KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD



Relevanta dokument
KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor SLÖJD. Reviderade

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

Visa vägen genom bedömning

Varför ska man använda matriser?

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Broskolans röda tråd i Svenska

Kunskapskraven. 1. Inledning

Broskolans röda tråd i Bild

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:

Förutsättningar för lärande i Sigtuna kommuns förskoleklass och grundskola

Ämnesprov för grundskolan

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Kursplanen i engelska

Kursplanen i ämnet engelska

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i svenska som andraspråk

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.

Hur tycker du skolan fungerar?

Mönster Estetisk kommunikation vt 2012

Nationella prov i NO årskurs 6

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Skolan är till för ditt barn

Kursplan 2.4 Projektarbete Il

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Måla figurer steg för steg.

Skolan är till för ditt barn

Leonardo da Vinci och människokroppen

kap 1. Fotografisk bildspråkspolicy inledning

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål

Anvisningar för metodikarbete. En handbok för studenter

Ämnesprov i årskurs 3

Visa vägen genom bedömning

BETYG GYMNASIESKOLAN

Kursplan 1.4 Projektarbete l

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet!

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Kursplanen i ämnet matematik

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Kursplanen i ämnet slöjd

Bedömning Begrepp och benämningar

Kurs i oljemåleri Medborgarskolan

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Bedömningsstödet, en beskrivning

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder.

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 96%

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Transkript:

KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD Reviderade december 2008

Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan kommunens lärare. Huvudsyftet med materialet är att eleverna ska nå bättre resultat i skolan. Under detta huvudsyfte finns flera delsyften: Skapa tydlighet gentemot elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av skolan (= elevernas kunskapsrätt) Tydliggöra vad som förväntas av eleverna vid olika åldrar Visa exempel på vad det innebär att kunna eller förstå olika saker Tydliggöra vad som förväntas av eleven för de olika betygsstegen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt Få samsyn och gemensamma ribbor, d v s underlag för likvärdiga bedömningar, så att eleverna får så lika bedömning och betyg som möjligt, oavsett skola eller lärare Ett verktyg i elevers, föräldrars och lärares samtal om elevens prestationer och för formulering av mål för elevens utveckling Kravnivåer och bedömningskriterier är framtagna för samtliga ämnen. De finns på kommunens hemsida www.atvidaberg.se eller kan fås från skolorna och från barn- och utbildningsförvaltningen telefon 0120 83 000. Det presenterade materialet ska endast ses som exempel på vad som förväntas av eleverna. Alla moment i kursplanerna täcks inte in, men motsvarande nivåer på krav gäller för alla övriga moment i respektive kursplan. Det räcker alltså inte att eleven kan det som presenteras i detta material. Men det är min förhoppning att exemplen tydliggör de förväntade nivåerna och att de ska vara möjliga att tillämpa på de övriga momenten i kursplanerna. Åtvidaberg augusti 2007 Karin Olanders Barn- och utbildningschef - 1 -

Så här använder Du materialet: Kravnivå Kravnivån uttrycker lägstanivån på vad eleverna ska kunna. Det innebär att detta är vad eleven minst ska klara av, för att kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen och nå de nationella målen med utbildningen. I skolår 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone ska prestera för att få betyget Godkänt, Väl godkänt eller Mycket väl godkänt. De presenterade kravnivåerna speglar mångfalden i ämnet och försöker i viss mån visa på kärnan i ämnet. Men de täcker inte in hela ämnet. Kursplanerna innehåller många fler moment än de som presenteras i detta material. Tanken är att man utifrån beskrivningen av kravnivåerna ändå ska kunna förstå vilken nivå på kunskaper och färdigheter som ställs på de övriga momenten i kursplanen. Vill man ta del av de nationella kursplanerna i sin helhet, finns de på Skolverkets hemsida, via www3.skolverket.se/ki03/front.aspx Elevuppgift Här visas exempel på uppgift som eleven kan få för att visa att han/hon uppfyller den aktuella kravnivån. Elevexempel Exemplen visar hur ett godkänt elevarbete kan se ut för de olika nivåerna. Kriteriebeskrivning Kriteriebeskrivningen visar på de kunskaper och färdigheter som förväntas av eleven för att den ska uppnå kravnivån. En elev kan ta sin lösning på en uppgift och jämföra med kriteriebeskrivningen. Utifrån detta ska eleven kunna avgöra om han/hon nått kravnivån eller om det finns mera att arbeta med. Kriteriebeskrivningen är tänkt att kunna användas för avstämning gentemot samtliga moment i kursplanen, inte bara de som presenteras i kravnivåerna och exemplen. - 2 -

Bild år 3 Eleven ska ha provat på tekniken måla med vattenfärg och kunna hantera skötseln av färger och redskap. Eleven ska kunna måla en bild med lagom mängd vatten och färg samt kunna tvätta vattenfärger och ställa penslarna åt rätt håll. I sin bild visar eleven att färgen ej har flutit ut. Eleven visar, genom att hålla färger och redskap rena, att han/hon kan hantera bildmaterial. Eleven ska känna till att grundfärgerna är röd, blå och gul. Eleven ska kunna göra färgerna ljusare respektive mörkare med hjälp av vit och svart färg. Eleven ska under en lektion rita av sin hand med hjälp av en grundfärg samt svart och vitt. Börja med grundfärgen i mitten av handen, tona sedan ljusare respektive mörkare åt var sitt håll med hjälp av svart och vit färg. Eleven visar i exemplet att han/hon har förstått uppgiften genom att göra bilden i en av grundfärgerna samt göra den ljusare och mörkare med vitt och svart. - 3 -

