Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Framtidens arbetsplatser 2012-01-30 1

Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser närinslivssituationen i Landskrona idag och resonerar om hur framtidens arbetsplatser kan komma att te sig. Utmaningen kring framtidens arbetsplatser är dubbel. Det handlar både om stötta en näringslivsutveckling genom att locka till sig kvalificerad arbetskraft med hjälp av regionalt attraktiva bostäder och att få en större andel av de befintliga kommuninvånarna i arbete. Med en högre andel kvalificerad arbetskraft spås nyföretagandet öka, stadens näringsliv breddas och antalet arbetstillfällen bli fler. PM:et har tagit fram av en arbetsgrupp bestående av tf stadsdirektör Stefan Johansson, näringslivsansvarig Lars O Petersson, stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen, förvaltningschef individ och familje Annette Lindberg- Mohlin, förvaltningschef fritid/kultur Göran Nyström, stadsbyggnadsstrateg Caroline Dahl och planarkitekt Harald Klein. Som extern expert har Professor Åke E. Andersson, vid Jönköpings internationella handelshögskola, deltagit. 2

Geografisk avgränsning 3

Nulägesbeskrivning Öresundsregionen Landskrona är en del av Öresundsregionen med 3,7 miljoner invånare och regionens möjligheter utnyttjas av såväl invånare som företag. Öresundsregionen anses vara en ytterst konkurrenskraftig region inom många områden. Internationellt sett har regionen en välutbildad arbetskraft och var tredje vuxenperson i regionen har en högskole- eller universitetsutbildning. Det är mer än i såväl Sverige som i Danmark. I Öresundsregionen finns fjorton universitet och högskolor och drygt 150 000 studenter. I Skåne och Region Själland svarar den privata tjänstesektorn för drygt 35 procent av sysselsättningen, framför allt är det företagstjänster och parti- och detaljhandel som är mest framträdande. På industrisidan svarar byggbranschen och kemi- och plastindustri för en stor andel. I Öresundsregionen finns en gynnsam kombination av såväl tillverkning som forskning och utveckling inom det högteknologiska området. Bland EU-länderna bedöms Öresundsregionen tillsammans med Oslo-, Stockholm- och Helsingforsregionerna ha sin styrka inom den högteknologiska tjänstesektorn dvs. post- och telekommunikationer, databehandling, forskning och utveckling. Inom vissa branscher har Öresundsregionen en än mer konkurrenskraftig position. Det gäller framför allt läkemedelstillverkning och datoranknuten tjänsteproduktion. Nyföretagandet i Öresundsregionen är högre än i såväl Danmark som i Sverige. Detta gäller båda sidor om sundet. År 2006 startades 24 000 nya företag i Öresundsregionen vilket motsvarar 31 procent av alla nya företag i Danmark och Sverige. 4

