VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi
Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera inblandade aktörer i byggprocessens olika skeden inse byggprocessens koppling till företags- och samhällsekonomi beskriva de regler och lagar som berör byggprocessens olika skeden beskriva ett kvalitets- och miljöarbete i byggprocessen identifiera väsentliga arbetsmiljöaspekter vid produktion av byggnader och anläggningar
Kursmål Färdighet och förmåga För godkänd kurs skall studenten kunna: tillämpa grundläggande metoder för kostnads- och intäktsanalys, investeringsbedömning och produktkalkylering genomföra ett bokslut för ett mindre företag genom resultat-, likviditets- och balansräkning tillämpa grundläggande metoder för planering och organisation av ett byggprojekt Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs skall studenten kunna: formulera och värdera relevanta aspekter av byggprocessen redovisa och analysera företagsekonomiska beräkningar
Kurslitteratur Del 1: Företagskonomi Företagsekonomi 100, J Olsson, P-H Skärvad Ekonomi Övningskompendium (laddas ned från byggproduktions hemsida www.bekon.lth.se) Del 2: Grupprocesser Ingen litteratur Del 3: Byggprocessen Rekommenderad kurslitteratur (ej obligatorisk) Byggprocessen, Uno Nordstrand Allmänna bestämmelser AB04 Begrepp vid bygg- och fastighetsutveckling (laddas ned från byggproduktions hemsida www.bekon.lth.se)
Företagsekonomi Introduktion
Kursmål Avsikten med denna delkurs, är att ge grundläggande kunskaper i företagsekonomins grunder och begrepp, samt kunskap om de företagsekonomiska beräknings- och bedömningsmetoder som används vid ekonomiska analyser.
Varför företagsekonomi? Resurser är knappa i förhållande till våra behov Vi kan inte få allt. VI TVINGAS ATT VÄLJA! Vi måste väga nyttan mot kostnaden.
Samhällsekonomiska kretsloppet Offentlig sektor Inköp av varor, tjänster m.m Skatter och avgifter Bidrag Företag Skatter och avgifter Löner Arbetskraft, Inköp av varor, tjänster m.m Hushåll
Samhällsekonomiska kretsloppet Offentlig sektor Samhällsekonomi Inköp av varor, tjänster m.m Skatter och avgifter Bidrag Företag Företagsekonomi Skatter och avgifter Löner Arbetskraft Hushåll Privatekonomi Kursens fokus
Ekonomiska grundfrågor Vad ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska produktionsresultatet fördelas?
Utbud och Efterfrågan Pris Jämviktspris Utbud p1 Efterfrågan k1 Kvantitet
Ekonomiska system Marknadsekonomi Resursanvändningen styrs av marknaden, människor och företag strävar efter att maximera sin vinst. Planekonomi Resursanvändningen styrs av politiska och administrativa beslut
Blandekonomi I grunden en marknadsekonomi, men med vissa inskränkningar av de fria marknads-krafterna. Blandade ägarformer (statliga och privata) Politiska beslut påverkar de fria marknadskrafterna
Samhällsekonomiska principer TOTALA NYTTOÖKNINGEN skall vara större än den TOTALA UPPOFFRINGEN = SAMHÄLLSEKONOMISKT LÖNSAMT
Företagsekonomiska principer Företagets verksamhet skall ge: God lönsamhet God tillväxt.
