2 01 Förvaltningsberättelse 02 2 2 4 5 13 15 15 17 17 18 19 20 21 21 22 23 27 28 Inledning Sammanfattning Omvärldsanalys Bedömning av uppfyllelse av mål Finansiell analys Finansiella rapporter kommunen Driftredovisning Resultaträkning Betalningsflödesanalys Balansräkning Investeringsredovisning Kommentarer till investeringsredovisningen Sammanställd redovisning Timrå kommun Finansiella rapporter sammanställd redovisning Resultaträkning Balansräkning Noter Personaluppgifter 29 35 39 43 48 49 03 54 Verksamhetsberättelser från styrelser/ nämnder Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och tekniknämnden Miljö- och byggnadsnämnden Revisionen Socialnämnden Övriga delårsrapportuppgifter Tillämpade redovisningsprinciper mm
3 Förvaltningsberättelse Inledning Delårsrapport per 31/8 2012 Kommunen ska enligt kap 9, 1-3 i lagen om kommunal redovisning minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Rapporten skall föreläggas kommunfullmäktige. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsredovisningen d.v.s. att kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning följs. Kommunledningskontoret har sammanställt delårsrapport per 31 augusti. Rapporten utgår från budgeten för år 2012 som kommunfullmäktige beslutade om i november 2011. I delårsrapporten ingår också rapporter från respektive nämnd/ styrelse. Sammanfattning Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 134,4 mnkr, en minskning med 16,7 mnkr eller 11,0 % jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens kostnader uppgår till 646,2 mnkr, en minskning med 9,3 mnkr eller 1,5 %, jämfört med samma period föregående år. Största enskilda post som förklarar minskning av omsättning är att projekt Fagervik haft mindre omsättning 2012 jämfört med 2011. I verksamhetens intäkter ingår 2012 en prel. intäkt om 16,8 mnkr för återbetalda avtalsförsäkringspremier för år 2007-2008. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna för perioden uppgår till knappt 476 mnkr vilket är en ökning med ca 13 mnkr jämfört med samma period föregående år. För helåret beräknas skatteintäkterna uppgå till ca 714 mnkr, vilket är omkring 7,5 mnkr mer än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 102,6 mnkr för perioden, en ökning med knappt 1 mnkr jämfört med samma tid föregående år. Prognosen för helåret är att statsbidrag och utjämning uppgår till 153,1 mnkr, vilket är ca 5,3 mnkr mer än budgeterat. Sammantaget har skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning ökat med ca 2 % jämfört med samma tidsperiod föregående år. Kommunens resultat Periodresultat Resultatet t.o.m. 31 augusti 2012 är ett överskott på 47,3 mnkr. Det är en förbättring med 3,5 mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet är 36,0 mnkr bättre än budget. Huvudorsaken är besked om återbetalning (prel. 16,8 mnkr) av tidigare års premier för avtalsförsäkringar. Perioden har varit ekonomiskt gynnsam för kommunen, främst beroende på måttlig kostnadsutveckling för nämnderna och positiva utfall för skatter, generella statsbidrag och räntor. Nämnderna har med något undantag bedrivit sin verksamhet inom budgetramarna, undantag är barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden försörjningsstöd, samt byggnadsnämnden - bostadsanpassning, där kostnader överstiger budget. Prognos Prognostiserat resultat för helåret 2012 uppgår till 38,4 mnkr vilket är 31,6 mnkr bättre än budget. Jämfört med tertialrapporten per 30 april är prognosen förbättrad med 23,9 mnkr. Huvudorsaken är besked om återbetalning av tidigare års premier för avtalsförsäkringar. Prognos över resultatet för helåret är emellertid 8,9 mnkr sämre än resultatet per den 31 augusti. Den prognostiserade budgetavvikelsen för styrelser och nämnder är -4,2 mnkr och för finansieringen 35,8 mnkr.
Omvärldsanalys Källa: Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI), aug 2012 Den internationella konjunkturen BNP-tillväxten har varit fortsatt svag i de flesta regioner i världen och i OECD-länderna ökade BNP med endast 0,1 procent det andra kvartalet 2012 jämfört med kvartalet före. I USA ökade BNP med låga 0,4 procent och tillväxten mattades av i de stora tillväxtekonomierna utanför OECD. Den enskilt viktigaste förklaringen till den svaga tillväxten är osäkerheten om utvecklingen av den europeiska skuldkrisen, som hämmar investeringar och konsumtion även i stabila länder. Förtroendeindikatorer och annan information tyder på fortsatt svag tillväxt i världsekonomin under senare delen av 2012. Konjunkturinstitutet bedömer att det är mest sannolikt att osäkerheten om utvecklingen i euroområdet börjar klinga av mot slutet av 2012. Förtroendet hos hushåll, företag och på finansiella marknader återvänder då. BNP-tillväxten ökar sedan gradvis under 2013. Det grundläggande problemet i euroområdet är att konkurrenskraften i de sydeuropeiska länderna är alltför svag med underskott i bytesbalanserna som följd. För att återställa den externa balansen och samtidigt minska arbetslösheten krävs ökad export i dessa länder. Det förutsätter i sin tur ett sänkt kostnadsläge jämfört med resten av världen. En viss hjälp får underskottsländerna i euroområdet av att euron har försvagats mot bland annat dollarn och kronan, men kostnadsläget måste anpassas även inom euroområdet. De åtgärder som hittills har presenterats har inte lyckats återställa långivarnas förtroende för statsfinanserna i bland annat Spanien och Italien. Detta avspeglas i fortsatt höga statsobligationsräntor i dessa länder. Det kommer att krävas ytterligare politisk handlingskraft inom EU. 4 Konjunkturen i Sverige Trots svag utveckling i omvärlden ökade BNP i Sverige starkt under första halvåret i år. Lagerinvesteringarna utvecklades exempelvis oväntat starkt i de preliminära nationalräkenskaperna. Under återstående del av 2012 väntas BNP utvecklas svagt i Sverige. Exporten går trögt till följd av svag efterfrågan i omvärlden och bostadsinvesteringarna ligger kvar på en låg nivå. Den svaga utvecklingen i omvärlden med både ett fortsatt högt hushållssparande och gradvis högre offentligt sparande i många OECDländer innebär att omvärlden ger jämförelsevis lite draghjälp till konjunkturåterhämtningen i