Från Landskrona tar det 85 minuter att nå centrum i Köpenhamn med tåg och cirka en timme att nå Örestad med många arbetsplatser. Pendlingsavståndet från Landskrona är överkomligt och 550 Landskronabor valde att arbeta på den danska sidan under 2008. Det är fler som pendlar till Danmark än till de närbelägna kommunerna Svalöv och Kävlinge. De som pendlar från Landskrona är i regel relativt unga, upp till 35 år men bland pendlarna finns också en och annan 65+. Man arbetar framför allt inom företagstjänster, transporter och handel. Ett annat stort arbetsområde är vård och omsorg. 40 procent av pendlarna är kvinnor. Region Skåne Enligt Strukturbild Skåne har nordvästra Skåne har en bred mix av branscher men är specialiserad mot handel. Postorder- och Internethandel är den bransch som har störst specialiseringskvot men har en mycket liten del av den totala sysselsättningen. Partihandel och handel med hem- och fritidsvaror hade en tillväxt på över 40 procent mellan 1998 2004. I nära anslutning till handeln har nordvästra Skåne utvecklat en stark roll som logistikcentrum och har även många kvarvarande tillverkningsindustrier. Därtill har området en förhållandevis hög andel sysselsatta inom primärnäringarna, som dock hade en kraftigt negativ sysselsättningsutveckling mellan 1998 och 2004. Nordvästra Skåne är, enligt Strukturbild Skåne, den näst största arbetsmarknaden i Skåne, men har trots detta bara hälften så många arbetstillfällen som sydvästra Skåne som är störst. Näringslivet i nordvästra Skåne har haft en svag sysselsättningsutveckling mellan 1998 och 2004, främst till följd av en negativ trend inom tillverkningsindustrin och nedläggning av försvarsverksamhet.totalt växte sysselsättningen i nordvästra Skåne i takt med länet under perioden, det vill säga med drygt sex och en halv procent, till cirka 125 000 sysselsatta. De flesta tätorter uppvisade numerär tillväxt i antal arbetstillfällen 1998 2004, men några undantag finns, däribland Landskrona där sysselsättningen har stagnerat. Medelinkomsten per sysselsatt i nordvästra Skåne uppgick år 2004 till cirka 240 000 kronor efter en ökning om 22 procent 1998 2004. Näringslivprogrammet för Skåne 2009-2016 är ett annat regionalt planeringsunderlag. Programmet grundar sig på fem utmaningar vilka identifierats som viktiga områden för insatser framöver. De fem utmaningarna är: 1. En sammanhållen region 2. Ett internationellt och konkurrenskraftigt näringsliv 3. Ett öppet och kompetent näringsliv 4. Ett attraktivt och blomstrande näringsliv 5. Ett aktivt entreprenörskap och intraprenörskap 5

Landskronas näringsliv Landskrona är en industristad med många välkända företag. Näringslivet har sin tyngdpunkt inom tillverkningsbranschen, där de största grenarna är maskin, transportmedel, livsmedel, metall samt gummi och past. Forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs framför allt inom växtförädlings- och livsmedelsområdet. Andelen tjänsteföretag är relativt låg. Exportkvoten, det vill säga den del av produktionen som exporteras, ligger på mellan 35-40%, vilket är en hög andel. Antalet arbetsställen i Landskrona har ökat under högkonjunkturen i början av 2000- talet och uppgick vid utgången av 2008 till 1 841. Ökningen fortsatte även under 2008 trots den ekonomiska krisen. 6

Några av de största företagen i Landskrona är: Haldex Brake Products. Tillverkar delar till motorfordon. Swep International. Tillverkning för kyla och ventilation. Thorn Lighting Nordic. Tillverkning av belysningsarmatur. Haldex Traction. Tillverkning av delar av motorfordon. Assa Abloy ES Production. Tillvekning specialmaskiner. Faiveley Transport Nordic. Tillverkning av rälsfordon och utrustning. Ohlssons i Landskrona. Uthyrning anläggningsmaskiner. Parajett. Tryckning av böcker mm. Pilkington Automotive Sweden. Bearbetning av planglas. Santa Maria. Tillverkning av livsmedel. Syngenta Seeds. Naturvetenskaplig forskning och utveckling. Trioplast Landskrona. Tillverkning av plasthalvfabrikat. Ekbladhs Måleri. Måleriarbeten. ABB. Tillverkning för kyla och ventilation. Befesa Scandust. Framställning av järn, stål, legeringar. Besam Sverige. Partihandel maskiner och utrustning. Boliden-Bergsöe. Framställning av bly, zink och tenn. COOP Butiker & Stormarknader. Varuhus- och stormarknadshandel. Defa Lighting. Tillverkning av belysningsarmatur. Nobina Sverige. Linjebussverksamhet. Oresund Drydocks Rep. Underhåll av fartyg och båtar. Beträffande småföretagandet så finns det i Landskrona bortåt 1 400 småföretagare. Småföretagarna är i Landskrona en reklativt mogen grupp med 37 procent från 55 år och däröver. Nyföretagande 7

