D-UPPSATS 2008:053 Norrländsk träpellets i Europa? Bioenergi i Luleå AB s marknad i ett europeiskt perspektiv Tim Runerås Luleå tekniska universitet D-uppsats Nationalekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:053 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--08/053--SE
SAMMANFATTNING Bioenergi i Luleå AB är idag en av Sveriges större tillverkare av träpellets och den svenska marknadens efterfråga är god och väntas öka de kommande åren. På senare år har även den europeiska marknaden börjat röra på sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrågemodell använts och estimerats utifrån ett paneldataset. Med hjälp av prisuppgifter på träpellets och alternativa energikällor för 2002-2005 skattas efterfrågan för träpellets för 19 europeiska länder. Vidare för att analysera en export för Bioenergi i Luleå AB har en policyanalys och transportkostnadsanalys genomförts. Efterfrågan är högst i Frankrike samt att efterfrågan i Sverige på förnyelsebar energi är näst högst mot de andra länderna. Påverkande faktorer på efterfrågan är främst priset på träpellets och det alternativa bränsle som visade ha signifikans var priset på naturgas. Kvotsystem visar generera högre efterfråga än feed-in-tariff. En kombination av ett övrigt system såsom investeringsstöd eller subventioner visar också på att efterfrågan är större i de länder som har den sortens policy. Bioenergi i Luleå AB har incitament till exportering till Frankrike, Italien, Irland och Spanien där samtliga estimerade marknadspriserna är lägre än faktiska vilket innebär en vinst. 2
ABSTRACT In Sweden, Bioenergi i Luleå AB is one of the biggest wood pellet producers on the Swedish market. Now, the firm wants to analyse opportunities for future export to other European countries. The purpose of this study has been to estimate the demand for wood pellets and to find opportunities for export to Europe. The method to fulfil the purpose is an econometric demand model that includes price for pellets, price for alternative energy sources and has been collected in a panel dataset. The transport cost has been analysed and a policy analysis has been made. France has the highest demand level for wood pellets, the Swedish demand is relatively high compared to the other European countries. The price of natural gas is a determinant for the demand and there incentives for further studies on the field of development in the natural gas market. Quota obligations tend to generate higher demand than feed-in-tariff does. Today Bioenergi I Luleå AB have the incentives for exporting to France, Italy, Ireland and Spain according to the estimated market price based on the transport cost analysis that was made. 3
FÖRORD Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet först och främst till min handledare Robert Lundmark som varit ett stöd, idéskapare, motivationshöjare och kommit med bra kommenterar och konstruktiv kritik som gjort är ett resulterat i denna uppsats. Jag skulle även vilja rikta tacksamhet till Emilie Sandberg på Exjobbluleå som hjälpt till med kontakten med Bioenergi i Luleå AB. Självklart vill jag även rikta tacksamhet till min handledare på Bioenergi i Luleå AB, VD Lars Stenberg för våra diskussioner och gemensamma åsikter om hur exjobbet utformats. Mötena med dig har givit mig ytterligare erfarenhet av problemdiskussioner och hitta gemensamma nämnare och tala samma språk. Vidare ger jag även min tacksamhet till mina vänner, studiekamrater och arbetskamrater på Mjölkudden för ert stöd under hela min utbildning. Slutligen skulle jag vilja ge min bästa tacksamhet till min familj Lars-Eric, Inga-Lill, Marie och Susanna för ert stöd hemma i Uppsala och fina motiverande och stärkande ord till mig under hela min utbildning. Tim Runerås Luleå, januari 2008 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INTRODUKTION...2 1.1 BAKGRUND...2 1.2 SYFTE...3 1.3 METOD...3 1.4 TIDIGARE FORSKNING...4 1.5 DISPOSITION...4 KAPITEL 2 BIOENERGI I LULEÅ AB OCH MARKNADSSITUATIONEN...6 2.1 TRÄPELLETS...6 2.1.1 Kvalitet...7 2.2 BIOENERGI AB...8 2.3 SVENSKA OCH EUROPEISKA MARKNADEN FÖR TRÄPELLETS...8 2.3.1 Svenska marknaden...8 2.3.2 Europeiska marknaden...10 2.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANDEL I EUROPA...11 2.5 EUROPEISKA POLITISKA STÖD FÖR FÖRNYELSEBAR ENERGI...13 2.5.1 EU direktiv...13 2.5.2 Feed-in-tariff och kvoter...14 KAPITEL 3 TEORETISK REFERENSRAM...19 3.1 INTERNATIONELL HANDELSTEORI...19 3.1.1 Handelns orsaker och verkningar...21 3.2 EFTERFRÅGETEORI...22 3.2.1 Elasticitet...23 KAPITEL 4 MODELLSPECIFIKATION...25 4.1 FE-MODELLEN...25 4.2 EFTERFRÅGEFUNKTIONEN...26 4.3. DATA...26 4.4 VARIABLERNA...27 4.4.1 KONSUMTION...27 4.4.2 Ppellets...28 4.4.3 BNP...28 4.4.3 Pel...28 4.4.4 Polja...29 4.4.5 Pgas...29 4.5.6 FEEDIN...29 4.5.7 TARGET...29 4.5.8 OTHER...29 4.5 MODELLENS RELIABILITET OCH VALIDITET...30 4.6 TRANSPORTSKOSTNADSMETODEN FÖR EXPORT AV TRÄPELLETS...30 4.6.1 Transport med lastbil...30 5
4.6.2 Transport med tåg...31 4.6.3 Transport med båt...31 KAPITEL 5 RESULTAT...33 5.1 ESTIMERING OCH RESULTAT...33 5.1.1 Estimat för OLS och LSDV på ursprungsmodellen...33 5.1.2 Estimat för OLS och LSDV med log-linjära variabler....35 5.2 TEST AV MODELLSPECIFIKATION...36 5.2.1 Resultat av MWD-test...37 KAPITEL 6 SLUTSATSER OCH DISKUSSIONER...38 6.1 SLUTSATS OCH DISKUSSION...38 6.2 POLICYANALYS...39 6.3 TRANSPORTKOSTNADER...39 6.4 SLUTKOMMENTARER SAMT DISKUSSION FÖR FRAMTIDA FORSKNING...40 REFERENSLISTA...41 BILAGA 1...44 RESULTAT AV BERÄKNADE TRANSPORTKOSTNADER...44 6
FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING TABELL 2.1. KVALITETSKONTROLL AV BIOENERGI I LULEÅ AB S TRÄPELLETS...7 TABELL 2.2: ESTIMERADE MARKNADSPRISER EFTER EXPORT AV TRÄPELLETS...12 TABELL 2.3: ÖVERSIKT ÖVER VILKA POLITISKA ÅTGÄRDER LÄNDERNA VALT FÖR ATT FÖLJA DIREKTIVEN...17 TABELL 2.4: DETALJERAD TABELL ÖVER POLITISKA ÅTGÄRDER VARJE LAND GENOMFÖR FÖR ATT FÖRESPRÅKA BIOENERGI....18 TABELL 4.1. LÄNDERNA I PANELDATA MED LANDSPECIFIKA NUMMER...27 FIGUR 2.1: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANDEL...11 FIGUR 2.2. PRISBASERAD POLITIK....15 FIGUR 2.3. KVANTITETSBASERAD POLITIK...15 FIGUR 3.1: OMARBETAD VERSION AV EXEMPEL PÅ DISTRIBUTIONSVÄGAR...20 FIGUR 3.2: EN MODELL FÖR UTRIKESHANDEL VID FULLSTÄNDIG KONKURRENS...21 7
1
