allergi En rad miljöexponeringar ger upphov till symptom och risk för försämring hos barn med allergi Socio-ekonomiska förhållanden är relaterade till dels förekomsten av allergi, men också till fortsatt exponering som bidrar till symptom

28 Kemikalier Metaller i dricksvatten och livsmedel Arsenik, mangan, kadmium, bly, kvicksilver, uran Andra ämnen i dricksvatten Fluorid, nitrit/nitrat Organiska miljöföroreningar i livsmedel Dioxinlika ämnen, icke-dioxinlika PCB, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, polycykliska aromatiska kolväten Kemikalier i konsumentprodukter Ftalater, bisfenol A, nanomaterial Ämnen som orsakar hudallergi Nickel, krom, kobolt, parfymämnen, konserveringsmedel, härdplaster, hårfärgämnen och tatueringar 25 March

29 25 March

30 Amning och konsumtion av fet Östersjöfisk Strömmingskonsumtion Fler mammor överskrider kostråden Stora regionala variationer 25 mars

31 Hormoner Reglerar humör, tillväxt, utveckling, metabolism, sexuell funktion Överför information mellan olika delar av kroppen 25 March

32 Har vi anledning att ta hormonstörande ämnen på allvar? 25 March

33 Har vi anledning att ta hormonstörande ämnen på allvar? 25 March

34 Hormonstörande ämnen Många fler kemikalier har potential att interagera med hormonella system och signalvägar än vad man tidigare förstått. Ny kunskap om hur exponering under tidig utveckling kan påverka hälsan senare i livet Hormonrelaterat sjukdompanorama verkar öka (reproduktion, cancer, beteende, diabetes) Dioxiner, PCB, Bromerade flamskyddsmedel, Cd Bisfenol A, Ftalater 25 March

35 Hur kan vi utveckla arbetet med miljöhälsorapportering? Ännu bättre samverkan med regionerna Nya Folkhälsomyndigheten Samverkan mellan centrala myndigheter (BoV, KemI, SoS, SLV, NV, SSM) Annan nationell infrastruktur (ex. HÄMI) Vidareutvecklat datavärdskap Effektivare informationsspridning Metodutveckling: Tonåringar, miljöhälsokohorter Orosmoln: Svarsfrekvens sjunker Oklart hur Folkhälsomyndigheten ser på frågan 25 March