Nyföretagandet i Landskrona ligger på plats 140 bland Sveriges 290 kommuner. 67 57 47 37 27 17 7 0 50 100 150 200 250 Nyföretagande per 10 000 invånare Sveriges genomsnitt Detta är långt under normala värden för storstadsregionerna och med tanke på Öresundsregionens i övriga höga värde kring nyföretagande är siffran orimligt låg. Nedan nyföretagarfrekvensen mellan år 2007-2010 för några kommuner i regionen. Båstad 10,8 12,7 13,4 16 Malmö 11,8 11,3 13 14,5 Lund 10,4 11 11,7 12 Landskrona 8,4 8,2 9,5 8,8 Helsingborg 11 10,5 10,7 12,2 Höganäs 11,4 10,3 12,1 13,5 Simrishamn 11,7 11,4 13,5 13,1 Staffanstorp 11 7,7 9,4 10 Ängelholm 10,8 9,2 12 10,7 Arbetskraften Antal invånare i Landskrona var 41 724 den 31 december 2010. Befolkningen ökar med cirka en procent årligen sedan sekelskiftet. Här finns 140 olika språk representerade. Den unga befolkningen på den svenska sidan av Öresundsregionen lyfts fram som en styrka i Tendens Öresund. Antalet som har sin arbetsplats i Landskrona ökade under högkonjunkturen efter att ha legat på en relativt konstant nivå alltsedan lågkonjunkturen under början av 1990-talet. Den ekonomiska krisen hösten 2008 medförde en viss nedgång. Det är lätt att pendla till Landskrona. Över 5 000 personer pendlar in till Landskrona för att arbeta. De flesta kommer från Helsingborg, Svalöv och Kävlinge. En av utmaningarna för fördjupningen av översiktsplanen är att finna strategier för hur vi får dessa att välja att bo i Landskrona, istället för att pendla in till staden. Av dem som är bosatta i Landskrona pendlar 7 000 till annan kommun för arbete, varav 500 till Danmark. 8

I Landskrona finns relativt god tillgång på teoretisk specialistkompetens inom teknik/data m.m. och många av dessa arbetar på annat håll. Inom flera yrkesgrupper finns det god tillgång på arbetskraft dvs. fler som reser ut ur Landskrona för att arbeta än som reser hit. Främst är detta yrkesgrupper med kortare högskoleutbildning eller yrkesgrupper utan krav på särskild yrkesutbildning samt kontorsarbete. Även bland yrkesgrupperna bestående av tekniker- och ingenjörsarbete, försäljningsarbete inom detaljhandel samt transport- och maskinförarearbete finns god tillgång på arbetskraft i Landskrona. Lokaler och mark I staden finns god tillgång på såväl lokaler som mark. På Företagsparken Kronan, vid motorvägen, finns närmare 900 000 kvm mark. Även i det södra industriområdet finns viss tillgänglig mark. En kartläggning av tillgänglig industrimark är angelägen. Tomma lokaler för småskalig handel och kontor finns centralt i stadskärnan och dess omgivning. 9