Kapitel 1 INTRODUKTION Här följer en kortfattad bakgrund till ämnet, syfte med följande teori och den valda metoden. Genomgång av tidigare forskning som är relevant för uppsatsen redogörs och avslutningsvis en disposition av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Idag är efterfrågan på träpellets i Sverige god och förväntas öka de kommande åren i och med dagens politiska åtgärder för en hållbar utveckling och minskning av koldioxid som orsakar externa kostnader på samhället. Efterfrågan på träpellets kom igång rejält under 1990-talet då värmeverk sökte substitut till fossila bränslen på grund av höga avgifter och skatter. Detta har ökat konkurrenskraften för träpellets gentemot fossila bränslen (Energimyndigheten, 2002). Bioenergi i Luleå AB är enligt Energimyndigheten (2006) en av Sveriges större tillverkare av träpellets och har som mål att hålla högsta kvalitet för att minimera eventuella problem som vanligtvis kan uppstå med lägre kvalitetspellets. Bioenergi i Luleå AB söker att expandera sig till den europeiska marknaden som är i rörelse. Nya aktörer kommer in på marknaden och det finns ett intresse av att utöka exporten till dessa marknader. I Europa har träpellets haft stor framgång men i många länder är det fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock ökar efterfrågan stadigt och fort. Exempelvis Italiens träpelletsmarknad där storleken på marknaden är relativt sett liten men tillväxten ökar stadigt och snabbt. Enligt Passalacqua och Zaetta (2004) är konsumtionen högre än den nationella produktionen och import sker främst från Österrike och Spanien. Träpellets är väl accepterat som energikälla och konsumenter är positiva till produkten vilket innebär god utsikt för träpelletsmarknaden att utvecklas över tiden. Träpelletsmarknaden i Europa expanderar hela tiden och det är av stort intresse att studera hur möjligheterna för export till marknaden kan komma att se ut och utvecklas. Då Sverige är en stor stabil marknad med många aktörer är information om pris och handelskvantitet 2
lättillgänglig för alla aktörer. Pelletsutvecklingen för länderna i Europa har börjat röra på sig och det finns en ständig efterfrågan på information om incitament att exportera till marknaden givet olika faktorer som avgör lönsamheten. Ofullständig information och osäkerhet om marknadens rörelse skapar problem för att överblicka lönsamheten vid en utökad export. Samla information och få en bild av hur efterfrågeutvecklingen ser ut över tiden har stor betydelse för möjligheterna till en expandering. En viktig fråga är huruvida denna potentiella nya efterfrågan ser ut och om det finns incitament till export givet att det är en ung, oerfaren och även ny marknad för många länder med en produkt som Sverige redan är störst i norden med att konsumera. Enligt Passalacqua och Zaetta (2004) har många länder ingen egen nationell produktion. Spanien har en väldigt liten marknad för träpellets men exporterar till exempelvis Italien som har en stadig utveckling och en ökande andel förnyelsebar energi. De höga avgifterna som fick träpellets att konkurrera med fossila bränslen och ha möjlighet att bli standard hos värmeverk har gett den svenska träpelletsmarknaden goda förutsättningar att konkurrera med övriga Europa. Kan detta påverka efterfrågan på Bioenergi i Luleå AB:s träpellets ute i Europa och vilka faktorer spelar in på markandens efterfrågeutveckling över tiden? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt på den europeiska marknaden. 1.3 Metod Denna uppsats kommer att använda efterfrågeteori som referensram och grundläggande teori för handelsförutsättningar inom Europa kommer att diskuteras. Uppsatsen kommer att bygga på en kvantitativ studie med data om marknadsstorlek, pris på pellets och transportkostnader att exportera till marknaden samlas in. Viktiga faktorer för efterfrågan är bland annat alternativa bränslen och styrmedel inom EU som länderna följer. Dessa sammanställs i paneldata och med hjälp av ekonometri framtas resultat där analys och diskussion bedömer situationen för Bioenergi i Luleå AB. 3
1.4 Tidigare forskning Inledningsvis kan påpekas att det inte finns särskilt mycket studerat om vad denna uppsats belyser. Att estimera en efterfrågemodell för träpellets är relativt nytt då information om konsumtion för enbart träpellets är svårt att finna eftersom marknaderna är nya och icke studerade. Denna uppsats använder tidigare forskning som har studerat marknadssituationer och möjligheter till handel om träpellets. Hur väl utvecklade de europeiska ländernas marknader för träpellets och tillgång på den Svenska och Europeiska marknaden kommer att användas för att utvärdera möjligheterna till export för Bioenergi i Luleå AB. Det är även intressant att titta på hur politiska ingrepp har påverkat träpellets utveckling på marknaden i Sverige och Europa. En tidigare studie som kan vara intressant för denna uppsats är Peter Helby m.fl. Market development problems for sustainable bio-energy systems in Sweden (2004). Den tar upp problematiken för marknadsutvecklingen i Sverige kring kostnader, vinster och fördelar för andra energikällor. Den tar även upp träpelletsmarknadens tillstånd och hur den utvecklats över tiden. Träpelletsmarknaden mötte en marknadskris under 2001/2002 då det skapades ett efterfrågeöverskott som producenter inte kunde möta. Tillverkningskostnaderna ökade kraftigt och marknaden tog mycket skada. Detta är grunden för analysen för marknadens svagheter. Här är användning av studiens syfte att analysera marknadens svagheter för att kunna ge kvalitativa diskussioner kring den Svenska träpelletsmarknaden. Ännu en studie Jasper Faber m.fl. Bio-energy in Europe 2005, Policy trends and issues (2006) är intressant i dess syfte att visa på den politiska aspekten kring bioenergi och dess utveckling. Hur de olika EU direktiven har påverkat marknaden och hur länderna inom EU har implementerat dessa för att nå uppsatta mål. De politiska ingreppen som EU genomfört för att öka efterfrågan och produktionen på förnyelsebar energi kan ha negativ påverkan på olika länders val av hur dessa uppsatta mål uppnås. 1.5 Disposition Efter inledningen följer en presentation av Bioenergi AB och en marknadssituation för träpellets i Sverige Europa med speciell inriktning på intressanta valda länder som Bioenergi i 4