Bild år 3 Samtala kring egna bilder. Eleven ska kunna reflektera över sin egen bild. Vad är jag nöjd med? Kan jag förbättra min bild? Eleven visar att han/hon granskat sin bild och utifrån det reflekterat genom att muntligt eller skriftligt berätta vad han/hon är nöjd med och eventuellt kan förbättra. - 4 -

Bild år 5 Eleven ska ha erfarenhet av att skapa bilder i olika tekniker och material t ex olika tryck, collage, oljepastell och vattenfärg. Eleven ska under några bildlektioner skapa ett höstträd med hjälp av svampoch fingertryck. Eleven visar att han/hon har kunskap om olika tryck genom sin framställning. Trycken är klara och tydliga. Eleven ska känna till några bildkonstnärer och deras verk. Eleven ska ha skapat en bild med inspiration från en bildkonstnär. Eleven ska kunna samtala kring sin egen och konstnärens bild. Eleven ska arbeta kring en konstnär under några bildlektioner. Eleven ska skapa en egen bild med inspiration från konstnären. Eleven ska kunna reflektera kring sin egen och konstnärens bild enligt samtalsfrågorna: Vad tycker du om bilden? Vilka färger finns i bilden? Vad tror du konstnären tänkte när han målade bilden? Eleven visar i exemplet att bilden är inspirerad av konstnären i sitt val av motiv. - 5 -

Bild år 6 Eleven ska ha erfarenhet av att framställa bilder i olika tekniker och material t ex penseltryck, collage, oljepastell och vattenfärg. Eleven ska under en bildlektion skapa ex ett träd med hjälp av penseltryck. Penseltrycket görs genom att penseln trycks liggande mot pappret. Eleven visar att han/hon har kunskap om penseltryck genom sin framställning. Penseltrycken är klara och tydliga. Eleven ska kunna blanda till alla färger utifrån grundfärgerna. Eleven ska under en bildlektion göra en färgcirkel med vattenfärger enligt ROGGBIV (röd, orange, gul, grön, blå, indigo, violett). Eleven visar genom tydliga färgövergångar i sin färgcirkel att han/hon kan använda grundfärgerna till att blanda övriga färger. - 6 -

Bild år 6 Eleven ska känna till några bildkonstnärer och deras verk. Eleven ska ha framställt en bild med inspiration från en bildkonstnär. Eleven ska kunna samtala kring sin egen och konstnärens bild. Eleven ska arbeta kring en konstnär under några bildlektioner. Elevens ska tillägna sig kunskaper om konstnärens olika tekniker samt framställa en egen bild med inspiration från konstnären. Eleven ska kunna reflektera kring sin egen och konstnärens bild enligt samtalsfrågorna: Vad tycker du om bilden? Vilka färger finns i bilden? Hur är bilden målad? Eleven visar i exemplet att bilden är inspirerad av konstnären både vad gäller motiv och teknik. - 7 -

Bild år 9 Eleven ska genom tillägnad kunskap framställa helkroppsbild i vilken ljus, skugga, komposition och färg användes. Helkroppsmodell Eleven ska inom utsatt tid teckna med blyerts, en helkroppsmodell, så att resultatet ligger så nära originalet som möjligt. G Eleven ska visa att han/hon kan rita proportioner på en godtagbar nivå, det vill säga att eleven har försökt att skapa detaljer och skugga vad gäller ansikte och kläder. VG Elevens bild ska nå en större likhet med avbildad modell än i godkänt exemplet. Betraktaren ska kunna ana karaktärsdrag. Eleven har visat materialkänsla i kläder och övriga accessoarer genom användning av skuggning och linjer. Eleven har skildrat proportioner som stämmer väl överens med verklig modell. MVG Eleven ska avbilda modellen porträttlikt som tydligt visar alla detaljer och karakteristiska drag hos modellen. Bilden visar på ett klart sätt att eleven har tagit till sig stora kunskaper inom krokimålning, så som skuggning, ansiktsform och proportioner. Modellen ser levande ut. - 8 -

Bild år 9 Eleven ska kunna skapa djup i bild på olika sätt. Perspektiv Eleven ska konstruera ett rum i en-punktsperspektiv, med minst tre möbler och ett fönster. Eleven ska också framställa inredning såsom; lampa, böcker, bokhylla och dylikt. Eleven ska ha en genomtänkt färgsättning. G Eleven ska visa att han/hon har förstått vad perspektiv innebär; det vill säga, klarar av att skapa ett rum med tre väggar, tak och golv, samt placerar ut möbler. VG Eleven har fler möbler och ägodelar än i godkäntnivån. Detta ställer högre krav på rätt skala och rätt placering i förhållande till varandra. Eleven visar ett högre kunnande genom att skildra detaljer i sin bild. MVG Eleven har visat genom hög detaljrikedom, utmärkta proportioner och mycket god hantering av skuggning att den är mycket kunnig. Varje föremål är noga genomarbetat. Betraktaren kan tydligt se skillnaden i de olika materialen, vilket bidrar till rummets helhetskänsla. Stor hänsyn har tagits i valet av färger. - 9 -