Framtidsscenario 2030 Landskronas styrkor och svagheter Sedan varvsnedläggningen har utvecklingen av näringslivet varit ogynnsam. Nyföretagandet i storstadsregionernas expansiva branscher har uteblivit i Landskrona. Sysselsättningen har koncentrerats till företag med långsamt växande efterfrågan och produktivitet. Landskrona är idag en stad med en låg sysselsättningsgrad och låg inkomst per invånare. Den långsiktiga trenden talar för en 20-procentig negativ avvikelse från rimliga krav på inkomst, sysselsättning och nyföretagande i Landskrona jmf med riket. (Å E Andersson) Att vända utvecklingen kräver stor inflyttning av välutbildad arbetskraft och arbetskraftsinvandring samt att bättre villkor för nyföretagande och tillväxt av stadens företag kommer till. Landskrona är en i grunden attraktiv stad i en expansiv Öresundssregion. Stadens attraktiva stadsmiljö är en styrka. En stor del av staden har kontakt med Öresund, vilket innebär en potential för ett regionalt attraktivt boende. Stadskärnans attraktivitet behöver stärkas och besöksantalet till denna öka. Stadens lokalisering i Öresundsregionen ger en god tillgänglighet till Skandinaviens största regionala arbetsmarknad. Tjänstesektorn och KKN - framtida näringsgrenar Kreativa centra utgör det integrerade ekosystem eller den miljö där kreativitetens alla former konstnärlig och kulturell, teknologisk och ekonomisk kan få fäste och frodas. (Florida, R., 2001, Den kreativa klassens framväxt, s. 262.) Den postindustristriella ekonomin kopplas ofta samman med Richard Floridas diskurs om den kreativa klassen. Floridas tes är att städer som lyckas locka kreativa människor presterar bättre i en framtida ekonomi. De faktorer som är avgörande enligt Florida är talang, tolerans och teknik, de tre sk. T:na. Vi kan också se i föregångsexemplet Malmö att en tidigare definierad industristad får nytt liv när plats ges åt kreatörer i staden. Redan idag kan vi se en stark framväxt i tjänstesektorn. 83 % av alla nystartade företag i Sverige är tjänsteföretag! Landskronas idag svaga tjänstesektor är en av förklaringarna till att man ligger långt under regionens siffror kring nyföretagande, eftersom det är inom denna branschen som nya företag tillskapas. Här finns en tydlig förbättringspotential som staden behöver adressera om näringslivet ska ha en positiv utveckling i framtiden. Andra skäl för att satsa på tjänstesektorn är att branschen rymmer arbetstillfällen även för de med inte så hög utbildning. Finans- och företagstjänster kräver i högre grad högutbildad arbetskraft än exempelvis handel, hotell och restaurangbranschen. Därmed blir saktsningar på turism- och besöksnäringen också viktig. Dessutom är många av de kulturella och kreativa näringarna tjänsteföretag. De kulturella och kreativa näringarna, sk KKN, ligger helt i linje med Floridas resonemang om den kreativa klassen. I samverkan med Tillväxtverket och Region 10

Skåne har staden tagit fram en förstudie kring kulturella och kreativa näringar. Detta arbete har nu fått en fortsättning inom det sk KELA-projektet. Kulturella och kreativa näringar utgörs av; arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande. Intressant att notera är att denna typen av företag ofta lämpar sig väl att bedriva i mindre kommuner och dagens teknik gör den geografiska placeringen relativt sett mindre betydelsefull än tidigare. I KELA-projektet lyfts Landskronas starka institutioner och tillgång till verksamhetslokaler fram som en styrka. Vidare den vackra stadskärnan och det rika kulturlivet. Även tillgången till goda kommunikation anses vara en styrka för att staden ska kunna attrahera entreprenörer inom KKN. Ven som destination ska inte heller förringas. Möjligheten att få till stånd någon typ av högre utbildning inom de konstnärliga disciplinerna ska också undersökas. En annan del av den postindustriella ekonomin är diskussionen om olika typer av stadsrum. Vanligtvis utgår man från att det finns tre olika typer av rum i staden, hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan, dvs olika mötesplatser som caféer, bibliotek, restauranger etc. Med framväxten av en kreativ ekonomi fick detta tredje stadsrum större betydelse, eftersom det innefattar mötesplatser för olika människor i en ofta kreativ miljö. Malmö stad och arkitekten Per Riisom, har tagit resonemanget ett steg längre och menar att det finns ett fjärde stadsrum i form av övergångarna mellan de andra rummen, dvs det publika rummet i form av gator, torg, parker etc. Resonemangen om de olika typerna av stadsrum är intressant eftersom det tar utgångspunkt i hur vi använder staden och dess stadsrum i vardagen och därmed hur dessa bör gestaltas för dessa behov. Även frågor kring vad som är privata repektive publika utrymme i staden, och vad man gör i vilket stadsrum är tänkvärt. Stadskärnans attraktivitet Både tjänstesektorns utveckling och KKN är beroende av att stadskärnan upplevs som attraktiv och spännande. Tillgången till lokaler är avgörande samt att det finns ett serviceutbud i närheten både i form av affärer och restauranger. Att motverka utarmningen av stadskärnans utbud blir därmed en väsentlig åtgärd för att stimulera en positiv näringslivsutveckling. I Landskrona finns idag ett stort utbud av lediga lokaler i de centrala delarna av staden. Någon överblick och samordning erbjuds dock inte till de som söker nya lokaler utan man behöver vända sig till varje enskild fastighetsägare. En samordnad marknadsplats för seriösa fastighetsägare där de skulle kunna annonsera sina lediga lokaler skulle vara intressant för att underlätta för små aktörer att finna lokaler i Landskrona. Detta skulle vara ett bra komplement till stadens service i fråga om mark för industrietableringar. En modern industristad att förvalta arv och kunskap Tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin är en viktig del av Landskronas näringsliv även i framtiden. En grön industristad där verksamheterna troligen är ganska högteknologiska i kluster som stärker varandra är en tilltalande framtidsbild. Initiativet LINC är ett exempel på en sådan pågående utveckling, där man satsat på att skapa Sveriges bästa utvecklingsmiljö för framtidens livsmedel. En annan aspekt och kanske effekt av det industriella arvet är traditionen av yrkesutbildningar och lärlingssystem som finns i staden. 11