Luleå AB vill titta närmare på. Förutsättningar för handel som baseras på en rapport Opportunities for Pellet Trade (2005). Avslutningsvis på kapitel 2 redovisas de två främsta direktiven som EU satt upp för att öka användningen av förnyelsebar energi samt pris- och kvantitetsbaserad politik diskuteras. Därefter följer teoriavsnittet med teori om internationell handel för export följt av neoklassisk efterfrågeteori där en redovisning hur efterfrågeteori tillämpas på träpellets som vara ser ut. Avslutningsvis på kapitlet tas elasticiteten upp som en del av efterfrågeteorin. Därefter följer ett metodkapitel där den valda metoden FE-modellen med presenteras och diskuteras. Den valda ekonometriska efterfrågemodellen presenteras och beskrivning hur det ihopsamlade data ska användas. Vidare följer en genomgång av hur transportkostnaderna beräknas enligt rapporten Opportunities for pellets (2005). Efter metodkapitlet presenteras resultaten utifrån den valda metoden i ett resultatkapitel. Här visas samtliga regressioner och intressanta värden upp för att sedan diskuteras huruvida trovärdiga dessa är. Slutligen i kapitlet följer ett test för vilken modellspecifikation som är mest lämplig att använda. Slutligen kommer slutsatser och diskussion där relevanta slutsatser dras och diskussion förs om huruvida dessa slutsatser har betydelse för bioenergi AB och framtida forskning. 5
Kapitel 2 BIOENERGI I LULEÅ AB OCH MARKNADSSITUATIONEN I detta kapitel presenteras Bioenergi i Luleå AB, deras verksamhet och produkter följt av en genomgång av den svenska och europeiska marknaden för träpellets. De olika determinanterna av efterfrågan identifieras. Kapitlet avslutas med en redovisning av de politiska direktiv som stödjer förnyelsebar energi. 2.1 Träpellets Träpellets är ett slags trädbränsle som pressas av biobränsle, i huvudsakligen sågspån, kutterspån och bark. Dessa är biprodukter från skogsindustrin och framförallt sågverk vilket innebär att man tar tillvara på biprodukter från en annan industri och återanvänder det, vilket betyder att råvaran för träpellets är mycket beroende av hur andra industriers nivå på produktion ser ut över tiden (Helby m.fl., 2004). Det finns många fördelar med träpellets jämförelsevis med andra bränslen. Enligt energimyndigheten så är fördelarna med träpellets - lägre driftkostnad än el och olja - pelletskamin bra alternativ vid direktverkande el - förnybart bränsle - ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen - liten arbetsinsats jämfört med ved Det finns dock en nackdel med träpellets, de kräver nämligen ett lagringsutrymme då leverans av träpellets vanligtvis sker i bulk. Det krävs även en viss tillsyn på träpelletsen för att säkerställa att den håller hög kvalitet tills den kommer till användning. (Energimyndigheten, 2006). 6
2.1.1 Kvalitet Det är viktigt att träpelletsen håller god kvalitet för att inte produkten ska ge besvär för konsumenten efter leverans och Bioenergi i Luleå AB som företag menar på att deras pellets håller hög kvalitet. En genomgång av kvaliteten på Bioenergi i Luleå AB:s träpellets följer här nedan i tabell 2.1. Tabellen visar ett test som genomfördes av energimyndigheten och den jämför Bioenergi i Luleå AB:s träpellets mot den svenska standard som tagits fram. Tabell 2.1. Kvalitetskontroll av Bioenergi i Luleå AB s träpellets Bioenergi i Luleå AB Svensk standard (SS 187 120 Grupp 1) Fysikaliska egenskaper Hållfasthet % 98,5 Saknas Energiinnehåll MJ/kg kwh/kg 17,7 4,9 16,9 4,7 Volymvikt kg/m 3 650 600 Fukthalt viktprocent 6,8 10 Askhalt viktprocent 0,3 0,7 Asksmälttemp. >1500 Anges Kemisk sammansättning Klor viktprocent <0,01 0,03 Svavel viktprocent <0,01 0,08 Kol viktprocent 46,9 Ej krav Väte viktprocent 6,5 Ej krav Kväve viktprocent 0,03 Saknas Innehållsförteckning Ja på säcken (Källa: Energimyndigheten, 2006) 7
Detta visar att träpelletsen som Bioenergi i Luleå AB säljer ut på svenska marknaden håller god kvalitet vilket ger en bra bild av vilken sorts vara som används på marknaden. Senare kommer produkten antas vara en homogen vara, det vill säga, det skiljer inget på träpellets oavsett land. Detta är givetvis felaktigt, dock visar tabell 2.1 på en kvalitet som är högre än standard för Bioenergi i Luleå AB så detta kan ses som en given faktor att ha hög kvalitet. 2.2 Bioenergi AB Bioenergi i Luleå AB har varit en aktiv producent av träpellets sedan 1998 och har idag blivit en av Sveriges största på marknaden. Bioenergi i Luleå AB har på marknaden för träpellets ett garanterat energivärde vilket innebär att för konsumenter är värdet av varje enskilt ton maximerat och värmen håller en jämn nivå för att öka bekvämlighet. Företaget hade en omsättning bränsle på ca 87 miljoner kronor 2006 och deras enda produkt är träpellets. På Aronstorp industriområde i Luleå har de sin fabrik och sitt kontor. Företaget har två ägare och den ena Luleå Energi äger 91 procent och SCA äger nio procent (Bioenergi i Luleå AB, 2006). 2.3 Svenska och Europeiska marknaden för träpellets Här följer en genomgång av den Svenska samt europeiska träpelletsmarknaden. 2.3.1 Svenska marknaden Den svenska träpelletsindustrin har producerat träpellets sedan november 1982 i Mora. Det fanns en rad problem som uppstod eftersom kostnaderna blev högre än beräknat och det fanns ingen erfarenhet av bränning med träpellets. Utveckling bestod först och främst av konvertering av oljepannor till pelletspannor vilket visade sig vara ekonomiskt ineffektivt på grund av den låga kvaliteten på träpelletsen. Vidare under 80-talet byggdes ytterligare två fabriker i Vårgårda och Kil. Fabriken i Kil hade en kapacitet på 3,000 ton per år och är fortfarande i bruk vilket innebär att det är den äldsta träpelletsfabriken i Sverige. Under början av 90-talet kom en proposition från regeringen att börja skatta fossilt bränsle vilket innebar att det blev mindre lönsamt att använda kol, olja eller gas. Biobränsle blev ett mer lönsamt alternativ vilket innebar en vändpunkt i användning av träpellets och efterfrågan ökade i snabb takt (EABIOM, 2003). 8