Sverige. Tillväxten i Sverige kommer i större utsträckning än vad som har varit fallet i de senaste konjunkturuppgångarna drivas av inhemsk efterfrågan och inte export. Kronans växelkurs har stärkts snabbt under sommaren, framför allt mot euron. Oavsett anledning till växelkursförstärkningen innebär den en press nedåt på inflationen och kommer med viss fördröjning även att påverka exporten negativt. Arbetsmarknaden har utvecklats något svagare under de två första kvartalen 2012. Sysselsättningen har fortsatt att öka något till och med andra kvartalet, men de flesta indikatorer tyder nu på att en avmattning kommer att ske framöver. Osäkerheten om utvecklingen i euroområdet är fortsatt hög och tillväxtprognoserna för området har reviderats ner. I Sverige blir tillväxten svagare framöver och därmed ser arbetsmarknaden ut att försvagas något mer än väntat Den samlade bilden är att produktionen kommer att utvecklas svagt och att sysselsättningen faller något.
Bedömning av uppfyllelse av mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål I kommunens verksamhetsplan för 2012, flerårsplan 2013 2014, finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande en koppling mellan de finansiella målen och god ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringarna ska skapas. Det ska också finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för låneskuld och soliditet motiveras av att kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. Kommunen tvingades i slutet av 1990-talet att låna bl.a. för att infria borgen till bostadsrättsföreningar. En förbättrad soliditet ger en förbättrad långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 31 % 2011, jämfört med 51 % i rikssnitt. Soliditeten bör därför successivt öka. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Per 31 augusti är utfallet 8,2 %. Enligt prognosen försämras kommunens resultat under hösten, från 47,3 mnkr 31 augusti till 38,4 mnkr den 31 december, dvs. från 8,2 % till 4,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Prognos: målet uppfylls. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per år. Under 2011 2014 ska den tillfälligt tillåtas att öka och för 2012 uppgå till 199 mnkr. I bokslutet för 2011 uppgick den långfristiga låneskulden till 146,5 mnkr. T.o.m. 31 augusti i år har den minskat till 135,5 mnkr. Av den nyupplåning som beslutades i budget 2012 har hittills inget lånats upp. I nuläget bedöms att låneskulden kommer att uppgå till ungefär samma nivå som vid bokslutet 2011, dvs ca 145 mnkr, en minskning med 1,5 mnkr. Prognos: målet uppfylls. 5 Kommunens soliditet (eget kapital genom totala tillgångar, dvs. andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. I bokslutet för 2011 uppgick soliditeten till 31 %. Enligt budget 2012 ska den uppgå till 32 % vid årets slut. Per den 31 augusti uppgår soliditeten till 37 %, Enligt prognosen uppgår den till 35 % vid årets slut. Prognos: målet uppfylls. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsplan och budget för 2012 innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i visionen, så att uppfyllelse av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda fram till en god ekonomisk hushållning. För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas skrivelser. En sammanfattande redovisning lämnas här. Antalet mål som beräknas uppfyllas helt eller delvis vid årets slut i % av totala antal mål inom respektive perspektiv: Perspektiv Helt Delvis Tillväxt 22% 44% Service 20% 10% Livsmiljö 27% 18% Personalpolitik 22% 33% Ekonomi 50% 25% Totalt 28% 26% Ett verksamhetsmål har ansetts kunna bli delvis uppfyllt vid årets slut om det finns flera styrtal
till ett mål och några styrtal bedöms kunna uppfyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till 2012, utan senare. Om uppföljningen då visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet kunna bli delvis uppfyllt. Av totalt 47 nämndsvisa mål bedöms 25 stycken, 54 %, kunna bli helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Den prognostiserade måluppfyllelsen är högst för ekonomimålet, 75 % och därefter följer tillväxtmålet med 66 %. Tio mål har av ansvarig nämnd ansetts som ej uppföljningsbara per den 31 augusti. Dessa mål finns inom barn- och utbildningsnämnden (4 st), kultur- och tekniknämnden (2 st), miljö- och byggnadsnämnden (2 st) och socialnämnden (2 st). Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan, kundattityd-/brukarundersökning och medarbetarsamtal/-undersökning sker senare under hösten. De kommungemensamma målen i Vision 2015 handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Dessa mål får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. I kommunens verksamhetsplan 2012 2014 har några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa, i anslutning till det kommungemensamma mål som respektive mål är kopplat till. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga 6 lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Prognos: av de sex verksamhetsmål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till tillväxtmålet, är prognosen att ett mål kommer att uppfyllas helt och ett mål kommer att uppfyllas till viss del. Ett mål har inte följts upp. Enligt den uppföljning som har skett, ser kommunen ut att i mindre grad närma sig ett uppfyllande av tillväxtmålet under 2012. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap förbättras och är 2015 Norrlands bästa. 2012 förbättras Timrås placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat ytterligare. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andel sysselsatta år 2015 är minst 80 %. Arbetslösheten ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2011 är Timrå 6:e kommun av 54 i Norrland. b) Andel sysselsatta av totalbefolkningen (förvärvsintensitet) 20 64 år är för 2009 75,9 %. Arbetslösheten i juli 2011 är 3,9 % av befolkningen 16 64 år i Timrå och 3,5 % i riket. a) Timrå kommuns placering 2012 är andra kommun av 54 i Norrland. Målet är på god väg att uppfyllas. b) Förvärvsintensiteten är för 2010 77 %. Arbetslösheten i augusti 2012 är 4,1 % av befolkningen 16-64 år i Timrå och 3,7 % i riket. Prognos: målet kommer inte att uppfyllas.