ESS och MAXIV ESS MAX IV i regionen TITA är ett regionalt projekt med syfte att skapa förutsättningar för tillväxt med anledning av anläggandet av forskningsanläggningarna ESS och MaxIV på Brunnshög i Lund. Flera av rapporterna från projektet försöker att analysera vilken påverkan som etableringen av forskningsanläggningarna kommer att ha i regionen. Bedömningarna pekar på att det är de indirekta effekterna av anläggningarna som kommer att ha en påverkan på bostads- och arbetsmarknaden i hela regionen. De indirekta effekterna åstadkoms av männsikor som väljer att komma till regionen för att starta eller arbete i nya företag som startar till följd av anläggningarna, kongressdeltagare, studenter, m.fl. Den direkta påverkan på näringslivet bedöms i första hand märkas i Lund, men även sydvästra Skåne. Vidare att trender visar att i framtiden kommer näringslivet flytta dit humankapitalet och arbetskraften finns. Ju större spin off-effekterna blir av anläggningarna, desto större bedöms spridningseffekterna till resten av Skånes kommuner att bli. Intressant att notera är att projekts rapport Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen? anger att Landskrona, tillsammans med Lund och Lomma, är en av de kommuner i Skåne (2004) som har högst sysselsättning inom branschen forskning och utveckling! (illustration nedan från rapporten) Förvisso finns, enligt samma rapport, nära nio av tio arbetstillfällen inom forskning och utveckling i sydvästra Skåne med närhet till universitets- och högskoleinstitutioner, forskningsinstitut med mera. Bedömningen från projektet är att branscher som är specialiserade mot forskning och utveckling och som kommer till regionen på grund av ESS och MAX IV i stor utsträckning kommer att lokalisera sig i närområdet kring anläggningarna och kring Lunds universitet. 12

Bostadsmarknaden kommer alltså att påverkas mest av de indirekta effekterna. Enligt projektet kommer dessa till största delen att ha samma boendepreferenser som skåningarna i övrigt har idag. Bedömningen är att efterfrågan till en början kommer att koncentreras främst till området runt Lund, men ju fler människor som flyttar dit, desto större blir utträngnings- och spridningseffekterna på bostadsmarknaden. Efter några år bedöms större delen av Skåne att kunna ta del av effekterna från anläggningarna. Pendlingstiden mellan bostaden och anläggningarna tillmäts stor betydelse för spridningseffekterna på bostadsmarknaden (illustrationer nedan från rapporten Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen?). Kritiska gränser anses ligga på mellan 45-60 minuter, ett tidsavstånd som Landskrona med god marginal befinner sig inom. Bedömningarna i projektets rapporter är att med befintlig kollektivtrafik kommer de flesta människorna troligtvis i ett första skede att bosätta sig i Lund, Malmö, Lomma, Staffanstorp, Eslöv, Höör, Hässleholm, Kävlinge, Landskrona, Helsingborg och Burlöv. 13