Ett viktigt argument för användning av träpellets är att den svenska marknaden använder sig av en inhemsk produkt som både är miljövänlig och relativt sett billig. Träpellets är dessutom en hållbar energikälla vilket inte leder till den omdiskuterade växthuseffekten (Helby m.fl., 2004). Den svenska marknaden växte under 1990-talet och vintern 2001/2002 blev kallare än väntat i och med att marknaden hade expanderat, så resulterade det i att efterfrågan blev större än tillgången på träpellets. Enskilda hushåll och värmeverk ökade sin konsumtion mest av alla sektorer under 2001 vilket innebar att värmemarknaden genererade största efterfrågan för träpellets. Den ökade efterfrågan berodde på många faktorer som enligt energimyndigheten kunde ha göra med att kunskapen och informationsspridningen hade hjälpt efterfrågan att öka. Även tillgången av distributörer på träpelletspannor ökade antalet träpelletspannor som installerades under 2001 (Helby m.fl., 2004). Hur marknaden tog hand om ökningen i efterfrågan på träpellets under 2001 är enligt Helby m.fl. (2004) en följd av informationsbrist och okunnighet om marknadens stabilitet. Aktörer hade tidigare förutspått träpelletsmarknadens utveckling som stabil vad gäller pris och råmaterial. Boomen innebar ett ökat tryck på råmaterialförsörjningen och kapacitetsbristen. Priset på alternativa bränslen såsom olja och el ökade på grund av skatter under 2001 och när dessa traditionella värmekällor blev dyrare ökade efterfrågan på andra alternativa bränslen. Vid denna tidpunkt hade hushåll möjlighet att halvera sina värmekostnader genom att konvertera till träpellets och på grund av att priset på fossila bränslen ökade, ökade också efterfrågan på träpellets vilket ledde till en ökning av priset på träpellets. Detta innebar en risk för investerare att investera i träpellets eftersom priset på fossila bränslekällor inte längre var alltför höga jämfört med det ökade priset på träpellets (Helby m.fl., 2004). Erfarenheter efter denna händelse har enligt Helby m.fl. (2004) inneburit att efterfrågan blivit en viktig del av analysen för hur marknaden ska fungera där efterfrågan på fossila energikällor har stor inverkan för priset på träpellets medan priset på fossila energikällor kan kontrolleras direkt av politiska insatser. Utbudet måste hinna möta en potentiellt kraftig ökning i efterfrågan och fortsättningsvis titta på hur efterfrågan på alternativa energikällor utvecklas. 9
2.3.2 Europeiska marknaden Utvecklingen på den europeiska marknaden har varit god under en längre tid men storleken på tillväxten varierar mycket bland de europeiska aktörerna. Medan storskaliga träpellets konsumenter är många i Sverige så har många andra europeiska länder hushåll som största kundsektorer. Ett viktigt land som framstår i Europa är Österrike som upplevde en pellets boom 1997. Många nya centrala värmesystem blev installerade och med hjälp av konsumenter och regering ledde det till en lyckad introduktion av träpellets. (Helby m.fl., 2004) EU kommissionen har kommit med förslag till ett gemensamt mål för hur mycket förnyelsebar energi ska konsumeras. Målet har satts till 20 procent 2020 som ett minimum för biobränsle såsom etanol mfl. Koldioxid står för 75 procent av utsläppen och är restavfall från fossila bränslen som gas, kol och olja. Den europeiska träpelletsmarknaden riktas främst på värmemarknaden och cirka 53 procent av energin används för värme. Träpellets kan användas på den europeiska värmemarknaden hos värmeverk med kostnader jämfört med lättolja eller billigare. Endast i Tyskland (till 1999) och Spanien har oljan varit billigare. (Helby m.fl., 2004) Efterfrågan av träpellets påverkas av priset på alternativa bränslen och värmestruktur i olika länder jämfört med andra energikällor. Det är viktigt att integrera alla marknadsaktörers förväntningar och förutsättningar om träpelletsmarknaden ska fortsätta utvecklas. Problematik ligger i osäkerhet kring marknadsutvecklingen. Enligt Helby m.fl. (2004) ligger en stor del av problematiken kring hur en effektiv europeisk marknad för träpellets ska upprättas. Rätt mängd utbud vid rätt tidpunkt till minimerade kostnader och att det finns en precis efterfrågan för detta upplevs som problematiskt (Helby m.fl., 2004). Användningen på den europeiska marknaden skiljer sig från land till land beroende på den nationella och regionala skogsindustrin, uppvärmningsvanor och kultur men generellt sett är det värme. Den europeiska marknadens utveckling har många viktiga faktorer som måste tas med i beräkningen. En allt mer viktig faktor har blivit kvaliteten på träpellets men även välfungerande nätverk, övertygelsen och information till konsumenter har påverkan. Konkurrenssituationen varierar mycket mellan länder och en del har mer betydelse för hur mycket konkurrens det råder i landet. (Helby m.fl., 2004). 10
2.4 Förutsättningar för handel i Europa För att handel ska utvecklas och vara effektivt för marknaden krävs det att pris och kvantitet interagerar (Figur 2.1). När dessa är optimala bidrar det inte bara till konkurrens för träpellets utan bidrar även till att nya marknader uppstår med hjälp av import och export för deras utvecklande. (Pigaht m.fl., 2005) Enligt Pigaht m.fl. (2005) finns det inget officiellt prisindex för träpellets i Europa vilket försvårar handel då brist på information ökar kostnaderna för länder att skapa en effektiv och stabil träpelletsmarknad. Drivkraften för att handeln ska öka är uppsatta mål som EU har för förnyelsebar energi. Pigaht m.fl. (2005) menar på att det finns stora möjligheter till handel då tillgången på råmaterial är god i befolkningsfattiga områden i Europa, främst Skandinavien och delar av Östeuropa. För att tillfredsställa efterfrågan på råmaterial såsom skog kommer det finnas möjlighet till ett handelsmönster som blir mer effektivt. För tillfället sker handel åt alla håll medan framtiden möjliggör en handel mer centralt (Pigaht m.fl., 2005). Figur 2.1: Förutsättningar för handel (Källa: Omarbetad figur från Opportunities for Pellet Trade, 2005) För att skapa en handel mellan två länder analyseras marknaden och ett scenario sätts upp för att identifiera möjligheten till handel. Pigaht m.fl. (2005) visar på en möjlig handel med dagens handelsmönster hänsyn till priset på träpellets och konkurrensen med fossila bränslen där följande frågor ska besvaras. 11