Effektmål Tillväxt boende Tomter för villabebyggelse i attraktiva områden tillskapas för att främja en befolkningsökning. Styrtal Antalet nya, tillskapade tomter i olika områden. En detaljplan för Viktjärn förväntas vinna laga kraft under hösten som innebär att fem nya tomter kan tillskapas. Om avstyckning av tomterna hinner ske innan årsskiftet är osäkert. Prognos: målet kommer sannolikt inte att uppfyllas. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Eleverna visar på god måluppfyllelse när de slutar åk 3, 6, 9, sista årskursen på gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Styrtal Alla elever som slutar årskurs 3 kan läsa och har goda kunskaper i matematik. Resultaten i alla skolämnen bidrar till att det genomsnittliga meritvärdet i grundskolans slutbetyg är lika med eller bättre än det nationella. Alla elever som får slutbetyg ska har minst godkänt i alla ämnen för att vara behöriga till vidare studier. Statistiken är inte tillgänglig ännu. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål För att kunna uppnå kommunens tillväxtmål som bland annat innebär en befolkningsökning till 18 500 invånare och Norrlands bästa företagsklimat år 2015 är ett bra och effektivt samarbete mellan kultur- och teknikförvaltningen och kommunens övriga förvaltningar nödvändigt och bör utökas. Styrtal Antal dokumenterade samarbeten/projekt mellan kultur- och teknikförvaltningen och övriga förvaltningar under åren 2011, 2012, 2013. 7 För närvarande pågår samarbete om projekten "Industriområde i Torsboda", "Muddring i Söråkers hamn" mellan Kultur och Teknik, Miljö och Bygg och Näringslivskontoret och "Skolprojektet i Sörberge" mellan Kultur och Teknik och Barn och Utbildning. Prognos: målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Under 2011 har miljö- och byggnadsnämnden reviderat servicemål med deklarerade handläggningstider. Under 2012 ska deklarerade handläggningstider klaras. Styrtal 100 % av de kompletta ärendena ska handläggas inom deklarerade handläggningstider. Handläggningstiden för bygglov överskrider fortfarande servicegarantins utlovade tider. De utvidgade arbetsuppgifterna enligt ny PBL medför fortsatt längre handläggningstider. I övrigt uppfylls deklarerade handläggningstider. Prognos: Målet uppfylls inte. Socialnämnden Effektmål Socialnämndes beslut stödjer kommunens Vision 2015. Genom lyhördhet, omvärldsbevakning och samarbete skapar nämnden en stimulans till kreativitet för att hitta nya lösningar inom nämndens verksamhetsområden och kommunens utveckling. Genom effektiv planering av alla olika former av boende för medborgarna skapar Socialnämnden tillväxtutrymme. Styrtal 20 s.k. servicehuslägenheter omvandlas till trygghetsbostäder under 2012. Dialog har under året förts med fastighetsägaren angående omvandlande av fler särskilda boendeplatser till trygghetsplatser. Timråbos VD kommer att lyfta frågan vidare till styrelsen. Prognos: målet uppfylls inte.
Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Prognos: av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2012 har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, och ha koppling till servicemålet, är det endast två som har kunnat följas upp per den 31 augusti. Av dessa är det ett mål som bedöms kunna uppfyllas. Det är därför svårt att i delårsrapporten gör någon bedömning av om kommunen närmar sig servicemålet under 2012. Kommunstyrelsen Effektmål Effektivt arbetssätt Kommunen har ett arbetssätt, som bättre tillgodoser behov hos medborgare, företag och organisationer och som stärker den interna kostnadseffektiviteten. Styrtal Antalet pågående horisontella, förvaltningsövergripande processer. Ett flertal processer pågår som är fleråriga, såsom arbetsmarknadsutredning, information/marknadsföring, e-tjänster och samarbetet inom Sundsvallsregionen. Sundsvallsregionen har beslutat om en inriktning mot näringsliv, ortstrukturer samt skola. Prognos: målet kommer att uppfyllas. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Varje skola ska marknadsföra sin profil. Styrtal Varje skola redovisar årligen sitt arbete med profilen till nämnden. 8 Redovisningen kommer att genomföras under hösten 2012. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2012 genomföra en kundattitydmätning (stickprov) hos kommuninvånarna angående renhållningsverksamheten. Styrtal Antalet nöjda enligt mätningen uppgår till mer än 80 %. Enkäten är ännu inte utförd. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Miljö- och byggnadsnämnden ska ha nöjda och engagerade medborgare, brukare och partners. Styrtal Procentuell del nöjda eller mycket nöjda kunder låg under 2010 på mellan 84 och 91 % för både miljönämnden och byggnadsnämnden. För år 2012 ska följande nivå uppnås i redovisad nöjd kundundersökning: a) 90 % ska vara nöjda eller mycket nöjda med förvaltningens tillgänglighet. b) 90 % ska vara nöjda eller mycket nöjda med förvaltningens service. c) 95 % ska vara nöjda eller mycket nöjda med förvaltningens bemötande. Under oktober och november genomför nämnden en nöjd kundundersökning. Sammanställningen från den undersökningen presenteras till årsredovisningen. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Socialnämnden Effektmål Utifrån gällande lagstiftning behandlas ansökningar skyndsamt och med hög rättssäkerhet. Nämnden utvecklar en för medborgarna transparant planeringsprocess. Styrtal All rättslig prövning ska styrka målet.
