Eksjö kommuns årsredovisning 2007

Eksjö kommuns årsredovisning 2007 Besöksadress: Södra Kyrkog. 4 575 80 Eksjö tfn vxl: 0381-360 00 fax: 0381-166 00 e-post: kommun@eksjo.se www.eksjo.se

Innehåll Organisationsschema - politiskt och förvaltningen...4 Inledning...5 Koncernen Sammanställd redovisning...6 Koncernresultaträkning...7 Koncernbalansräkning...8 Kommunen Omvärld och framtid...9 Ekonomisk översikt och analys... 11 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål...15 Fem år i sammandrag...20 Varifrån kommer kommunens pengar?...21 Hur används pengarna?...21 Personalekonomisk redovisning...22 Driftredovisning...27 Investeringsredovisning och resultatbudget...28 Resultaträkning och finansieringsanalys...29 Balansräkning...30 Nothänvisningar...31 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar...35 Årets miljöarbete...36 Vart gick kommunens pengar?...39 Politik...40 Kommunfullmäktiges beredningar...40 Förvaltningen...42 - Kommunledningskontoret...42 - Kommunstyrelsens särskilda projekt...46 - Internserviceavdelningen...47 - Samhällsbyggnadssektorn...49 - Barn- och ungdomssektorn...55 - Sociala sektorn...59 Överförmyndaren...64 Eksjö kommuns revisorer...65 Bolagen Eksjö Stadshus AB...66 AB Eksjö Industribyggnader...66 Eksjö Kommunfastigheter AB...66 Eksjö Energi AB...67 Eksjöbostäder AB...68 Eksjö Fordonsutbildning AB...68 eksjo.nu ab...69 Koncernbolagens resultat- och balansräkningar...70 Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Stora omslagsbilden: Duo fotografi Produktion: ekonomiavdelningen April 2008 3

Politisk- och förvaltningsorganisation Valnämnden 7 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndaren 49 ledamöter Tre fasta beredningar: Beredningen för: Näringslivs- och samhällsbyggnadsfrågor Barn- och ungdomsfrågor Vuxenfrågor Tillfällig beredning: Vision 2020 Tillstånds- och myndighetsnämnden 7 ledamöter 17 ledamöter Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Internserviceavdelningen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

Inledning - att samla i ladorna Mandatperiodens första år inleddes med storm. Detta påverkade i vanlig ordning den sårbara infrastrukturen i vårt moderna samhälle även om erfarenheten från de senaste åren lärt oss att beredskapen från samhällets sida måste tas på allvar. De redan välfyllda virkesterminalerna i vår kommun fick ytterligare påfyllning och nya fick iordningsställas. Den omfattande träindustrin inom vår kommun har på ett förtjänstfullt sätt hanterat detta. Sommarens regn medförde att Eksjö- och Bruzaåsystemen drabbades av en stor översvämning. Vi får gå långt tillbaka i tiden för att hitta någon med liknande omfattning. Dammarna i Bruzaholm blev via media rikskända och efterarbetet pågår ännu. Den nya mandatperioden innebar att den mångåriga eksjötraditionen med samlingsstyre över blockgränsen bröts. Alliansregering på nationell och regional nivå avspeglades även i vår kommun och ett traditionellt majoritetsstyre med opposition bildades. Hur detta påverkat det demokratiska arbetet och dess utveckling kommer med all säkerhet att analyseras i framtiden Detta är den traditionella arbetsformen i de flesta kommuner som dock inte löser problemet med att engagera fler människor i det demokratiska arbetet. Gränsen går inte mellan blocken utan mellan medborgarna och det politiska etablissemanget. Vårt arbetssätt med beredningar inom kommunfullmäktige har bidragit till ett stort antal möten mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda. I vad mån detta är rätt väg återstår att se men vi är bara i början på detta arbete och har mycket att lära. Högkonjunkturen som präglat de senaste åren har fortsatt. Arbetslösheten är rekordlåg, företagens investeringar höga, positiva rapporter om god orderingång har nått oss allt oftare och etableringar inom handeln pågår. Näringslivsenhetens arbetar mycket nära och intensivt med näringslivet. Även inom den för oss så viktiga offentliga sektorn planeras det och pågår stora investeringar. Beslutet om nytt polishus i Eksjö är ett bra exempel. Investeringar ger framtidstro och alla mår bra av att vara i arbete. Detta avspeglas även i kommunens ekonomi. Kommunerna är ålagda att budgetera sina skatteintäkter enligt nationella prognoser. Vi chansar aldrig utan följer dessa prognoser. Ökad budgetföljsamhet i verksamheterna och att medborgarna har arbete som ökar skatteintäkterna gör att vi ännu ett år visar ett ansvarigt och bra resultat i ekonomiska termer. Det kan vara ett pedagogiskt problem att förklara den strama hållningen i tilldelning av resurser samtidigt som vi har överskott. Att samla i ladorna under goda år är en gammal sanning och vårt sätt är att amortera på låneskulden. De stora investeringar som gjordes runt millenniumskiftet i våra verksamhetslokaler och som garanterar kvalitet i arbetsmiljö och funktion betalas av enligt våra finansiella mål. Detta är en garanti för att kunna göra nödvändiga investeringar även åren som ligger framför. Inte enbart i ekonomiska begrepp är resultaten goda utan det gäller också de mjuka värdena. Våra verksamheter visar i olika jämförelser att kvalitén och resultaten är goda. Visst finns problemområden, det vore oansvarigt att inte uppmärksamma det, men ett metodiskt arbete med att förbättra dessa pågår ständigt. Den enskilt viktigaste resursen Lennart Bogren Kommunstyrelsens ordf. är våra medarbetare. Kommunens arbetsinsatser handlar i stor utsträckning om enskilda medarbetares möte med brukarna. Uppskattning och beundran för alla dessa insatser kan aldrig nog uttryckas. Den stora utmaningen åren framöver är hur vi förvaltar denna resurs. Hur kan vi behålla och nyrekrytera till vår verksamhet? Hur kompetensutvecklar vi personalen och hur utvecklar vi arbetsmiljön? En ansvarig lönebildningspolitik, rimlig personaltäthet och stimulerande fortbildning är avgörande. Frågorna har under året fått en central roll och våra val är medvetna och svåra. Vid bildandet av bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB var strävan att renodla de verksamheter som avgiftsfinansieras och den verksamhet som skattefinansieras. Gränsen är inte exakt då förvaltningen av våra verksamhetslokaler samt drift av gata/park ingår i bolagskoncernen. Nödvändigheten av rationella utförarorganisationer har avgjort detta. De olika bolagens verksamhet visar positiva resultat, såväl ekonomiskt som verksamhets mässigt. Balansen mellan låga hyror/avgifter och den ekonomiska styrkan i bolagen för utveckling och nyinvesteringar har under året ytterligare analyserats och arbetet fortgår. Efterfrågan på fjärrvärme ökar, bredband till 100 procent av medborgarna (idag 98 procent), flera vårdboende, fler seniorboende och flera hyresrätter. Marknaden sköter en del men i en kommun av vår storlek blir trycket på våra bolag stort. Arbetet med olika aktörer inom bostadsbranschen har varit intensivt och nått vissa resultat men vi måste gå vidare. Uppdrag till bl.a. Eksjöbostader AB har under året beslutats och planeringen av nybyggnation pågår. Verksamheternas måluppfyllelse och utförlig ekonomisk redovisning sker på annan plats i detta dokument. Jag har därför försökt beskriva några viktiga omvärldsfaktorer och politiska ställningstagande som legat till grund för uppnådda resultat. Vi befarar nu att vi går in i en något dämpad konjunktur. De senaste årens resultat har stärkt våra möjligheter att fortsatt hålla en god kvalité inom den kommunala servicen. Lennart Bogren Kommunstyrelsens ordförande 5

Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, plus 19,3 mnkr (27,0 mnkr). Eksjöbostäders resultat lika starkt som föregående år, plus 8,6 mnkr (8,7 mnkr). Koncernens investeringar uppgår till 90 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB, AB Eksjö Industribyggnader och från och med 2007-12-31 Eksjö Fordonsutbildning AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu (tidigare Eksjö 2000 AB) som ägs till 50 procent och ITolv AB där Eksjö Industribyggnader AB innehar en aktiepost på 35 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Positivt resultat Koncernen Eksjö kommun kan redovisa ett bra resultat 2007. Årets resultat blev positivt med 19,3 mnkr, att jämföra med 27,0 mnkr 2006. Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdipositioner i kommunkoncernen uppgick till 23,3 mnkr (27,9 mnkr). Kommunens andel i resultatet uppgick till 13,2 mnkr medan bolagen svarade för 10,1 mnkr. Det var främst Eksjöbostäder AB som bidrog till bolagenskoncernen Eksjö Stadshus AB:s vinst. Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till 1 140 mnkr, vilket är en ökning med 40 mnkr. Av ökningen kommer 26 mnkr från kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning medan övrig kommunal verksamhet ökade med 7 mnkr. Bolagskoncernens omsättning ökade med 7 mnkr. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto försämrades under året med 3,8 mnkr. Försämringen är hänförlig till de finansiella kostnaderna som ökat med 4 mnkr till 34,7 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgår till 4,3 procent (3,7 procent 2006) Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 90 mnkr, vilket var 31 mnkr mindre jämfört med föregående år. Bolagskoncernen investerade 67 mnkr och kommunen 23 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjö Energi AB, 46 mnkr. Av dessa investeringar har 32 mnkr investerats i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till 1 280 mnkr (1 267 mnkr), en ökning med 13 mnkr. Bolagskoncernens anläggningstillgångar har ökat med 19 mnkr, medan kommunens anläggningstillgångar har minskat med 10 mnkr. Omsättningstillgångarna har minskat med 35 mnkr till 124 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 802 mnkr, vilket är en minskning med 20 mnkr. Bolagens andel av skulden är 80 procent och kommunens andel 20 procent. Finansiell ställning Koncernens soliditet har ökat med 1,7 procent och uppgår till 23,0 procent jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning, har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 48,5 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 3,5 procent. ingår i Eksjö Stadshus AB fr.o.m. 2007-12-31 6

Koncernresultaträkning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2007 2006 2007 2006 Verksamhetens intäkter 255 859 247 885 446 258 432 598 Verksamhetens kostnader -932 333-884 875-1 016 260-964 616 Avskrivningar -11 909-14 077-66 320-72 696 Avsättning för deponi, jämförelsestörande post 0-3 000 0-3 000 Nedskrivning anläggningstillgångar, jämförelsestörande post -1 637-3 015-1 637-3 015 Verksamhetens nettokostnader -690 020-657 082-637 959-610 729 Skatteintäkter 569 671 549 053 569 671 549 053 Generella statsbidrag 124 019 118 161 124 019 118 161 Finansiella intäkter 16 511 15 854 2 267 2 083 Finansiella kostnader -6 947-5 011-34 652-30 659 Resultat före extraordinära poster 13 234 20 975 23 346 27 909 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Skattekostnader 0 0-4 075-866 ÅRETS RESULTAT 13 234 20 975 19 271 27 043 7

Koncernbalansräkning (tkr) Tillgångar Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2007 2006 2007 2006 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekn anläggningar 174 030 173 969 1 226 433 1 215 924 - Maskiner och inventarier 33 035 33 170 46 600 42 781 Finansiella anläggningstillgångar 299 761 309 168 6 766 7 069 Övriga anläggningstillgångar 0 747 Summa anläggningstillgångar 506 826 516 307 1 279 799 1 266 521 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 768 775 4 937 4 065 Kortfristiga fordringar 62 953 52 418 106 845 109 867 Kassa och bank 9 461 20 693 12 534 45 387 Summa omsättningstillgångar 73 182 73 886 124 316 159 319 SUMMA TILLGÅNGAR 580 008 590 193 1 404 115 1 425 840 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - Ingående eget kapital (justerat) 267 995 247 020 303 539 274 013 - Direktbokat mot eget kapital 0 0-78 2 824 - Årets resultat 13 234 20 975 19 271 27 043 Summa eget kapital 281 229 267 995 322 732 303 880 Avsättningar Avsättning för pensioner 4 703 4 220 6 915 7 156 Avsättning för deponi 3 000 3 000 3 000 3 000 Avsättning för uppskjuten skatt 0 0 12 381 8 275 Skulder Långfristiga skulder 161 100 181 628 802 493 822 159 Kortfristiga skulder 129 976 133 350 256 594 281 370 Summa skulder 291 076 314 978 1 059 087 1 103 529 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 580 008 590 193 1 404 115 1 425 840 SOLIDITET 48,5% 45,4% 23,0% 21,3% 8

Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationella konjunkturutveckling Tillväxten i OECD-området har försvagats påtagligt till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna och de höga energi- och livsmedelspriserna. Det är svårt att med större säkerhet bedöma djupet och varaktigheten i konjunkturnedgången inom OECD-området men Konjunkturinsti - tutet bedömer att den mest sannolika utvecklingen är att konjunkturavmattningen blir måttlig och relativt kortvarig och att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan att hamna i en recession. I USA fortsätter fallande bostadsinvesteringar att dra ner tillväxten även 2008. Den starka tillväxten i många tillväxtekonomier fortsätter emellertid och inbromsningen av den globala tillväxten de kommande två åren blir därför måttlig. Den amerikanska ekonomin börjar att återhämta sig 2009. Sammantaget dämpas den globala BNP-tillväxten 2008 och 2009, men förblir på historiskt sett höga nivåer. Risken för en svagare utveckling är dock ovanligt stor. Svensk ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in främst på grund av vikande exporttillväxt. 2007 bedöms BNP-tillväxten ha uppgått till 2,7 procent. Svag exportorderingång och försiktiga hushåll bidrar till att dämpa utvecklingen under inledningen av 2008. Därefter växer exporten något snabbare. Stigande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt 2008-2009, trots att inflationen blir hög 2008. När osäkerheten på de finansiella marknaderna minskar bedöms hushållen åter öka konsumtionen snabbare. Svensk arbetsmarknaden Under 2007 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 2,4 procent eller med 106 000 personer. Efter det första kvartalet 2008 dämpas sysselsättningsutvecklingen och uppgången i antalet arbetade timmar. Sammantaget ökar sysselsättningen med 65 000 personer 2008 och med 20 000 personer 2009. Arbetslösheten har fallit i rask takt under de senaste två åren, från 7,7 procent 2005 till 6,1 procent av arbetskraften 2007. Åren 2008 och 2009 bromsas nedgången och arbetslösheten bedöms uppgå till 5,6 procent respektive år. Kommunernas ekonomi För 2007 ser kommunernas ekonomiska resultat ut att vara i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunerna väntas sammanlagt uppnå ett resultat på 8 miljarder kronor. Drygt 30 kommuner förväntas dock redovisa underskott, vilket är en ökning jämfört med 2006 då endast åtta hade underskott. Trots en gynnsam samhällsekonomisk utveckling står kommuner och landsting inför ett antal utmaningar. För kommunerna finns det möjlighet att uppnå resultat i linje med god ekonomisk hushållning de närmaste åren, förutsatt att nödvändiga verksamhetsanpassningar genomförs och att statsbidragen tillåts öka i samma takt som skatteunderlaget. Det förutsätter även att verksamhetsvolymen inte växer med mer än knappt 1 procent per år. Trots en förhållandevis måttlig total behovsökning står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheter. Det visar Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten november 2007. Befolkning Den 31 december 2007 var Sveriges folkmängd 9 182 927. Folkmängden ökade med 69 670 personer under 2007, att jämföra med 65 505 personer under 2006. Invandringen var den största anledningen till folkökningen. Invandringen ökade under året med 99 485 personer. Invandringen år 2007 blev den största sedan SCB börjat mäta. Utvandringen låg på liknande nivå som föregående år, 45 418 personer. Av landets 290 kommuner ökade 160 sin folkmängd under 2007. Resterande kommuner hade en folkminskning eller en oförändrad folkmängd. Det var bra fem av landets 50 minsta kommuner som ökade sin befolkning. Av de 50 största kommunerna var det bara tre som minskade sin befolkning. Eksjö kommun minskade sin folkmängd med 81 personer under 2007 och uppgår till 16 435 invånare. Folkminskningen beror på ett negativt födelsenetto med 84. Bostadsmarknad Totalt finns det 8.489 lägenheter i Eksjö kommun, varav 41 procent i flerbostadshus och 59 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt 1.391 lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2007 i genomsnitt uppgått till 16 lägenheter, vilket motsvarar en uthyrningsgrad på 99 procent. Det är fortsatt god efterfrågan på villamarknaden. De senaste året har ett 10-tal villor uppförts i kommunen. Efterfrågan är större än tillgången på både villor och hyreslägenheter. Villabebyggelse har åter kommit igång i Kvarnarp där fem tomter har sålts. Det finns ytterligare lediga Förvaltningsberättelse 9

byggelse vid norra delen av Talluddasjön med 19 tomter har blivit fördröjt på grund av ett överklagande. Näringsliv och arbetsmarknad Företagen i kommunen har haft en mycket positiv utveckling och har tagit beslut om och delvis genomfört investeringar på mellan 200-300 mnkr under den senaste tolvmånaders-perioden. Ett större externt handelsområde växer fram vid Abborravik. Detta förväntas bidra till en positiv utveckling av handelsindex och flera etableringar väntas inom en snar framtid. De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandsjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flest anställda. En mycket stor del av kommuns omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverkottet uppgår i snitt till ca 1300. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. 10 Förvaltningsberättelse

Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2007 ger överskott med 13,2 mnkr. Detta resultat är 5,8 mnkr bättre än budget. Nedskrivning av anläggningstillgångar har skett med 1,6 mnkr. Verksamheterna har bedrivit sin verksamhet med 6,1 mnkr lägre nettokostnad än budgeterat. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning visar överskott med 5,6 mnkr. Pensionskostnaderna har däremot blivit 6,0 mnkr högre än budgeterat. Årets resultat motsvarar 1,9 procent av skatteintäkter och bidrag. Resultatet uppfyller nästan det finansiella resultatmålet som är 2,0 procent. Därmed nåddes det resultat som bör eftersträvas för att klara god ekonomisk hushållning. Fig 1 Årets resultat 2003-2007, mnkr Årets resultat visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen under perioden visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna Förutsättning för en fortsatt god ekonomisk hushållning är att utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag balanserar kostnadsutvecklingen över tiden. Ett sätt att belysa detta är att jämföra hur nettokostnader och skatteintäkter inkl utjämningsbidrag har utvecklats under de senaste fem åren. Se figur 3. För 2007 har nettokostnaderna ökat med 5,0 procent medan skatteintäkterna endast ökat med 4,0 procent. Under den senaste femårsperioden har nettokostnaden ökat mer än skatteintäkterna främst beroende på 2007 års utveckling. Det är nödvändigt att balansen återställs. Budgetutfall Årets resultat 2007 uppgår till 13,2 mkr, vilket är 5,8 mkr bättre än det budgeterade resultatet. Verksamheternas redovisning uppvisar ett budgetöverskott på totalt 6,1 mkr. Bland de verksamheter som redovisar överskott märks Sociala sektorn och Kommunledningskontoret som redovisar 5,1 mnkr respektive 3,9 mnkr i budgetöverskott. Barn- och ungdomssektorn redovisar negativ budgetavvikelse med 5,0 mnkr. För mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisning sid 27 och verksamhetsberättelse sid 42 och framåt. Fig 2 Fig 3 Årets resultat i % av skatteintäkter och bidrag 2003-2007, mnkr Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2003 2007, % Förvaltningsberättelse 11