Även om det är de indirekta effekterna som beräknas ha effekt utanför Lund så är det värt att notera att några av de värderingar som gruppen anställda förväntas ha mycket väl kan vara en möjlighet för Landskrona. Förutom pendlingstiden kan följande väderingar vara relevanta för Landskrona att begrunda: Bo på det "rätta stället" är inte det viktigaste, jobbet är viktigast. Ofta är man inte beredd på att köpa sin bostad utan vill hyra. Detta gäller särskilt tillfällig personal men även fast anställda som är osäkra på hur de vill bo. Det handlar om vad som efterfrågas i den enskilda situationen och vilka intressen man har. Många vill gärna bo i Lund. Familjen är viktig. Många är sportiga, de kan många språk och är internationella. 14

Frågeställningar att beakta i FÖP-arbetet Följande perspektiv lyft fram som avgörande för näringslivsutvecklingen i Landskrona (Å.E. Andersson): Tillväxt genom inflyttning. Skapa attraktivt boende för personer med högre utbildning. Frigöra etableringsmöjligheter för privata företag inom utbildning, hälso- och sjukvård. Underlätta för företag inom företagsservice att etablera sig i stadens centrum. Förbättra villkoren för handeln, hotell och restauranger och annan konsumentservice i stadens centrum. Samarbete med bankerna för att underlätta för nya företagares etablering, regelhantering, marknadsanalys och finansiering. Skapa en nyföretagarservice. Mot bakgrund av detta PM bör fördjupningen av översiktsplanen för Landskrona tätort särskilt beakta: Attraktiva bostadsområden för inflyttning av kvalificerad arbetskraft. Stadskärnans attraktivitet, bland annat för att stimulera tjänstesektorn. Pendlarens situation med gena och snabba cykelvägar och kollektivtrafikstråk till stationen samt utvecklandet av mångfunktionella bytespunkter. Lokaler och mark för olika typer av näringar. Skapa fysiska kopplingar mellan centrum och södra industriområdet. Med en randzon som kan utnyttjas för verksamhetslokaler åstadskommer man bättre kopplingar till stadskärnan med restauranger och shopping vilket gör industriområdet mer attraktivt för dem som jobbar där samtidigt som stadskärnan får ökad kundkrets. Fortsätta att utveckla kollektivtrafikstråk och gång- och cykelstråk mellan stationen och stadskärnan. Skapa målpunkter för turisten t.ex. Borstahusens stugby/camping/golf/bad. Skapa synnergieffekter mellan Vens attraktionskraft och stadskärnans utbud. Att bevaka och förbereda för eventuella positiva effekter av ESS och MaxIV:s. Även om effekterna vid en första bedömning inte tycks bli stora för staden, kan det finnas möjligheter som bör utforskas. Mer? 15

Externa källor Andersson, Åke E., 2011, Utvecklingsstrategier och mål för Landskrona. Florida, R., 2001, Den kreativa klassens framväxt. Oldenburg, Ray, 1999. The Great Good Place Ramböll, 2011, Näringslivets förväntade nytta av MAX IV. Region Skåne, Näringslivsprogram för Skåne. Region Skåne, 2008, Näringsliv, handel och service i Skåne. Tyréns, 2011, Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen?. Tyréns, 2011, Transportinfrastrukturen med ESS och MAX IV. Öresundskomitteen, 2010, Tendens Öresund, http://www.tendensoresund.org/sv. 16