Presentation av rapport Skåne 3:e oktober Micael Sandberg Tel alt

Transkript

1 Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel alt

2 Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering till regional utveckling inom temaområdet näringsliv, handel, service (och kultur) Att belysa olika verksamheters lokaliseringspreferenser, som ett underlag för kommunernas fysiska planering Beakta olika geografiska nivåer, hållbarhetsaspekter m m

3 Förutsättningar Förhållandevis mångfacetterad problemformulering/beställning Uppdraget kan lätt bli omfattande i synnerhet om en finfördelad strukturbild eftersträvas Avgörande att fastställa en väl avvägd aggregationsnivå, som medger nyansering utan att komplexiteten blir för omfattande

4 Branschindelning Näringsliv Handel Service Primärnäringar Tillverkningsindustri Byggverksamhet Transport, magasinering och kommunikationer Fastighets- och uthyrningsverksamhet Finansiell verksamhet Forskning och utveckling Basala företagstjänster Kvalificerade företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar samt intresseorganisationer Handel med och service av motorfordon Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel Konfektionshandel Övrig fackhandel Postorder- o Internethandel Regions Skånes individdatabas samt raps/scb Statistik för åren 1998 (1999) och 2004 Egensysselsatta inkluderade Osäkerhetsintervall Förskola och dagbarnvård Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högre utbildning Uppdragsutbildning och studieförbund Öppenvård, social omsorg Specialiserad slutenvård Hotell- och restaurangverksamhet Rekreations- kultur- och sportverksamhet Personliga tjänster (tvätterier, frisörer, kroppsvård m m)

5 Tre perspektiv Tredelat perspektiv för att skapa struktur i besvarandet av ställda frågor samt skilja på mikro och makro i undersökningen av strukturbilden inom näringsliv, handel och service Den övergripande bilden/geografin Den inomregionala bilden/geografin Den lägesspecifika bilden/geografin

6 Disposition Skånes ekonomi i ett omvärldsperspektiv Näringsliv Branschuppslag Handel Branschuppslag Service Branschuppslag Sammanfattande diskussion

7 Skånes ekonomi i ett omvärldsperspektiv Stark återhämtning efter 90-talets nedgång. Starkast relativ jobbtillväxt inom handeln, därefter service och sist näringsliv. Flest nya jobb inom kvalificerad uppdragsverksamhet (+9 000), öppenvård o social omsorg (+7 500), detaljhandel (+4 700) samt basal uppdragsverksamhet (+3 500) Kvarvarande beroende av traditionella varuproducerande branscher Små branschmässiga skillnader jämfört med riket, dock mer små- och medelstora företag i Skåne samt förhållandevis låg exportandel Större skillnader mellan regiondelarna

8 Skånes ekonomi i ett omvärldsperspektiv Tillväxt och förnyelse ojämnt fördelad inom regionen

9 Skånes ekonomi i ett omvärldsperspektiv Nordvästra Skåne: Handel Nordöstra Skåne: Primärnäringar och tillverkningsindustri Sydvästra Skåne: Kvalificerade tjänster Sydöstra Skåne: Lokala behov (reproduktion och rekreation) Samtliga: Förekomst av lokalt inriktade näringar i ungefärlig proportion mot befolkningsunderlaget

10 Skånes ekonomi i ett omvärldsperspektiv Jobbtillväxt i flertalet tätorter Polariseringstendens: Sysselsättningen mer koncentrerade till de större tätorterna än vad befolkningen är och andelen växer

11 Framtiden Ökad specialisering och högre kunskapsintensitet inom bl a industrin? Ökad integration såväl inom regionen som med Själland? Ökad internationalisering och logistik/partihandel? Självgenererad tillväxt? Polariserad tillväxt? Hållbarhet?

12 Näringsliv Halva regionens sysselsättning och större delen av exportbasen Som regel höga medelinkomster per sysselsatt Tjänstebaserade verksamheter står för tillväxten, med stark polarisering till sydvästra Skåne

13 Näringsliv Spänning mellan polarisering och balanserad utveckling Inomregional integration och specialisering/rollfördelning? Fördelning efter befolkningsstrukturen, specialisering efter strukturvillkor och historien Varierande ytkrav samt centralitets-/tillgänglighetsbehov, men lägen med hög tillgänglighet och arbetskraftspotential är sällan fel Undanträngning/spridning Fysiska planeringen styr i hög grad på mikronivån (var utrymme skapas för vad)

14 Näringsliv

15 Handel Stark o turbulent utveckling de senaste tio till femton åren Storleksrationalisering och IT-fiering Externhandel, lågpriskedjor, nischbutiker Hyffsade snittinkomster, men detaljhandeln drar ner

16 Handel Resbenägenheten större för sällanköpsvaror än dagligvaror Befolkningens storlek o geografiska fördelning tillsammans med kommunikationerna styr var och i vilken grad handel etableras. Turism kan också ha betydande inverkan. Polariseringstendens Partihandeln lokaliseras utifrån ett större perspektiv, men följer ändå befolkningsstrukturen till stor del. Främst i tätorternas ytterområden Beroende av vägtransporter (kunder o leveranser) Detaljplaneringens har stort inflytande Manifesterar många hållbarhetsutmaningar

17 Handel

18 Service Starkaste tillväxten bland huvudgrupperna. Till stor del genom befolkningsökning i grundskole- och gymnasieålder men även genom ökad efterfrågan inom hotell. o restaurang, rekreation, kultur o sport samt personliga tjänster Utpräglat arbetsintensiv och låga löner utanför de offentliga kärnverksamheterna

19 Service Riktad mot enskilda individer följer befolkningsstrukturen. Turism kan också påverka den lokala efterfrågan och därmed utbudet. Närhetsfaktorn minskar med stigande ålder (skolan) och grad av specialisering. Specialiserad verksamhet återfinns främst i de större städerna (större upptagningsområde och höga kompetenskrav) Viss tendens att verksamhet (främst offentlig) koncentreras till större enheter i större orter Privatisering har medför en bredare flora av aktörer och ibland ett mer spritt lokaliseringsmönster Stort icke-kommersiellt utbud inom framför allt kultur, sport o rekreation

20 Service

21 Branschernas rumsliga spridning

22 Tötorter efter dominerande verksamhet

23 Mikroperspektivet Forskning och utveckling

24 Konklusion Täta stadsmiljöer efterfrågas generellt och har tydliga fördelar ur såväl funktionell som hållbarhetssynpunkt. Främst ytkrävande verksamheter bryter detta mönster Funktionell integration en förutsättning för det hållbara tjänstesamhället. Industrisamhällets monotoper däremot inte Kommunikationsoptimerade lägen är och kommer att fortsätta vara attraktiva för många verksamheter, men mer/bättre kollektivtrafik krävs för hållbarhet Verksamheters lägeslogik definieras i första hand utifrån ett större geografiskt sammanhang regionalt/delregionalt samt tätortsstrukturen medan det i mikroperspektivet vanligtvis finns en mängd likvärdiga alternativ styrda av planeringen och marknaden