I figur 4 framgår att verksamheternas budgetavvikelse successivt har förbättrats under de senaste fem åren. År 2007 fick verksamheterna det största budgetöverskott under perioden. Den totala budgetavvikelsen är också positiv för andra året i rad. Det är viktigt att budgetavvikelsen är positiv för att den ekonomiska planeringen ska kunna uppfyllas. Investeringar och avskrivningar Årets nettoinvesteringar har uppgått till 23,1 mnkr och är med de lägsta under femårsperioden. Orsaken till detta är dels att investeringar i kommunens verksamhetslokaler sker i Eksjö Kommunfastigheter AB:s regi och dels på grund av målsättningen att kommunens investeringsvolym ska sänkas så att full självfinansiering uppnås. De största investeringarna har skett på gator och vägar med 10 mnkr. Nettoinvesteringsvolymen var under åren 2003 2007 i genomsnitt cirka 26 mnkr per år. I flerårsplanen finns en medveten strategi att minska investeringsvolymerna en period för att kunna stärka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Investeringsanslagen för år 2008 uppgår till 21 mnkr utöver detta återstår 7 mnkr av 2007 års anslag. I figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren 2003-2007. Fig 4 Fig 5 Fig 6 Budgetavvikelse Nettoinvesteringar och avskrivningar 2003-2007, mnkr Självfinansiering av investeringar 2003-2007, mnkr Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts. I figur 6 framgår att kvarstående skatteintäkter när driften är betald ligger på en hög nivå och att självfinansieringen av investeringarna har uppfyllts även 2007. De kvarstående skatteintäkterna har dessutom bidragit till att amortera låneskulden. 2003 2004 2005 2006 2007 Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 29,9 27,4 43,3 41,3 27,3 Årets nettoinvesteringar, mnkr 37,5 30,4 22,6 23,1 23,1 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 80 90 191 179 118 Låneskuldens utveckling Den långfristiga låneskulden har under 2007 amorterats med 20 mnkr och uppgår till 161 mnkr. Låneskuldens utveckling framgår av figur 7. Den genomsnittliga räntenivån på låneskulden var vid årets slut 4,3 procent. Fig 7 Låneskuldens utveckling 2003-2007, mnkr 12 Förvaltningsberättelse

Fig 8 Soliditetsutveckling 2003-2007, % Soliditetsutvecklingen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas. Detta har uppfyllts. Soliditeten har under 2007 ökat med 3,1 procentenheter till 48,5 procent. Det långsiktiga soliditetsmålet är 50 procent. I figur 8 framgår soliditetstalets förändring sedan 2003. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (417 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -23 procent. Fig 9 Borgensåtagande 2003-2007 Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick 2007-12-31 till 644 mnkr, figur 9. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har minskat med 11 mnkr under året. Minskningen beror på amortering av lån hos Eksjöbostäder AB och AB Eksjö Industribyggnader. Av kommunens totala borgensåtagande på 644 mnkr avser endast 4 mnkr externa åtaganden medan resterande 640 mnkr avser kommunens helägda bolag. Eksjöbostäder AB 211 mkr, Eksjö Energi AB 381 mnkr, AB Eksjö Industribyggnader 48 mnkr. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2007 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Fig 10 Pensionskostnader, mnkr 2005 2006 2007 Löpande pensionsutbetalningar 12,1 12,4 12,6 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 17,8 19,6 22,0 Förmånsbestämnd ålderspension (försäkringspremie) 5,3 0,3 8,4 35,2 32,3 43,0 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 417 mnkr, denna post ligger inom linjen och ingår således inte i balansräkningen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 5 mnkr. Ansvarförbindelsen har under 2007 ökat med 66 mnkr detta beror främst på ändrade beräkningsgrunder. Pensionsförpliktelsen inom linjen i balansräkningen avser nuvarande och f d kommunanställdas intjänade pensionsrätt före 1998. Avsättningen i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden 1998-2007 till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2007 till 43 mnkr. Förvaltningsberättelse 13

Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Till höger beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2008 års förutsättningar. Känslighetsanalys Ränteförändring 1 % 1,6 mnkr Löneökning med 1 % 5,6 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 2,3 mnkr 10 heltidstjänster (18.000) 3,1 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 2,8 mnkr Förändrad befolkning 100 pers 4,3 mnkr Kommunens ekonomiska utveckling Med det positiva bokslutsresultat som nu redovisas för tredje året i följd har förutsättningarna för en fortsatt balanserad ekonomi i kommunen förbättrats ytterligare. Samtliga finansiella mål har uppnåtts. I treårsplanen för åren 2008-2010 når vi inte till fullo resultatmålet 2 procent. Ändrade demografiska förutsättningar kommer även för Eksjö att medföra behov av omprioriteringar inom och mellan verksamheter. Signaler tyder på att konjunkturen börjar mattas och detta kommer att påverka skatteintäkterna. SKL:s senaste prognos (februari 2008) visar på 2 mnkr mindre skatteintäkter än vi budgeterat för 2008. Det finns ett antal utmaningar inför de kommande åren. En förutsättning för att lyckas behålla ekonomin i balans är att verksamheterna även fortsättningsvis behåller den goda följsamheten mot tilldelade ramar. 14 Förvaltningsberättelse

Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att följa upp vissa övergripande mål för den kommunala verksamheten. Uppföljningen sker genom metoden balanserad styrning och där utfallsdata analyseras i förhållande till målen. Nedan redovisas ett axplock av målen under utvecklings- och arbetssättsperspektiven. Ekonomiperspektivet och de ekonomiska målen kommenteras på annan plats i årsredovisningen. Kundperspektivet kommer att redovisas i samband med 2009 års bokslut. Skälet till detta är att ingen relevant uppföljning gjorts med avseende på detta perspektiv. Kommunen har i mars 2008 köpt in ett enkätprogram, och ett antal kundenkäter är planerade inför hösten 2008. Utvecklingsperspektiv Befolkningsutveckling Mål: Årligen ett positivt flyttningsnetto om 25 invånare. Utfall: Flyttningsnettot varierar kraftigt den gångna femårsperioden 2003-2007. Kommunens målsättning om +25 st nettoinflyttare uppnås endast år 2005, då nettot var 43 st. Vid årsskiftet 2007-12-31 uppgick nettot till +2, vilket är 15 färre än föregående årsskifte. Samtidigt redovisar kommunen höga nettotal för den utrikes invandringen för samtliga år under gångna femårsperioden, vilket är glädjande. Problemet är den fortsatt höga inrikes utflyttningen. Kommunen har också sedan 1994 negativa födelsenetton. Antalet födda är 2007 var den lägsta uppgiften (116 födda) på två decennium. Nettoinflyttning se diagram 1. Trend: SCB redovisar för hela landet ett ökad antal födda för föregående år, och prognostiserar en fortsatt ökning av födelsekullarna på riksnivå. För Eksjö kommun ses ingen sådan trend för närvarande. Kommunen har sedan tidigare en målsättning att uppgå till 17000 invånare senast år 2010. Med nuvarande utveckling (+ 25 st inflyttningsöverskott) kommer inte målet att nås vid denna tidpunkt. Utöver lägre inflyttningsöverskott jämfört med målet, kvarstår problemen med negativa födelsenetton. Näringslivs- och arbetsmarknadsutveckling Mål: stimulera bildandet av alternativa driftformer. Utfall: Alternativa driftformer som intraprenader finns närvarande bara inom barn- och ungdomssektorn samt inom sociala sektorn. Under 2007 upp gick de till 10 stycken 1). Några intraprenader har lagts samman i början av 2007. Det bör nämnas i sammanhanget att vissa kom- Övergripande verksamhetsuppföljning Diagram 1 Nettoinflyttning under perioden juli 2003 juli 2007 2003 2004 2005 2006 2007 munala åtaganden redan sedan en längre tid tillbaka, sker i föreningsregi. Som exempel kan nämnas att stor del av kommunens skötsel m.m. för utomhusanläggningar för idrott sker i föreningsregi, där kommunen tecknat avtal med olika föreningar. Av tabellen på nästa sida framgår kommunens intraprenader. Trend: Under åren 2005-2006 skapades flera av de nedan angivna entreprenaderna. Fn finns inga beslut om ytterligare intraprenader, men på längre sikt och i anslutning till verksamhetsförändringar kommer varje sådan större förändring prövas mot alternativa driftformer. Inför 2008 upphör två av intraprenaderna och ingår i större enheter. Horizont/Linnean kommer att uppgå i den nya organisationen för Hälsa, Integration och Arbete (HIA). Linden överförs till till enheten för psykatri och missbruk. Mål: Förbättrad näringslivsranking minst plats 99 inom tre år (2008). Utfall: I den senaste genomförda och publicerade näringslivsrankingen 2) år 2007 har kommunen avancerat 38 placeringar från plats 164 till plats 126. Rankingen avser här den sammanfattande rankingen. Själva utvärderingsmodellen bygger på ett rankingförfarande om 17 olika parametrar, där de olika parametrarna har olika vikter. Företagsklimatet har också värderats och Eksjö kommun har här avancerat från 189:e plats år 2006 till 140:e plats år 2006. Ny ranking beräknas komma i mitten av april. Enligt uppgift från näringslivschefen bedöms Eksjös ranking öka/minska omkring 15 platser. Se diagram 2 på nästa sida. 1) Utöver intraprenader finns två föreningsdriva daghem/för skolor nämligen Fröhuset och Benjamin. 2) Rankingen utförd av Svenskt näringliv. 15

Tabell 1 Alternativa driftformer, intraprenader, månadsanställda. Antal Antal Bruttobudget Kommentar anställda årsarbetare mnkr EksjöVux 16 15,25 14 149 Norrtullskolan 34 21,22 10 837 Nifsarpskolan 24 23,5 21 100 Förskola Stocknäs 12 9,27 4 043 Lönnen/Eken 1) 22 16,97 7 277 OiC 87 68,97 36 557 Horizont/Linnean 2) 14 12,88 5 084 Linden 3) 11 9,03 3 795 Komomsorg 64 55,6 31 216 Talgoxen 4) 7 5,37 2 664 Summa 284 238,06 136 772 1) Fr.o.m. 2008 heter båda avdelningarna Lönnen (med tillägget norr och söder) 2) Fr.o.m. 2008 upphör intraprenaden och ingår i sektorns nya organisation för Hälsa, Integration och Arbete. 3) Under 2008 upphör intraprenaden och verksamheten byter tillhörighet, från äldreomsorgen till enheten för psykiatri och missbruk. 4) Gruppen var en sk. träningsintraprenad under 2007 och är fr.o.m. 2008 en självplanerade grupp. Diagram 2 Näringslivsrankning minst plats 99 inom tre år (2008) Samhällsutvecklingen i övrigt Mål: Full behovstäckning inom barnomsorgen. Alla som efterfrågar barnomsorgsplats tre månader före önskad placering skall kunna få det. Diagram 3 Relationen mellan beläggningen och kapaciteten mätt i 1000-tal volymtimmar/månad inom förskola/barnomsorg Utfall: All efterfrågan på barnomsorgsplats har kunnat effektueras inom föreskriven tid hittills under året. Sektorn har som ambition att under året kunna balansera beläggningen mot kapacitetsutnyttjandet. Under 2007 har det dock varit en viss överkapacitet (diagram 3), i synnerhet under hösten och avser främst de mindre orterna. Det måste dock framhållas att efterfrågetrycket varierar inom kommunen, och i framför allt Eksjö och Hult har trycket på barnomsorg/förskola varit mycket starkt. Trend: Att dimensionera kapaciteten i förhållande till förväntad beläggningsgrad är problematisk, detta förhållande gäller särskilt vid vårintagningarna. Efterfrågan på barnomsorgsplats bestäms inte bara av antalet individer, utan också av antalet efterfrågade timmar, förändrade hushållsmönster, reformer m.m. 16 Övergripande verksamhetsuppföljning