27 domar har inkommit under perioden, 7 domar har helt eller delvis gått nämnden emot. Att 27 domarna har inkommit visar att handläggarna är noggranna med att informera de sökande om möjligheten att överklaga. Prognos: målet uppfylls inte. Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Prognos: Sju av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål med koppling till livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa bedöms tre mål helt eller delvis uppfyllas under året. Ett mål är inte möjligt att följa upp per den 31 augusti. Bedömningen är att kommunen närmar sig livsmiljömålet till viss del under 2012. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energianvändning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämfört med 2009 (2009 användes 44 800 MWh till kommunens lokaler). Styrtal Under 2010 minskade energianvändningen i lokaler med 0,2 % jämfört med 2009. Under perioden 2009-2012 ska användningen minska med 5,2 % jämfört med 2009. 9 Prognosen för energianvändningen i fastigheter som kultur- och teknik förvaltar visar på en minskning med 3,8 % mellan 2009 och 2012. För Timråbo finns ännu inga siffror. Prognos: målet kommer sannolikt inte att uppfyllas. Effektmål Timrå kommun, exklusive de kommunala bolagen, ska fram till 2014 minska sin energianvändning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) avseende transporter med 10 %, motsvarande 88 MWh, jämfört med 2009 (2009 användes 888 MWh till kommunens transporter). Styrtal Under 2010 ökade energianvändningen avseende transporter med 1 % jämfört med 2009. Under perioden 2009-2012 ska användningen minska med 5 % jämfört med 2009. Energianvändningen avseende transporter ökade med 2 % under perioden 2009-2012. Prognos: målet kommer inte att uppfyllas. Effektmål Kommunen ska planera mark- och vattenanvändningen på ett sätt som främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle ur såväl ekologiskt, som socialt och ekonomiskt perspektiv. Styrtal Minst tre bostadsområden som bedöms bli efterfrågade av marknaden ska redovisas. Av redovisningen ska framgå att dessa områden främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle ur såväl ekologiskt, som socialt och ekonomiskt perspektiv. I samrådshandlingen för ny översiktsplan redovisades flera förslag på nya bostadsområden. Arbetet med översiktsplanen avbröts 2011. Inom befolkningsmålsprojektet pågår utredningar för att bedöma om två områden bedöms bli attraktiva för marknaden, ett centralt område i Timrå och ett område i Fagervik. Redovisning av om de främjar utvecklingen beräknas kunna ske i slutet av året. Den helt avgörande frågan är om kostnaderna för exploatering är rimliga i förhållande till prisnivån på nya småhus och lägenheter. Prognos: målet uppfylls delvis.
10 Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla som vistas i skolans och förskolans miljöer ska behandlas med lika rättigheter och möjligheter. Alla elever i Timrå ska känna sig trygga i sin skola. Personalpool ska införas för att säkerställa personalens behörighet. Styrtal Utveckling av skolans likabehandlingsplaner som följs upp via internkontrollplanen. Varje förskola och skola har en egen likabehandlingsplan. Prognos: målet uppfylls. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Till utgången av år 2012 ha genomfört energioptimering i alla verksamhetslokaler som leder till minskad förbrukning med minst 10 %. Styrtal Andelen energiförbrukning i förhållande till år 2008. Energiförbrukningen i verksamhetslokalerna beräknas minska med 12,7% mellan 2008 och 2012. Prognos: målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Miljö- och byggnadsnämnden ska bistå de fasta tillsynsobjekten med grundläggande energiråd och tillse att verksamheterna energiplanerar. Under perioden 2012-2014 ska energidialog föras med verksamheter som har en betydande energiförbrukning och klimatpåverkan. Styrtal Under 2012 ska energisamtal med inriktning på energiplanering hållas med 10 olika verksamheter. Uppföljning ska göras av de verksamheter som haft energisamtal tidigare år. Miljö- och byggnadsnämnden marknadsför möjligheten för verksamheter att motta information om energiplanering. Tre samtal har genomförts under perioden. Prognos: målet kommer inte att nås. Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Styrtal Minst 80 % av brukarna anger att de är nöjda med socialtjänstens service. Medborgare och organisationer upplever att de har god insyn samt möjlighet till påverkan. Under v 30 genomfördes den årliga brukarundersökningen i hela Sverige. Alla äldre med insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende ges då möjlighet att besvara en enkät utskickad av SCB. Resultatet har ännu inte publicerats på Öppna jämförelser. Brukarundersökning inom Individ och familjeomsorg kommer att genomföras under hösten. Inom programområdet omsorg om funktionshindrade har brukarundersökning genomförts. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Prognos: av de tre verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, bedöms två mål kunna uppfyllas helt eller delvis under året. Ett mål har inte kunnat följas upp per den 31 augusti. Bedömningen är att detta innebär att kommunen närmar sig det kommungemensamma personalpolitiska målet under året. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla medarbetare är förtrogna med uppdraget att skriva individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för eleverna. Styrtal Stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utföras och följas upp på varje skola enligt internkontrollplanen.