- Kan handel bli en ekonomiskt alternativ mellan Sydeuropas och Nordeuropas länder? - Vilka är möjliga handelsländer? För handel att bli möjlig och ekonomiskt effektiv mellan två länder bestäms enligt följande ekvation: " Marknadspris på pellets % " $ ' + Transport % " Marknadspris på pellets % $ ' ( $ ' # i det exporterande landet& # kostnader & # i det importerande landet& [1]! För att exportera så krävs det att det slutliga priset på exporterade produkten tas fram. Pigaht m.fl. (2005) visar i ett exempel i Sydeuropa med antagande om att råmaterialkostnaden är tillgänglig för mindre än 30 euro/ton, kostnaden på direktproduktionen är approximativt 50 Euro/ton och 30 Euro/ton i retur. Vid alla kostnader inkludera, estimerades priset på träpellets till 110 euro/ton och tabell 2.2 sammanfattar marknadspriserna för de olika länderna i studien. Som referenspunkt används marknadspriset i Spanien som var 180 Euro/ton. Tabell 2.2: Estimerade marknadspriser efter export av träpellets Österrike Danmark Tyskland Sverige UK Grekland Båt Tåg Båt Tåg Tåg Estimerat pris 139 131 139 130 135 Spanien Tåg Tåg Tåg Tåg Tåg Estimerat pris 160 163 160 164 157 Italien Lastbil Båt Lastbil Tåg Båt Estimerat pris 164 176 164 165 175 (Källa:Pigaht m.fl., Opportunities for Pellet Trade 2004, 2005) Enligt Pigaht m.fl. (2005) har samtliga länder i Sydeuropa ekonomiska möjligheter till export för året 2005 s marknadsmiljö. Export till länderna Tyskland, Österrike och Storbritannien där prisskillnaderna mellan importerade och inhemska produktionen av träpellets uppgick 12
som mest till 76 euro/ton för Grekisk export till Tyskland. Detta är en stor skillnad med risk för överestimering. 2.5 Europeiska politiska stöd för förnyelsebar energi Träpellets är en förnyelsebar energikälla vilket kräver mycket forskning och utveckling för att öka tillgång och skapa konkurrenskraft gentemot redan rådande energikällor. Det största argumentet för att stödja förnyelsebara energikällor är deras övertag i miljösyfte gentemot konventionella energikällor. Tack vare dessa stöd för marknaden går det att hitta substitut för de konventionella energikällor som har en negativ effekt på miljön för att kontrollera utsläpp som bidrar till den omdiskuterade växthuseffekten. Det underlättar att introducera träpellets på marknaden för värme med hjälp av politiska ingrepp på en redan existerande marknad för att skapa en efterfråga. Att lösa marknadsmisslyckandet som uppstår vid en användning av fossila bränslen och stödja introduktion av en ny vara använder regeringen styrmedel som har till uppgift att öka efterfrågan och göra träpellets mer eftertraktad på marknaden (Menanteau m.fl., 2003). 2.5.1 EU direktiv EU:s Renewable Energy Sources (RES) direktiv tvingar medlemsstater att öka andelen förnyelsebar energi som används i landet. För många så innebär det att de finansiella incitamenten ökar bioenergi. Menanteau m.fl. (2003) menar att med hjälp av RES direktivet ökar möjligheten att skapa incitament till investeringar bland annat genom optimala skatter som jämnar ut konkurrenskraften för förnyelsebar energi gentemot fossila bränslen. Teknisk utveckling och förändring i beteendet hos konsumenter bidrar till en hållbar utveckling. Att minska koldioxidutsläppen, öka handel och skapa efterfråga är viktigt för att öka andelen förnyelsebar energi inom EU. Viktigt för dessa direktiv är att stimulera konkurrens för olika sektorer och minska fördelarna för fossila energikällor (Faber, 2006). The Renewable Energy Sources (RES) direktivet siktar att öka andelen förnyelsebara energikällor på den inhemska elmarknaderna för medlemsländerna. Detta görs med hjälp av olika politiska åtgärder såsom att sätta upp mål för andelen av elektricitet som ska produceras från förnyelsebara energikällor för varje medlemsstat. Detta kan göras med hjälp av till exempel kvoter eller feed-in-tariff (Faber m.fl., 2006). 13
Emission Trading Scheme Directive (ETS) direktivet söker att reducera växthusutsläpp genom att begränsa den totala utsläppsnivån från producenter som alla får ett begränsat antal av utsläppsrättigheter. Dessa kan de sedan byta med varandra, köpa och säljare vidare till varandra till överenskommet pris (Faber m.fl., 2006). Båda dessa direktiv används för att lösa marknadsmisslyckande på en marknad där den produkt som är att föredra inte skulle klara sig själv utan denna sorts support. Dessa skapar incitament hos producenter att vilja öka andelen förnyelsebar energi och det skapar en efterfråga som producenter möter med att öka tillgången på förnyelsebar energi (Faber m.fl., 2006). 2.5.2 Feed-in-tariff och kvoter För att skapa en effektiv implementering och följa uppsatta direktiv så finns det olika sätt att öka andelen förnyelsebar energi och detta kan göras genom prisbaserad politik och kvantitetsbaserad politik. För en prisbaserad politik utgår man från ett satt pris och vid MC = P anges en mängd kvantitet förnyelsebar energi som produceras och efterfrågas. Figur 2.2 visar hur denna process fungerar och priset blir den bestämmande variabeln. Vid en kvantitetsbaserad poltik sätter oftast regeringen upp ett mål hur mycket förnyelsebar energi som ska produceras och där Q = MC bildas ett pris som konsumenter möter. Figur 2.3 visar hur denna metod fungerar där kvantiteten bestämmer det slutliga priset. Dessa kan bäst användas med hjälp av feed-in-tariff och kvoter (Menanteau m.fl., 2003). Feed-in-tariff fungerar liknande en skatt på utsläpp för företag där energianvändare obligatoriskt använder förnyelsebar energi av producenter som får subventioner. Detta är en prisbaserad implementering. Till skillnad från feed-in-tariff kan regeringen sätta upp en kvot landet ska uppnå för förnyelsebar energi där en mängd energi som används i landet kommer från producenter av förnyelsebar energi. Detta är en kvantitetsbaserad implementering (Menanteau m.fl., 2003). 14
Figur 2.2. Prisbaserad politik. (Källa: Menanteau m.fl., 2003) Vid en feed-in-tariff är kvantiteten, Q, resultatet av tariffens mål. Regeringen söker att få producenter att producera till marginal kostnaden är lika den önskade tariffen, P. Den mängd förnyelsebar energi som produceras resulterar i storleken på Q. Exempel på hur producenternas subventioner täcks till konsumenterna är antingen genom att fördela kostnaderna över alla el konsumenter (Spanien och Italien) eller enbart på de som väljer att konsumera grön el (Tyskland fram till 2000), genom skattebetalarna, eller en kombination av båda systemen (Danmark). Figur 2.3. Kvantitetsbaserad politik (Källa: Menanteau m.fl., 2003) 15