Trycket på förskoleplatser förväntas sjun ka vid intagningen till grundskolan ht 2008, samtidigt som nämnts ovan är efterfrågan fortsatt stor inom Eksjö och Hult tätorter. För Mariannelunds del bedöms efterfrågan och kapacitet vara i balans medan efterfrågetrycket förväntas sjunka i övriga tätorter under hösten 2008. Diagram 4 Antal arbetslösa 2007 Mål: Minskad ungdomsarbetslöshet Utfall: Den totala arbetslösheten (obalanstalet) uppgick i dec 2006 till 4,0 procent. Tolv månader senare uppgår den öppna arbetslösheten och personer i olika konjunkturprogram uppgår till 1,8 procent eller 167 st av den arbetsföra befolkningen 16-64 år. Se diagram 4. Ungdomsarbetslösheten är alltjämt relativt hög och uppgår i snitt till 6,5 procent år 2007. Se diagram 5. Diagram 5 Arbetslösa ungdomar 16-24 år andel av befolkningsgruppen 16-24 år, jämfört med gruppen arbetslösa 16-64 år Antalet ungdomar i konjunkturåtgärder ligger lågt jämfört med 2006 år, dock ökade antalet sista kvartalet 2007, samtidigt sjönk den totala ungdomsarbetslösheten jämfört med toppnoteringar under augusti oktober. Se diagram 6. Diagram 6 Totalt antal arbetslösa och i konjunktursåtgärder, 16-24 år Övergripande verksamhetsuppföljning 17

Mål: Minskad brottslighet Utfall: Under år 2007 anmäldes 1919 brott i Eksjö kommun, vilket motsvarar en ökning med 19,3 procent fler anmälningar jämfört med föregående år. Större delen av ökningen avser brottyperna stödbrott och skadegörelsebrott. Antalet anmälda brott placerar Eksjö på delad andra plats i länet i förhållande till befolkningsstorlek. Se diagram 7. Diagram 7 Antal anmälda brott i relation till befolkningsstorlek (per 1000 invånare) Av tabell 2 framgår tydligt hur stöldbrotten och skadegörelsebrotten ökat kraftigt mellan 2006 och 2007. Även bilbrotten har ökat väsentligt medan glädjande nog har alkohol- och narkotikabrotten minskat. Tabell 2 Antal anmälda brott efter brottstyp, kvartal 2007 2006 2007 2007 2007 2007 2007 helår helår kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 Våldsbrott 155 162 30 40 40 52 Hot-, kränknings- och frihetsbrott 222 229 52 57 56 64 Vårdslöshet- och vållandebrott 17 21 6 2 4 9 Stöldbrott 678 856 134 232 276 214 Bilbrott 196 265 47 56 88 74 Skadegörelsebrott (inkl mordbrand) 167 270 42 72 78 78 Vissa trafikbrott 146 142 25 26 38 53 Alkohol- och narkotikabrott 137 98 24 17 24 33 Vapenbrott 22 21 3 4 7 7 Källa Brå, prel uppgifter 18 Övergripande verksamhetsuppföljning

Arbetssättsperspektiv Mål: den totala frånvaron skall sänkas med 0,5 procent jämfört med år 2005. Diagram 8 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till normalarbetstiden, månadslön och tillsvidareanställda 2007 Utfall: Den totala sjukfrånvaron i förhållande till normalarbetstiden uppgick år 2007 till i snitt 6,1 procent. Uppgiften avser månadsanställa och tillsvidareanställda. Resultat för 2007 var i linje med 2006 års uppgift. Motsvarande uppgift för år 2005 var 6,5 procent. Målet är därmed nått. Se diagram 8. Vid en analys av såväl korttids- som av långtidsfrånvaro framgår för årets första sex månader att korttidsfrånvaron sjunkit från januari till juli från 2,7 procent till 1,0 därefter har korttidsfrånvaron ökat något igen. Noteras dock att korttidsfrånvaron steg kraftigt under februari och mars för att sedan sjunka igen. Samma tendens fanns för åren 2006 och 2005, dvs. att korttidsfrånvaron steg kraftigt under februari mars. Vid en jämförelse med andra kommuner är utvecklingen likartad. Det är framförallt inom de personalintensiva verksamheterna i kombination med många brukare som korttidssjukfrånvaron ökar i de aktuella månaderna. En sannolik förklaring är influensa av någon art. Diagram 9 Kort- respektive långtidssjukfrånvaro för perioden 2007-01 2007-12 månadslön tillsvidareanställd personal Långtidsfrånvaron ligger i snitt på 3,7 procent för 2007 vilket är ett något högre snitt jämfört med 2006 som uppgick till 3,5 procent. Övergripande verksamhetsuppföljning 19

Fem år i sammandrag 2003 2004 2005 2006 2007 Antal invånare 16 656 16 571 16 575 16 516 16 435 Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 31,57 -därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Årets resultat mnkr 4,6 1,6 8,3 21,0 13,2 - exkl extraordinära/jämförelsestörande poster 4,6 1,6 17,5 27,0 13,2 Nettoinvesteringar tkr 37 493 30 410 22 616 23 142 23 057 Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 80,0 90,2 191,0 179,0 118,4 Verksamhetens nettokostnad mnkr 593,4 601,5 629,1 657,1 690,0 Avvikelse verksamhetens driftbudget mnkr -8,7-4,9-3,7 2,8 6,1 Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag % 99,2 99,7 98,7 96,9 98,1 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 66,0 77,0 69,8 73,9 73,2 -per invånare kr 3 963 4 647 4 211 4 474 4 454 Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 106,9 124,1 120,0 159,3 124,3 -per invånare kr 6 418 7 494 7 240 9 645 7 563 Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 527,1 537,4 521,7 516,3 506,8 -per invånare kr 31 646 32 428 31 475 31 261 30 837 Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 046,1 1 162,5 1 220,6 1 266,2 1 279,8 -per invånare kr 62 858 70 153 73 641 76 665 77 870 Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 110,3 148,0 138,0 133,3 130,0 -per invånare kr 6 622 8 932 8 326 8 071 7 910 Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 165,6 210,1 232,0 281,4 256,6 -per invånare kr 9 940 12 679 13 996 17 038,0 15 613,0 Långfristiga skulder mnkr, kommunen 2) 228,5 228,1 206,5 188,8 168,8 -per invånare kr 13 719 13 765 12 459 11 431 10 271 Långfristiga skulder mnkr, koncernen 2) 721,0 819,3 835,0 840,1 824,8 -per invånare kr 43 289 49 442 50 377 50 865 50 186 Eget kapital mnkr, kommunen 254,2 238,6 247,0 268,0 281,2 -per invånare kr 15 262 14 401 14 902 16 227 17 110 Eget kapital mnkr, koncernen 266,4 257,1 273,1 303,9 322,7 -per invånare kr 15 992 15 517 16 477 18 400 19 635 Soliditet % kommunen 42,9 38,8 41,8 45,4 48,5 Soliditet % koncernen 23,1 20,0 20,4 21,3 23,0 Inkl hela pensionsåtagandet % kommunen -10,7-13,4-12,9-14,2-23,4 1) Fr.o.m.2004 ingår upplupna personalkostnader för december 2) inkl avsättningar 20 Förvaltningsberättelse

Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Förvaltningsberättelse 21

Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och kan vara ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. De personalnyckeltal som redovisas är fr.o.m. 2004 uppställda efter den mall som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Det gör att det kan skilja något i jämförbarhet med tidigare år. Kommunens verksamhet är mycket personalintensiv och de samlade personalkostnaderna uppgår till 611 miljoner kronor. De utgör 65 procent av verksamheternas bruttokostnader vilket innebär att personalkostnadens andel i kommunens budget är lika stor som föregående år. De anställdas medelålder har ökat något efter att tidigare ha minskat. Den är nu 45,2 år vilket är 0,2 år högre än 2006. Antalet pensionsavgångar beräknas vara stort under flera år framöver. Detta, tillsammans med naturlig personalomsättning och förändrade behov, medför att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov under en lång tid framöver. För att klara detta behöver därför insatser göras för att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. En sådan åtgärd är att erbjuda olika personalförmåner inom ramen för policyn om löneväxling. De åtgärder som nu erbjuds är semestervecka, pension, hem-pc och personalbil. Arbetet pågår med att ta fram fler erbjudanden. En hög medelålder ger också utslag i sjukfrånvaron som även under 2007 visar på en fortsatt ökning, 0,1 procentenheter. Under 2007 har även långstidsfrånvarons del av den samlade sjukfrånvaron ökat något. Den ökade satsningen på friskvård har ännu inte märks i form av lägre sjuktal. För att minska sjukfrånvaron måste därför ytterligare ansträngningar göras. Under året har en policy om alkohol och andra droger fastställts och arbetsledare och fackliga kontaktombud har utbildats. Vidare har en policy om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön antagits. Slutligen ha en pensionspolicy fastställts. Den skapar förutsättning att använda de möjligheter som finns i det kommunala pensionsavtalet i olika personalpolitiska sammanhang. Även under 2007 har mycket arbete lagts på att skapa gemensamma enhetliga strukturer och rutiner för personalfrågorna i den nya förvaltningen. Detta arbete kommer också att fortsätta under kommande år. Mer fokus måste också sättas på arbete med långsiktig personalförsörjning och kompetensutveckling. En ökad personalomsättning och framtida brist på arbetskraft ställer allt större krav på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare som yngre människor gärna söker sig till. Antal anställda Eksjö kommun hade den 30 november 2007 1550 tillsvidareanställa. Det är en ökning med 7 anställda jämfört med föregående år. Ökningen finns på internserviceavdelningen medan övriga sektorer minskat i volym. Över tid finns dessutom en utveckling att en större andel av kommunens anställda har en tillsvidareanställning. Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller är oförändrade sedan föregående år. 83,2 procent av kommunens anställda har en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Det är exakt samma andel som föregående år. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor och mellan tillsvidareanställda och visstidsanställda går det dock att se mindre förändringar. Fig 1 Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Utöver de tillsvidareanställda finns dessutom 239 månadsavlönade visstidsanställda. Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Kommunledningskontor 36 36 15 14 51 50 50,3 48,8 98,6 97,5 Samhällsbyggnadssektor 53 50 37 39 90 89 80,3 79 89,2 88,7 Barn- och ungdomssektor 496 482 110 117 606 599 561,4 558,2 92,6 93,2 Social sektor 642 625 59 67 701 692 591,3 584,1 84,4 84,4 Internserviceavdelning 82 108 12 11 94 119 76 97,9 80,6 82,3 TOTALT 1310 1302 233 248 1543 1550 1360,1 1368,9 88,2 88,3 22 Förvaltningsberättelse

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 95,9 procent för män och 86,9 procent för kvinnor. För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 88,3 procent, en ökning med 0,1 procent. Under 2007 har 54 ålderspensioner, 3 ålderslivräntor och 4 familje-/efterlevandepensioner beviljats. Anställningsform Alla anställda (kvinnor och män) Tillsvidare-/visstidsanställda % Kvinnor och män Deltid Deltid Heltid < -74 % 75-99 % 2006 2007 2006 2007 2006 2007 16,8 16,8 29,7 29,8 53,5 53,4 Alla anställda Uppdelat på män/kvinnor och tillsvidare-/visstidsanställda % Kvinnor Män Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Anställningsform < -74 % 75-99 % < -74 % 75-99 % 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Tillsvidareanställd 17,71 17,51 32,75 31,95 49,54 50,54 3,0 4,84 11,16 11,29 85,84 83,87 Visstidsanställd 27,87 26,97 34,43 41,57 37,70 31,46 15,49 19,67 22,54 24,59 61,97 55,74 Totalt 18,96 18,65 32,95 33,11 48,09 48,24 5,92 7,77 13,82 13,92 80,26 78,32 Figur 4 visar en prognos för framtida pensionsavgångar utifrån hur många som fyller 65 år respektive år. Det finns en ökande tendens att anställda kvarstår i anställning efter fyllda 65 år samtidigt som andra anställda tar ut sin pension innan de fyllt 65 år. Personalkostnader Den totala kostnaden, inklusive lönekostnad, pensioner och arvoden är 611 mkr, en ökning med 6,5 procent från föregående år. Ökningen består i huvudsak av ökad lön för de anställda samt utbetalning av engångsbelopp i löneöversynen 2007. Pensionsskulden (=ansvarsförbindelsen) är inkl löneskatt ca 417 mkr, vilket är en ökning med 66 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i huvudsak på ändrade ränteoch livslängdsantaganden. Semesterlöneskulden uppgår till 35 mkr, en ökning med 0,7 miljoner kronor. Fig 4 Antal beräknade pensionsavgångar 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 22 39 År 2008 2009 2010 2011 2012 Fig 5 Personalkostnader 2005, 2006 och 2007 (tkr) 45 42 2007 2006 2005 Skattepliktig kontant grundlön 388 867 369 864 344 968 OB-ersättning 16 768 16 223 14 702 Övertids-/mertidsersättning 4 694 4 951 5 217 Jour och beredskap 5 910 6 355 6 294 Övriga ersättningar 967 661 740 Sjuklön 4 437 4 610 4 441 Arbetsgivaravgifter enl lag o avtal 174 712 165 106 157 312 Utbetalda pensioner 10 346 10 253 10 043 Löneskatt på pensionskostnad 2 510 2 487 2 436 37 Förvaltningsberättelse 23