Stickprov på individuella utvecklingsplaner följs upp den 1 oktober enligt internkontrollplanen. Målet ej uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Innan utgången av 2012 ha utrustat vår maskinpark med miljöfordon och maskiner som ger en godtagbar arbetsmiljö för våra maskinförare. Styrtal Antal fordon och maskiner som uppfyller godkända miljökrav. En väghyvel återstår att införskaffa för att uppnå det arbetsmiljömässiga målet. Övriga "dåliga" fordon har ersatts. Väghyvel finns upptagen i kultur- och tekniknämndens investeringsbudget för 2014. Prognos: målet uppfylls delvis. Socialnämnden Effektmål Våra chefer/ledare har ett synligt/tydligt ledarskap som tar tillvara medarbetares kunskaper, erfarenheter och idéer. Ledarskapet är öppet och involverande med hög informationsnivå. Alla anställda vägleds att nyttja sin fulla kapacitet. Styrtal 90 % av medarbetarna uppger att chefen/ledaren lever upp till målen. Målet är uppnått chefer/ledare uppger i medarbetarsamtal att de lever upp till målen. Ingen chef/ledare har haft låg löneutveckling, inga handlingsplaner har utarbetats för chefer/ledare. Prognos: målet uppfylls. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. 11 Prognos: fyra av nämndernas verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma ekonomimålet har utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Tre av dessa bedöms helt eller delvis kunna uppfyllas under året. Utvecklingen under 2012 får därmed anses vara ett steg i rätt riktning mot uppfyllande av det kommungemensamma ekonomimålet. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål En ekonomi i balans. Styrtal Noll eller positiv resultatavvikelse i årsbokslutet. Verksamheten visar ett prognostiserat underskott. Prognos: målet uppfylls inte. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Kvalitet i projektering och upphandling. Styrtal Högst 10 % differens mellan projekterat och upphandlat pris. Ett projekt, Torget, kan för närvarande utvärderas. Där uppgick det kalkylerade priset till 12 183 tkr och det antagna anbudet 11 933 tkr, dvs. 2 % under det kalkylerade priset. Prognos: målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Miljö- och byggnadsnämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, vilket innebär att nämndens budget för 2012 ska vara i balans och övriga verksamhetsmål nås. Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, samt särskilt i tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal För 2012 ska budgeten vara i balans och verksamhetsmålen nås, vilket ska visas vid samtliga rapporttillfällen. Några verksamhetsmål kommer inte att uppfyllas. Budgeten är i balans. Prognos: målet uppfylls delvis.
Socialnämnden Effektmål Socialnämnden nyttjar tilldelade resurser optimalt. Styrtal Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder. Antalet verkställda timmar i hemtjänsten har under perioden jan- juni varit högre än beräknat vilket medfört mer resurser för att kunna verkställa alla beslut. Trycket från sjukhuset att ta hem medicinskt färdigbehandlade var stort under våren - försommaren men har sedan minskat vilket innebär att kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade kommit i fas. Prognos: målet uppfylls. Sammanfattning uppfyllelse av mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Totalt 25 av nämndernas verksamhetsmål har valts ut som varande av särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Av dessa har elva mål, 44 %, bedömts kunna uppfyllas helt eller delvis vid årets slut, Sex mål har av nämnderna inte ansetts möjliga att följa upp per den 31 augusti. Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan och kundattityd-/brukarundersökning sker senare under hösten. 12 Även de kommungemensamma målen i Vision 2015 är enligt verksamhetsplanen för 2012 2014 av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer övergripande natur och avser hela kommunen. Ett försök har dock gjorts i avsnittet ovan, utifrån uppfyllelsen av de nämndsvisa målen av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning pekar mot att steg i rätt riktning tas under 2012 mot ett uppfyllande av det personalpolitiska målet och ekonomimålet. Särskilt för ekonomimålet visar uppföljningen i delårsrapporten på en relativt hög måluppfyllelse. Bedömning Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen är 38,4 mnkr, vilket är 31,6 mnkr högre än budgeterat. Den prognostiserade avvikelsen för styrelse/nämnder är -4,2 mnkr. Detta innebär att den prognostiserade måluppfyllelsen för kommunen som helhet sker inom budget. För styrelse/nämnder, där verksamheten bedrivs, sker inte måluppfyllelsen inom budget. Bedömningen är att de mål som bedömts vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning delvis kommer att vara uppfyllda vid årets slut och att måluppfyllelsen för hela året delvis kommer att leda till god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.