Vid applicering av kvantitetsbaserad politik genom budgivning reserverar regeringen en marknad för en given kvantitet förnyelsebar energi och organiserar en konkurrens mellan producenterna för att allokera denna kvantitet. Marginalkostnaden MC får fram priset, P, som är resultatet av regeringens uppsatta kvantitet Q. Kostnaden tänks antingen av konsumenterna som använder förnyelsebar energi (England) eller genom att kostnaden sprids ut till alla konsumenter (Frankrike) (Menanteau m.fl., 2003). Den europeiska kommissionen har visat att feed-in-tariff har resulterat i en högre tillväxt för bioenergi än för obligatoriska kvoter i medlemsländerna, trots att ekonomer menar på att båda ska fungera lika bra på lång sikt. Det finns diskussioner kring hur väl det går att förutse på lång sikt hur utvecklingen kommer att se ut vid kvoter. Detta har visat sig vara fallet vid kanadensiska exporten (Faber, 2006). Enligt Menanteau m.fl. (2003) är prisbaserad och kvotbaserad politik lika effektiva i en teoretisk ideal situation för att nå EU:s direktiv. Dock uppkommer det asymmetriska problem när osäkerhet tas med i beräkningen. Kvotbaserad politik är mer effektiv för att kontrollera kostnaden av politiken för regeringen. Feed-in-tariff har däremot större osäkerhet vid kontrollering av kostnaderna då osäkerheten kring hur kostnadsstrukturerna ser ut. Ökning av kapaciteten för förnyelsebar energi har visat mycket bättre resultat med prisbaserad politik än kvotbaserad politik. Detta förklaras enligt Menanteau m.fl. (2003) av fasta priser då investerare uppfattar detta som en säker investering med större förutsägbarhet. Vid stimulering av teknisk utveckling har det visat sig att kvotbaserad politik givit högre incitament till att reducera kostnaderna då producenterna måste söka sänka kostnaderna för att få subventioner. Nedan följer slutligen en översikt (Tabell 2.3) över vilka tillämpningar de europeiska länderna har valt för att följa de uppsatta EU direktiven och en mer detaljerad tabell (Tabell 2.4) över de nationella valen av politiska åtgärder för bioenergi och för att förespråka bioenergi. 16
Tabell 2.3: Översikt över vilka politiska åtgärder länderna valt för att följa direktiven Land Kvotsystem Feed-in-tariff Övriga stöd Sverige Nej Nej Investeringsstöd och skatt Frankrike Ja Nej Skattcredits, Subventioner Italien Nej Nej Nej Portugal Nej Nej Nej Irland Nej Ja Nej Spanien Ja Ja Investeringsstöd Österrike Nej Okänd Okänd Belgien Ja Nej Investeringsstöd Tjeckien Ja Ja Nej Danmark Nej Ja Nej Finland Ja Nej Investeringsstöd Tyskland Ja Ja Investeringsstöd Grekland Okänd Nej Investeringsstöd Ungern Nej Nej Nej Lettland Nej Ja Nej Holland Ja Ja Investeringsstöd Polen Nej Nej Nej Slovakien Nej Nej Skatt och Investeringsstöd (Källa: Bio-Energy in Europe 2005, 2006) Tabell 2.3 visar vilken politik som används. En del länder har flera system såsom Spanien (kvoter, feed-in-tariff och investeringsstöd) medan andra, Irland (feed-in-tariff), Lettland (feed-in-tariff) bara har ett system. Italien har exempelvis inget system och för en del länder är systemet okänt det vill säga inte studerat. 17
Tabell 2.4: Detaljerad tabell över politiska åtgärder varje land genomför för att förespråka bioenergi. Land Politik Sverige Kvoter och certifikatsystem. Frankrike Fast feed-in-tariff. Italien Kvoter och certifikatsystem. Portugal Fast feed-in-tariff. Irland Feed-in-tariff. Spanien Ingen information tillgänglig 2006 Österrike Obligatorisk betalning från bioenergi anläggningar (feed-in-tariff). Belgien Kvoter och certifikatsystem. Tjeckien Fast feed-in-tariff eller grönt bonussystem. Danmark Fast feed-in-tariff, beroende typ av installation och datum för utförande. Finland Finansiella subventioner liknande feed-in-tariff. Tyskland Fast feed-in-tariff Grekland Skatteundantag för investering upp till 75%. Investeringssubventioner och garanterade feed-in-tariff. Ungern Övergång från feed-in-tariff till certifikatsystem (2006). Lettland Fast feed-in-tariff. Holland Skattereduktion för investeringar och fast feed-in-tariff. Polen Kvoter för producenter. Slovakien Tax break och investeringssubventioner. (Källa: Bio-Energy in Europe 2005, 2006) 18
Kapitel 3 TEORETISK REFERENSRAM 3.1 Internationell handelsteori Enligt Lundberg (1991) är ett villkor för att export som är en av grunderna för handel att det finns möjligheter till lönsamhet för produkten på en utlandsmarknad och att dessa upptäcks av företaget. För att upptäcka möjligheter genomförs analyser av marknaden som belyser marknadens storlek och inriktning (för en konsumentvara tex antalet hushåll och genomsnittsinkomst) tendenser i efterfrågeutvecklingen konkurrensförhållanden, tex de viktigaste producenterna, deras marknadsandelar, priser, produktionskostnader och produktkvalitet transportkostnader införselvillkor, tex gällande tullsatser och eventuella importlicenskrav krav på produktutformning Lundberg (1991) menar på att det är svårare att skaffa sig kunskaper om utländska markanden än den inhemska marknaden på grund av svårigheten att veta ekonomiska, sociala och politiska sammanhang i ett utländskt land med okänd marknad. När företag vidare växer ökar resurser för informationsinsamling om den utländska marknaden. Till att börja med tar företaget hand om den inhemska efterfrågan och ju mer etablerad företag blir på den lokala marknaden ökar möjligheten till export för att öka företagsstorleken. När företaget bestämt att exportera måste dessa följande faktorer bestämmas (Lundberg, 1991). prissättning val av distributionskanaler betalningssätt och kreditvillkor reklam och andra marknadsföringsåtgärder 19
Ytterligare problem vid internationella transaktioner för export uppkommer då det gäller vilken sorts distributionsväg företaget väljer ta för att exportera sin produkt. Figur 3.1 sammanfattar dessa. Figur 3.1: Omarbetad version av exempel på distributionsvägar (Källa: Lundberg, 1991) Enligt Lundberg (1991) påverkar många faktorer såsom typ av produkt (träpellets), konkurrenssituation, antal köp och storleken på exporten företaget vill ha. Beroende på kostnadsstrukturen skiljer sig de olika vägarna och därför krävs det en viss storlek på försäljningen. Direktförsäljning till konsumenter förutsätts stora order av träpellets till fåtal köpare, till exempel värmeverk. Detta möjliggör störst information och kontakt med marknaden för exportören det vill säga Bioenergi i Luleå AB, vilket även möjliggör stimulans av efterfrågan. Det kan enligt Lundberg (1991) vara fördel att använda sig av en agent eller sälja till en importör för att få in företagskunskaper om efterfrågeutvecklingen etc. Det finns alltså många vägar att genomföra export till ett annat land för att slutligen nå kundgruppen som efterfrågar träpellets av Bioenergi i Luleå AB (Lundberg, 1991). 20