Övertid och mertid Övertiden/mertiden utgör ca 1,5 procent av normalarbetstiden. Detta är en något lägre andel är året innan. Den genomsnittliga mertiden och övertiden per anställd är 21 tim respektive 7,6 timmar med stor variation mellan sektorerna. Uttaget av både mertid och övertid har minskat något sedan föregående år. Löner och lönepolitik Kommunens lönepolicy reviderades under 2006 under ledning av en politisk styrgrupp ur kommunstyrelsen. Policyn förtydligades och möjligheten till verksamhetsbaserade lönekriterier har införts. Den nya policyn beräknas få genomslag i löneöversynen 2009. Liksom tidigare kommer lönesättningen i kommunen att grunda sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom den arbetsvärdering som genomfördes i slutet på 90-talet och som ständigt uppdateras. Varje år genomförs en lönekartläggning som utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner. Arbetsvärderingen är också ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Mellan 2006 och 2007 har den genomsnittliga ökningen av heltidslönen för kommunens anställda varit 444 kr eller 2,13 procent. Hur den genomsnittliga lönen förändrats under perioden 1990-2006 framgår av figur 7. Den genomsnittliga heltidslönen för kvinnor är 20 632 kr medan den för män är 24 461 kr. En stor del av förklaringen till denna skillnad är att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen medan kvinnorna återfinns i lägre värderade yrken. Dessutom har de anställda som tillhör kommunals avtalsområde inte fått någon nivåhöjande löneökning 2007 utan den gäller ifrån januari 2008. Detta omfattar ca hälften av kommunens anställda varav en övervägande del är kvinnor. Lönestatistiken för 2007 måste därför läsas med stor försiktighet. Fig 6 Övertid och mertid 2006 och 2007 (timmar) Sektor (motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) 2006 2007 2006 2007 Kommunledningskontoret 104 16 200 68 Samhällsbyggnadssektorn 690 494 1 308 1 792 Barn- och ungdomssektorn 11 721 9 790 2 767 3 849 Sociala sektorn 20 304 18 943 7 036 5 682 Internserviceavdelningen 4 326 3 277 519 395 Summa övertid/mertid 37 146 32 520 11830 11 785 Fig 7 Genomsnittlig heltidslön (kr) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Fig 8 Lön uppdelat på befattning, man och kvinna, 2006 och 2007 (kr) Man Kvinna Totalt BSK 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Differens 01 Vård och omsorg 20 466 20 610 19 447 19 688 19 577 19 758 181 02 Bildning/fritid 25 013 25 713 23 224 24 058 23 733 24 535 802 03 Teknik 20 533 21 469 18 438 18 478 18 965 19 306 341 04 Administration 33 145 35 143 21 876 22 500 24 693 25 726 1 033 Totalt 23 847 24 461 20 255 20 632 20 801 21 244 443 24 Förvaltningsberättelse

Åldersstruktur Åldersfördelningen bland samtliga månadsavlönade visar att 66,8 procent är 40 år eller äldre. Detta är en ökning sedan föregående år. Andelen anställda under 40 år har däremot åter minskat. Den föryngring av personalen som tidigare kunde noteras har därmed brutits och medelålder bland de anställda har åter ökat något. Medelåldern för män och kvinnor framgår av figur 9. Åldersfördelningen framgår av figur 10. Friskvård och rehabilitering Kommunen har under de senaste åren arbetat utifrån en förvaltningsövergripande policy för friskvård. I den förs fram att var och en har ett ansvar att hålla sig i form för att kunna utföra sitt arbete åt kommunen. Till hjälp för detta får man bl.a. simma gratis i kommens simhall, men erbjuds också många andra så kallade trivselaktiviteter inom ramen för friskvården. För att samordna och utveckla friskvårdsarbetet har kommunen en halvtidsanställd friskvårdskonsulent som arbetar tillsammans med utbildade friskvårdsinspiratörer på våra arbetsplatser. Sjukfrånvaro Genom en ändring i lagen om kommunal redovisning (SFS 2002:1065) är kommunen skyldig att redovisa sjukfrånvaron fr.o.m. 2003-07-01. Redovisningen ska ske både åldersindelat och könsindelat och avse all personal, dvs. även månadsavlönade vikarier och timanställda. Redovisat på detta sätt blir sjukfrånvaron för 2007 enligt figur 11. Fig 9 Medelålder för män och kvinnor Kön År 2006 2007 Män 45,6 45.5 Kvinnor 45,0 45,2 Totalt 45,0 45,2 Fig 10 Åldersfördelning (%) Ålders- Tillsvidare Visstid Totalt grupp 2006 2007 2006 2007 2006 2007-29 9,3 7,0 33,0 38,9 14,8 11,3 30-39 23,6 21,8 28,5 21,3 24,6 21,7 40-49 28,5 27,7 20,4 20,5 26,4 26,8 50-54 16,7 17,5 6,4 7,8 14,4 16,2 55-59 11,4 13,7 7,5 5,7 10,6 12,7 60-65 9,9 12,0 4,0 5,7 8,6 11,1 Fig 11 Frånvaro / långtidsfrånvaro, män / kvinnor, ålder Frånvaro (% av arbetad tid) Därav långtidsfrånvaro (>60 dgr) Kön 2007 2006 2005 2004 2007 2006 2005 2004 Kvinnor 6,9 6,6 6,6 5,8 69,2 66,7 68,5 73,9 Män 3,8 4,4 2,7 2,5 53,5 54,9 44,8 65,0 Totalt 6,3 6,2 5,9 5,1 67,3 65,0 66,6 73,0 Ålder Frånvaro (% av arbetad tid) Därav långtidsfrånvaro (>60 dgr) - 29 3,4 3,0 2,5 1,8 35,6 34,2 20,0 30,7 30 49 6,6 6,5 5,8 4,7 68,1 66,6 65,9 70,9 50-7,0 7,0 6,9 6,9 72,1 68,4 71,7 78,8 Totalt 6,3 6,2 5,9 5,1 67,3 65,0 66,6 73,0 Förvaltningsberättelse 25