13 Finansiell analys mnkr 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0-7,0-8,0-3,2-7,3-4,0 2010 utfall Finansnetto 2011 utfall 2012 prognos Finansnetto Finansnettot för perioden är negativt och uppgår till 2,2 mnkr, en försämring med 0,4 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. I helårsprognosen uppgår finansnettot till 4,0 mnkr, en förbättring jämfört budget med 1,0 mnkr. Förbättringen beror bl.a. på att nyupplåning kommer att bli lägre än budgeterat. Nettokostnadsandel inkl finansnetto Nettokostnadsandelen för perioden uppgår till 91,9 %. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en ungefär samma nivå. Enligt prognosen för helåret kommer nettokostnadsandelen att uppgå till 95,6 %, vilket är en förbättring med 3,6 % jämfört med budget. Nettokostnadsandel är verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto genom skatteintäkter/generella statsbidrag. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 29 Soliditet% 31 Finansiell ställning Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) för perioden uppgår till ca 37 % vilket är 6 % bättre jämfört med bokslut 2011. Prognosen för helåret är en soliditet på 35 % vilket är bättre än målsättningen på 32 %. Kommunens soliditet är låg jämfört med andra kommuner. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ. Nettoinvesteringar och avskrivningar Periodens nettoinvestering uppgår till 43,6 mnkr. Totalt för året finns 87,5 mnkr i investeringsbudgeten. Utfall för helåret beräknas bli ca 78 mnkr. Anledning till att utfall inte förväntas komma upp i budgeterad nivå är att några investeringsprojekt är förskjutna i tiden till kommande år. Anläggningstillgångarnas värde har ökat under perioden då avskrivningarna uppgått till drygt 17 mnkr. 35 2010 utfall 2011 utfall 2012 prognos 100 98 96 94 92 90 Nettokostnad 97 % 99 96 2010 utfall 2011 utfall 2012 prognos mnkr 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nettoinvest Avskrivning 78,4 61,7 26 22,3 24,0 29,9 2010 utfall 2011 utfall 2012 prognos
14 De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till räntejustering enligt följande: År mnkr % 2012 58,4 38 2013 27,5 18 2014 21,7 14 2015 13,6 9 2016 17,0 11 2017 15,3 10 Summa 153,5 100 Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa eventuella valuta- och ränterisker. Kommunen får inte enligt gällande riktlinjer uppta lån i utländsk valuta. Några valutarisker kan därför inte förekomma. Ränterisk kan definieras som risken att oväntade förändringar i allmänna ränteläget leder till sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på kapitalbindnings- och räntebindningsstruktur. Av kommunens lån var 23 % med rörlig ränta 31/8. Genomsnittsräntan var 3,19 %. De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till kapitaljustering enligt följande: År mnkr % 2012 38,0 25 2013 27,5 18 2014 42,1 27 2015 13,6 9 2016 17,0 11 2017 15,3 10 Summa 153,5 100 Fördelning av kommunlån efter motparter Långivare Belopp, mnkr % Kommuninvest 137,4 90 % Handelsbanken 16,1 10 % Summa 153,5 100 % Avstämning mot balanskrav Mnkr 2012 Ingående resultat 0 Årets resultat, prognos 38,4 Avgår: Realisationsvinst -0,2 Utgående resultat, prognos 38,2 Likviditet Likvida medel uppgår till 44,1 mnkr per 31 augusti 2012. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en minskning med 21,0 mnkr. Avsättningar Avsättningar innefattar främst pensioner och löneskatt intjänade fr.o.m. 19980101. Pensionsavsättningarna avser bl.a. förmånsbestämd ålderspension, särskild ålderspension samt garanti- och visstidspension. De individuella pensionerna redovisas som en kortfristig skuld. Totalt uppgår avsättningarna till 51,8 mnkr för pensioner och löneskatt. Övrig avsättning uppgår till 25,3 mnkr och avser pensioner räddningstjänsten samt avsättning deponi. Borgensåtaganden och förlustgarantier Inga borgensåtaganden eller förlustgarantier har infriats under perioden.
Finansiella rapporter kommunen 15 Noterna återfinns i anslutning till sammanställd redovisning. Driftredovisning, (mnkr) Utfall netto aug 2011 Utfall netto aug 2012 Budget netto 2012 Helårsprognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Kommunstyrelse Kommunledningskontor 27,0 29,4 46,0 48,0 2,0 Räddningstjänst 10,5 10,8 16,8 16,3 0,5 Näringslivskontor 3,4 5,0 9,0 9,0 0 Sysselsättningsåtgärder 4,6 5,1 9,6 9,6 0 Samhällsenhet 2,3 1,8 4,0 4,0 0 Anslag oförutsedda behov, 0 0 0,3 0 0,3 medfinans EU-proj1) Barn- och utbildningsnämnd 226,1 236,4 355,9 358,9 3,0 Kultur- och tekniknämnd 44,6 46,5 76,4 76,4 0 Kultur- och tekniknämnd, 0,4 0,3 0 0 0 renhållning 2) Miljö- o byggnadsnämnd 