Ekonomiska grundbegrepp
Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning
RESULTAT = Intäkter - Kostnader LÖNSAMHET = Resultat / Resursinsats PRODUKTIVITET = Producerad mängd / Resursinsats EFFEKTIVITET = Värde produkten / Värdet på resursinsats
Utgift Uppstår vid anskaffningstillfället Utbetalning Uppstår vid betalningstillfället Kostnad Uppstår vid förbrukning, en periodiserad utgift
Inkomst Uppstår vid anskaffningstillfället Inbetalning Uppstår vid betalningstillfället Intäkt Uppstår vid levererad prestation, en periodiserad inkomst
Kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga merkostnader Systematiska skillnader Urval Värdering Periodisering Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader
Rörliga och fasta kostnader Rörlig kostnad (kostnad / mängd) Den totala rörliga kostnaden varierar med tillverknings eller försäljningsvolym Fast kostnad Den fasta kostnaden är påverkas ej av tillverknings eller försäljningsvolym Halvfast kostnad Är fasta inom ett intervall, men förändras språngvis vid vissa volymförändringar
Direkta och indirekta kostnader Direkt kostnad De kostnadsslag som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare (t.ex en produkt) Indirekt kostnad Omkostnader som kan hänföras till ett kostnadsställe och fördelas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader
Särkostnad och Samkostnad Särkostnad Är kostnader som påverkas av ett visst beslut, kan vara både fasta och rörliga Samkostnad Är kostnader som inte påverkas av ett visst beslut
Resultatplanering Kostnads-volym-resultatanalys (CVP-analys) Hur volymen påverkar kostnader, intäkter och resultat (beräkning av break-even) Baseras på analys av rörliga och fasta kostnader Totalanalys Analys av totala intäkter och kostnader Bidragsanalys Analys av täckningsbidrag, rörliga och fasta kostnader
Beteckningar m = tillverkad mängd (såld mängd) TRK = totala rörliga kostnader FK = totala fasta kostnader TK = totala kostnader p = pris per styck TI = totala intäkter V = resultat (vinst eller förlust) TB = täckningsbidrag TTB = totalt täckningsbidrag TG = täckningsgrad
Totalanalys Verklig omsättning TI Kritisk punkt (break-even) VINST V TK Kritisk omsättning RK FÖRLUST FK Kritisk volym Volym
Totalanalys Resultat (V) = TI - TK Kritisk punkt (omsättning, volym): TI = TK Säkerhetsmarginal: (volym) = Verklig volym - Kritisk volym (kr) = Verklig omsättning - Kritisk omsättning (%) = (Verklig volym - Kritisk volym) / Verklig volym (%) = (Verklig omsättning - Kritisk omsättning) / Verklig omsättning
Totalanalys, exempel AB Even tillverkar en skrivare, Printpro, som kräver fasta kostnader på 45000 kr/år. De rörliga kostnaderna är 600 kr per tillverkad enhet och försäljningspriset är 900 kr per enhet. Uppgift: Rita ett resultatdiagram för Printpro. Beräkna matematiskt den kritiska volymen. Vilket resultat erhålls om AB Even säljer 200 enheter per år och hur stor blir säkerhetsmarginalen i procent?
Bidragskalkylering Ofullständig kostnadsfördelning Endast särkostnader beaktas Bidragskalkylens användningsområden: Kortsiktiga prissättningsbeslut Kortsiktiga lönsamhetsbedömningar
Bidragskalkylering Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt/st - Särkostnad/st Totalt täckningsbidrag (TTB) = Total särintäkt -Total särkostnad Resultat = Totalt täckningsbidrag (TTB) - Samkostnader Täckningsgrad (TG) = TB / Försäljningspris Täckningsgrad (TG) = TTB / Total intäkt
Bidragskalkylering Ledig kapacitet Regel: En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka om dess täckningsbidrag är positivt. Risker Kapacitetslåsning Upprepningsrisk Spridningsrisk Undantag blir regel Missuppfattningsrisk
Bidragskalkylering Trång sektion Regel: Välj den produkt som ger störst TTB. Faktor som begränsar tillverkning eller försäljning och som på kort sikt inte kan utökas. Exempel på trånga sektioner Tillgång på råmaterial Tillgång på yrkesskicklig arbetskraft Tillgång på maskintid avsättningsmarknaden
Bidragskalkylering Trång sektion Produkt A (st) Y Begränsningslinje X Produkt B (st)
Bidragskalkylering Två trånga sektioner Produkt A (st) Begränsningslinje, råmaterial Begränsningslinje, maskintid Produkt B (st)
Trång sektion, exempel AB Even har fått problem med leverans av ett speciellt plastmaterial, samt har även en maskin gått i sönder vilket begränsar tillverkningen med avseende på plastmaterialet och maskintiden. Följande kalkyl per enhet föreligger: Proprint Försäljningspris 900 kr Direkt lön (dl) maskin 350 kr Direkt lön (dl) övrigt 50 kr Direkt material (dm) plast 160 kr Direkt material (dm) övrigt 40 kr Printmaster Försäljningspris 1200 kr Direkt lön (dl) maskin 420 kr Direkt lön (dl) övrigt 80 kr Direkt material (dm) plast 240 kr Direkt material (dm) övrigt 60 kr Den tillgängliga mängden plastmaterial är 600 kg och priset är 100 kr/kg, tillgänglig maskintid är 900 timmar med en kostnad på 140 kr/timme