3.1.1 Handelns orsaker och verkningar Vid fullständig konkurrens för träpellets antas en marknad i två länder, A, och B och deras efterfrågekurvor D a och D b, samt utbudskurvorna S a och S b i figur 3.2 (Lundberg, 1991). Figur 3.2: En modell för utrikeshandel vid fullständig konkurrens (Källa: Lundberg, 1991) Vid en första marknadssituation är handel ej möjlig vilket innebär att priset, produktionen och konsumtionen bestämts i varje land för sig av utbud och efterfråga med jämviktspriserna Pa och Pb med utbudet qa respektive qb. Handel blir nu möjlig samt att transportkostnaderna bortses från denna modell. Träpellets antas vara en homogen vara, det vill säga att det inte skiljer något på träpellets i land A och land B. Detta resulterar i en gemensam marknad med ett pris och en kvantitet. Exporten kommer att ske från lågprislandet B till högprislandet A. Svaret på varför handel uppstår ser vi i figuren genom att det skapas incitament genom att det blir lönsamt för land B att exportera och lönsamt för land A att importera (Lundberg, 1991). Företag kan vara mer effektiv än deras rivaler genom exempelvis ha bättre information, teknologi eller organisation för att producera till en lägre kostnad. Genom att företaget har agerat en längre tid på marknaden har det övertag genom inlärningskostnader för att producera mer effektivt. Det finns möjlighet att företaget har skalfördelar genom att ha optimerat sin produktion en längre tid. En stor orsak som kan ge handelshinder är huruvida produkten är differentierad. Träpellets i Sverige kan skilja sig gentemot träpellets i Europa med alla dess faktorer som påverkar efterfrågan (Carlton, 2005). 21
Vid handel måste många faktorer tas med i beräkningen och en viktig fråga är varför företaget söker att öka dess företagsstorlek. Det finns möjlighet till att vinna marknadsandelar eller att minska produktionskostnader eller är det mer att bara expandera och söka efter långsiktiga vinster. Intressanta motiveringar till att expandera verksamheten på utländska marknader har många betydelser. Den inhemska marknaden kan vara mättad, kostnaderna för verksamheten har ökat eller att lönsamheten har minskat. Det kan även finnas stora fördelar på den inhemska marknaden som kan innebära stora fördelar på den utländska marknaden vilket skulle ge fördelar vid en nyetablering. Förväntningar på en utländsk marknad som kan vara attraktiva för företaget kan ge incitament till en nyetablering såsom att marknaden förväntas ha en stark tillväxt, låga kostnader, stor efterfrågan och högre lönsamhet i jämförelse med den nuvarande inhemska marknaden (Edenhammar och Bunni, 2005). 3.2 Efterfrågeteori För att ta reda på och identifiera marknadens efterfråga måste först faktorerna som bestämmer efterfrågan bestämmas och detta börjar med att efterfrågan på en produkt påverkas av priser och inkomst. Detta innebär att efterfrågan på träpellets är en härledd efterfråga. Detta ser ut som följande x 1 = x 1 ( p 1, p 2...p n,i) Här efterfrågas x 1 av värmeverk som bestäms av de oberoende variablerna pris, p n och faktor,! I. p n är priset på varan men kan även vara pris på substitut, komplement insatsvara m.fl.. I är inkomsten. Dessa är exogena variabler som är viktiga att identifiera för att kunna ta reda på efterfrågan hos en produkt. När väl funktionen är uppställd och det finns kvantifierbar data på variablerna går det att gissa hur mycket som kommer att köpas av varan (Nicholson, 2005). Med hjälp av enskilda individers efterfrågefunktion går det att addera dessa och få en total efterfrågan på en marknad. Den totala efterfrågan på marknaden ser ut som följande med pris på varan, pris på substitut och även inkomsten som påverkande faktorer. n " ( ) X = x i p x, p y,i i i=1 [2]! 22
Summan av samtliga kvantiteter för alla värmeverk på x i blir den totala storleken på marknaden för vara X och det går utifrån detta att bilda en efterfrågekurva med priset på x- axeln och kvantitet på y-axeln. För att kunna bilda en efterfrågekurva antar vi att efterfrågan är den horisontella summan av varje individs efterfrågekurva. Vid varje pris är den efterfrågade kvantiteten summan av varje individs efterfrågan (Nicholson, 2005). 3.2.1 Elasticitet För att kunna mäta punkter på efterfrågekurvan så är elasticiteten ett bra sätt att mäta känsligheten för just den punkten på efterfrågekurvan. Här följer de tre elasticiteterna 1. Priselasticitet, denna beräknar den proportionella förändringen i efterfrågad kvantitet givet en proportionell förändring i en varas pris. e x,px = "x / x "p x / p x = "x "p x # p x x = $x $p x [3]! Detta skriver vi om till marknadselasticiteten ( ) e Q,P = "Q P,P',I D "P # P Q D [4] Detta visar på att efterfrågan på Q! D har många påverkande faktorer än bara varans eget pris. Övriga faktorer hålls konstanta. I likhet med denna marknadsfunktion går det att skriva om de andra elasticiteterna. 2. Inkomstelasticitet, denna beräknar den proportionella förändringen i efterfrågad kvantitet givet en proportionell förändring i inkomsten. e x,i = "x / x "I /I = "x "I # I x = $x $I # I x = Marknad = $Q D P,P',I ( ) $P' # P' Q D [5]! 23
3. Korspriselasticiteten, denna beräknar den proportionella förändringen i en kvantitet av x givet en proportionell förändring i priset av en annan vara y. e x,py = "x / x = "x # p y "p y / p y "p y x = $x # p y $p y x Marknad = $Q P,P',I D( ) I # $I Q D [6]! 24