4,2 3,9 6,7 6,7 0 Miljö- o byggnadsnämnd, Barb 1,2 4,4 5,5 5,5 0 Revision 0,5 0,5 0,9-0,9 0 Socialnämnd exklusive 178,4 182,0 290,0 284,0 6,0 försörjningsstöd Socialnämnd, förs.stöd 12,5 14,2 15,5 21,5 6,0 Summa styrelse/ 515,0 539,6 836,6 840,8 4,2 nämnder Kommunalskatt 463,4 475,9 706,3 713,8 7,5 Gen statsbidr inkl LSS utj 101,7 102,6 147,8 153,1 5,3 Finansnetto 1,7 2,2 5,0 4,0 1,0 Övrig finansiering 4,5 10,6 5,7 16,3 22,0 Summa finans 558,8 587,0 843,4 879,2 35,8 TOTALT 43,8 47,3 6,8 38,4 31,6 1) Budget vid årets början 5,0 mnkr 2 ) Resultat per 31/12 balanseras till kommande år Kommentarer till driftredovisning Styrelse och nämnder Styrelsens och nämndernas sammanlagda prognoser för 2012 är en negativ budgetavvikelse på -4,2 mnkr. Den största positiva avvikelsen finns för socialnämnden exkl. försörjningsstöd 6,0 mnkr. Negativ avvikelse redovisas för kommunledningskontoret 2,0 mnkr, barn- och utbildningsnämnden 3,0 mnkr, socialnämnden - försörjningsstöd - 6,0 mnkr. Den 18/6 beslutade KF om tilläggsbudget till socialnämnden försörjningsstöd på 1,5 mnkr samt att resterande underskott för socialnämnden försörjningsstöd ska finansieras av mot-
svarande överskott för socialnämnden exkl. försörjningsstöd. Miljö- och byggnadsnämnden bostadsanpassning, har av kommunstyrelsen vid 2 tillfällen beviljats tilläggsanslag med sammanlagt 2,5 mnkr 2012. I enlighet med redovisning i periodrapporter under 2011 har kommunstyrelsen beslutat att uppdra till övriga styrelser och nämnder som prognostiserar underskott att vidta åtgärder för att undvika underskott. Kommunledningskontoret redovisar att en diskussion med kollektivtrafikmyndigheten förbereds kring befarat underskott för bussresor. Barn- och utbildningsnämnden redovisar att nämnden beslutat om inköpsstopp och återhållsamhet. Vidare redovisas att vissa tjänster ej återsätts samt restriktioner vid vikarieanskaffning.. Finansförvaltning Budget 2012 Prognos 2012 Avvik else 2012 Skatter 706 300 713 800 7 500 Generella statsbidrag 147 800 153 100 5 300 Finansnetto 5 000 4 000 1 000 Övr. finans (pension, reavinst/ förlust m.m.) 5 735 16 265 22 000 Summa 843 365 879 165 35 800 16 riket nu bedöms bli högre. Definitivt besked om hur slutavräkningar påverkar 2012 kommer i december. De generella statsbidragen beräknas bli 5,3 mnkr högre än budgeterat. Ökningen beror främst på högre bidrag i inkomstutjämningen pga. minskad skattekraft, befolkningsökning samt högre intäkt från den kommunala fastighetsavgiften. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i nuläget bli sammanlagt ca 12,8 mnkr högre än budgeterat. Finansnettot beräknas, bl.a. med anledning av senarelagd upplåning bli 1,0 mnkr bättre än budgeterat. Övrig finansiering beräknas lämna överskott med prel. ca 22 mnkr främst beroende på återbetalning från AFA med prel. 16,8 mnkr av tidigare års premier för avtalsförsäkringar. I den mån återbetalningen används för att finansiera ytterligare verksamhet försämras prognosen. Vidare beräknas reducerade kostnader för avtalsförsäkringar 2012 samt överskott för pensioner mm. Enligt den senaste prognosen över skatteunderlagets utveckling från SKL, som kom i slutet på augusti, kommer de slutavräkningar på skatteintäkterna som ska bokföras på 2012 att bli plus 12,6 mnkr. Jämfört med budget skulle då skatteintäkterna enligt prognosen bli 7,5 mnkr högre. Budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag för 2012 upprättades utifrån prognos från Sveriges kommuner och landsting(skl)från augusti 2011. Ökningen av skatteintäkterna beror främst på att timlöneökningarna på hela arbetsmarknaden i
17 Resultaträkning kommunen (mnkr) Not Utfall tom 201108 Utfall tom 201208 Budget 2012 Helårsprognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens intäkter Not 1A 151,1 134,4 187,6 215,0 27,4 Verksamhetens kostnader Not 1B 655,5 646,2-1 -1 013,5 7,6 005,9 Avskrivningar/nedskrivningar Not 2 15,0 17,2 24,0 26,0 2,0 Verksamhetens nettokostnader 519,5 528,9 842,3 824,5 17,8 Skatteintäkter Not 3 463,4 475,9 706,3 713,8 7,5 Generella statsbidrag/utjämning Not 4 101,7 102,6 147,8 153,1 5,3 Finansiella intäkter Not 5 3,1 3,1 5,0 4,5-0,5 Finansiella kostnader Not 6 4,9 5,4 10,0 8,5 1,5 Resultat före extraordinära poster 43,8 47,3 6,8 38,4 31,6 Extraordinära intäkter/kostnader Periodens/årets resultat Not 7 43,8 47,3 6,8 38,4 31,6 Betalningsflödesanalys kommunen (mnkr) Utgående balans 2011 Utfall tom 201208 Helårsprognos 2012 Den löpande verksamheten Periodens resultat 7,9 47,3 38,4 Justering av- och nedskrivningar 32,8 17,2 26,0 Justering gjorda avsättningar 27,1 3,2 6,1 Justering realisationsresultat 0,9-0,2-0,2 Just övr. ej likviditetspåv poster 4,4-21,0 12,6 Medel fr vht före förändr av rörelsekapital 62,5 46,5 82,9 Ökning/minsk kortfr fordring 2,2 10,0-3,9 Ökning/minsk förråd/varulager 0 0,5 0,4 Ökning/minsk kortfr skuld 46,7 10,1-2,8 Kassaflöde från löpande vht 13,6 46,9 76,6 Investeringsvht Invest i materiella tillgångar 61,7 43,6 78,4 Avyttrade mat anläggningstillg 0,9 0,5 1,0 Invest i finans anläggningstillg Förs finans anläggningstillg Nettoförändring leasingtillgångar 0,9 0,7 0,9 Kassaflöde från investeringsvht 59,9-42,4-76,5 Finansieringsvht Nyupplåning 20,0 15,0 Amortering av skuld Övr. ökning långfr skuld Förändring leasingskuld Ökning långfristiga fordringar 17,5 2,3 0,9 10,6 11,0 0,1 0,7 0,8 17,0 0 0,9 1,5 Minskning långfristiga fordringar 4,2 2,4 3,5 Kassaflöde från finansieringsvht 2,5-10,2-0,9 Periodens kassaflöde 48,8 5,7-0,8 Likvida medel vid årets början 98,6 49,8 49,8 Likvida medel vid periodens slut 49,8 44,1 49,0
18 Balansräkning kommunen (mnkr) Not Utgående balans 2011-12-31 Utgående balans 2012-08-31 Helårsprognos 2012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska Not 8a 354,6 361,9 370,0 anläggningar Pågående investeringar Not 8b 10,8 31,0 41,0 Maskiner och inventarier Not 9 23,3 22,2 25,0 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 59,5 57,9 57,0 Summa anläggningstillgångar 448,2 473,0 493,0 Omsättningstillgångar Förråd/expl.fast Not 11 6,4 5,9 6,0 Kortfristiga fordringar Not 12 93,9 103,9 90,0 Kassa o bank Not 13 49,8 44,1 49,0 Summa omsättningstillgångar 150,1 153,9 145,0 Summa tillgångar 598,3 626,9 638,0 Eget kapital, avsättningar o skulder Summa eget kapital Not 14 182,8 230,1 221,2 varav Periodens resultat 7,9 47,3 38,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m. Not 15a 49,4 51,8 53,0 Övriga avsättningar Not 15b 24,5 25,3 27,0 Summa avsättningar 73,9 77,1 80,0 Skulder Långfristiga skulder Not 162,0 150,2 160,0 16a+b Kortfristiga skulder Not 17 179,6 169,5 176,8 Summa skulder 341,6 319,7 336,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Borgensåtaganden, pensionsförpliktelser 598,3 626,9 638,0 Not 18 859,3 858,0 860,0 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 31 % 37 % 35 % (andelen eget kapital av de totala tillgångarna)
Investeringsredovisning (mnkr) Kommunstyrelse Utfall netto 1208 19 Anslag netto 2012 Varav kompletteringsbudget Helårsprognos 2012 Avvikelse 2012 Infrastruktur Söråker Bro Fagervik 1,0 0,2 10,9 0,7 2,1 0,7 5,0 1,4 6,0 0,7 IT verksamhet 0 0,8 0,8 0,6 0,2 Datorer 0,2 0 0,2 0,2 Gräsklipp AME 0,1 0 0,1 0,1 Primärkarta 0 0,2 0,2 0 Summa Kommunstyrelsen 1,5 12,6 0,6 7,5 5,1 Kultur- och tekniknämnd Centrumutveckling 7,6 12,5 12,5 0 Skolprojekt Ljustorp 0,7 0,6-0,6 0,7 0,1 Skolprojekt Etapp 1 o 2 29,4 44,0 44,0 0 Skolproj et 3, Mariedal 0,2 3,0 3,0 0 Strandpromenad Söråker 0,8 1,4-1,4 1,4 0 Förnyelse vägbelysning 1,1 2,0 2,0 0 GC-väg Järnväg Bergefors 0 1,5-1,5 0 1,5 Kran SC45 0,1 0 0,1 0,1 Skylt kom väg 0 0,6 0,1 0,6 0 Värmeanläggning 0,9 1,9 0,1 1,9 0 Timrå Station 0,1 0 0,1 0,1 Summa Kultur- och tekniknämnd 41,0 67,5 3,4 66,4 1,1 Barn- och utbildningsnämnd Inventarier nya skolan - 0,5 4,4 1,6 2,8 IT mm 0,4 2,0 2,0 0 Summa Barn- och utbildningsnämnd 0,9 6,4 3,6 2,8 Socialnämnd Div. invest Soc nämnd 0,2 1,0 1,0 0 Summa Socialnämnd 0,2 1,0 1,0 0 Summa 43,6 87,5 2,8 78,4 9,1
Kommentarer till investeringsredovisningen Totalt finns 87,5 mnkr till nämnderna förfogande att genomföra investeringsprojekt, varav 2,8 mnkr i kompletteringsbudget. Under tiden januari - augusti har det nettoinvesterats för 43,6 mnkr. Något projekt är förskjutet i tid och kommer ej att färdigställas under 2012. Prognosen innebär en investeringsnivå på drygt 78 mnkr för 2012, vilket är ca 9 mnkr mindre än budget. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har en investeringsbudget på 12,6 mnkr, varav 0,9 mnkr i kompletteringsbudget. 7,5 mnkr bedöms komma att utnyttjas under året. Projekt Infrastruktur Söråker kommer delvis att utföras under 2012. Resterande investeringarna planeras genomföras kommande år. 20 För projekt Bro Fagervik erfordras kompletteringsbudget. Kultur- o tekniknämnd Nämnden har en budget på 67,5 mnkr, varav 2,0 mnkr i kompletteringsbudget. Förutom projekt GC-väg över Järnvägen i Bergeforsen förväntas alla investeringsmedel ianspråktas under 2012. Barn och utbildningsnämnd Av nämndens budget om 6,4 mnkr förväntas bara mindre delar av medel för inventarier nya skolan att ianspråktas, huvuddelen av inköpen sker istället under 2013. Socialnämnden Av nämndens budget förväntas hela anslaget om 1,0 mnkr att investeras.