Kapitel 4 MODELLSPECIFIKATION Här presenteras den valda modellen som ligger till underlag för resultaten och tolkningar i de kommande kapitlen. De olika variablerna presenteras och det data som använts för tidsperioden 2002 till 2005. Slutligen följer en genomgång för hur den valda transportkostnadsmetoden används och beräknas. 4.1 FE-modellen Vid en skattning av efterfrågan för träpellets hos de olika länderna används ett paneldataset. Paneldata är att föredra med dess övertag att det insamlade dataset som används innehåller ett större antal observationer jämförelsevis med andra presentationer av det insamlade data som till exempelvis (Dougherty, 2006). Vi kan anta en regressionsmodell följande som vår grundmodell y it = " + #' X it + u it [7] där i är landet, t är tiden och y är konsumtionen av träpellets. X står för de olika faktorerna! som påverkar konsumtionen och α är den fasta konsumtionen om allt annat noll. Ett användbart antagande för paneldata och konstanterna är att de varierar över enskilda länder. Alla slumptermer u antas vara konstanta och okända. Däröver är slumptermerna modellens parametrar tillsammans med β och α. Eftersom slumptermerna är konstanta värden kallas modellen fixed-effects FE-modellen (Kunst, 2007). För denna modell används individuella dummyvariabler för att få fram en effektiv estimator. Då enkel OLS inte fungerar eftersom det strider mot ett av Gauss-Markov antagandet så introducerar vi en koefficient i form av en dummy variabel som är lika med 1 för i och 0 övriga fall. Dessa dummies presenteras i modellen med ett Z och för varje givet land i, och tid 25
t är ett exakt en dummy som har värdet 1, medan övriga är 0. Denna regression ser ut följande och denr fylle samtliga antagandet för en OLS estimering (Kunst, 2007). y it = " + #' X it + µ'z µ,it + v it [8] där y är konsumtionen, α är konstanten, β estimatet för de oberoende variablerna X med! dummievarieblen Z för land i och tiden t med störningstermerna u och v. 4.2 Efterfrågefunktionen Följande modell kommer att användas: KONSUMTION i,t = (Ppellets i,t,pel i,t,polja i,t,pgas i,t,bnp i,t ) [9] KONSUMTION är konsumtion av förnyelsebar energi, Ppellets är pris på pellets, Pel är priset! på el, Polja är priset på olja, Pgas är priset på naturgas och BNP är Bruttonationalprodukten per capita för tiden t och land i. Här kommer samtliga prisnivåer på de olika energikällorna, inkomst i landet och de olika policyinstrumenten att skattas på konsumtionen av förnyelsebar energi i länderna. Den beroende variabeln är konsumtionen för samtliga länder under tidsperioden 2002-2005 för förnyelsebar energi. 4.3. Data Det insamlade data är hämtat främst från stora statistiska organisationer. Samtliga prisnivåer är hämtat från EUOBIONET s Fuel prices in Europe 2002/2003 (2004) och EUBIONET II (2005). Dessa är färdiga projekt om träpellets där resultaten sammanfattas och diskuteras i flera rapporter. (Eurostat) har använts för prisuppgifter på el och gas men även konsumtion och inkomst. Data är insamlat och omräknat till Euro/MWh och sammanställt som paneldata med dummyvariabler för varje enskilt land och en tidsperiod för 2002-2005. Där data saknas ersätts dessa mot medelvärdet för landet vilket inte påverkar modellen men tar med de övriga data som är intressant för modellen. Motiveringen till att just dessa länder valts är att 26
paneldata utgår från rapporten Biomass fuel trade in Europe Summary Report VT-R-03508-07 (2005) där samtliga länder från rapporten tagits med. De intressanta länderna som kommer att studeras närmare ligger högst upp och följande länder i tabell 4,1 ingår i paneldata som utgör modellen. Tabell 4.1. Länderna i paneldata med landspecifika nummer Land Nummer Sverige 1 Frankrike 2 Italien 3 Portugal 4 Irland 5 Spanien 6 Österrike 7 Belgium 8 Tjeckien 9 Danmark 10 Finland 11 Tyskland 12 Grekland 13 Ungern 14 Lettland 15 Holland 16 Polen 17 Slovakien 18 Varför just 18 länder valts med i paneldata är att ett större antal observationer finns med så ökar modellens validitet och blir mer stabil. Samtliga länder är europeiska. 4.4 Variablerna Här följer en mer ingående beskrivning av de variabler som ingår i efterfrågefunktionen och diskussioner kring dess relevans till modellen. 4.4.1 KONSUMTION Denna variabel är den beroende variabeln och är tagen från Eurostat (2007) och presenteras för varje tidsperiod och land 2002-2005. Konsumtionen av förnyelsebar energi uttryckta i 27
MWh visar på den totala i samtliga sektorer. Detta innebär att det behövs en vidare diskussion hur stor andel träpellets av den förnyelsebar energi som konsumeras. Eftersom det inte finns något specifikt estimat på hur mycket träpellets som konsumeras under en fyra års period så är den totala konsumtionen av förnyelsebar energi att föredra eftersom detta ger ett bra mått på hur mycket till exempel styrmedel kan påverka andelen av konsumtionen av förnyelsebar energi. Det krävs vidare en diskussion om hur de övriga faktorerna påverkar konsumtionen av förnyelsebar energi. Vidare innebär det att vid diskussioner så är det alltså de påverkande faktorer som påverkar konsumtionen av all förnyelsebar energi och inte endast pellets utan de antas samvariera. Det kan också antas att träpellets utgör en fast proportion till förnyelsebar energi. 4.4.2 Ppellets Detta är data på prisnivåer för tidsperioden 2002-2005. Dessa är hämtade från att rapporten Biomass fuel trade in Europe Summary Report VT-R-03508-07 (2005) där förutsättningarna för handel i Europa med träpellets utvärderas och då har projektet samlat in prisuppgifter på dessa 18 länder som är med i modellen men endast fem av dessa kommer att studeras närmare. Prisnivåerna är uttryckta i Euro/MWh för de olika länderna och det är det slutliga priset för de olika sektorerna i landet. Priset är exklusive skatt vilket innebär att inga extra kostnader har lagt på priset på de inhemska träpellets. 4.4.3 BNP Vad som är mycket viktigt för hur mycket som konsumeras i ett land är inkomsten i landet. Här har BNP/capita samlats in för varje enskilt land under tidsperioden 2002-2005. Dessa är uttryckta i Euro och är tagna ifrån Eurostat s yearbook (2007). Vad som kan vara av intresse är just att eftersom det mest lämpliga måttet per capita och inte hur stor den totala inkomsten är följer något mönster med hur stor påverkan som inkomsten har på hur stor del av förnyelsebar energi som konsumeras och prisnivån på pellets i landet. 4.4.3 Pel Vad som är viktigt för hur konsumtionen av träpellets men även förnyelsebar energi är i som helhet är de alternativa bränslekällorna som finns tillgängliga på marknaden för värme. Vad som är av intresse är att titta på och studera prisnivåer för vanlig elektricitet för uppvärmning av hushåll och andra sektorer. Här samlas prisnivåer för tidsperioden 2002-2005 exklusive skatt. Data är hämtat ifrån Eurostat (2007) och en del prisuppgifter saknas. Istället för att ta 28